PTL - Advokaternas dilemma?

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Ola Ranstam PTL - Advokaternas dilemma? Examensarbete 20 poäng Handledare: Helén Örnemark-Hansen Straffrätt HT06/VT07

Innehåll SAMMANFATTNING 1 FÖRORD 4 FÖRKORTNINGAR 6 1 INLEDNING 7 1.1 Historik 7 1.2 Syfte och avgränsningar 8 1.3 Metod och material 9 1.4 Disposition 10 2 EU-DIREKTIV, LAGSTIFTNING OCH VÄGLEDNING 11 2.1 Det första penningtvättsdirektivet 11 2.2 Det andra penningtvättsdirektivet 12 2.2.1 Förfaranden som anses vara penningtvätt 13 2.2.2 Omfattning 14 2.3 Det tredje penningtvättdirektivet 16 2.4 Svensk lagstiftning 19 2.4.1 PTL - Penningtvättslagen 19 2.4.1.1 Omfattning 20 2.4.1.2 Identitetskontroll 20 2.4.1.3 Rapporteringsskyldighet 21 2.4.1.4 Tystnadsplikt och meddelandeförbud 22 2.4.1.5 Utbildning och rutiner 24 2.4.1.6 Calissendorf och reglerna i PTL 25 2.4.1.6.1 Allmänt om reglerna 25 2.4.1.6.2 Problemen med de nya reglerna 26 2.4.1.6.3 Rapporteringsskyldighet 27 2.4.1.6.4 Meddelandeförbudet 28 2.4.1.6.5 Calissendorf sammanfattning 29 2.4.2 Brottsbalken 29 2.4.2.1 Wennberg och lagrummen i 9 kap BrB 32 2.4.2.1.1 Allmänt 32 2.4.2.1.2 Advokater 34 2.4.2.1.3 Wennbergs slutsats 35 2.5 Advokatsamfundets vägledning 35 2.5.1 Identitetskontrollen 35 2.5.2 Granskning- och uppgiftsskyldighet 36 2.5.3 Avträda uppdraget och meddelande-förbudet 37

2.6 Sammanfattning 38 3 RÄTTSPRAXIS 41 3.1 Bolagstömning inför revision 41 3.1.1 Bakgrund och åtalades berättelse 41 3.1.2 Tingsrättens dom 42 3.2 10-miljoners bedrägeri mot SE-banken 42 3.2.1 Bakgrund 42 3.2.2 Advokat Ps berättelse 43 3.2.3 Advokat Bs berättelse 43 3.2.4 Tingsrättens dom 44 3.2.5 Hovrättens dom 45 3.3 Sammanfattning 46 4 FINANSPOLISEN OCH FATF 47 4.1 Finanspolisen 47 4.1.1 Intervju med FIPO 48 4.2 FATF 49 4.2.1 Rekommendationer rörande jurister 50 4.2.2 FATF:s utvärdering av Sverige 51 4.3 Sammanfattning 53 5 VERKLIGHETEN ENKÄT 55 5.1 Enkät 55 5.1.1 Fråga 1 (allmän) Antal anställda 55 5.1.2 Fråga 2 (allmän) Beskrivning av byrån 55 5.1.3 Fråga 3 (allmän) Roll på byrån 56 5.1.4 Fråga 4 (allmän) Specialisering 56 5.1.5 Fråga 5 (allmän) Extra funktion 57 5.1.6 Fråga 1 (PTL) - Insatt i reglerna 57 5.1.7 Fråga 2 & 3 (PTL) Problem 57 5.1.8 Fråga 4 (PTL) - Meddelandeförbudet 58 5.1.9 Fråga 5 (PTL) Tredje direktivet 59 5.1.10 Fråga 6 (PTL) Klientförhållande 60 5.1.11 Fråga 7 & 8 (PTL) Rutiner 61 5.1.12 Fråga 9 & 10 (PTL) Info & Utbildning 61 5.1.13 Fråga 11 (PTL) Resurser 62 5.1.14 Fråga 12-15 (PTL) Rutiner & funktions-ansvarig 63 5.1.15 Fråga 16 (PTL) 15 000 Euro 64 5.1.16 Fråga 17-18 (PTL) Filter & förbrott 65 5.2 Sammanfattning 66 6 ANALYS, KOMMENTAR OCH SLUTSATS 68 6.1 Direktiven 68

6.2 Svensk lagstiftning 70 6.2.1 Identifikationskontrollen 70 6.2.2 Rapporteringsskyldigheten 72 6.2.3 Tystnadsplikt - meddelandeförbud 72 6.2.4 Brottsbalken 74 6.3 FIPO och FATF 75 6.4 Verkligheten enkäten 75 6.5 Slutsats 77 BILAGA A 79 BILAGA B 88 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 94 RÄTTSFALLSFÖRTECKNING 97

Sammanfattning Pengar som flyter in genom kriminell verksamhet måste tvättas för att kunna användas legalt. Det finns många möjligheter att tvätta pengar och i denna uppsats har fokus legat på oberoende jurister och då framför allt advokater och biträdande jurister verksamma på advokatbyråer. Nya regler har förändrat förutsättningarna för advokater och biträdande jurister på advokatbyråer. Tystnads- och lojalitetsplikten har försämrats och reglerna anger visserligen att advokater har ett undantag från meddelandeförbudet men att de inte får berätta för sin klient under de första 24 timmarna efter advokaten har rapporterat en misstänkt transaktion till polisen ses som ett stort problem. Under slutet av 2007 skall Sverige införa hårdare och mer ingripande regler då implementeringen av det senaste direktivet skall vara genomförd. Undantaget försvinner då för advokatbyråerna och ett totalt meddelandeförbud införs även för dem. Tre EU-direktiv som behandlar penningtvätt har antagits under de senaste 17 åren varav de två senaste 2001 och 2005. Direktiven omfattar fler yrkeskategorier för varje nytt direktiv och reglerna skärps. Den svenska lagstiftningen följer efter och förändrar markant förutsättningarna för de grupper som berörs. Kritiken mot direktiven och den svenska lagstiftningen är förhållandevis stark och befogad. För många av problemen har lämnats åt rättssystemet att åtgärda. Rättssystemet kommer även få en viktig roll som gränssättare då lagstiftaren inte har satt upp tillräckligt tydliga gränser. Advokatsamfundets disciplinnämnd kommer förmodligen också bli en viktig del av gränssättandet för advokatbyråerna. Yrkesverksamma jurister är kritiska till reglerna och det finns anledning till oro rörande reglerna. Relationen mellan advokat och klient kan komma att förändras till det sämre och klienter kan komma att bli mer tveksamma till att lämna över information och fakta till sin advokat om det finns en osäkerhet kring advokatens lojalitet och 1

skyldigheter mot sina klienter. Sveriges Advokatsamfund är också kritiska till reglerna och har försökt få den svenska lagstiftaren att inte införa de förändringar som riskerar försämra skyddet som finns i relationen mellan advokater och deras klienter. Antalet anmälningar från advokatbyråerna i Sverige är mycket, om inte extremt, lågt jämfört med andra branscher. Endast 1 av drygt 9000 anmälningar år 2005 kom från en advokat. Detta kan ses som både mycket positivt eller mycket negativt. Sett till det totala antalet anmälningar är det en siffra som väcker frågor men i relation till antalet anmälningar från icke finansiella institut, 12 st, så är siffran fortfarande låg men inte lika anmärkningsvärd som innan. Det finns få fall där advokater är dömda för penningtvätt och även med det i beräkningen skulle man kunna dra slutsatsen att advokater är nästintill helt förskonade från problemen med penningtvätt. Om så vore fallet så är förändringarna i lagstiftningen inte nödvändiga och kommer att göra mer skada än nytta. Det finns dock rapporter att personer som sysslar med penningtvätt rör sig mot nya yrkesgrupper och att problem finns men resurserna hos myndigheterna och kunskapen hos de inblandade är dålig. Det är alltså långt ifrån säkert att statistiken visar hela sanningen. Utbildning, information och rutiner skall införas på advokatbyråerna men enligt den enkät som är gjord finns det brister i dessa moment. Det finns en risk att om man inte har kunskap om reglerna är man mer utsatt att bli ett hjälpmedel i en penningtvätt. Byråerna vill gärna införa ett filter mellan advokaterna och polisen. Filtret skulle avgöra om en anmälan skall lämnas vidare till polisen eller om den saknar grund. Några byråer vill att funktionen utförs av advokatsamfundet. Denna uppsats går igenom gällande regler men även historik och kommande regler. Du kommer även att finna information om finanspolisens arbete samt FATF:s bedömning av hur Sveriges bekämpning av penningtvätt fortskrider. I uppsatsen kommer du även att finna artiklar från framstående jurister samt 2

rättsfall från våra domstolar. För att få en inblick i hur reglerna efterlevs har jag gjort en enkät som är redovisad i uppsatsen och därefter en omfattande analys av arbetet. 3

Förord Med denna uppsats avslutar jag nu mina år vid Juridicum och Lunds universitet. Ett normalt förord är ofta rätt kortfattat men efter så många roliga, givande år i Lund insåg jag att det finns så många som jag vill nämna att detta förord måste få blir något längre. De som inte får plats ägnar jag en varm tanke åt. Först av allt vill jag tacka mina föräldrar, Lars och Monica, för att de alltid har ställt upp för mig och mina bröder. Utan ert stöd hade saker och ting varit mycket besvärligare. Mormor skall naturligtvis även hon tackas för sitt stöd åt oss under alla år. Mina två bröder, Per och Johan, skall nämnas, vi finns där alltid för varandra även om vi alla är rätt envisa som personer. Johan skall också ha ett stort tack för att ha korrekturläst denna uppsats. Antalet år i Lund blev något fler än beräknat från början men dessa extra år har fyllts med många goda, roliga minnen och vänner för livet. Jag påbörjade mina studier i Lund hösten 1996, direkt efter studenten. Redan här måste jag passa på att nämna ett antal vänner från tiden före Lund som jag fortfarande umgås med och som betyder mycket för mig än idag; Peter, Andy, Åsa, Mia, Åse-Lie, Sara, Anders, Björn, Stefan och Kristina. Ett nytt liv som student fick dock bara pågå en termin innan jag gjorde ett uppehåll på 1 ½ år för militärtjänstgöring på A7. Tillbaka i Lund hösten 1998 lärde jag känna ett antal människor, Johanna, Anna, Johan, Marie och Charlotte, som jag grupparbetade tillsammans med under ett antal år. Det blev även en och annan middag och drinkkväll under dessa år och vi hörs av än idag. Den organisation som ligger mig närmast är Juridiska föreningen, JF. Jag har sedan hösten 1998 varit engagerad i föreningen i mer eller mindre omfattning. Antalet uppdrag har varit många men det är framför allt året som clubmästare och de två åren som vice ordförande för JF som betytt mest. I samband med detta vill jag rikta en stor kram och tack till de tre som jag hade äran att arbeta med under dessa år, Hanna, Annika och Lise. Det finns så många fler som jag skulle vilja nämna från JF men ni vet vilka ni är. Ni har också och kommer alltid att betyda mycket för mig. 4

Under åren i Lund arbetade jag i mer än 5 år på Juridiska fakultetens nätkurser. De sista åren som amanuens och ansvarig för dessa kurser. Många kollegor har passerat förbi och några av dem vill jag nämna speciellt, Karin som delvis drog in mig i det men även Frida, Kalle, Susanna och Hanna. Lundakarnevalen var ett projekt som jag absolut inte skulle engagera mig i. Den ståndpunkten höll inte i många dagar. Anders, ekonomichef tillika gammal vice ordförande på JF, drog in mig i ekonomisektionen i Lundakarnevalen 2002 och den våren och de tre karnevalsdagarna var helt fantastiskt roliga. Till Lundakarnevalen 2006 hade jag gått med på att leda valberedningen men hade bestämt tackat nej till propåer om att ställa upp som kandidat till kommittén eller ta andra befattningar inom karnevalen. Planen höll fram mitten av mars, 2 månader innan karnevalsdagarna, då Katarina, Lise och Eric bad mig hoppa in som souschef i ekonomisektionen. Efter en dags funderande tackade jag ja till uppdraget och insåg att ex-jobbet fick vänta lite till. De två månaderna var också de helt fantastiska och det skall framför allt Katarina och Eric ha ett stort tack för. Jag vill även tacka min nuvarande arbetsgivare, Telelogic AB, och min chef, tillika chefsjuristen för Telelogic, Mikael Palade, vilken under arbetets gång med uppsatsen gett mig möjlighet att kombinera arbetet med skrivandet. Till sist vill jag tacka min handledare Helén Örnemark-Hansen. Du gav inte upp trots alla år som jag sa att skulle skriva denna uppsats och du gav mig bra råd längs skrivandets väg. Nu slipper du denna student i vart fall. Singapore, Kho Khao Island och Lund, vecka 12 2007 Ola Ranstam 5

Förkortningar BrB Brottsbalk (1962:700) FATF Financial Action Task Force FFFS Finansinspektionens författningssamling FIPO Finanspolisen PTL Lag (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt RB Rättegångsbalk (1942:740) Rådet Europeiska gemenskapernas råd SOU Statens offentliga utredningar 6

1 Inledning 1.1 Historik Penningtvätt är ett relativt ungt begrepp i vår värld. USA har sedan tidigt 1900-tal arbetat mot organiserad brottslighet och penningtvätt 1. Organiserad brottslighet och penningtvätt är två områden som har nära band till varandra. För den organiserade brottsligheten är penningtvätt ett sätt att få den illegala verksamhetens pengar vita genom att på olika sätt tvätta dem. 2 Trots att tillvägagångssättet varit känt sedan lång tid tillbaka var Europa betydligt långsammare med att lagstifta mot verksamheten än USA. 3 Orsakerna till Europas något sena uppvaknande kring lagstiftning mot penningtvätt kan förmodligen hänföras till att narkotikahandel och vinsterna från denna handel fick mer publicitet och kom till allmänhetens kännedom under 1980- talet. 4 En annan orsak kan vara att gangsterväldet i USA inte nådde Europa på ett sådant sätt att det fick genomslag i lagstiftningen. En advokat kan bli inblandad i en penningtvätt genom att en klient vill genomföra en affär, t ex köp av en fastighet, där pengarna härstammar från ett brott, t ex narkotikahandel eller rån. Det kan naturligtvis vara betydligt mer sofistikerade brott som pengarna härstammar ifrån. Advokaten kan vara helt omedveten om var pengarna kommer ifrån när han/hon får uppdraget och genomför uppdraget. I denna uppsats kommer jag att se hur reglerna är utformade när situationen är annorlunda eller förändras för advokaten. Den 1 januari 2005 skärptes reglerna för företag och personer rörande penningtvätt. Förändringarna i Lag (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt (PTL) innebar att fler personer och företag kom att omfattas av reglerna 5 och att jakten på personer som tvättar pengar skulle bli effektivare. 1 Penningtvätt kommer från engelskans money laundring vilket i sin tur härstammar från Al Capones (1899-1947) sätt att göra svarta inkomster från sin illegala verksamhet vita genom sina kemtvättar. 2 Syrén, 2005, s. 14. 3 Örnemark Hansen, 1998, s 16. 4 Örnemark Hansen, 1998, s 16. 5 Proposition 2003/04:156, s 1f. 7

Detta är dock inte den första lagen som har antagits för att skärpa reglerna eller bekämpa penningtvätt. Redan 1993 trädde PTL i kraft. 6 Lagen hade sin grund i ett EG-direktiv från 1991 men redan fyra år efter lagens ikraftträdande kom det förslag på ändringar i lagen. En ändring av lagen genomfördes 1999. Ett nytt direktiv från EU kom 2001 vilket ledde fram till de ovan nämnda skärpningarna av reglerna i PTL. Ett nytt direktiv från 2005 skärper upp reglerna ytterligare. I och med skärpningen av PTL förändrades arbetssituationen för biträdande jurister och advokater på Sveriges många advokatbyråer. Reglerna blev fler och kraven högre på de yrkesverksamma juristerna på byråerna. Fler lagrum i PTL tog sikte på deras verksamhet. 7 Jurister hade även tidigare omfattats av de mer generella reglerna samt lagstiftning i BrB och för advokater även de etiska reglerna som gäller för verksamma advokater. Redan inför lagändringarna 1999 väcktes frågan om att införa regler i PTL rörande advokater. Några år tidigare hade FATF 8 angivit att det fanns uppgifter som visade på en ökning av advokaters inblandning i penningtvätt. Regeringen valde dock att vänta med att införa regler för advokater tills ovan nämnda skärpning av reglerna 2005. 9 1.2 Syfte och avgränsningar Syftet med denna uppsats är att försöka klargöra reglerna och visa på eventuella problem för jurister som är verksamma som advokater eller biträdande jurister på advokatbyråerna i Sverige. I och med att de nya reglerna så påtagligt kan förändra sättet att arbeta som jurist på en advokatbyrå kan en närmare granskning och redogörelse för de nya reglerna vara nödvändig. Om reglerna inte innebär någon större förändring är det viktigt att undersöka om reglerna kan anses ha missat sitt mål och syfte. Det 6 Lag (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt. 7 Ex. 2a, 9a, 9b PTL. 8 FATF är en inter-governmental organisation som bl.a. har givit ut ett antal rekommendationer samt gör utvärderingar av sina medlemmar, se 4.2 ff. 9 Prop. 1998/99:19, 8.2. 8

är också av intresse att undersöka om reglerna håller en jämn nivå eller om vissa av de nya reglerna slår hårdare mot advokatbyråerna än andra av de nya reglerna. Jag har gjort en enkät som ett antal advokatbyråer har fått besvara. Jag kommer att redovisa och analysera svaren i uppsatsen. I uppsatsen använder jag mest begreppet advokat. Reglerna för biträdande jurister är desamma när det handlar om PTL. PTL är en lag som omfattar många yrkesverksamma i olika branscher samt penningtvättsområdet är ett stort och intressant område att undersöka och forska inom. Detta gör att jag måste avgränsa min uppsats till framför allt jurister verksamma på advokatbyråer. Jag har även valt att avgränsa mig till de i Sverige gällande reglerna. Det har tidigare skrivits examensarbeten där fokus legat på reglerna kring penningtvätt. Det är dels Helena Björmsjö uppsats 10 om bevisning av penninghäleri, dels Lisa Olssons uppsats 11 som behandlar reglerna för revisorer. 1.3 Metod och material Arbete har bestått i att redogöra för gällande lagstiftning, framför allt i att visa hur den gällande lagstiftningen har påverkat advokaters arbetssituation gentemot sina klienter. Lagtext, förarbeten och doktrin har studerats men även artiklar författade av jurister i olika yrkesroller har tagits i beaktande. För att kunna redogöra för Finanspolisens arbete och statistik har jag studerat deras årsrapporter och varit i kontakt med chefen för FIPO och bett honom besvara ett antal frågor kring finanspolisens arbete och advokaters situation enligt deras sätt att se på situationen. En uppsats som behandlar nya regler som kan ha en stor påverkan på advokaters arbetssätt bör innehålla någon typ av direktkontakt med advokater. Detta ledde till en enkät med 23 frågor. Fem av frågorna är 10 Helena Björmsjö: Bevisning av penninghäleri en studie av några rättsfall med fokus på bevisningen av förbrottet. Examensarbete vårterminen 2005. 11 Lisa Olsson: Penningtvätt en studie av revisorernas skyldigheter. Examensarbete vårterminen 2006. 9

allmänna frågor kring byrån och den person som besvarat enkäten. De övriga frågorna är inriktade mot PTL och reglernas inverkan på arbetet som advokat. För att inte enkäten skulle rikta in sig bara mot stora eller små byråer har jag medvetet valt ut ett antal byråer av varierande storlek. Deras inriktning är framför allt affärsjuridisk men några av dem arbetar även med straffrätt. För att säkerställa att enkäten blev ifylld vände jag mig till bekanta och vänner på de olika byråerna. De fick i sin tur själva bestämma om de var rätt person att besvara enkäten eller skicka den till behörig jurist på advokatbyrån. Om jag hade valt att skicka ut enkäten till ett större antal byråer utan att någon personlig kontakt på byråerna skulle svarsfrekvensen förmodligen bli mycket låg. Även sökningar på Internet har varit en del i arbetet att finna material. Mycket information finns idag på nätet, bl.a. lägger advokatsamfundet och FATF ut mycket av sitt material på internet. 1.4 Disposition Uppsatsen är uppdelad i fyra delar. Den första delen ger en bakgrund till lagen och de förändringar som skett. I denna del redogörs även för de mer specifika reglerna för jurister verksamma vid advokatbyråer men även en redogörelse för relevanta lagrum i brottsbalken. Denna del är helt teoretisk. Uppsatsens andra del kommer att redovisa ett antal rättsfall där advokater varit inblandade samt Finanspolisens och FATF:s arbete. Den tredje delen av uppsatsen innehåller en redogörelse och analys av den enkät jag gjort med ett antal byråer. Den sista och avslutande delen innehåller min analys och slutsats av arbetet. 10

2 EU-direktiv, lagstiftning och vägledning EU har genom tre direktiv 12 försökt förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt. Det första direktivet kom 1991, därefter skedde en ändring 2001 och i oktober 2005 antogs ett nytt direktiv som kan anses vara en utvidgning och uppdatering av 1991 års direktiv. Detta direktiv är ännu inte införlivat i den svenska lagstiftningen men då dess regler innebär ytterligare förändringar för advokater och biträdande jurister bör det få visst utrymme i uppsatsen. Svensk lagstiftning på området omfattar bland annat lagrum i Brottsbalken (BrB) och ovan nämnda PTL. Lagrummen i BrB är relevanta även för advokater om de skulle bli inblandade i en penningtvätt. Kännedom om dessa regler är en bra grund för att förstå vilka andra sätt lagstiftaren har valt i kampen mot penningtvätt. Denna del är uppdelad på en första del som redogör för direktiven, därefter den svenska lagstiftningen som utmynnat av direktiven och vilka regler som är av intresse för uppsatsen. Jag redogör även mycket kort för tillämpliga lagrum i BrB och avslutar med den vägledning som Sveriges Advokatsamfund ger till advokatbyråer p.g.a. de nya reglerna. I respektive avsnitt som behandlar PTL och BrB finns redogjort för artiklar skrivna av två yrkesverksamma jurister. Båda artiklarna behandlar advokaters ansvar vid penningtvätt och en av författarna, Calissendorf, väcker även frågan om advokater kommer bli angivare av sina klienter. 2.1 Det första penningtvättsdirektivet Den 10 juni 1991 beslöt Europeiska gemenskapernas råd (Rådet) att ett direktiv rörande penningtvätt skulle antas. Rådet var oroligt över det sätt 12 91/308/EEG, 2001/97/EG och 2005/60/EG. 11

som olika institut kunde utnyttjas av olika illegala verksamheter. Man såg penningtvätt även som ett hot mot en av de viktiga friheterna, friheten för kapital inom den inre marknaden, samt att det kunde skada förtroendet för det finansiella systemet. 13 Direktivet ses som ett viktigt steg i bekämpningen av penningtvätt och rådet pekar på att bekämpningen och samarbete bör ske på internationell nivå. Tvättning av pengar är en gränsöverskridande verksamhet och bör bekämpas på rätt nivå, internationellt. Kan man effektivt bekämpa tvättningen av pengar finns det en chans att den organiserade brottsligheten och narkotikahandeln inte växer eller frodas då det är visat att pengatvätt har en [ ] tydlig inverkan på uppkomsten av organiserad brottslighet i allmänhet och narkotikahandel i synnerhet. 14 Direktivet gav även medlemsstaterna möjlighet att låta fler yrkesgrupper och företag omfattas av direktivet om det ansågs nödvändigt. I direktivet finns också ett s.k. meddelandeförbud. Genom meddelandeförbudet ges myndigheterna under en viss tid ett försprång mot den som blivit anmäld då den som anmält inte får berätta (meddela) för den anmälde att en anmälan är gjord. 2.2 Det andra penningtvättsdirektivet 10 år efter direktiv 91/308/EEG antogs ett nytt direktiv, 2001/97/EG, som kan anses vara ett utvidgande och klargörande av 1991: års direktiv. Direktivet tog också sikte på den utvidgning av begreppet penningtvätt som skett de senaste 10 åren. Det hade också noterats att fler företag än dem inom den normala sektorn utnyttjades för penningtvätt. Bland dem som nämns i direktivets inledande text är notarier och oberoende jurister. 15 Vissa undantag görs dock för denna kategori av yrkesutövare, se nedan. Direktivet 13 Inledningstexten till direktiv 91/308/EEG, s 1. 14 Inledningstexten till direktiv 91/308/EEG, s 1. 15 Inledningstexten till direktiv 2001/97/EG, p 16. 12

lyfter även fram vikten av att utvidga begreppet förbrott. 16 Genom denna utvidgning bör medlemsstaterna lättare komma åt den organiserade brottsligheten och det [ ] underlättar rapporteringen av misstänkta transaktioner och det internationella samarbetet på detta område.. 17 Då direktivet innan var inriktat mot narkotikabrott måste definitionen anpassas till den förändrade verklighet kring vilka brott som är aktuella då det förekommer penningtvätt. 2.2.1 Förfaranden som anses vara penningtvätt I direktivets artikel 1 c anges de förfaranden som anses vara penningtvätt om det sker med uppsåt. Dessa förfaranden är själva grunderna för penningtvätt och en jurist kan i sin yrkesroll hamna i situationer där en bedömning utifrån dessa är absolut nödvändig. De förfaranden som anges är: - Omvandling eller överföring av egendom i vetskap om att egendomen härrör från brott eller från medverkan till brott och i syfte att hemlighålla eller dölja egendomens olagliga ursprung, eller för att hjälpa någon som är delaktig i sådan verksamhet att undandra sig de rättsliga följderna av sitt handlande. - Hemlighållande eller döljande av en viss egendoms rätta beskaffenhet eller ursprung, av dess belägenhet, av förfogandet över den, av dess förflyttning, av de rättigheter som är knutna till den eller av äganderätten till den, i vetskap om att egendomen härrör från brott eller från medverkan till brott. - Förvärv, innehav eller brukande av egendom i vetskap om, vid tiden för mottagandet, att egendomen härrörde från brott eller från medverkan till brott. 16 Inledningstexten till direktiv 2001/97/EG, p 8. Förbrottet är t ex narkotikaförsäljning. Pengarna från förbrottet skall sedan tvättas för att bli vita. 17 Inledningstexten till direktiv 2001/97/EG, p 8. 13

