Habo kommun Granskning av årsredovisning 2012-12-31 April 2013 Pernilla Rehnberg, Torbjörn Bengtsson
Innehåll Sammanfattning 3 Uppdrag och Bakgrund 3 Revisionsfråga 3 Revisionskriterier 3 Svar på revisionsfrågan 3 Rekommendationer 4 1. Inledning 5 Uppdrag och bakgrund 5 Revisionsfråga 5 Revisionskriterier 5 Avgränsning 5 Metod 5 2. Granskningsresultat 6 Kvalitetssäkring av årsredovisningens delar 6 Granskning av väsentliga resultat- och balansposter 7 Sammanställd redovisning 12 Årsredovisningens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 13 Måluppfyllelse 13 Balanskravet 14
Sammanfattning Uppdrag och Bakgrund Revisorerna ska enligt kommunallagen pröva om räkenskaperna är rättvisande samt bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas årsbokslutet. Revisionsfråga Är räkenskaperna rättvisande och är resultatet i årsbokslutet förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisionskriterier Följande revisionskriterier används: Kvalitetsäkring av årsredovisningens delar. Innehåller dokumentet den information som föreskrivs av lag om kommunal redovisning samt gällande rekommendationer. Granskning av väsentliga resultat- och balansposter med avseende på fullständighet, riktighet, existens, tillhörighet, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll och presentation. Redogör årsredovisningen för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Är resultatet i årsbokslutet förenligt med de mål fullmäktige beslutat? Är balanskravet uppfyllt? Svar på revisionsfrågan Deloittes bedömning är att årsredovisningen i allt väsentligt innehåller den information som föreskrivs av lag om kommunal redovisning samt gällande rekommendationer. Vi har dock noterat att tilläggsupplysningar gällande finansiella skulder med tillhörande riskexponering bör utökas. Vid granskning av väsentliga balans- och resultatposter noterades att kommunen har ett åtagande att sluttäcka avfallsdeponi. Per bokslutsdatum uppgår avsättningen till ca 9 mkr. Vi har noterat att beräkningen av avsättningen är beroende av flertalet osäkra parametrar och framtidsbedömningar. Kommunens ställningstagande bedöms av kommunen vara bästa bedömning per rapportdatum. Vår bedömning är att avsättningens storlek kan vara osäker. Vår bedömning är att årsredovisningen i allt väsentligt innehåller uppgifter som är väsentliga för att bedöma verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning. Vi bedömer räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande. I årsredovisningen redovisas de finansiella målen samt en utvärdering av måluppfyllelse. Ett av totalt två finansiella mål är uppfyllt för helåret. Kommunen redovisar inte verksamhetsmålen i årsredovisningen. Totalt justerat resultat för året är ca 1,7 mkr. Det lagstadgade balanskravet för 2012 är därmed uppfyllt. Föregående år var överskottet ca 3,4 mkr, vilket innebar att kommunen även uppfyllde balanskravet föregående år. 3
Rekommendationer Kommunen har inte genomfört och presenterat en detaljerad analys i jämförelse mot föregående år. Vi rekommenderar att kommunen gör jämförelser mot föregående år dels för att uppnå effektivt kontroll och dels för att ge läsaren av årsredovisningen en bättre översyn över utvecklingen. Kommunen redovisar VA-verksamheten i en särskild resultaträkning. Enligt VA-lagen ska VA-verksamheten även särredovisas i separat balansräkning med tillhörande tilläggsupplysningar. Det är inget krav att ha med denna särredovisning i årsredovisningen men den måste finnas tillgänglig för fastighetsägarna. Vår rekommendation är att kommunen tar med denna redovisning i årsredovisningen för att förtydliga för en extern läsare. Vår slutsats efter genomförd granskning är att kommunen har förbättrat sina rutiner för anläggningstillgångar. En genomgång av anläggningarna har gjorts under året i samband med upprättande av anläggningsregistret i Agresso. Vi har dock identifierat två områden där processen skulle kunna förstärkas. Vidare har vi noterat att noterna för materiella anläggningstillgångar är inte upprättade i enlighet med god redovisningssed och RKR 11:1. Vi rekommendation kommunen att till kommande år se över sin uppställning av noter för materiella anläggningstillgångar. Årsredovisningen innehåller långfristiga skulder. Vi rekommenderar att tilläggsupplysningar gällande finansiella skulder med tillhörande riskexponering utökas i syfte att ge läsaren en total bild av kommunens exponering. Skuldernas förfallotid