Sida 1 av 6 Dingle förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechefen ansvarar för planen. Personalen träffas minst en gång per år för revidering och utvärdering av planen. Vår vision Likabehandlingsplanen skall främja allas lika värde och rättigheter, samt förebygga trakasserier och all kränkande behandling. På vår förskola tolereras inga former av provokativa beteenden. Vi vill skapa en trygg och stimulerande miljö där varje barn och vuxen bemöts med respekt och får utvecklas och lära utifrån sina förutsättningar och intressen. Planen gäller från 2013-06-01 Planen gäller till 2014-06-01 Barnens delaktighet Personalen har arbetat aktivt med barnen utifrån planens innehåll. Leken har varit grunden för utvecklingen och lärandet om värdegrunden. För att öka barnens delaktighet kommer vi att använda oss av intervjufrågor och bilder för att kartlägga ev risker. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna får information om likabehandligsplanen vid inskolning och föräldramöten. Planen finns alltid tillgänglig i tamburen. De har medverkat i likabehandlingsplanen genom en enkät. Personalens delaktighet Personalen har tidigare tillsammans med förskolechef upprättat och reviderat planen.planen är ett levande dokument och det sker en kontinuerlig diskussion vid våra avdelningsmöten där aktuella frågor lyfts. Personalen tar hänsyn till innehållet i planen när de planerar verksamheten. Representanter från arbetslagen upprättar och reviderar planen. Personalen tillsammans med förskolechefen, ansvarar för att planen implementeras i verksamheten. Förankring av planen Förskolechefen har ansvar för att planen skickas ut på remiss till all personal som får möjlighet till att ha synpunkter, ta bort och komplettera innehållet. Personalen på förskolan arbetar alltid aktivt med barnen utifrån planen, genom samtal, dramatisering, hjärtestunder och Tilda is och sol. Personalen informerar vårdnadshavare om att planen finns och vad den innebär. Planen finns tillgänglig för vårdnadshavarna. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Varje avdelning har utvärderat och skrivit en kvalitetsredovisning där arbetet utifrån likabehandlingsplanen och avdelningens handlingsplan utvärderats. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personalen på avdelningarna har varit delaktiga i utvärderingen av den egna avdelningens handlingsplan. I övrigt har det inte funnits någon utvärdering. Tydliga mål och konkreta åtgärder behövs för att kunna utvärderas och följas upp. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Förebyggande: Barn och vuxna använder handlingsplan Handen. Vi har satt upp en bild på ett stopptecken och en hand som visar stopp. Värdegrundsarbetet med handen har vi varit mer aktiva med i början av höstterminen. Handen har inte använts i så stor utsträckning och några barn har inte uppfattat hur den ska användas. På några avdelningar har det aktiva arbetet medfört att barnen har förstått att det var ett verktyg och vad det användes till. Några avdelningar har arbetat med Hjärtestunder. Dem har pratat om känslor, hur man känner sig i olika situationer, hur en familj kan se ut. Prat om kroppen, likheter och olikheter. Barnen pratar gärna om Hjärtestunder och använder de olika begreppen. Materialet innehåller litteratur om känslor, flanosagor, massagesagor och gruppstärkande lekar. Barnen väntar nu mer tålmodigt på sin tur och visar nu mer hänsyn till varandra. De vuxna har arbetat medvetet med sitt förhållningssätt, bland annat genom teoretiska och praktiska övningar med Vägledande samspel. Om ett barn inte verkar må bra, har de i arbetslaget först pratat med varandra och sedan informerat övrig personal. Främjande: Pedagogerna skall: -Observera (kroppsspråk, förhållningssätt, relationer, är det mobbning eller konflikt?) -Vara närvarade i aktiviteter och lekar både inne och ute.