- Medverkan till, överenskommelse att utföra, försök och medhjälp till, anstiftan och underlättande av samt rådgivning för utförande av någon av de gärningar som anges i föregående strecksatser. Ur ett advokatperspektiv är samtliga punkter intressanta men den mest intressanta är den sista som anger att rådgivning omfattas av reglerna i PTL. En advokat eller biträdande jurist sysslar nästan uteslutande med rådgivning även om en advokat kan bli inblandad i en penningtvätt där någon av de andra punkterna är tillämplig, t ex om en advokat förvarar något i ett kassaskåp som han/hon vet kan härröra från brott. I denna artikel anges också att även om förbrottet begåtts i annat medlemsland eller tredje land så skall egendom som kan härledas av dessa förbrott anses omfattas av reglerna då man försöker tvätta egendomen. Syftet är att en person inte skall kunna undkomma straff genom att utnyttja landsgränserna inom EU. Pengar från narkotikabrott i Tyskland skall inte kunna bli legala i ett annat land genom att de förs över gränsen. 2.2.2 Omfattning Då vi i denna uppsats koncentrerar oss framför allt på advokater kan det vara intressant att se vad direktivet omfattar. En ny artikel, 2a, införs och denna anger vilka som skall omfattas av reglerna. Den mest intressanta i uppräkningen är punkten 5: 1. Kreditinstitut enligt definitionen i artikel 1 A, 2. Finansiella institut enligt definitionen i artikel 1 B, och följande juridiska eller fysiska personer vid utövandet av deras yrkesmässiga verksamhet: 3. Revisorer och skatterådgivare. 4. Fastighetsmäklare. 14

5. Notarier och andra oberoende jurister när de deltar a) antingen genom att hjälpa till vid planering eller genomförande av transaktioner för klientens räkning vid i) köp och försäljning av fastigheter eller företag, ii) förvaltning av klientens pengar, värdepapper eller andra tillgångar, iii) öppnande eller förvaltning av bank-, spar- eller värdepapperskonton, iv) organisering av nödvändigt kapital för bildande, drift eller ledning av företag, v) bildande, drivande eller ledande av truster, bolag eller liknande strukturer, b) eller genom att handla i en klients namn och för dennes räkning vid finansiella transaktioner eller transaktioner med fast egendom. 6. Handlare som köper och säljer varor av högt värde, såsom ädelstenar eller ädelmetaller, eller konstföremål, och auktionsfirmor när betalning görs kontant och med ett belopp motsvarande 15000 euro eller mer. 7. Kasinon. I direktivets inledande text, punkt 16, anges vad det är som man vill komma åt när det gäller juristers arbete, finansiella transaktioner samt företagstransaktioner. Det är inom dessa områden som risken kan anses vara störst när det gäller penningtvätt. Direktivet listar även vilka undantag som är relevanta för [ ] rättsligt erkända och kontrollerade oberoende yrkesutövare som tillhandahåller juridisk rådgivning, [ ] 18. Den som: 19 18 Inledningstexten till direktiv 2001/97/EG, p 17. 19 2001/97/EG art 1, 5 p. 15

- Bedömer en klients rättsliga situation. - Försvarar eller företräder klienten i eller i fråga om ett rättsligt förfarande. - Rådgivning beträffande inledande eller undvikande av ett rättsligt förfarande. Dessa undantag kan ses som ett skydd för klienten och rättssäkerheten när han/hon befinner sig i en situation där advokaten måste göra vissa bedömningar eller är involverad i ett rättsligt förfarande för sin klient. En viss gränsdragningsproblematik kan skönjas men det faller förmodligen tillbaka på advokaten i det första skedet att göra den bedömningen. 2.3 Det tredje penningtvättdirektivet Direktivet från 2005 är ett mer omfattande direktiv än de ändringar som skedde 2001. Genom detta direktiv tar EU ytterligare ett steg i bekämpningen av penningtvätt. Ordet terrorism förs in i direktivet på ett tydligt sätt. När man läser direktivet uppfattar man det delvis som en produkt av efterdyningarna från den 11 september 2001. 20 Det lyfts också fram att mycket av det man vill bekämpa begås i en internationell miljö. Direktivet är en anpassning till FATF:s revidering av sina rekommendationer som genomfördes 2003. 21 Direktivet skärper även reglerna kring identifiering av kunder. Reglerna i det nya direktivet är mer detaljerade. Begreppet verklig förmånstagare införs för att komma åt eventuella personer eller grupper som på något sätt kan i framtiden komma åt pengarna i t ex en stiftelse. 22 20 Den 11 september utfördes ett antal terroristattacker i USA. Fyra flygplan kapades och kraschades mot bl a Pentagon i Washington DC och World Trade Center i New York. Drygt 3000 människor omkom i attackerna. 21 Inledningstexten till direktiv 2005/60/EG, p 5. 22 Inledningstexten till direktiv 2005/60/EG, p 9. 16

Ytterligare en anpassning till den förändrade verkligheten kommer i punkt 14 då man även inkluderar verksamhet som utövas på internet. Genom att både utvidga kretsen av personer som i sin yrkesutövning kan komma i kontakt med penningtvätt och tydligt ange några kategorier som alltid omfattas av reglerna där kontantbetalning sker hoppas man kunna komma åt högriskgrupper. 23 Reglerna kring juristerna är ungefär desamma som tidigare, dock med undantaget att även här lyfter man fram finansiering av terrorism som en ny del av det som en jurist måste vara vaksam emot. Identifiering av kunderna skärps i direktivet. I direktivet anges att det kan uppkomma situationer där man måste göra särskilt noggranna identifieringar. 24 I direktivet anges som exempel personer som är eller varit verksamma i offentliga positioner och då framför allt i länder som är kända för att ha en hög nivå av korruption. Det är inte bara skärpningar som lyfts fram i direktivet. Kontrollerna får inte bli ett hinder i verksamheten vilket gör att identifieringsprocessen kan utföras av annan, t ex ett företag som specialiserat på detta, än den som borde göra det. Ansvaret ligger trots detta på dem som borde göra kontrollen och inte den tredje man som gör det åt dem. 25 Skulle det uppkomma en situation där t ex en oberoende jurist misstänker att den transaktion han arbetar med är t ex en tvättning av pengar kan han genomföra affären (transaktionen) trots han inte hunnit meddela myndigheterna om: 1. [ ] det inte är möjligt att underlåta att genomföra transaktionen eller om 23 Inledningstexten till direktiv 2005/60/EG, p 18. 24 Inledningstexten till direktiv 2005/60/EG, p 24. 25 Inledningstexten till direktiv 2005/60/EG, p 27. 17