ska delas upp på förfall över 5 år och förfall mellan 1 och 4 år. Kommunfullmäktiges Visioner och mål för Habo kommun 2012-2015 samt kommunstyrelsens konkretisering av finansiella mål är ett steg i rätt riktning för att förbättra uppföljningen av måluppfyllelse. Vi anser att kommunen bör vidareutveckla och konkretisera målen i syfte att utarbeta användbara styrinstrument. Det är viktigt att mål och riktlinjer uttrycker realism och handlingsberedskap samt att de kontinuerligt utvärderas och omprövas. Kommunens investeringsbudget innehåller dels beslutad investeringsram för kommande år och dels ej genomförda ackumulerade investeringar sedan tidigare år. Kommunen har i finansieringsbudget för 2013 inte med de ackumulerade överskotten som uppkommit t.o.m. 2012 om ca 30 mkr. Vi rekommenderar att presentationen av årets investeringsbudget tydligt visar de medel som är avsedda att investeras under kommande år och att tidigare års ej genomförda investeringar inkluderad i den för året tagna budgeten. Habo den 11 april 2013 DELOITTE AB Pernilla Rehnberg Auktoriserad revisor Torbjörn Bengtsson Certifierad kommunal revisor 4
1. Inledning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Habo kommun har Deloitte genomfört en granskning av kommunens årsredovisning per 2012-12-31. Enligt Lag om kommunal redovisning (KRL) ska en kommuns årsredovisning redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Rådet för kommunal redovisning (RKR), vars huvuduppgift är att främja och utveckla god redovisningssed i kommuner och landsting i enlighet med KRL, har gett ut rekommendationer för den kommunala redovisningen. I tillämpliga delar ska även normering från Redovisningsrådet och Bokföringsnämnden användas. Enligt KRL och kommunallagen (KL) är det kommunstyrelsen som ansvarar för årsredovisningens upprättande. Uppdrag och bakgrund Revisorerna ska enligt kommunallagen pröva om räkenskaperna är rättvisande samt bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas årsbokslutet. Revisionsfråga Är räkenskaperna rättvisande och är resultatet i årsbokslutet förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisionskriterier Följande revisionskriterier används: Kvalitetsäkring av årsredovisningens delar. Innehåller dokumentet den information som föreskrivs av lag om kommunal redovisning samt gällande rekommendationer. Avstämning och analys av väsentliga resultat- och balansposter med avseende på fullständighet, riktighet, existens, tillhörighet, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll och presentation. Redogör årsredovisningen för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Är resultatet i årsbokslutet förenligt med de mål fullmäktige beslutat? Är balanskravet uppfyllt? Avgränsning Granskningen omfattar genomgång av årsredovisningen med fokus på förvaltningsberättelse, verksamhetsredovisningen, resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys, nothänvisningar samt sammanställd redovisning. Metod Granskningen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi har planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Revisionen har innefattat att utifrån en bedömning av väsentlighet och risk granska ett särskilt urval av underlag till belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I revisionen har också ingått att pröva redovisningsprinciperna och kommunstyrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de väsentliga uppskattningar som kommunstyrelsen gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Kommunens redovisning av måluppfyllelse har granskats och balanskravet stämts av. 5
2. Granskningsresultat Nedan presenteras vår granskning av årsredovisningen baserat på revisionskriterierna. Kvalitetssäkring av årsredovisningens delar För att tydliggöra huruvida kommunens årsredovisning är i överensstämmelse med kommunallagen och lagen om kommunal redovisning finns nedan en tabell över ett antal lagkrav: Lagkrav Lagrum Uppfyller? Ska innehålla en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet KRL 4 kap 1 Ja Sådana förhållanden som inte ska redovisas i balans- eller resultaträkningarna, men som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning Upplysning om händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut KRL 4 1 1p KRL 4 kap 1 2 p Upplysning om kommunens förväntade utveckling KRL 4 kap 1 3p Ja Upplysning om pensionsmedel och pensionsförpliktelser RKR rek nr 7.1 Ja, dock saknas tilläggsupplysningar gällande parametrar för Väsentliga personalförhållanden och uppgift om sjukfrånvaro KRL 4 kap 1 4p KRL 4 kap 1a Ja Ja skuldberäkning Ja, återfinns i Personalredovisning sist i årsredovisningen. Kommunens investeringsverksamhet KRL 4 kap 2 Ja, återfinns i avsnittet Investeringsredovisning. Redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten KRL 4 kap 3 Hur ett eventuellt negativt resultat ska regleras balanskravet KRL 4 kap 4 Balanskravet är uppfyllt Hur målen för god ekonomisk hushållning uppnåtts KRL 4 kap 5 Finansiella mål Ja, återfinns i avsnittet Investeringsredovisning. 1 är uppfyllda, 1 mål är delvisuppfyllt. Verksamhetsmål Presenteras inte i årsredovisningen. Dessutom bör uppställningen av årsredovisningen överensstämma med resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning enligt årsredovisningen under det närmast föregående räkenskapsåret. Vidare bör årsredovisningen innehålla väsentliga nyckeltal och jämförelsesiffror för motsvarande period föregående år. Motsvarande redovisningsprinciper bör också gälla. Dessutom bör väsentliga notupplysningar ingå. 6
Uppställningarnas form beträffande resultat- och balansräkning, kassaflödeanalys, noter och övriga finansiella analyser för kommunen överensstämmer med uppställningen i senaste årsredovisningen. Utfallet för rapportperioden avseende kommunen jämförs med utfallet för motsvarande period 2011. Uppställningsformerna överensstämmer med senaste årsredovisningen. Dessutom bör årsredovisningen omfatta både kommunen och kommunkoncernen. Årsredovisningen innehåller en koncernredovisning för applicerbara delar. Uppställningsformen har ändrats i jämförelse med föregående år i syfte att öka transparansen i dokumentet. Vår bedömning är att årsredovisningen i allt väsentligt innehåller den information som föreskrivs av lag om kommunal redovisning samt gällande rekommendationer. Granskning av väsentliga resultat- och balansposter Enligt KRL 5:1 ska resultaträkningen redovisa samtliga intäkter och kostnader samt hur det egna kapitalet förändrats under året. Vidare ska enligt KRL 5:2 balansräkningen redovisa kommunens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser ska tas upp inom linjen. Resultaträkning Nedan följer ett sammandrag av kommunens resultaträkningar vilka presenteras i årsredovisningen. Därefter följer en analys av väsentliga förändringar jämfört med föregående period och budget. Jämförelse mot föregående period Nedan presenteras ett utdrag ur kommunens resultaträkningar vilka presenterats i årsredovisningen. Mkr 2012 2011 Förändring Verksamhetens intäkter 106 110 93 642 12 468 Verksamhetens kostnader -549 473-523 078-26 395 Avskrivningar -25 282-23 095-2 187 Verksamhetens nettokostnader -468 645-452 531-16 114 Skatteintäkter 409 864 396 962 12 902 Generella statsbidrag och utjämning 55 310 60 443-5 133 Finansiella intäkter 2 004 1 441 563 Finansiella kostnader -4 019-4 181 162 Jämförelsestörande post 7 188 0 7 188 Årets resultat 1 702 2 134-432 Kommunen har inte presenterat eller genomfört en analys av jämförelse av årets resultat i relation till föregående års resultat. Vi har i vår granskning gjort en övergripande analys. Verksamhetens nettokostnader har ökat med ca 16 mkr jämfört med föregående år. Denna ökning är främst hänförlig till nämndernas ökade verksamheter och därmed ökade driftskostnader (netto). Skatteintäkterna har ökat med ca 13 mkr till följd av ökade skattebetalningar. Generella statsbidrag och utjämningar har dock under året minskat jämfört med föregående år med ca 5 mkr, vilket främst är hänförlig till en större kostnadsutjämningsavgift och minskat regleringsbidrag. Jämförelsestörande poster avser den återbetalning av premier för arbetsmarknadsförsäkringar som kommunen har fått avseende år 2007 och 2008. Detta har medfört en ökad intäkt om ca +7,2 mkr. Kommunens årsresultat för år 2012 uppgår till ca +1,7 mkr (föregående år ca +2,1 mkr). Detta resultat fördelas på skattefinansierad verksamhet med ca +1,3 mkr och de affärsdrivande verksamheterna VA med ca +0,4 mkr samt Avfall i Habo med +/- 0 mkr. 7
och rekommendation Kommunen har inte genomfört och presenterat en detaljerad analys mot föregående år. Vi rekommenderar att kommunen gör jämförelser mot föregående år dels i syfte för att uppnå ett effektivt kontrollverktyg i syfte att upptäcka felaktigheter samt att ge läsaren av årsredovisningen en bättre översyn över utvecklingen. Jämförelse mot budget Utfall Budget Mkr Avvikelse 2012 2012 Verksamhetens nettokostnader -468 645-467 125 1 520 Skatteintäkter & Bidrag 465 174 462 682 2 492 Finansiella intäkter 2 004 1 000 1 004 Finansiella kostnader -4 019-5 651-1 632 Jämförelsestörande post 7 188 0 7 188 Årets resultat 1 702-9 094 10 572 Kommunen rapporterar budgetuppföljning i samband med årsbokslutet samt även per tertial 1 och delårsbokslutet. Årsuppföljningen och budgetuppföljningsrapporterna bedöms vara ett viktigt styrinstrument i kommunen. För år 2012 budgeterade kommunen med ett underskott om ca -9,1 mkr. Utfallet för årets resultat per 2012-12-31 exkl jämförelsestörande post är ca -5,5 mkr. Verksamheternas budgeterade nettokostnader för 2012 jämfört med utfallet visar en ökad nettokostnad om ca 1,5 mkr. Se nedan rubrik Kostnader för väsentliga nämnder och verksamheter för utförligare information. Skatteintäkter & Bidrag har ökat jämfört med budget för med ca 2,5 mkr. Fluktuationen är främst hänförlig till för skatteintäkter för 2012 har blivit ca 2,8 mkr högre än budgeterat. Finansiella intäkter överstiger budget med ca 1 mkr främst p.g.a. erhållen utdelning från innehavet i Kommuninvest. Finansiella kostnader jämfört med budget har minskat med ca 1,6 mkr. Minskningen är främst hänförlig till minskade finansiella kostnader för ränta på pensionsavsättningar. Jämförelsestörande poster avser den återbetalning av premier för arbetsmarknadsförsäkringar som kommunen har fått avseende år 2007 och 2008. Detta har medfört en ökad intäkt om ca +7,2 mkr. Vår analys av kommunens totala resultaträkning i relation till budget visar inte på några väsentliga oförklarade differenser. Budgeten för 2013 är i balans och visar på ett överskott om ca 2,7 mkr. Kommunen budgeterar bibehållna nettokostnad men en ökad skatteintäkt till följd av skattehöjning. Kostnader för väsentliga nämnder och verksamheter Nämndernas utveckling under året överensstämmer i allt väsentligt med de planer och prognoser som är lagda av kommunen. Nämnd/verksamhet (mkr) Utfall Budget Avvikelse 2012 2012 Tekniskt kontor -32 224-34 369 2 145 Byggnadsnämnd -711-1 819 1 108 Barn- och utbildningsnämnd -250 204-247 835-2 369 Socialnämnd -116 743-114 380-2 363 Följande notering har gjorts vid jämförelse mellan utfallet 2012 och budget: Tekniskt kontor har en positiv avvikelse jämfört med budget om ca 2,1 mkr. 8
Förändringen mot budget är främst hänförlig till följande: 1. Fastighetsenheten har en positiv avvikelse mot budgeterade kostnader om ca 2,7 mkr. Denna är hänförlig till minskade driftskostnader efter lönsamma energiåtgärder samt högre hyresintäkter p.g.a. försenad renovering av Kärrsgården. 2. Kostnader för bostadsanpassningsbidragen till hyresgästerna blev ca 1,2 mkr högre än budgeterat. 3. Administration och gatuenheten har tillsammans en positiv avvikelse mot budgeterade kostnader om ca 0,8 mkr. Byggnadsnämnden visar en positiv avvikelse om ca 1,1 mkr jämfört mot budgeterade kostnader. Byggnadsnämnden planerade att under 2012 anställa en planerare men anställningen genomfördes först slutet av året. Personalkostnaderna är därav ca 0,7 mkr under budgeterade kostnader. Barn- och utbildningsnämndens nettokostnad överstiger budget med ca 2,4 mkr till följd av en mängd olika faktorer. Främst är det en ökning av nettokostnad för skolmåltiderna som beror på en felbudgetering av den upphandlade delen av kostverksamheten om ca 1,5 mkr. Dessutom har särskolan under året haft fler elever än budgeterat om ca 1,4 mkr. Den procentuella förändringen jämfört med budget är omkring 1 % men ger beloppsmässigt stora avvikelser på grund av nämndens ekonomiska storlek. Socialnämnden uppvisar en högre nettokostnad om ca 2,4 mkr jämfört med budget. Vår analys av nämndernas kostnader i relation till budget visar inte på några oförklarade differenser. Balansräkningen Nedan följer ett sammandrag av kommunens balansräkningar vilka presenteras i årsredovisningen. Därefter följer en analys av väsentliga balansposter och fluktuationer. Mkr 2012 2011 Mark, byggnader och anläggningar 379 170 395 977 Maskiner och inventarier 26 235 30 942 Finansiella anläggningstillgångar 18 677 17 931 Pågående investeringar 20 891 0 Övriga omsättningstillgångar 45 518 50 192 Kassa och bank 6 914 6 802 Summa tillgångar 497 405 501 844 Ingående eget kapital 230 545 228 411 Årets resultat 1 702 2 134 Förändrade redovisningsprinciper -11 655 0 Avsättningar för pensioner 15 907 15 685 Avsättningar för deponi 9 501 7 469 Långfristiga skulder 