Centrala förskoleområdet Falerums förskola

Transkript

1 Centrala förskoleområdet Falerums förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2018/2019 Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 206, Åtvidaberg Tel: Fax: E-post kommun@atvidaberg.se BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

2 Sida 2 av 14 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen Hela arbetslaget tillsammans med förskolechef Lena Karlsson-Bergholtz. Vår vision Alla som berörs av vår verksamhet är lika mycket värda och respekteras för den man är. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2018/2019 Barnens delaktighet Barnintervjuer, samtal med barnen vid olika situationer. Barnen får önska, rösta och utvärdera inom de ramar som tydliggör verksamheten (demokrati). Vårdnadshavarnas delaktighet Vi är lyhörda och eftersträvar en god föräldrakontakt. Vi tar hänsyn till och bjuder in vårdnadshavare att informera om barnens intressen och nyfikenhet så vi kan lägga en bra grund för planering av aktiviteter och verksamhet. Likabehandlingsplanen delges vid föräldramöte och finns sedan tillgänglig för vårdnadshavarna att läsa. Den hänger uppe i barnens hall. Återkoppla resultaten från enkäten på höstterminens föräldramöte. Vårdnadshavare erbjuds att en gång om året besvara en enkät om hur verksamheten upplevs. Personalens delaktighet Två gånger/ månad har vi reflektionstid, då vi reflekterar över händelser, utvärderar och har en dialog om hur vi ska komma vidare. Vi behöver förbättra våra rutiner i att vara mer aktiva och dokumentera händelser bättre för att påvisa hur vi fortsatt arbetet. Förankring av planen Vi lägger stor vikt vid att vara en god kamrat och att samarbeta och i våra åldersindelade grupper, samtalar vi, utifrån barnens förmåga om hur vi är mot varandra. Planen tas upp vid föräldra/personalmöten.

3 Sida 3 av 14 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats På våra reflektionstider och personalmöten har vi samtalat om resultat och effekter av genomförda insatser/ åtgärder. Pedagogiska observationer, samtal (med barn, föräldrar och kollegor). Enkät till vårdnadshavare genomfördes under våren Barn från tre år har svarat på en barnintervju som ligger som grund inför utvecklingssamtalen och för vår utvärdering. En ny modell av enkät för yngre barn har arbetats fram. Vi har provat den, enkäten behöver utvecklas för att göra den mer förståelig för barnet. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Barn och personal är delaktiga i det dagliga värdegrundsarbetet. Årets plan har utvärderats med hjälp av föräldraenkät och barnintervjuer (från 3 år). Vi har en liten föräldragrupp som innebär att föräldrar och personal har kunnat ta upp händelser omedelbart. Vi har ett högt resultat i antal svar på enkäten. På Falerums förskola har vi 21 barn inskrivna och då vi har många syskon gör att det är 13 familjer varav 12 har svarat på enkäten. Utvärderingen av planen gjordes i slutet av vårterminen Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Enligt föräldraenkäten framgår det att vi måste lyfta och tydliggöra vissa frågor i samtal, t.ex. hur vi arbetar med respekt för varandra, kränkande behandling och hur pojkar och flickor ges samma förutsättningar. Vår analys av enkäten är att föräldrarna upplever att barnen trivs och att verksamheten väcker barns nyfikenhet, men att punkten om bemanning och svårighet att få tag i vikarier gjort att det varit svårt att uppnå högre resultat även på andra frågor i enkäten. Vi har arbetat mycket med relationer och socialt samspel i barngruppen och uppmärksammar samarbete och att vara en bra kompis från tidig ålder. Arbetet med relationer och socialt samspel har medfört att de större barnen fått en ökad medvetenhet om hur man kan samarbeta, att man kan be om hjälp och att man hjälper den som behöver hjälp. Vårt arbete med att ge pojkar och flickor samma möjlighet att välja lekar och aktiviteter har medfört att vi nu inte kan se någon genusskillnad i barnens lekval. Alla på förskolan ska bemötas på ett likvärdigt sätt. Vår grundverksamhet är tydlig och genomtänkt, vårt förhållningssätt och våra rutiner måste framgå tydligt så att inga oklarheter finns för vikarier och ny personal. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Pedagogiska observationer, enskilda samtal med barnen och diskussioner i personallaget. Använda oss av barnintervjuer från tre års ålder och föräldraenkät (enligt årsplanen). Ansvarig för att årets plan utvärderas Hela arbetslaget på Falerums förskola.

