Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Foto: istockphoto / pintogame Häringe förskola - läsåret 2015/2016

2 Häringe Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/13

3 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen All personal på Häringe Förskola. Pernilla Johansson - Förskollärare Linda Andersson - Förskollärare Ann Jaktlund - Förskolechef Vår vision På Häringe förskola ska ALLA känna sig välkomna, trivas, bemötas med respekt och känna sig trygga och glada. Det enskilda barnet och även vuxna ska ges möjlighet att få känna sig sedd, hörd och delaktig i sin egen vardag. Förskolan vilar på en demokratisk värdegrund, vilket innebär att alla människor har lika värde och samma rättigheter. Alla barn är allas ansvar, ingen ska få känna sig orättvist behandlad eller behöva utstå någon form av kränkningar. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Barnens delaktighet Pedagogerna arbetar aktivt med barnens grundverksamhet, genom trygghet och det sociala samspelet som är viktigt för alla barn inom förskolan. Barnen får visa sina känslor, sätta ord på upplevelser och tankar, viktigt att vi tar barnens känslor och tankar på allvar, vi måste vara närvarande, nyfikna och lyhörda.. Barnen i verksamheten ska ges möjlighet att få känna sig delaktiga i arbetet kring likabehandling på ett enkelt sätt. Som tillexempel hur man är en bra kompis och genom att visa barnen när de ska använda sig av stopp, vi är viktiga förebilder i detta arbete. Genom förskolans enkät från Qualis svarar barn från tre år på frågor kring trygghet och trivsel i förskolan. Vårdnadshavarnas delaktighet Genom förskolans enkät från Qualis svarar vårdnadshavare på frågor kring hur de upplever tryggheten på förskolan. Vårdnadshavare blir delaktiga genom inskolning, den dagliga kontakten, utvecklingssamtal, föräldramöten, områdesråd och genom information på Lärknuten. Det är viktigt att personalen uppmuntrar vårdnadshavare att läsa planen och även att de får komma med synpunkter på den. Likabehandlingsplanen finns i hallen på varje avdelning, samt på kommunens hemsida och på lärknuten. Personalens delaktighet Likabehandlingsplanen diskuteras regelbundet i arbetslaget. Pedagogerna arbetar aktivt med värdegrundsfrågor och barnens grundverksamhet inom alla arbetslag. All personal bör läsa planen och ge synpunkter för att tillsammans kunna revidera och utvärdera planen en gång om året. Personal är och ska vara delaktig och närvarande i barnets vardag för att kunna stötta och vägleda barnen till att bli självständiga individer. Observationer av verksamheten är viktiga för att ta del av barnens nyfikenhet och intresse. Förankring av planen Likabehandlingsplanen ska vara lättillgänglig och finnas på kommunens hemsida,lärknuten och synlig på varje avdelning. Likabehandlingsplanen lyfts vid inskolningar, föräldramöten, utvecklingssamtal och vid nyanställning. Personalen reflekterar tillsammans med barnen t.ex. hur man bemöter varandra respektfullt, hur man är en bra kompis och vad ett stopp betyder. Personalens eget ansvar att ta del av och arbeta efter planen. 2/13

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Förra likabehandlingsplanen har inte utvärderats av reflektioner tillsammans med personal och förskolechef, men däremot har den tagits upp i föräldrar enkäter och medarbetar enkäter samt barn enkäter med barn från tre år i qualis. I enkäterna framkommer det att barn och föräldrar upplevs vara trygga och att de trivs. Likabehandlings planen ska utvärderas genom observationer i verksamheten och genom reflektioner i arbetslagen varje år, samt genom qualis medarbetarenkät och barn/föräldrarenkät. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Barn, vårdnadshavare och pedagoger genom qualis. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Qualis rapporten visar att barn trivs och att vårdnadshavare känner sig trygga med verksamheten. Uppföljning och utvärdering av fjolårets plan har inte blivit av i den utsträckning den borde ha gjort.pedagogerna har lagt märke till att stämningen mellan barn-barn har varit god och därför har det varit få incidenter mellan barnen. barnen upplevs vara trygga och de verkar trivas i vår verksamhet. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Likabehandlingsplanen ska, utifrån barn och föräldrars synpunkter, följas upp och ses över varje år i samband med kvalitetsredovisningen, genom observationer av verksamheten, föräldraenkät och medarbetarenkät. för att årets plan utvärderas Personal och förskolechef 3/13

5 Främjande insatser Namn Kön Områden som berörs av insatsen Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Att alla ska behandlas utifrån den individ personen är oavsett kön. Insats - Personalen reflekterar kring förhållningssättet gentemot pojkar och flickor. - Erbjuder barn lika material och lekar oavsett kön. - Bemöter barns frågor gällande kön. - Uppmuntrar barnen till att prova alla aktiviteter oavsett kön. - Erbjuda en föränderlig miljö som utgår från barnens intressen och behov. - Varje individ ska vara fri att själv kunna välja utifrån den person den är och inte utifrån vilket kön man är. - Det är viktigt att främja och synliggöra olikheter All personal på Häringe förskola samt förskolechef. Namn Etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Vi bemöter alla utifrån den individ personen är oavsett etnisk tillhörighet. Insats Bemöter barns frågor gällande etnisk tillhörighet. Arbeta med modersmålsstöd. Använda oss av tolk vid behov och material för översättning. Medvetandegöra barnen om de olika kulturer som finns i barngrupperna. All personal på Häringe förskola och förskolechef. 4/13

6 Namn Religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Vi visar respekt för alla religioner eller annan trosuppfattning genom att bemöta individer på ett likvärdigt sätt. Alla människor har lika värde. Insats - Personalen lyssnar in föräldrars önskemål t.ex. serverar specialkost av religiösa skäl. - Vi måste reflektera kring hur vi ställer oss till exempelvis om firande av högtider. - Vi följer våra traditioner och kan ta till oss nya. - Uppmuntrar flerspråkighet. - Individen får tro på det man själv vill. All personal på Häringe förskola och förskolechefen. Namn Funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Alla deltar efter sin förmåga. Stötta föräldrar och personal där det behövs. Insats - Anpassa verksamheten utifrån barns förutsättningar och behov. Alla ska få möjlighet att delta i förskolansmiljöer. - Samtal med barnen att alla är lika mycket värda, och att vi är olika och att man får vara olika. Olikhet är en styrka. - Bemöta barns frågor gällande funktionsnedsättning, alla barn bör känna till att vi respekterar allas lika värde. - Viktigt att utgå från den individuella individen. All personal på Häringe förskola och förskolechef. Namn Sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Både barn och vuxna ska behandlas utifrån den individ personen är oavsett sexuell läggning. Insats - Bemöta barns frågor gällande sexuell läggning. - Reflekterar tillsammans med barnen kring olika familjekonstellationer. All personal på Häringe förskola och förskolechefen 5/13

7 Namn Kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Vårt arbete i förskolan vilar på en demokratiska värderingar och alla människors lika värde. Ingen, varken barn eller vuxna ska utsättas för kränkande behandling. Insats - Vi vägleder varandra, båda barn och vuxna i det sociala samspelet, viktigt att ge barn verkryg för att kunna lösa konflikter, vi måste vara närvarande. - Stärka barn men även vuxnas medkänsla för andra människors situationer. - All personal måste föregå med gott exempel och vara en god förebild till barnen. - Vi använder oss utav ett respektfullt förhållningssätt och språk. - Observera och utvärdera är viktigt i alla lägen. All personal på Häringe förskola och förskolechefen. Namn Ålder Områden som berörs av insatsen Ålder Alla, båda barn och vuxna ska känna delaktighet och inflytande oavsett ålder. Insats - Vi tar tillvara på allas kompetenser och intressen oavsett ålder. - Alla barn kan, ska få möjlighet att pröva, undersöka och upptäcka oavsett ålder. - Vi anpassar verksamheten efter barnens förutsättningar och behov. - Viktigt att skapa förutsättningar i miljöerna och att det finn tillgängligt material. All personal på Häringe förskola och förskolechef 6/13

8 Kartläggning Kartläggningsmetoder Utifrån kartläggning drar vi slutsatser om hur barnen trivs och ser vilka behov som finns och vilka åtgärder som behövs. Vi kartlägger genom: - Pedagogisk dokumentation - Samtal med barnen - Observationer - Samtal med vårdnadshavare - Olika reflektionsmöten inom arbetslaget. T.ex. avdelningsmöten. - Utvecklingssamtal - Föräldramöten - Qualis enkäter för barn, pedagoger och vårdadshavare. - Uppföljningssamtal där vi tillsammans med vårdnadshavare reflekterar över inskolningen. - Barngruppsmöten mellan pedagoger och förskolechefen 1 gång/ termin där barns trygghet och trivsel disskuteras. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Både barn (3-5 år) och föräldrar involveras i kartläggning vid Qualis enkäter. Där de får frågor om barns trygghet och trivsel. Även vid utvecklingssamtal ställs dessa frågor. Genom samtal och reflektioner med vårdnadshavare och barn i den dagliga kontakten. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen är involverad i kartläggningen genom att använda de kartläggningsmetoder vi beskriver (Pedagogisk dokumentation, samtal med barnen, observationer, samtal med vårdnadshavare, reflektionsmöten, utvecklingssamtal och föräldramöten). Resultat och analys Vi blev Qualisgranskade i Mars Qualisenkäten visar att vårdnadshavare upplever att deras barn trivs på förskolan och att de är nöjda med förskolan. Qualisenkäten (barnfrågor) visar att barnen trivs på förskolan Vi arbetar med årsplanen. Där vi har diskussioner om normer och värden och ett gemensamt förhållningssätt. Vi arbetar med föränderliga miljöer för att kunna utgå från barnen. Vi är närvarande pedagoger genom att befinna oss där barnen är. Uppföljning och analys sker genom skriftlig dokumentation. Personal har möjlighet att kontakta stödteamets specialpedagog för stöd och hjälp vid behov. 7/13