165 000 165 000 Kortfristiga skulder 86 405 83 145 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 497 405 501 844 Under 2012 har hemtjänsten haft ökade volymer samt minskade intäkter från LOV vilket har medfört en högre nettokostnad om ca 5 mkr. Under stora delar av året har ett antal särskilda boende varit stängda för renovering och överskottet mot budget är ca 2,4 mkr. Förändringen mot budget uppgår till om ca 2 %. Materiella anläggningstillgångar Kommunen har under året förbättrat sina rutiner gällande materiella anläggningstillgångar. Under året har samtliga anläggningstillgångar överförts från Excel till anläggningsregisregistret i Agresso. I samband med det arbetet har rättelse av fel gjorts samt ändring av redovisningsprincip. Rättelse av fel avser felaktigt redovisade försäljningar av mark. I samband med försäljningen har anskaffningsvärdet för marken inte exkluderats och därmed har en för låg realisationsvinst redovisats i tidigare resultaträkningar. 9
Avskrivningar har tidigare påbörjats året efter det att tillgången har tagits i bruk. Avskrivningar påbörjas numera när anläggningen tas i bruk i enlighet med god redovisningssed. Som framgår av årsredovisningen har investeringar för den skattefinansierade och den affärsdrivande verksamheten genomförts med totalt ca 36 mkr vilket motsvarar 41,2% av totalt anslag (ca 88 mkr). Det totala anslaget omfattade dels investeringsramen för 2012 om ca 60 mkr samt tidigare års ackumulerade ej genomförda investeringar om ca 28 mkr. Inför budgeten 2013 har investeringar om ca 58,8 mkr antagits och finns även med i finansieringsbudgeten för 2013. Ackumulerade överskott mellan utfallet och budgeten t.o.m. 2012 är ca 30 mkr vilka överförs till det totala anslaget för 2013, dessa är dock inte medtagna i finansieringsbudgeten för 2013. Mark, byggnader och tekniska anläggningar Investeringar av byggnader, mark och tekniska anläggningar har gjorts med ca 8,5 mkr. Inga försäljningar har gjorts under året. Ändring av redovisningsprincip har medfört en justeringspost om ca -14,8 mkr och rättelse av fel från föregående år har justerats om ca 8,8 mkr. Planenliga avskrivningar har gjorts med ca 19,3 mkr. Maskiner och inventarier Maskiner och inventarier har anskaffats för ca 6,4 mkr. Ändrade redovisningsprincip har medfört en justeringspost på ca -5,6 mkr. Planenliga avskrivningar har gjorts med ca 6 mkr. Pågående investeringar Kommunen har upparbetade pågående projekt om ca 20,9 mkr. Investeringen är hänförlig ett flertalet mindre projekt samt ett större projekt som avser VA anslutning i Västerkärr. och rekommendation Vår slutsats efter genomförd granskning är att kommunen har förbättrat sina rutiner för anläggningstillgångar. En genomgång av anläggningarna har gjorts under året i samband med upprättande av anläggningsregistret i Agresso. Vi har dock identifierat två områden där processen skulle kunna förstärkas. Kommunens investeringsbudget innehåller dels beslutad investeringsram för kommande år och dels ej genomförda ackumulerade investeringar sedan tidigare år. Kommunen har i finansieringsbudget för 2013 inte med de ackumulerade överskotten som uppkommit t.o.m. 2012 om ca 30 mkr. Vi rekommenderar att presentationen av årets investeringsbudget tydligt visar de medel som är avsedda att investeras under kommande år och att tidigare års ej genomförda investeringar inkluderad i den för året tagna budgeten. Noterna för materiella anläggningstillgångar är inte upprättade i enlighet med god redovisningssed och RKR 11:1. Rekommendation lämnas att kommunen till kommande år bör se över sin uppställning av noter för materiella anläggningstillgångar. Finansiella anläggningstillgångar Habo kommun har andelar i aktiebolag och ekonomiska föreningar. Vi har stämt av kommunens sammanställning av deras innehav mot underlag. Innehaven har ökat med ca 0,8 mkr under 2012 och hänförs till ny medlemsinsats i Kommuninvest. Vidare har innehav i Jönköpings Länstrafik AB sålts till Landstinget. Vi har inte noterat något i vår granskning som tyder på att kommunens innehav av aktier och andelar inte skulle vara upptaget till ett korrekt belopp. 10
Kortfristiga fordringar Posten kortfristiga fordringar består av kundfordringar, förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, slutavräkning kommunalskatt, skattekonto och momsfordran. Posten kundfordringar och moms kommenteras nedan. Vi har inte noterat något i vår granskning som tyder på att kommunen inte har en tillförlitlig rutin vad gäller kommunens redovisning och inbetalning av moms. Vi rekommenderar att momsfordran och momsskuld nettoredovisas. Kundfordringar, 9,8 mkr (6,8 mkr) Kommunen gör löpande avstämningar av sina kundfordringar. Reservering för osäkra kundfordringar görs av samtliga kundfordringar förfallna över 6 månader och uppgår per bokslutsdatum till ca 0,5 mkr. Vi har gjort en avstämning på posten genom att ta del av kommunens underlag. Vi har noterat att i posten ingår kundfordringar till koncernföretag om ca 0,3 mkr. Kundfordringarna är något högre jämfört med föregående år vilket förklaras av bankdagarna vid årsskiftet. Betalningar gjorda under sista dagarna på året kommer in på banken först i januari. och rekommendation Vi har inte noterat något som indikerar ett felaktigt värde av kundfordringarna. Vi rekommenderar kommunen att särredovisa koncerninterna kundfordringar i årsredovisningen. Moms, 42 kkr (3 469kkr) Kommunen redovisar varje månad moms vilket lämnas in till skatteverket och sedan även regleras likvidmässigt. Kommunen nettoredovisar inte ingående och utgående moms i årsredovisningen utan momsen ligger både som en momsfordran och en momsskuld. Momsfordran uppgår till ca 1,8 mkr och momsskuld till ca 1,7 mkr. Momsfordran och momsskuld i bokslutet avseende november och december 2012 har stämts av mot underlag samt skattedeklarationen som är skickad till skatteverket. Kassa och bank Posten består av banktillgodohavanden och handkassor som finns ute i verksamheten. Vi har stämt av tillgångarna mot engagemangsbesked erhållna från bank samt kassaintyg. Vi har inte noterat något i vår granskning som tyder på att kommunens kassa och bank inte skulle vara upptagen till ett korrekt belopp. Eget Kapital Kommunens egna kapital har minskat med ca 9,9 mkr. Denna förändring består dels av årets resultat om ca 1,7 mkr samt justering av fel föregående år om ca 8,7 mkr samt justering hänförlig till förändrad redovisningsprincip om ca -20,4 mkr. Vi har inte noterat något i vår granskning som tyder på att kommunens egna kapital är felaktigt redovisat. Avsättningar för pensioner Kommunen har avsättningar för pensioner. Vi har stämt av avsättningen för pensioner mot externa underlag från KPA pension. Vi har inte noterat något i vår granskning som tyder på att kommunens pensionsavsättning inte skulle vara upptagen till ett korrekt belopp. 11
Avsättningar för återställande av deponi Sibbabo Per den 31 december 2011 redovisades en avsättning för deponi om ca 7,5 mkr då kommunen har ett åtagande att sluttäcka avfallsdeponin i Sibbabo. Under 2012 har ytterligare avsättning gjorts om ca 2,0 mkr. Den totala avsättningen uppgår nu till ca 9,5 mkr. Beräkning av de slutliga kostnaderna innehåller ett stort antal antaganden och är därför svår att bedöma. Enligt kommunen kan totalkostnader för återställandet av deponin uppgå till ca 20-25 mkr. och rekommendation Vi har noterat att kommunen inte har någon dokumenterad bedömning gällande vad avsättningen för deponin i Sibbabo bör uppgå till. Kommunen bör inför kommande bokslut göra en beräkning på vad återställandet av deponin kan tänkas uppgå till. Vår bedömning är att avsättningen är osäker till belopp. Långfristiga skulder Kommunen har långfristiga skulder till Kommuninvest om 150 mkr samt 15 mkr avseende ett aktieägartillskott till koncernföretag. Posten långfristiga skulder är oförändrad jämfört med föregående år. Vi har gjort en avstämning av posten mot underlag. Vi har inte noterat något i vår granskning som tyder på att kommunens långfristiga skulder inte skulle vara upptagna till rätt belopp. Vi har dock noterat att tilläggsupplysningar gällande finansiella skulder med tillhörande riskexponering bör utökas. Skuldernas förfallotid ska delas upp på förfall över 5 år och förfall mellan 1 och 4 år. Kortfristiga skulder Posten kortfristiga leverantörsskulder, moms och särskilda punktskatter, personalens skatter och arbetsgivaravgifter, övriga kortfristiga skulder, semesterlöneskuld, löneskatt, upplupna räntekostnader, upplupna pensionskostnader, förutbetalda intäkter, övriga upplupna kostnader mm. Nedan följer en analys av väsentliga delar av posten. Leverantörsskulder, 33,8 mkr (34,1 mkr) Kommunen stämmer varje månad av leverantörsreskontran mot huvudboken. Vi har granskat kommunens avstämning mot huvudboken och kan konstatera att denna är gjord. I posten ingår leverantörsskuld till koncernföretag om ca 2,2 mkr. och rekommendation Vi har inte noterat något som indikerar ett felaktigt värde av leverantörsskulderna. Vi rekommenderar kommunen att särredovisa koncerninterna leverantörsskulder i årsredovisningen. Personalrelaterade skulder, 47,1 mkr (43,8 mkr) Vi har stämt av personalens skatter och arbetsgivaravgifter mot inlämnade deklarationer och semesterlöneskulden mot semesterlöneskuldslista. Posten har ökat något jämfört med föregående år vilket framförallt förklaras av att det varit 21 personer mer anställda jämfört med 2011 samt den årliga löneökningen. Vi har inte noterat något i vår granskning som tyder på att de personalrelaterade skulderna inte är rätt redovisade i bokslutet. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen ska enligt KRL 8:2 innehålla en resultaträkning och en balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens resultaträkning och resultaträkningarna för de övriga juridiska personer i vilka kommunen har ett betydande inflytande. 12
Redovisningen skall vidare innehålla en balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens balansräkning och balansräkningar för de övriga juridiska personer i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Enligt rekommendation nr 8:1 från Rådet för kommunal redovisning är det god redovisningssed att inkludera en kassaflödesanalys. Vi har granskat den sammanställda redovisningen och tillhörande tilläggsupplysningar utan anmärkning. Kommunen har under året arbetet om uppställningen av den sammanställda redovisningen och är nu i enlighet med god redovisningssed. Vi anser att årsredovisningen uppfyller kraven enligt KRL. Årsredovisningens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Enligt KRL 3:1 ska årsredovisningen redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Genom granskning och analyser presenterade under avsnitt 2 har vi kontrollerat att årsredovisningen uppfyller kraven enligt KRL 3. och rekommendation Vår bedömning är att årsredovisningen i allt väsentligt innehåller uppgifter som är väsentliga för att bedöma verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning. Vi bedömer räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande. Måluppfyllelse Kommuner ska för verksamheten ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunen ska även ange finansiella mål med en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen. Som underlag tjänar den finansiella redovisningen, d.v.s. externredovisningen. Exempel på vad som kan ingå i den finansiella målsättningen är resultatkrav med anledning av framtida kapacitetsbehov med nuvarande service. Andra exempel på mål är skuldsättningen på kort och lång sikt, soliditet samt hur investeringar och pensioner ska finansieras. Revisorerna bidrar i kommunens process med årsrapporten genom att granska hur kommunen redovisar att verksamheten bedrivs med koppling till en god ekonomisk hushållning. Finansiella och verksamhetsmål En bedömning av hur väl Habo kommun uppfyller målet med god ekonomisk hushållning bör ha sin utgångspunkt från de mål som kommunfullmäktige fastställt. Habo kommuns kommunfullmäktige har per 2011-10-27 fastställt översiktliga visioner och mål för kommunen under perioden 2012-2015. Kommunstyrelsen har under året med utgångspunkt i fullmäktiges beslut konkretiserat två finansiella mål för 2012-2013, vilka presenteras och utvärderas i årsredovisningen. Enligt KL skall det i årsrapporten finnas en beskrivning av hur de uppsatta finansiella och verksamhetsmässiga målen uppfyllts. De finansiella målen presenteras och utvärderas i årsrapporten. Deloitte har noterat att de finansiella målen har uppfyllts enligt följande. Kommunen redovisar VA-verksamheten i en särskild resultaträkning. Enligt VA-lagen ska VA-verksamheten även särredovisas i separat balansräkning med tillhörande tilläggsupplysningar. Det är inget krav att ha med denna särredovisning i årsredovisningen men den måste finnas tillgänglig för fastighetsägarna. Vår rekommendation är att kommunen tar med denna redovisning i årsredovisningen för att förtydliga för en extern läsare. 13
Finansiella mål Återkoppling till målen i årsredovisningen Övergripande bedömning Deloitte Kommunens övergripande finansiella mål skall vara att varje års resultat skall uppgå till minst 2 % av de årliga skatte- och bidragsintäkterna. En jämförelse skall också göras beträffande det genomsnittliga resultatet för den senaste 4-årsperioden. De årliga nettoinvesteringarna skall finansieras med ny långfristig upplåning till högst 40 %. En jämförelse skall också göras beträffande nettoinvesteringarna för den senaste 4-årsperioden. Kommunen anger att målet är uppfyllt per årsbokslutet. Det genomsnittliga resultatet över en 4-årsperiod är 2,2 % vilket uppfyller kommunens mål. För 2012 är resultatet 0,4 % av skatte- och bidragsintäkter och resultatmålet om 2 % av skatte- och bidragsintäkter är således ej uppfyllt för året. Ingen nyupplåning har gjorts under året med anledning av kommunens investeringar. Sett över en 4-årsperiod är den genomsnittliga nyupplåningen 11,5 %. Målet anses vara delvis uppfyllt per årsbokslutet. Målet anses vara uppfyllt per årsbokslutet. Verksamhetsmålen presenteras inte i årsredovisningen för 2012, utan kommer särredovisas i en särskild ordning till kommunfullmäktige. och rekommendationer I årsredovisningen har kommunen presenterat två finansiella mål. Resultatmålet är uppfyllt över en fyraårsperiod men inte under år 2012. Målet om nyupplåning vid investeringar är helt uppfyllt. I årsredovisningen framgår att det i kommunen finns informella mål vilka kan utvecklas. Enligt årsredovisningen anser fullmäktige att soliditeten i kommunen bör överstiga 50 %. Detta uppfylls inte under året. Om soliditeten är ett uttalat mål rekommenderar vi att även detta mått medtas som finansiellt mål. Beträffande verksamhetsmål har fullmäktige i november 2011 antagit sex visioner för vilka det finns underliggande mål. I årsredovisningen framgår att dessa visioner kommer att följas upp i särskild ordning och de presenteras inte vidare i årsredovisningen. Vi anser att de visioner och mål som är antagna av kommunfullmäktige bör presenteras och den uppföljningen som görs av dessa mål bör framgå i årsredovisningen. att förbättra uppföljningen av måluppfyllelse. Vi anser att kommunen bör vidareutveckla och konkretisera målen i syfte att utarbeta användbara styrinstrument. Det är viktigt att mål och riktlinjer uttrycker realism och handlingsberedskap samt att de kontinuerligt utvärderas och omprövas. Balanskravet Vi har granskat att Habo kommun uppfyller balanskravet. Kommunen redovisar en balanskravsavstämning enligt kommunallagens krav i förvaltningsberättelsen under ekonomisk översikt. Det balanserade resultatet är enligt resultaträkningen ca 1,7 mkr. Sedan har detta resultat inte justerats med poster som inte ska ingå i det justerade resultatet, då kommunen inte anser att det finns några justeringar eller kostnader av väsentlighet som påverkar resultatet. Totalt justerat resultat för året är ca 1,7 mkr. Det lagstadgade balanskravet för 2012 är därmed uppfyllt. Föregående år var överskottet ca 3,4 mkr, vilket innebar att kommunen även uppfyllde balanskravet föregående år. Kommunfullmäktiges Visioner och mål för Habo kommun 2012-2015 samt kommunstyrelsens konkretisering av finansiella mål är ett steg i rätt riktning för 14
Deloitte är ett av Sveriges ledande revisions- och konsultföretag med 1 100 medarbetare på ett trettiotal orter över hela landet. Med Deloitte avses Deloitte AB och dess dotterbolag. Deloitte är det svenska bolaget inom Deloitte Touche Tohmatsu. För mer information, besök www.deloitte.se. Deloitte Touche Tohmatsu är ett av världens ledande nätverk av tjänsteföretag. Med 165 000 medarbetare i över 140 länder levererar medlemsföretagen tjänster till drygt hälften av världens största företag och även till stora nationella företag, offentliga verksamheter och tillväxtföretag. Förutom ett heltäckande internationellt servicenät erbjuder medlemsföretagen gedigna branschkunskaper och ett omfattande tjänsteutbud oavsett var klienten bedriver sin verksamhet. Deloitte Touche Tohmatsu är en schweizisk juridisk person (Verein). Varken Deloitte Touche Tohmatsu eller dess nationella medlemsföretag ansvarar för varandras rättshandlingar oavsett dess karaktär. Varje nationellt medlemsföretag utgör en separat och oberoende juridisk person, verksam under firma "Deloitte", "Deloitte & Touche", "Deloitte Touche Tohmatsu" eller därmed relaterade firmor. Tjänsterna beskrivna häri tillhandahålls av respektive nationella medlemsföretag och inte av Deloitte Touche Tohmatsu i dess form av schweizisk juridisk person (Verein). Av bland annat regulatoriska skäl tillhandahålls inte samtliga tjänster beskrivna häri av samtliga nationella medlemsföretag. För mer information, besök www.deloitte.com. A member firm of Deloitte Touche Tohmatsu. 2013 Deloitte AB.