4 Sida 4 av 14 Främjande insatser Namn Allas lika värde! Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning - Alla på förskolan skall känna tillhörighet och bemötas med respekt. - Alla skall ges möjlighet att växa och utvecklas utifrån sina förutsättningar. - Alla har rätt till en stimulerande miljö. - Vårt förhållningssätt präglas av acceptans och inkludering. Målen följs upp på reflektionstiderna och mynnar tillsammans med resultatet från barnintervjuer och föräldraenkät ut i en utvärdering i maj 2019 som i sin tur ligger till grund för en ny plan som utarbetas och tas i bruk Uppföljningen synliggörs i Årsplanen. Insats - Vi har nolltolerans för all form av mobbing. - Vi ser till att alla kan delta i verksamheten utifrån sina förutsättningar. - Vi skiljer på sak och person och är noga med att lyssna in och stödja allas upplevelser i konfliktsituationer. - Vi är sakliga och icke dömande. - Vi är närvarande pedagoger i barnens lek och aktivitet. - Vi ger tydliga ramar som förklaras för barnen. Det bidrar till att barnen uppmärksammar när något kränkande upplevs. Det ger barnen tillit och mod att både säga ifrån och att be om hjälp för att få stöd och kunna hjälpa den som behöver. Som Reggio Emilia-inspirerad förskola följer vi barnens intresse och utveckling för att kunna erbjuda pedagogik och miljöer som gynnar lärande på alla nivåer. Därför är förändringar av miljöer och lärandetillfällen ständigt pågående, så även vad det gäller främjande insatser. Ansvarig All personal ansvarar. Datum när det ska vara klart

5 Sida 5 av 14 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har samtal enskilt/grupp med barn och föräldrar vid utvecklingssamtal. Som närvarande vuxna observerar vi barn/leksituationer. Till stöd har vi kommunens kvalitetsdokument. Föräldraenkät och barnintervju. Som närvarande pedagoger ser och hör vi det som sedan blir föremål för diskussion och eventuella förändringar i verksamheten. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Utvecklingssamtal, enkät och intervjuer med barn. Föräldramöten. Daglig kontakt med föräldrar vid hämtning och lämning. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom dialog med all personal kommer vi fram till ett gemensamt förhållningssätt och är mycket samspelta. Vi har samtalat kring detta på våra reflektionstider, personalmöten och studiedagar. Många vikarier har gjort att vi blivit tvungna att vara mer tydliga i vår grundverksamhet. Resultat och analys - Resultatet från årets föräldraenkät får ligga till grund för höstterminens föräldramöte. - Vårt medvetna arbete utifrån barnens behov, händelser, aktiviteter, kunskapssökande och vår satsning på samarbete och demokrati har gett resultat. - De äldre barnen är medvetna om sina möjligheter och gör aktiva val av lekar och aktivitet. - De äldre barnen är också införstådda med vad det innebär att vara en bra kompis. De uppmärksammar både när de tycker att någon inte är det och när någon samarbetar och ger hjälp. Vi ger barnen verktyg för att kunna samarbeta i olika sammanhang. - Vi fortsätter att lägga stor vikt vid socialt samspel/samarbete/tillit och #tillsammans.