2. underlåtenheten sannolikt skulle motverka försök att få tag i dem som gynnas av en misstänkt transaktion för penningtvätt eller finansiering av terrorism. 26 Medlemsstaterna bör även se till att medborgare som fullgör sin plikt enligt direktivet skyddas mot eventuella hot eller utsätts för fientliga åtgärder. Det har enligt direktivet skett mot anställda. 27 Har en person som omfattas av direktivet gjort en anmälan utifrån de regler som är uppsatta i direktivet bör det finnas ett sätt för anmälaren att få information hur ärendet utvecklas och hur uppgifterna har kunnat användas av berörda myndigheter. 28 Det meddelandeförbud som fanns i det andra direktivet har skärpts för advokater. I direktivet fanns en möjlighet för medlemsländerna att göra ett undantag. Denna möjlighet har tagits bort i det nya direktivet. Detta kan leda till stora problem för advokater och biträdande jurister. Oberoende jurister kan dock råda en klient till att inte genomföra en brottslig handling utan att det ses som ett brott mot meddelandeförbudet. Till sist skall det kort nämnas att sanktioner när man bryter mot reglerna måste vara [ ] effektiva, proportionerliga och avskräckande [...]. Sanktioner skall omfatta både fysiska och juridiska personer. 29 Nationella bestämmelser skall enligt artikel 45 vara i kraft senast den 15 december 2007. Direktivet har i ett brev från Sveriges Advokatsamfunds generalsekreterare; Anne Ramberg, till de svenska ledamöterna i Europaparlamentet kritiserats 26 Inledningstexten till direktiv 2005/60/EG, p 30. 27 Inledningstexten till direktiv 2005/60/EG, p 32. 28 Inledningstexten till direktiv 2005/60/EG, p 38. 29 Inledningstexten till direktiv 2005/60/EG, p 41. 18

kraftigt. 30 Advokatsamfundet anser att redan det andra direktivet gick för långt rörande reglerna kring advokaterna. Enligt samfundets mening bör advokater helt exkluderas från reglerna. Det fanns inte tillräckligt starka skäl för att genomföra reglerna. I brevet ber Ramberg ledamöterna uppmärksamma frågan kring att även undantaget från meddelandeförbudet för advokater tas bort. Ett betänkande som behandlar det tredje penningtvättsdirektivet blev offentligt i samband med detta examensarbete blev färdigt. 31 Betänkandet innehåller en genomgång av de förändringar och nya regler som kommer att genomföras och införas i och med det nya direktivet. 2.4 Svensk lagstiftning Denna del är uppdelad i två delar. Den första delen tar upp PTL och de regler som är av intresse för uppsatsen och den andra delen tar upp relevanta lagrum i BrB. Till respektive del finns även artiklar av två yrkesverksamma jurister som skrivit om dels reglerna i PTL, dels reglerna i BrB. 2.4.1 PTL - Penningtvättslagen För att anpassa PTL till de nya reglerna som kom med direktivet 2001 la regeringen fram en proposition med skärpta regler i juni 2004. Propositionen 32 tar upp de förändringar som måste ske inom svensk lagstiftning för att anpassas till resten av EU enligt direktivet. I propositionen lyfter olika remissinstanser fram ett antal synpunkter som jag anser kan vara av intresse för uppsatsen. Regeringen motiverar hur de har resonerat rörande den svenska lagstiftningen på området och bemöter även de synpunkter som remissinstanserna lyfter fram. 30 Ramberg (brev), 2004. 31 SOU 2007:23, Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet. 32 Prop 2003/04:156. 19

2.4.1.1 Omfattning Jurister verkar inom många områden och det väcks frågor kring vilka jurister som skall anses omfattas av reglerna och vilka gränser som skall finnas. 33 Två myndigheter, Ekobrottsmyndigheten och Finansinspektionen, tyckte att lagtexten kunde anses vara något oprecis och ville att reglerna skulle bli klarare rörande vilka situationer som skall omfattas av reglerna. Skatteverket ansåg att reglerna var för snäva och detta får som följd att många uppdrag, som en advokat kan ha, inte omfattas av reglerna. Man nämner konkursförvaltare som ett exempel. Regeringen anger i propositionen att de som omfattas av reglerna (2a PTL) är: - advokater - biträdande jurister på advokatbyråer samt även - andra självständiga, rådgivande jurister som inte bedriver sin verksamhet i advokatform Det skall finnas ett uppdrag för den oberoende juristen och inte alla transaktioner som genomförs omfattas av reglerna i PTL. Jurister som i sin verksamhet inte kan anses som oberoende på det sätt som anges i direktivet omfattas inte av reglerna. Som exempel kan nämnas bolagsjurister och jurister vid myndigheter och statliga verk. De ovan nämnda konkursförvaltarna ansågs inte omfattas av reglerna då det redan finns skyldigheter för dessa i annan lagstiftning. Begreppet notarier nämns i direktivet men då denna titel har en annan betydelse i Sverige än andra länder undviks begreppet i den svenska lagstiftningen. 2.4.1.2 Identitetskontroll Vid en transaktion måste en jurist göra en identitetskontroll av de personer som är inblandade i transaktionen. PTL innehåller inget undantag från denna 33 Prop 2003/04, 7.4 ff. 20

regel. Enligt 4 PTL föreligger en skyldighet att göra en identitetskontroll när värdet av transaktionen överstiger 15 000 euro. Enligt 8 PTL skall handlingar och/eller uppgifter som använts vid ovan nämnda kontroll bevaras i minst 5 år. 2.4.1.3 Rapporteringsskyldighet Reglerna och framför allt undantagen kring rapporteringsskyldigheten (eller gransknings- och uppgiftsskyldigheten) för jurister är relativt omfattande enligt propositionen. 34 Regeln i 9 ställer upp två krav, det första kravet är att man skall granska alla transaktioner som skäligen kan misstänkas vara penningtransaktioner. Det andra kravet är att om omständigheterna tyder på penningtvätt skall det rapporteras till myndigheterna. Det skall också nämnas att 9 säger att det finns en skyldighet att samarbeta med myndigheten om fler uppgifter skulle behövas för utredningen. Några remissinstanser tyckte att undantagen var för långtgående. En advokat skall kunna ge rådgivning där klienten kan lita på den tystnadsplikt som råder för advokater. Advokater är skyldiga att iaktta god advokatsed. Det finns dock undantag till tystnadsplikten, t ex 36 kap 5 rättegångsbalken (RB). Detta lagrum anger t ex att en försvarare kan vittna om en klient medger det. Reglerna i PTL, 9a och 9b, anger undantag då en advokat inte behöver rapportera en klient till myndigheterna. Undantagen tar sikte på de ovan nämnda situationer som anges i direktivet. Dessa situationer är t ex när en advokat bedömer en klients rättsliga situation eller försvarar en klient i ett rättsligt förfarande. I propositionen likställs biträdande jurister med advokater. PTL gör en skillnad mellan ovan nämnda yrkesroller och andra oberoende jurister när det gäller rapporteringsskyldigheten. Det är endast advokater och biträdande jurister som undantas från vissa av reglerna. Lagrummet 9b PTL stipulerar att när det gäller bedömningen av en klients 34 Prop 2003/04:156, 9.1 ff. 21

rättsliga situation är det endast advokater och biträdande jurister som är undantagna från rapporteringsskyldigheten. I Sverige finns det inget advokattvång i domstol vilket har gjort att reglerna inte är snävare när det gäller ombud, biträden och försvarare som verkar i domstol men som inte är advokater. I dessa roller har de som är jurister ett undantag i 9a PTL. Undantaget tar sikte på att de inte är skyldiga att lämna några uppgifter när de försvarar eller företräder en klient eller ger rådgivning beträffande inledande eller undvikande av ett rättsligt förfarande, oavsett när de fått tillgång till informationen som annars skulle sätta igång ett förfarande enligt reglerna. Oavsett hur allvarligt förbrottet till den misstänkta penningtvätten är skall det rapporteras till myndigheterna. Förr fanns det en regel för hur allvarligt förbrottet skulle vara innan lagen blev tillämplig. Att ha ett undantag för advokater, biträdande jurister och oberoende jurister ansågs inte motiverat i de nya reglerna. Samma regler gäller för alla som berörs av direktivet. Direktivets artikel 6.3 medger att medlemsländer får en möjlighet att utse ett självreglerande organ som skulle vara mottagare av rapporter om misstänkt penningtvätt. För advokater skulle ett sådant organ kunna vara advokatsamfundet. Det skulle dock kunna skapa mer problem än det löser. Dels skulle det kräva en del resurser (välutbildad personal, utbildning och pengar) för att klara av att göra rättvisa och säkra bedömningar, dels skulle det kunna skapa vissa problem då advokatsamfundet även bedriver en tillsynsverksamhet av sina medlemmar. Det skulle också enligt propositionen skapa en särlösning för advokater då det är endast de som är med i samfundet. Regeringen beslöt att inte utse ett sådant organ. 2.4.1.4 Tystnadsplikt och meddelandeförbud Vi kommer nu in på två intressanta områden för oberoende jurister, tystnadsplikten och meddelandeförbudet. 22

Tystnadsplikten är mycket viktig för både klient och jurist. Brott mot tystnadsplikten är straffbart enligt 20 kap 3 BrB. PTL stipulerar i 10 att den som rapporterar en misstänkt penningtvätt inte får göras ansvarig för brott mot sin tystnadsplikt. I propositionen från 2003 förs en diskussion kring vad detta kan anses leda till när det gäller vittnesplikt och frågeförbud vid en eventuell rättegång. 35 Rättegångsbalkens 36 kap behandlar reglerna kring vittnen. Där anges vilka omständigheter som gör att en advokat skulle kunna eller ha en skyldighet att vittna rörande uppgifter han/hon erhållit i tjänsten, se 5. Det skall antingen vara medgivet i lag eller så skall den som skyddas av tystnadsplikten samtycka till det. Koppling till PTL:s 10 väcker frågan om advokater kan höras som vittnen vid en rättegång. Kan det anses vara ett medgivande enligt lag? Ett argument som förs fram är att uppgifter som rapporteras till myndigheterna bör även föras fram i en domstol av den som rapporterat den misstänkta penningtvätten. De argument som förs fram mot denna tolkning är att det inte kan anses som en naturlig följd att vittna bara för man har haft en skyldighet att rapportera misstänkta uppgifter. Det krävs en uttrycklig lagregel som medger vittnesmål.. 36 Regeringen gör bedömningen att man inte skall tolka reglerna i PTL och RB som ett medgivande att kunna höras i domstol. Regeringen väljer att inte införa någon regel som skulle medge att oberoende jurister skulle behöva vittna efter att ha rapporterat en misstänkt penningtvätt. Det finns ett meddelandeförbud i PTL, 11. Meddelandeförbudet i sig är inte så konstigt. Myndigheterna måste få en möjlighet att påbörja en utredning och ges möjlighet att säkra bevisning, hålla förhör osv. Det som är av intresse är hur lång tid meddelandeförbudet skall vara för advokater och biträdande jurister då de intar en särställning jämfört med de andra grupper som omfattas av meddelandeförbudet. Det är en balansgång mellan myndigheternas möjlighet att effektivt sätta igång en utredning och 35 Prop 2003/04:156, 9.2. 36 Prop 2003/04:156, 9.2. 23

advokaternas och de biträdande juristernas möjlighet att meddela sin klient att man gjort en anmälan och bevara en viss lojalitet gentemot klienten och kunna avsäga sig uppdraget. Om en advokat eller biträdande jurist avsäger sig ett uppdrag bör klienten få rätt att veta varför. I propositionen var det ett flertal myndigheter, t ex Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen och Ekobrottsmyndigheten, som ansåg att tiden för meddelandeförbudet, 24 timmar, är för kort. 37 Advokatsamfundet lyfte fram frågan kring vid vilken tidpunkt tidsfristen skall börja gälla. Att sätta en tidsgräns anses svårt men regeringen ansåg att ett dygn är en lämplig gräns. Tidpunkten när dessa 24 timmar börjar gälla är enligt 11 : - granskning har inletts, - uppgifter har lämnats till polisen eller - polisen har inlett en undersökning. I PTL finns en straffbestämmelse om någon bryter mot meddelandeförbudet. 14 anger att man kan dömas till böter om man uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot meddelandeförbudet. I det nya direktivet har undantaget för oberoende jurister tagits bort, se 2.3. Det kan diskuteras om de nya eller de gamla reglerna är bäst för en oberoende jurist, se analysen. 2.4.1.5 Utbildning och rutiner Lagen anger i 13 att de som omfattas av PTL skall tillse att det finns rutiner för att förhindra att verksamheten nyttjas för penningtvätt och att personalen utbildas och får den information som behövs för att kunna följa reglerna. Den myndighet som blivit bemyndigad av regeringen att meddela föreskrifter rörande bland annat rutiner, utbildning och information är Finansinspektionen. Dessa rekommendationer är dock inte riktade mot advokatbyråer. 38 37 Prop 2003/04:156, 10.1. 38 FFFS 2005:5, 1. 24

2.4.1.6 Calissendorf och reglerna i PTL Axel Calissendorf är verksam som advokat. Han har skrivit en artikel som är publicerad efter de nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2005. Det som idag är det tredje direktivet var i det läget ett förslag men inte färdigt som direktiv. Calissendorf skriver att hans och Wennbergs artiklar kompletterar varandra. 39 2.4.1.6.1 Allmänt om reglerna Calissendorf inleder med att konstatera att de nya reglerna innebär att advokater kan behöva granska och rapportera sina klienter i det fördolda och att detta [ ] är en fråga om en högst betydande och för advokatprofessionen och rättssamhället principiellt genomgripande förändring. 40 De frågor som han anser vara av särskilt intresse är de för klienten mycket viktiga tystnadsplikten och trohets- och lojalitetsskyldigheten samt frågan kring frånträde av ett uppdrag. Calissendorf ser det andra direktivet som ett hafsverk. Det har många systematiska och språkliga brister som kommer av politiska kompromisser och ett för snabbt arbete av texterna i slutskedet. Han anser också att många av de eventuella problem som kan uppstå måste lösas av rättssystemet istället för att de löstes innan införlivandet. 41 Författaren lyfter fram händelserna den 11 september 2001 som ett avgörande datum för hur direktivet utformades. Fram till dess hade den europeiska advokatorganisationen, CCBE, arbetat aktivt för att exkludera advokater eller i vart fall anpassa reglerna. Ovan nämnda datum förändrade 39 Calissendorf, 2004-05, s 554. 40 Calissendorf, 2004-05, s 553. 41 Calissendorf, 2004-05, s 554. 25

detta och reglerna blev som vi sett inte anpassade efter advokaters verksamhet. 42 2.4.1.6.2 Problemen med de nya reglerna För att kunna verka på ett effektivt sätt som advokat och gentemot sina klienter krävs en bra relation med klienterna och förtroende för advokaten från klientens sida. Calissendorf lyfter fram att en grundförutsättning för detta är att reglerna är utformade på ett sådant sätt att dialogen mellan advokat och klient skyddas under full sekretess. Regler av detta slag gör det enklare för advokater att sätta sig in i sin klients situation och hjälpa dem på bästa sätt. 43 Skulle det uppkomma problem med tolkningen av reglerna i PTL bör de tolkas restriktivt anser Calissendorf och tar bland annat upp som exempel en oberoende jurist som också är skatterådgivare. Han är också kritisk hur lagtexten är utformad rörande identitetskontrollen. Skulle man tolka lagen ordagrant så skulle det krävs identitetskontroller av fler än sina klienter. Detta skulle dock vara orimligt enligt författaren och menar att detta problem uppstår då lagen inte är inriktad mot advokatverksamhet. Calissendorf ger som exempel att det är bra om man även gör en kontroll av den juridiska personens ställföreträdare när det är ett uppdrag för just en juridisk person. Frågan som uppkommer är vem som kan anses vara ställföreträdare. Vissa roller inom ett företag är lättare att avgöra, författaren nämner bl.a. VD och styrelseledamot som exempel. 44 En typ av uppdrag som är vanligt bland advokater är hänvisade uppdrag. En advokatbyrå hänvisar eller förmedlar ett uppdrag åt en annan advokatbyrå. Har den förmedlande byrån gjort en identitetskontroll bör det räcka att den hänvisade advokatbyrån tar del av dokumentationen och att kontrollen gjordes inom en rimlig tid sedan. Skulle uppdragsgivaren vara en annan 42 Calissendorf, 2004-05, s 556. 43 Calissendorf, 2004-05, s 558. 44 Calissendorf, 2004-05, s 562 ff. 26

advokatbyrå skall identitetskontrollen göras om inte något av undantagen är tillämpliga. 45 2.4.1.6.3 Rapporteringsskyldighet Calissendorf lyfter fram att det är av vikt att en advokat dokumenterar vilka skäl som ligger till grund för att inleda eller inte inleda en granskning av en transaktion. Om en granskning inleds men advokaten kommer fram till att det inte föreligger några skäl att rapportera klienten rekommenderar Calissendorf att man dokumenterar detta väl. 46 Ett av undantagen till rapporteringsskyldigheten, processundantaget i 9a PTL, kan tolkas lite för extensivt enligt Calissendorf. Undantaget skulle få långtgående följder för rapporteringsskyldigheten, en advokat skulle kunna hänvisa till undantaget i många delar av en transaktion. Författaren lyfter fram att man skulle kunna tolka det som att lagstiftaren får ta konsekvenserna av oklarheten i lagtexten. 47 Även utredningsundantaget i 9b PTL anser författaren vara problematiskt. Beroende på hur man gör tolkningen kan undantaget få större betydelse än vad som förmodligen är avsikten med undantaget. Calissendorf lyfter fram att ändamålet med regeln kan tala emot en extensiv tolkning. Som ett exempel nämner han att en advokat skall kunna göra en inledande bedömning men om han kommer fram till att han bör avträda uppdraget skall han kunna göra det utan att vara rapporteringsskyldig. 48 Om en advokat vid en återblick av en transaktion upptäcker att han kan ha gjort sig skyldig till brott och borde rapportera det till FIPO behöver han 45 Calissendorf, 2004-05, s 566 f. 46 Calissendorf, 2004-05, s 568 f. 47 Calissendorf, 2004-05, s 569 f. 48 Calissendorf, 2004-05, s 571 f. 27

inte göra det enligt författaren. Artikel 6 i Europakonventionen lyfter bort skyldigheten att rapportera om det skulle innebära självangivelse. 49 En intressant fråga som Calissendorf ställer är hur advokatsamfundets disciplinnämnd kommer att hantera frågan kring tystnadsplikten och 10 PTL. Enligt författaren kan 10 PTL skydda en rapporterande advokat från skadeståndsskyldighet för rapporteringen och andra åtgärder som advokaten har varit tvungen att vidta i samband med denna. Hur disciplinnämnden kommer att bedöma advokater som rapporterat tveksamma transaktioner kan komma att vara avgörande för advokaters vilja att rapportera just tveksamma transaktioner. 50 Enligt lagtexten skall alla misstänka transaktioner anmälas oavsett förbrottet. Calissendorf anser att detta är för långtgående och att det bör dras en nedre gräns där påföljden för förbrottet är endast böter. 51 2.4.1.6.4 Meddelandeförbudet Calissendorf lyfter fram problemet som uppstår mellan meddelandeförbudet på 24 timmar och de etiska reglerna för advokater. I Sverige skall en advokat frånträda uppdraget så fort de 24 timmarna har passerat medan författaren konstaterar förvånat att i andra länder skall arbete fortskrida som om inget har hänt. Han ser problem med 24-timmarsregeln och advokatreglerna, nödsituationer kan uppkomma och [t]idpunkten för när en rapport lämnas till Finanspolisen kan komma att väljas med omsorg; fredag eftermiddag kanske kommer visa sig vanligare än måndag morgon. 52 Detta leder honom till att också ställa sig frågan om reglerna kring trohet och lojalitet mot sin klient kan komma att gå före PTL:s regelverk. Han avslutar med att 49 Calissendorf, 2004-05, s 572 f. 50 Calissendorf, 2004-05, s 574 f. 51 Calissendorf, 2004-05, s 576. 52 Calissendorf, 2004-05, s 577. 28