9 Förebyggande åtgärder Namn Allas lika värde Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla inom förskolans verksamhet ska bemötas och behandlas med respekt. Alla barn ska ges möjlighet att få vara delaktiga av sin vardag utifrån intresse och behov. Alla som vistas i verksamheten ska känna sig trygga. Åtgärd Förskolans personal ska kontinuerligt föra diskussioner om förhållningssätt samt tänka på sitt egna bemötande mot andra. Närvarande pedagoger Motivera åtgärd För att upprätthålla en god och trygg miljö i förskolan måste man tänka på att alla har ett värde för den person som man är. Det är viktigt att tänka på den struktur, förhållningssätt och gruppindelningar som barn behöver. All personal på Häringe förskola samt förskolechefen. 8/13

10 Rutiner för akuta situationer Policy Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår verksamhet. Alla som vistas inom verksamheten ska känna sig sedda och trygga genom att vi bemöter varandra med respekt och lyssnar på varandra. På Häringe förskola och i Katrineholms kommun arbetar vi med ledordet RÖTT som innebär: - Respekt - Öppenhet - Tillit - Trygghet Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling - All personal har ansvar för alla barn. - Samtala med barnen och ta deras uppleveler och känslor på allvar. - Barnobservationer. - Avdelningsmöten. - Ha en god uppsikt över alla miljöer, vara närvarande. - Reflektionsmöten. - Vara lyhörd för stämningen och relationerna i barngruppen men även i arbetslaget. - Samarbete med föräldrar i planerade och spontana samtal. - Tillåtande miljöer som förhindrar traksserier eller kränkande behandling. - Pedagogisk dokumentation. - PUG - Pedagogisk utbildning i grupp. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Förskolans personal. Pernilla Johansson Linda Andersson Ann Jaktlund- Förskolechef Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn - Agera i händelsen genom att samtala med den som kränker så att den får förståelse för hur den kränkte känner, avbryta händelsen vid behov, samtala med inblandade och informera vårdnadshavare, kollegor och eventuellt förskolechef. - Vid upprepade händelser använder vi incidentrapporter. Dessa följs upp av förskolechef - om personal får kännedom om att barn far illa ska detta alltid tas på allvar. - Frågeställningar att ställa sig: Var när och varför sker kränkningar? Har det skett tidigare? Hur yttrar sig kränkningarna? Vilka faktorer på organisations, grupp och individnivå påverkar uppkomsten av kränkningar? - Avdelningens personal är gemensamt ansvariga för vidare utredning och åtgärder. Vid upprepade kränkningar: - Förskolechef informeras. - En analys görs av avdelningspersonalen, för att få en helhetsbild. - Vid behov görs avstämningar med berörda parter. - Analys och tolkning görs för att se hur man ska gå vidare. - Återkoppling till berörda vårdnadshavare från avdelningspersonalen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Om det framkommer att barn far illa av personal ska samtal föras med den som kränker. Kollegor, vårdnadshavare och förskolechef informeras, samt tillsätta en utredning av berörd personal. Skulle kränkningen upprepas används incidentrapport. På Häringe förskola är det allas ansvar att upptäcka/påtala när ett barn blir kränkt av personal. Förskolechefen ansvarar för hur vi går vidare. Rutiner för uppföljning Avdelningspersonalen för kontinuerligt en uppföljning och utvärdering av vidtagna åtgärder, förskolechefen deltar. Avstämmning sker med berörda vårdnadshavare. Sammanställningen över incidentrapporterna ses över. Qualisenkätens resultat sammanställs. Uppföljning ska alltid ske inom en tidsbestämmd period för att kunna reflektera, utvärdera och följa upp händelsen. I uppföljningsarbetet utgår personalen från följande frågeställning: - Vad är målet? 9/13

11 - Vilka åtgärder har satts in? - Hur har det gått så här långt? - Varför blev det som det blev? - Ska insatserna fortsätta? - Vem gör vad och när? Rutiner för dokumentation Viktigt att dokumentera händelsen och de samtal som förs av den aktuella händelsen. Det ska vara en tydlig dokumentation med datum, plats, utredares namn, namn på den som det berör, det ska finnas med en saklig beskrivning av händelsen, en redogörelse till vårdnadshavare, samt uppföljning och åtgärder. Ansvarsförhållande Förskolechef och personal. 10/13

12 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 11/13

13 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i 12/13

14 Ålder negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier] 13/13