Sida 2 av 6 -Uppmuntra positivt beteende och låta barnen göra egna försök och ha möjlighet att hjälpa varandra -Göra en kartläggning för att identifiera risker, situationer och platser där vi vuxna inte alltid har full uppsikt. -Intervjua barnen med hjälp av bilder ur K3 material -Enkät till föräldrarna -Personalen använder och uppmärksammar barnen om "handen". Se handlingsplan. De främjande insatserna arbetar vi med hela tiden. Ingen av vårdnadshavarna har fyllt i den enkät vi satt upp på dörren på respektive avdelning. Till nästa gång funderar vi på om vi ska ha föräldraenkäten i en annan form. Årets plan ska utvärderas senast 2014-04-01 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Varje avdelning ansvarar för utvärdering av sitt arbete med planen. Personalen ser till att det görs en utvärdering av den gemensamma. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechefen Främjande insatser Namn Arbeta förebyggande och aktivt mot kränkande behandling och diskriminering. Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Alla i verksamheten skall motverka alla tendenser till kränkande behandling, diskriminering och trakasserier vad gäller ovanstående punkter. Personalen utvärderar målen i samband med avdelningens utvärdering. Insats Personalen skall: -Observera (kroppsspråk, förhållningssätt, relationer, är det mobbning eller konflikt?) -Vara närvarade i aktiviteter och lekar både inne och ute. -Uppmuntra positivt beteende och låta barnen göra egna försök och ha möjlighet att hjälpa varandra -Göra en kartläggning för att identifiera risker, situationer och platser där vi vuxna inte alltid har full uppsikt. -Intervjua barnen med hjälp av bilder ur K3 material. -Enkät till föräldrarna. -Personalen använder och uppmärksammar barnen om "Handen". Se handlingsplan. Ansvarig Det är personalens ansvar att likabehandlingsplanen används i verksamheten. Varje personlagrupp identifierar risker på respektive avdelning + utemiljön. Datum när det ska vara klart Föräldraenkät och barnintervjuer görs klara före utvärderingen 2014-06-01. Övriga insatser uppmärksammar varje avdelning vid sina möten. Kartläggning Kartläggningsmetoder En personal per avdelning har ansvarat för att barnintervjuer har blivit utförda. Frågorna har varit: Vad gör dig glad på förskolan? Vad gör dig ledsen/rädd på förskolan? Föräldrarna har haft möjlighet att besvara en enkät som hängt på dörren till respektive avdelning. Personalgrupperna har på respektive avdelning observerat och identifierat risker, situationer och platser där diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling kan förekomma. Därefter har det diskuterats i personalgruppen och i likabehandlingsplansgruppen vilka eventuella förändringar/förbättringar som det finns behov av. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen De äldsta barnen har intervjuats utefter bilder och enkla frågor. Föräldrarna har fått besvara en enkät utifrån ovanstående punkter. Hur personalen har involverats i kartläggningen
Sida 3 av 6 En personal från varje avdelning är med i likabehandlingsplansgruppen och har ansvarat för att observationer och diskussioner blivit gjorda på avdelningen. Innan vi fastställer planen läser personalen den och kommer med synpunkter. Resultat och analys -I barnintervjuerna framkom det att en fungerande lek värderas högt av barnen och gör dem glada. Att inte få vara med och leka eller när någon bråkar eller inte lyssnar gör dem ledsna eller arga. De nämner inga speciella platser eller situationer där det är bättre eller sämre. -Föräldraenkäten gav ingen indikation om att kränkande behandling,trakasserier eller diskriminering förekommer. -Personalen har observerat att toaletterna/tvättutrymmena är en plats där det ev kan förekomma kränkning, trakasserier eller diskriminering. Det kan också förekomma när vi inte har full uppsikt i lek både inne och ute, tex bakom huset. Intervjuerna med barnen gav oss pedagoger en bättre inblick om den enskilda personen, vad den tänker och känner. Barnen relaterade till ordet rädd med monster, spöken m.m. istället för att prata om rädsla i samband med vistelsen på förskolan. Förebyggande åtgärder Namn Lek, respekt och lärande Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Personalen skall se till att alla föräldrar förstår information som ges. Personalen har rutiner för konflikthantering i avdelningens egna handlingsplan mot mobbning och kränkande behandling.i handlingsplanen finns strategier för att förebygga, uptäcka och stoppa kränkande behandling. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. (Lpfö98/10) Alla skall vara medvetna om vad "Handen" betyder. Personalen utvärderar målen på avdelningarna i samband med utvärdering och kvalitetsredovisning. Åtgärd Vid behov kontaktar personalen tolk. Personalen gör kontinuerliga observationer av barnens lek. Varje avdelning reflekterar och ser kontinuerligt över rutiner i verksamheten. Barnens lek skall respekteras och vid behov finns vuxna närvarande. Personal och barn skall använda sig av "Handen" som ett redskap för att säga stopp (Handlingsplan). Vi kommer att arbeta med olika värdegrundsmaterial, tex Hjärtestunder, Tilda med is och sol och kamratfrämjande lekar och aktiviteter. Motivera åtgärd Om någon förälder inte förstår information kontaktas tolk. I intervjuerna framkom det att barnen blir glada av att få leka med en kompis. De blev ledsna/arga av bråk eller när någon inte lyssnar. Rutiner ses kontinuerligt över för att motverka trakasserier och kränkande behandling. "Handen" kommer att användas som ett hjälpmedel att säga stopp, vänta, lyssna. Alla barn skall känna sig respekterade och ha tillgång till en fungerande lek. För att arbeta förebyggande och ge barnen verktyg arbetar vi med olika värdegrundsmaterial. Ansvarig Alla anställda medverkar aktivt till att ovanstående åtgärder följs Datum när det ska vara klart 2014-06-01 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola! Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal håller uppsikt vid barnens lek och aktiviteter. Vi kollar kontinuerligt genom våra rutiner i verksamheten. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Brandbilen Åsa Johansson 18453 Hjulet Pia Söderholm Karlsson 18416 Loket Sandra Gunnarsson 18085 Skeppet Karin Ohlson 18086 Raketen Anette Andersson 18084
Sida 4 av 6 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn -Personalen skall alltid informera rektor vid misstanke om att ett barn blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. -Personalen på varje avdelning utgår från sin handlingsplan. -Personalen har skyldighet att informera mellan avdelningarna om man märker av att ett barn blir utsatt. -Personalen gör observationer under en tid. -Pedagogerna tar kontakt med berörda barns vårdnadhavare och sammankallar till ett möte. -Vid behov kontaktar pedagogerna resursteamet. -Förskolechefen ska vara ett stöd för personalen genom att fungera som samtalspartner. För att förhindra trakasserier och kränkande behandling pågår ett ständigt värdegrundsarbete i vår verksamhet. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal -Personalen skall alltid informera rektor vid misstanke om att ett barn blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. -Personalen har skyldighet att informera mellan avdelningarna om man märker att ett barn blir utsatt. - Personalen tar upp det på sin avdelning först och gör en handlingsplan utifrån situationen. - Vi skall ha en öppen dialog i arbetslaget och alltid ha med värdegrundsarbetet som en punkt på avdelningsmöten. -Förskolechefen ska vara ett stöd för personalen genom att fungera som samtalspartner. Rutiner för uppföljning -Återkoppling ska ske inom 1-2 veckor med berörda parter där man utvärderar handlingsplanen. Beroende på hur utvärderingen ser ut skrivs en ny handlingsplan. Förskolechefen ansvarar för uppföljning. Rutiner för dokumentation Det skrivs protokoll på varje möte som sparas på berörd avdelning. Kopia lämnas till rektor. Protokollskrivaren ansvarar för att det blir dokumenterat. Ansvarsförhållande Ansvarig person utses vid varje tillfälle. Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Sida 5 av 6 Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Sida 6 av 6 Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. som har samband med sexuell läggning Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]