6 Sida 6 av 14 Förebyggande åtgärder Namn Upptäcka/motverka/förhindra kränkande handlingar Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning Barnen ska utifrån intresse ha likvärdigt handlingsutrymme oavsett kön och ålder. Alla på förskolan ska bemötas på ett likvärdigt sätt. Vi fortsätter att jobba för nolltolerans av kränkande behandling såsom psykisk/fysiskt våld. Regelbunden uppföljning på reflektionstid. Fortsatt arbete med demokrati, samarbete och #tillsammans. Åtgärd - Vi tränar turtagning, sociala spelregler och samarbete i vardagen och utifrån Reggio Emilias filosofi. - Som närvarande pedagoger fortsätter vi att utifrån observationer ta upp situationer/förhållningssätt/miljöer som behöver uppmärksammas eller förändras. - Tydlighet när vi måste ingripa i t ex. en konfliktsituation. Viktigt att även vikarier blir medvetna om sin roll att ingripa. - Tydliga ramar inom vilka barnen kan göra aktiva val. - Vi är accepterande och undviker generalisering och dömande. Motivera åtgärd Våra åtgärder bidrar till ett medvetet förhållningssätt för att motverka kränkande beteenden och möjliggör tidig upptäckt av händelser som kan upplevas kränkande. Ansvarig Hela arbetslaget. Datum när det ska vara klart

7 Sida 7 av 14 Rutiner för akuta situationer Policy Vi har nolltolerans för alla former av kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi ser till att kollegor, föräldrar och barn känner sig sedda och blir bemötta på ett likvärdigt sätt. Som närvarande pedagoger är vi uppmärksamma på barnens lek och samtal. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar har möjlighet att vända sig till den personal man känner förtroende för. Kontaktpersoner: Förskollärare Förskolechef Lena Karlsson-Bergholtz, lena.karlsson-bergholtz@atvidaberg.se Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn I första skedet ligger ansvaret på berörd personal som blir ansvarig för att samla information från alla inblandade, samtala med den som blivit utsatt och den som utfört, samt dokumentera i Incidentrapport. Ärendet delges hela personallaget som följer upp på kommande reflektionstillfälle. Ansvarig personal ansvarar för att delge vårdnadshavare. Ärendet delges förskolechef som ansvarar för att dokumentationen arkiveras och delges till huvudman. Ansvarig personal återkopplar till vårdnadshavare. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Förskolechef ansvarar för utredningen. Utredningen dokumenteras och vid varje enskilt fall görs bedömning av hur allvarlig kränkningen är och vilka åtgärder som ska vidtas. Rutiner för uppföljning Hela personallaget på berörd avdelning har ett gemensamt ansvar för uppföljning genom reflektioner på arbetslagsträffar. I ärenden där personal kränker barn ansvarar förskolechef för uppföljning. Rutiner för dokumentation Respektive ansvarig pedagog ansvarar för dokumentation i Incidentrapport. I vissa ärenden där förskolechef ansvarar för uppföljning ansvarar förskolechef också för dokumentation. Ansvarsförhållande Berörd personal ansvarar för utredning och dokumentation. Hela arbetslaget är ansvarigt för åtgärder. I vissa ärenden är förskolechef ansvarig för såväl utredning, dokumentation och åtgärd.

8 Sida 8 av 14 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

9 Sida 9 av 14 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier]

10 Sida 10 av 14 Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering]

11 Sida 11 av 14 Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]

12 Sida 12 av 14 Vi har tagit del av förskolans diskriminering och likabehandlingsplan Åtvidaberg, datum: Barnets namn: Enhet och avdelning: Vårdnadshavare:

13 Sida 13 av 14 Incidentrapport Datum: Namn: Enhet/Avd.: Vad gäller händelsen/kränkningen: Vilka var inblandade? Diskrimineringsgrund Hur och av vem har händelsen utretts: Vad visade utredningen: Reflektion och främjande insatser: Datum för kontakt med vårdnadshavare: Dokumentation av kontakt med vårdnadshavare: Åtgärder för att förhindra fler kränkningar:

14 Sida 14 av 14 Har plan mot diskriminering och kränkande behandling använts: Ja Nej Datum för uppföljning: Utvärdering/uppföljning: Följande är informerade: Vårdnadshavare Förskolechef Förskolan Huvudman Andra åtgärder: Socialtjänsten Arbetsmiljöverket Polis Spec.ped. Datum: Underskrift: Befattning: Ett ex. av dokumentationen sparas inlåst i pärm på förskolan tills barnet slutar, originalet lämnas till förskolechef. Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 206, Åtvidaberg Tel: Fax: E-post kommun@atvidaberg.se BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN