Årsredovisning 2013 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-04-28
Innehållsförteckning Hallsbergskommun - en kommun på spåret 1 Den kommunala årsredovisningen 2 Omvärldsanalys 3 Förutsättningar i kommunen 5 Väsentliga händelser 7 Kommunens verksamhet 8 Visioner och inriktningsmål 12 Måluppföljning 14 Generella beslutspunkter 19 Personalekonomisk redovisning 21 Policies och planer 23 Kommunstyrelsen 25 Teknik- och plannämnden 28 Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden 30 Kultur- och utbildningsnämnden 32 Socialnämnden 34 Taxe- och avgiftsnämnden 36 Sammanställd redovisning 37 God ekonomisk hushållning 40 Resultat och kapacitet 43 Risk och kontroll 48 Framtiden 51 Drift- och investeringsredovisning 52 Resultaträkning 53 Balansräkning 54 Kassaflödesanalys 55 Tilläggsupplysningar 56 Resultaträkning, sammanställd redovisning 59 Balansräkning, sammanställd redovisning 60 Kassaflödesanalys, sammanställd redovisning 61 Tilläggsupplysningar 62 Redovisningsprinciper 65
Hallsberg en kommun på rätt spår Inledning 2013 var på många sätt ett intensivt och händelserikt år i Hallsbergs kommun. Den fortsatt höga arbetslösheten innebar stora påfrestningar för den arbetslöse, hela familjer, men även för Hallsbergs kommun. Den långvariga lågkonjunkturen har de senaste åren kraftig urholkat kommunens ekonomi vilket i sin tur medfört att resurserna till verksamheterna minskat. Vi gick ur 2012 i ett läge där verksamheterna förbrukat nästan 20 miljoner kronor mer än vad som fanns avsatt i budgeten. För att ta ansvar för framtiden har 2013 präglats av ett ständigt arbete för att minska kostnaderna. Det arbetet har burit frukt och den ekonomiska situationen ser nu ljusare ut. Den stora utmaningen inför fortsättningen är att långsiktigt stabilisera kommunens ekonomi och samtidigt tillhandahålla en skola, omsorg och service av hög kvalité. 2013 innehöll även många positiva händelser. Under de senaste 20 åren har det endast byggts 20 lägenheter i Hallsbergs kommun. Under 2013 påbörjades byggnation av totalt 66 nya lägenheter i attraktivt och central läge i Hallsberg. Flera större och mindre företag och arbetsplatser etablerades i kommunen. Långsiktigt viktigt är inte minst Postens nya brevterminal med ungefär 300 anställda som startade sin verksamhet under hösten. Etableringen av Posten innebär att Hallsberg/ Örebroregionen numera rankas som landets näst bästa region för logistiketableringar. Andreas Svahn, S, Kommunstyrelsens ordförande Hallsbergs kommun har många utmaningar men också stora möjligheter till en ljus framtid med minskad arbetslöshet, fler kommuninvånare och en välfärd av hög kvalité. För att detta ska bli verklighet krävs ett fortsatt stort ansvarstagande av såväl förtroendevalda som anställda i kommunen. När vi lämnar 2013 bakom oss kan vi konstatera att året som gått var tufft på många sätt men att Hallsbergs kommun nu står starkare och är bättre rustat för att möta framtiden. För det ska framför allt alla duktiga medarbetare ha ett stort tack. ÅRSREDOVISNING 2013 1
Inledning Lagregler Enligt kommunallagen ska årsredovisningen lämnas till fullmäktige och revisorerna senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser. Årsredovisningen ska godkännas av fullmäktige, vilket inte bör ske innan fullmäktige beslutat om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. I den Kommunala redovisningslagen regleras innehåll och utformning av den kommunala årsredovisningen. Rådet för kommunal redovisning, som bildades i samband med lagens införande, har genom sin normgivning arbetat med att förtydliga och utveckla god redovisningssed för kommunsektorn. Kommunstyrelsen har ansvaret för att upprätta årsredovisningen. Årsredovisningen ska överlämnas till kommunfullmäktige senast den 15 april året efter redovisningsåret. Upprättande av årsredovisning Årsredovisningen produceras av Kommunstyrelseförvaltningens ekonomiavdelning för kommunstyrelsen. Sammanställning och analyser sker utifrån kommunens redovisning, inlämnade verksamhetsberättelser från nämnderna och årsredovisningar från de ingående enheterna i den kommunala koncernen. Syfte Syftet med årsredovisningen är att ge medborgare, politiker och andra intresserade en bild av hur den kommunala verksamheten och ekonomin utvecklats under året. Årsredovisningen ger också svar på hur det verkliga resultatet blev i förhållande till budgeten. Den beskriver utveckling och händelser under en passerad period och tillståndet vid periodens slut. Årsredovisningen redovisar fakta och ligger till grund för bedömningar av utvecklingen och utkrävande av ansvar. Årsredovisningen är ett viktigt dokument för att säkra insyn i en verksamhet och ta ställning till graden av effektivitet. För att årsredovisningen ska kunna fullgöra uppgiften fordras att den är tillgänglig och att informationen är av hög kvalitet. Den ekonomiska redovisningen ska upprättas i enlighet med god redovisningssed. Verksamhetsredovisningen ska vara relaterad till utfall tidigare år och formulerade mål. Innehåll Den kommunala årsredovisningen Årsredovisningen skall bestå av: förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys (kassaflödesanalys) och sammanställd redovisning som omfattar även kommunal verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person. Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen ska redovisa en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet. Här tas viktiga händelser upp som inte redovisas i resultat- eller balansräkning men som är viktiga för bedömningen av kommunens ekonomi. Vidare redovisas i förvaltningsberättelsen väsentliga händelser under året, kommunens förväntade utveckling, samt drift- och investeringsredovisning. Andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppföljningen av den kommunala verksamheten ska också ingå i förvaltningsberättelsen. Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys Det ekonomiska utfallet av kommunens verksamhet redovisas i resultaträkningen. Den ekonomiska ställningen vid årets slut redovisas i balansräkningen. Verksamhetens finansiering redovisas i kassaflödesanalysen. Noter som ger ytterligare förklaringar till posterna återfinns i anslutning till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys. Målgrupper Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den vänder sig också till externa intressenter i form av medborgare, kreditgivare, leverantörer och andra offentliga myndigheter. Revision Enligt kommunallagen ska revisorerna granska om räkenskaperna är rättvisande. Enligt god revisionssed i kommunal verksamhet ska revisorerna bedöma om bokföringen och årsredovisningen, inklusive den sammanställda redovisningen, upprättats i enlighet med lagen om kommunal redovisning samt god redovisningssed. Räkenskaperna skall ge en rättvisande bild av resultat och ställning. ÅRSREDOVISNING 2013 2
Omvärldsanalys Inledning En kommun påverkas av yttre omständigheter, mer eller mindre utanför dess egen kontroll. Omvärldsanalysen har till uppgift att visa vilka faktorer som kan påverka Hallsbergs kommun. Samhällsekonomi 1 Kostnadstrycket är kommunernas och landstingens stora utmaning, tillsammans med demografiutvecklingen. Behoven som följer av en ökande befolkning och förändringar mellan åldersgrupper tar allt mer resurser i anspråk. Omfattande investeringar i kommuner och landsting leder till ökade avskrivningar och finansiella kostnader som kräver mer utrymme i driftbudgetarna. Under de senaste åren har behoven från demografiska förändringar inneburit kostnadsökningar på ungefär en halv procent i kommunerna och en procent i landstingen. Från 2013 ökar dessa behov kraftigt i kommunerna och närmar sig även där kostnadsökningar på en procent per år. För att klara ökade behov inom till exempel grundskolan till följd av fler barn i grundskoleålder krävs att kommunerna klarar av att anpassa kostnaderna inom de verksamheter där behoven minskar. Volymförändringar inom olika kommunala verksamheter i riket. Procentuell förändring, index 2012 = 100 Kommunerna består till stor del av personalintensiva verksamheter. Lönekostnadsökningar är därför en viktig förklaring till varför kommunernas kostnader ökar. Löneökningarna är även den viktigaste förklaringen även till skatteintäkternas utveckling, tillsammans med sysselsättningen. Sysselsättningen fortsätter att öka, vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis förbättras. På ett års sikt blir dock nedgången i arbetslösheten begränsad. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Därmed blev inflationen 2013-0,1 procent. Målet för Sveriges penningpolitik är två procent årligen. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt för kommunerna. Under 2013 växte skatteunderlaget långsammare än den historiska trenden för kommunsektorn. Däremot ser det ut som att det blir starkare skatteunderlagstillväxt framöver då Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, prognostiserar ökning av arbetade timmar och lite högre löneökningar än innevarande år, vilket betyder att lönesummans bidrag till skatteunderlaget tilltar. Det mesta tyder på att tillväxten i världsekonomin blir väsentligt starkare 2014 jämfört med 2013. Rader av konjunkturindikatorer pekar uppåt och läget på de finansiella marknaderna har stabiliserats. I Euroområdet har utvecklingen vänt upp och BNP har under de tre senaste kvartalen vuxit i storlek. Tillväxten har visserligen varit svag, men i och med att utvecklingen går åt rätt håll har de måttliga tillväxttalen ändå haft stor psykologisk betydelse. Överlag har stämningsläget i Euroområdet förbättrats påtagligt. Skillnaderna i förutsättningar mellan olika Euroländer är dock fortfarande stora. I USA har konjunkturförbättringen kommit väsentligt längre. Tillväxten i BNP har under den andra halvan av 2013 legat mellan 3 och 4 procent i årstakt. Arbetslösheten har gradvis sjunkit och nivån på 6,5 procent som tidigare angavs som gräns för de penningpolitiska stimulanserna har redan i stort sett nåtts. Ett annat land som under senare tid överraskat positivt är Storbritannien. Tillväxten har tagit rejäl fart och det brittiska pundet har parallellt härmed förstärkts. Liksom Storbritannien är våra nordiska grannländer av stor betydelse som mottagare av svensk export. I våra grannländer har utvecklingen inte varit lika positiv som i Storbritannien. I Norge har tillväxten bromsat in och i Finland har BNP backat två år i rad. I Danmark har BNP samtidigt varit i stort sett oförändrad. 1Sveriges Kommuner och Landsting ÅRSREDOVISNING 2013 3
Inledning De svaga tillväxttalen 2012 och 2013 för svensk del har till mycket stor del varit en följd av en ungefär lika svag utveckling i de länder dit vår export går. Sverige är en starkt exportberoende ekonomi vilket bidrar till att störningar i omvärlden får extra stort genomslag i vår ekonomi. Konjunktursvängningarna förstärks ytterligare av att svensk export i mycket hög grad består av konjunkturkänsliga insats- och investeringsvaror. Därför drabbas Sverige extra hårt när den internationella konjunkturen viker och världshandeln dämpas. Myntets andra sida är att när väl den internationella konjunkturen vänder upp brukar tillväxten i Sverige överträffa den i andra länder. Positivt är också att en rad förtroendeindikatorer fortsatt att förstärkas. Konjunkturinstitutets Barometerundersökning visar allt högre värden för samtliga delar av ekonomin. Den så kallade barometerindikatorn som är en sammanvägning av synen på nuläget och förväntningarna om framtiden har stigit med 20 enheter sedan bottenläget i november 2012 och visade i januari sitt högsta värde sedan juni 2011. Kommunernas ekonomiska läge 1 Under 2013 förstärktes kommunernas intäkter med 7,6 miljarder kronor av tillfälliga återbetalningar från AFA Försäkring (tidigare inbetalda premier för avtalsförsäkringar för år 2005 och 2006). Enligt preliminära uppgifter från SCB i mars 2014 redovisar kommunsektorn sammantaget ett överskott på 15,7 miljarder för 2013. Det motsvarar 3,4 procent av skatteintäkter och statsbidrag. 91 procent av Sveriges kommuner redovisar positiva resultat 2013, att jämföra med 94 procent med positiva resultat 2012. För både kommuner och landsting gäller att det inte finns några beslut om återbetalningar av premier från AFA Försäkring 2014 och att det inte blir nya statliga tillskott av betydelse 2014. BNP-utvecklingen kvartalsvis, i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader. Procentuell förändring För svensk del är det framförallt utvecklingen i Europa och då inte minst i våra nordiska grannländer som är av intresse. Efter en svag sommar och en svag höst blev det bättre fart i den svenska ekonomin under slutet av 2013. Exporten och importen av varor var förhållandevis stark i december. Även omsättningen i detaljhandeln fick bättre fart under årets sista del. Exporttillväxt är i sig inte tillräcklig för att lyfta den svenska ekonomin ur lågkonjunkturen. För att resursutnyttjandet ska normaliseras och sysselsättningen stiga i en sådan grad att arbetslösheten pressas tillbaka ner till 6,5% krävs att den inhemska efterfrågan ger ett starkt stöd till tillväxten. En sådan utveckling är fullt möjlig. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som företagens investeringar har stora möjligheter att växa snabbt under förutsättning att utvecklingen i omvärlden går i rätt riktning. 1Sveriges Kommuner och Landsting ÅRSREDOVISNING 2013 4
Förutsättningar i kommunen Inledning Befolkningen 1 Hallsbergs kommun hade vid utgången av 2013 en folkmängd på 15 267 invånare. Det är en minskning med 16 personer jämfört med föregående år. Födelsenettot var negativt, minus 23 personer. Flyttningsnettot var positivt, 869 personer flyttade till kommunen medan 862 flyttade härifrån. Det är framförallt mellan kommunen och kommunerna i länet som den största in- och utflyttningen sker. Här tappade kommunen 56 personer till övriga länet i jämförelse med de som flyttade in från länet. Flyttningsnettot från övriga Sverige och från utlandet var positivt med 30 respektive 33 personer. 80 60 40 20 0-20 -40-60 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Befolkningsutveckling i Hallsbergs kommun år 2006-2013 Under 2000-talet har kommunen tappat befolkning, undantaget 2002, 2010 och 2012 då befolkningsutvecklingen var positiv. Dessförinnan får man gå tillbaka till början av 1990-talet för att hitta några år med befolkningstillväxt. Av länets 12 kommuner var det två kommuner, förutom Hallsberg, som tappade invånare under 2013. Förutom Hallsberg var det Hällefors och Lekeberg. Totalt ökade länets befolkning med 2 282 personer, en ökning med 741 personer i jämförelse med år 2012. Arbetsmarknad Under 2013 var i genomsnitt 3,6 procent av befolkningen i Hallsbergs kommun öppet arbetslösa. Det var en minskning jämfört med föregående år med 0,4 procentenheter. Motsvarande siffra för Örebro län uppgick till 3,7 procent och för riket totalt 3,6 procent. Utöver de personer som redovisas som öppet arbetslösa finns ett antal personer som är sysselsatta i arbetsmarknadsprogram. 1SCB Folkökning Födelsenetto Flyttnetto ÅRSREDOVISNING 2013 5 I Hallsbergs kommun är den siffran för 2013 4,4 procent. Den öppna arbetslösheten bland ungdomar, 18-24 år, var under 2013 i genomsnitt 5,0 procent. Det är en minskning jämfört med 2012, 11,6 procent av ungdomarna är sysselsatta i arbetsmarknadsprogram, total arbetslöshet för ungdomarna var 17,5 procent. Inpendlingen till kommunen var vid senaste mätningen större än utpendlingen till andra kommuner. 3 458 personer arbetade i Hallsberg men bodde på annan ort och 3 328 av Hallsbergs invånare arbetade i en annan kommun. Bostadsmarknaden Den kommunala bostadsstiftelsen HALLBO äger ca 1 500 lägenheter och finns i fem av kommunens tätorter. I kommunen finns också ett antal privata hyresvärdar och flera bostadsrättsföreningar. Under året påbörjades byggnationen av 48 lägenheter i kvarteret Kronan i centrala Hallsberg. Ett kvarter som kommer att inrymma 72 nyproducerade lägenheter när byggnationen är färdig. Ett privat fastighetsföretag bygger 18 radhusliknande lägenheter i kvarteret Mejeriet i Hallsberg. Mellan år 1991 och 2011 byggdes inga flerfamiljshus i Hallsberg. Det finns närmare 100 tomter för villabebyggelse i kommunen, både kommunala och privata tomter. Under 2013 sålde kommunen sju villatomter och påbörjade iordningsställande av 12 nya villatomter i Vibytorp i Hallsberg. Skattesatsen Den totala skattesatsen för invånarna i Hallsberg är 32,10. Det är samma nivå som föregående år. Den kommunala skattesatsen är 21,08. Kommunen har den tredje lägsta utdebiteringen i länet. Näringsliv Året har kännetecknats av optimism hos ett flertal företag med god orderingång, nyanställningar och investeringsvilja. Näringslivskontoret har svarat på många förfrågningar om lokaler och etableringslägen. Butikskedjan Dollarstore och hamburgerrestaurangen Enelly's har öppnat i nybyggda fräscha lokaler. Restaurangerna Coco Thai och Systrarna & jag har öppnat i nyrenoverade lokaler. Green Cargo, ITS och Go'Glass i Hjortkvarn har byggt ut. Postterminalen startade verksamheten skarpt i slutet av september, postförsändelser hanteras för 55 kom-
Inledning muner i regionen, ungefär 300 personer har anställts. Arbetet med BRO, Buisness Region Orebro, fortskrider. Under året har en hemsida byggts upp, objektvision en marknadsplats för lediga lokaler och mark har lanserats. Samarbetet med Logistikregionen har fortsatt på ett lyckosamt sätt. Logistikregionen har marknadsfört sig på mässor och börjat bearbeta den norska marknaden. NA Bygg och NA Fastigheter utsågs till Årets Företag. Kommunen har satsat på aktiviteter som personliga besök, frukostbesök, studiebesök och företagsträffar. Två nummer av Näringslivsnytt har utgivits. I SKL:s undersökning Insikt en servicemätning av kommunens myndighetsutövning gentemot företag klättrade Hallsbergs kommun, Hallsberg placerade sig på 49e plats. Det var med stor glädje Hallsbergs kommun och Företagarna utsåg NA Bygg / NA Fastighet till Årets företag ÅRSREDOVISNING 2013 6
Väsentliga händelser Inledning Här lämnas en kortfattad beskrivning av händelser under 2013 som har betydelse för kommunen. Äntligen nu kan jobbet börja! Detaljplanen för Rala III är fastställd där det planeras för ett stort nationellt centrum för service och underhåll av järnvägsfordon, motorvagnar för persontrafik, lok och vagnar för godstrafik. Servicecentret i Hallsberg ska helt utbyggt bestå av 13 separata anläggningar och bygget ska starta omgående av två anläggningar för Train Alliance. Hallsberg är unikt, ett naturligt läge för nationellt centrum för service- och underhåll av järnvägsfordon. Även för persontrafik. säger Otto Persson, VD för Train Alliance. Nya bostäder till sommaren Centralt i Hallsberg byggs nu 66 lägenheter. Till sommaren 2014 kommer husen äntligen vara inflyttningsklara. I kommunal regi byggs 48 lägenheter i två sexvåningshus i kvarteret Kronan. I kvarteret Mejeriet en bit bort byggs 18 nya bostäder i en- och tvåplanshus av K-fastigheter. viktigaste terminaler och Hallsberg är ett av norra Europas viktigaste logistiknav. Med sin kompetens och ledande position inom logistikfastigheter är Brinova en mycket stark aktör som vi välkomnar hit som stärker Hallsberg som logistiknav ytterligare. säger Andreas Svahn, kommunstyrelsens ordförande i Hallsberg. Sveriges hetaste logistiklägen Post Nords nya brevterminal, belägen i Hallsberg, öppnade i oktober. Den nya brevterminalen i Hallsberg ska hantera 1,3 miljoner postförsändelser till 55 kommuner i Mellansverige per dygn. Hallsberg är ett logistiknav för Mellansverige. Det känns naturligt att Posten etablerar sig just här. säger Magnus Larsson, projektledare för den nya brevterminalen. Ny hemsida, hallsberg.se Skiss från K-fastigheter över de nya lägenheterna i kvarteret Mejeriet. Ny ägare till Hallsbergsterminalen Hallsbergsterminalen har tidigare ägts av Hallsbergs kommun och Green Cargo. Brinova övertog verksamheten och fastigheten Hallsberg Terminalen 1 den 30 augusti 2013, tilll ett fastighetsvärde om 140 Mkr. I början av mars lanserades kommunens nya webbplats som har en helt ny navigationsstruktur som bygger på användartester. Strukturen utgår från hur besökaren förväntar sig att hitta information på webbplatsen och inte från hur kommunen är organiserad. Det ska vara lättare för invånare, besökare och företag att hitta eftersökt information på nya hallsberg.se. Det är med glädje som vi från Hallsbergs kommuns sida ser Brinova som nya ägare av Hallsbergsterminalen. Terminalen är en av Sveriges ÅRSREDOVISNING 2013 7
Kommunens verksamhet Revision Kommunfullmäktige Valberedning Ordf. Lars Billström (s) Ordf. Ulf Ström (s) Ordf. Roland Johansson (s) Kommunstyrelse Ordf. Andreas Svahn (s) Kommunstyrelseförvaltning Kommundirektör Torbjörn Dybeck Teknik- och plannämnd Ordf. Inga-Britt Ritzman (s) Teknik- och planförvaltning Förvaltningschef Marianne Christiansen Miljö-, bygg- och myndighetsnämnd Ordf. Anne Carlkvist Fors (s) Miljö-, bygg- och myndighetsförvaltning Förvaltningschef Leif Welander Kultur- och utbildningsnämnd Ordf. Siw Lunander (s) Kultur- och utbildningsförvaltning Förvaltningschef Fredrik Nordvall Socialnämnd Ordf. Magnus Andersson (s) Socialförvaltning Förvaltningschef Lena Dibbern Valnämnd Ordf. Niklas Nilsson (s) Överförmyndarnämnd Ordf. Hans Bengtsson (s) Taxe- och avgiftsnämnd (Gemensam nämnd med Laxå, Lekeberg, Kumla och Askersund) Ordf. Magnus Andersson (s) Under 2013 skedde förändringar på ledande positioner både inom politiken och tjänstemanna organisationen. Sista februari 2013 avgick Thomas Doxryd som kommunstyrelsens ordförande. Han efterträddes av Andreas Svahn. Även ordförande i kommunfullmäktige Hans Karlsson avgick under året och till hans efterträdare valdes Ulf Ström. Kultur- och utbildningsförvaltningen fick ny förvaltningschef under 2013, Anders Öberg efterträddes av Fredrik Nordvall. ÅRSREDOVISNING 2013 8
Politisk organisation Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Antalet ledamöter i kommunfullmäktige är 45. Efter valet i september 2010 fördelades ledamöterna mellan partierna enligt följande: Centerpartiet 3 Folkpartiet Liberalerna 2 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet 2 Moderata samlingspartiet 7 Socialdemokraterna 23 Sverigedemokraterna 3 Vänsterpartiet 3 Fullmäktige sammanträder som regel varje månad med uppehåll under sommaren. Under 2013 hölls 8 sammanträden. Alla sammanträden var och är öppna för allmänheten. Kommunstyrelsen bibliotek och föreningar. Till dess förfogande finns en kultur- och utbildningsförvaltning. Teknik- och plannämnden Teknik- och plannämnden ansvarar för gator, vatten och avlopp, avfall och fysisk planering. Till dess förfogande finns en teknik- och planförvaltning. Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden Ansvarar för myndighetsutövning enligt miljöbalken, livsmedelslagen, plan- och bygglagen, alkohollagen, tobakslagen samt lagen om vissa receptfria läkemedel. Nämnden ansvarar också för energi- och klimatrådgivningen i kommunen. Till dess förfogande finns miljö-, bygg- och myndighetsförvaltningen. Socialnämnden Socialnämnden svarar för kommunens stöd, service och omvårdnad åt personer som inte klarar av sin vardagssituation. Till dess förfogande finns en socialförvaltning. Valnämnden I varje kommun ska det finnas en valnämnd. Valnämnden ansvarar för att allmänna val (val till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige) och att val till Europaparlamentet genomförs på ett riktigt sätt. Valberedning Kommunstyrelsen utses av kommunfullmäktige och är kommunens "regering". Den har överblick, leder och samordnar kommunens ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsen ansvarar för den översiktliga fysiska planeringen samt följer upp den fastställda budgeten. Kommunstyrelsen bereder de ärenden som ska avgöras av kommunfullmäktige och verkställer dess beslut. Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter och 15 ersättare. Vissa av ledamöterna kallas kommunalråd. Till dess förfogande finns kommunstyrelseförvaltningen som leds av kommundirektören. Kultur- och utbildningsnämnden Kultur- och utbildningsnämnden har till uppgift att ansvara för kommunens barnomsorgsverksamhet, grundskoleverksamhet och kulturverksamhet som Dess uppgift är att förbereda kommunfullmäktiges olika valärenden. Överförmyndarnämnden Överförmyndaren är en person som har valts av kommunfullmäktige, och har liksom andra förtroendevalda valts för en mandatperiod. Överförmyndaren står under länsstyrelsens tillsyn. Revisorer Uppgiften för de förtroendevalda revisorerna är att på uppdrag av kommunfullmäktige pröva om verksamheten som kommunstyrelsen och kommunens nämnder ansvarar för tillgodoser kommunmedlemmarnas intresse av effektivitet, kvalitet och säkerhet samt följer de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt. ÅRSREDOVISNING 2013 9
Ledning, styrning och uppföljning Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen (6 kap. 1 ) ha uppsikt över övriga nämnder, de kommunala bolagen (både helägda och delägda) samt kommunalförbunden. Uppsiktsplikten innebär att kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen, att nämndernas verksamhet bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt, att lagar och förordningar följs och att resurserna används ändamålsenligt. Om kommunstyrelsen vid denna övervakning hittar brister ska kommunstyrelsen lämna råd alternativt föra ärendet till kommunfullmäktige som får fatta beslut. Arbete pågår i kommunen för att dokumentera, utveckla och strukturera upp kommunens styrsystem, beslut kommer att tas under 2014. Styrsystemet syftar till att säkerställa att politiska beslut får genomslag, att kommunen har god hushållning och att medborgarna därmed får den service som de förtroendevalda ledamöterna i fullmäktige beslutat om. Målet är att varje enskild medarbetare ska vara väl förtrogen med kommunens mål och strategier, för att kunna föra dessa vidare till medborgarna. Det är till Hallsbergs brukare och medborgare kommunen ska leverera tjänster och det är för dem verksamheten ska uppnå goda resultat. Hallsbergs kommun har tre helägda bolag, Hallsbergs Industribyggnads AB, Hallsbergs Fastigheter 1 AB och Hallsbergs Fastigheter 2 AB. Under året har beslut tagits om ägardirektiv och förändring av bolagsordningarna för dessa företag. Ägardirektivet fungerar som ett komplement till bolagsordningen och beskriver ägarens förväntningar och krav på bolaget. Uppföljning, utvärdering och analys av ekonomi, måluppfyllelse, prestation och kvalitet ger ökad tyngdpunkt i ekonomistyrningen. Uppföljning till Kommunstyrelsen sker från nämnderna via månadsrapporter, innehållande en ekonomisk prognos samt en kort beskrivning av denna. Tertialrapportering införs från och med 2014. Därutöver upprättas delårsrapport och årsredovisning som förutom den ekonomiska uppföljningen innehåller information om resultat och måluppfyllelse. I delårsrapport och årsredovisning görs även uppföljning och analys av de enheter som ingår i den kommunala koncernen. Uppföljningarna är ett verktyg när kommunstyrelsen bedriver uppsiktsplikt. De ska ge information så att verksamheten kan kvalitetssäkras och även ge underlag för förbättringsarbete. Nämnderna fastställer därutöver regler för hur och när uppföljningen utöver ovanstående ska sammanfattas och rapporteras till nämnd. Hallsbergs kommun har genom sitt arbete de senaste åren strävat efter att hitta en röd tråd från planering i Gemensamma Planerings Förutsättningar (GPF) till uppföljning i delårsrapport och årsbokslut. Styrningen i Hallsbergs kommun utgår från kommunens vision och inriktningsmål samt vid varje tidpunkt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Med hjälp av inriktningsmålen i dokumentet Gemensamma planeringsförutsättningar och de ekonomiska ramarna som fastställs i årsbudgeten styrs Hallsbergs kommun. Kommunens bolag styrs via bolagsordning bolagspolicy, gemensamma ägardirektiv och bolagsspecifika ägardirektiv som beslutats av kommunfullmäktige. Arbetet med att utveckla målen och uppföljning av dessa har påbörjats. Kommunen måste ha tålamod, envishet och fortsätta utveckla mål- och uppföljningsstrukturen till det bättre. Under året har kommunen inlett arbetet med att införa ett nytt beslutsstödsystem, för att förbättra och underlätta arbetet med ekonomi och kvalitet för samtliga i organisationen. Med hjälp av systemet ska chefer på alla nivåer få ett arbetsverktyg att jobba i för mål- och uppföljningsarbete. Under 2014 kommer ekonomisystemet Agresso att kompletteras med Infokey. Det är ett visuellt uppföljningsstöd som ser till att rätt information hamnar hos de som behöver den i rätt tid. Infokey kommer att innehålla information om ekonomi och personalkostnader integrerat från det nya personal- och lönesystemet Personec P. ÅRSREDOVISNING 2013 10
Internkontroll Ett internkontrollreglemente antogs 2004-12-13 av kommunfullmäktige, KF 74. Reglementet är upprättat i samarbete med övriga Sydnärkekommuner. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att tillse att det finns en god intern kontroll. Kommunstyrelsen ska tillse att intern kontrollen utvecklas utifrån verksamhetens kontrollbehov. Varje nämnd har skyldighet att styra och löpande följa upp kontrollsystemet inom nämndens verksamhetsområde. Vid brister ska förslag lämnas på åtgärder för att förbättra kontrollen. Nämnd Antal kontroll moment ÅRSREDOVISNING 2013 11 11 Internkontroll är inte en isolerad process utan är en del i alla styrsystem. I varje process ska det finnas inbyggda kontroller så att lagar följs upp och mål kan uppnås. Den interna kontrollplanen är uppdelad i fyra delar: 1. Verksamhet 2. Gemensam administration 3. Ekonomiadministration 4. Personaladministration Antal utförda kontroller Kommentarer Kommunstyrelsen 21 20 Endast ett par mindre avvikelser har noterats efter genomförda kontroller. Dessa kommer åtgärdas under 2014.Ett kontrollmoment avser svarstider i kommunens växel och där saknas funktion att utföra kontroll. Kultur- och utbildningsnämnden 5 4 Arbetet med intern kontroll ska upplevas som en naturlig del i det årliga arbetet. Till varje kontroll finns en anvisning som beskriver hur kontrollen ska utföras. Anvisningen innebär dels att kontroll utförs på samma sätt när det är flera personer som ska genomföra samma kontrollmoment dels att i de fall kontrollen återkommer efterföljande år kan resultaten jämföras mellan åren. Alla kontroller utom en är genomförda. Den kontroll som ej är utförd avser skoldatanätet och är inte relevant då läsplattor infördes under höstterminen. Miljö- bygg- och myndighetsnämnden 20 20 Inga avvikelser mot fastställd interkontrollplan noterades under 2013. Socialnämnden 12 12 Kontroller har utförts enligt fastställd internkontrollplan. Enstaka mindre avvikelser har noterats. Teknik- och plannämnden 22 22 Teknik- och planförvaltningen har genomfört granskning enligt upprättad internkontrollplan. Ett par avvikelser har noteras, där förvaltningen kommer att upprätta fungerande rutiner under 2014.
Visioner och inriktningsmål Den 1 mars 2010 tog kommunfullmäktige beslut om ledord, slogan, vision och inriktningsmål för Hallsbergs kommun. Ledorden är tre och ska gälla för all verksamhet. Slogan ska användas när kommunen i olika sammanhang kommunicerar med omvärlden. Visionen består av tre delar och siktar mot framtiden. Inriktningsmålen är nio. Utifrån ledord, vision och inriktningsmål ska nämnder och styrelsen i samarbete med förvaltningen ta fram effektmål. Effektmålen ska presenteras i budgetförslaget. Därefter ska förvaltningen mot bakgrund av effektmålen fastställa verksamhetsmål i samband med nämndens egen verksamhetsbudget. Målen ska vara möjliga att följa upp. Kommunens tre ledord är: DEMOKRATI DIALOG DEMOKRATI All kommunal verksamhet ska styras demokratiskt och vara ett led i att utveckla den kommunala demokratin. DELAKTIGHET DIALOG Den kommunala verksamheten ska utvecklas i dialog mellan beslutande och kommuninvånare. DELAKTIGHET Alla kommuninvånare ska ges möjlighet till delaktighet i frågor som rör den kommunala verksamheten. Vision Hallsberg är den hållbara kommunen som erbjuder delaktighet, gemensam god service, ett brett utbud av tjänster och en stimulerande livsmiljö genom hela livet. Slogan HALLSBERG nära till Hallsbergs kommun har en hållbar tillväxt samtidigt som jämställdhet och jämlikhet stärks. Kommunen har över 16 000 invånare år 2025. Hallsbergs kommun ska, i samverkan med regionen, fortsätta utvecklingen till att vara ett centrum för logistik av internationell klass. ÅRSREDOVISNING 2013 12
Kommunens inriktningsmål är indelade i sex olika områden med totalt nio inriktningsmål. Dessa bryts ner till respektive nämnds effektmål. LIVSKVALITET Kommunen ska verka för god livskvalitet hos invånarna genom verksamheter som präglas av tillgänglighet, öppenhet och omtanke. UTBILDNING, OMSORG, KULTUR- OCH FÖRENINGSLIV Utbildningen ska i en god miljö möta var och en på dess nivå samt främja utvecklingen i ett livslångt lärande. Kommunen ska erbjuda omsorg för alla åldrar genom flexibla lösningar utifrån invånarnas behov och önskemål. Kultur ska som ett naturligt inslag i alla verksamheter ge växtkraft och guldkant för alla. Kommunen ska främja ett rikt, mångkulturellt och jämlikt föreningsliv. BOENDE Kommunen ska genom aktiv planering möjliggöra varierat boende i hela kommunen. NÄRINGSLIV Näringslivspolitiken ska präglas av flexibilitet, lyhördhet och service. Den ska stärka och utveckla det befintliga näringslivet samt främja etableringar av nystartad eller inflyttad näringslivsverksamhet. INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKAT- ION Kommunen ska aktivt verka för god och långsiktigt hållbar infrastruktur och kommunikation. EKONOMI Kommunens ekonomi ska präglas av långsiktigt god hushållning ur både ekologisk och ekonomisk synvinkel. ÅRSREDOVISNING 2013 13 13
Måluppföljning I detta avsnitt redovisas en utvärdering av kommunens nio inriktningsmål. Det är en sammantagen bedömning utifrån respektive nämnds redovisning av effektmål. Fullständig redovisning av nämndernas mål finns i respektive verksamhetsberättelse. LIVSKVALITET Kommunens verksamheter har verkat för god livskvalitet hos invånarna genom att ha en god dialog med medborgarna och andra intressenter samt ge bra service med hög tillgänglighet. Verksamheterna verkar för att de livsmedel som serveras eller säljs ska vara säkra att inta och för att ingen tobaksförsäljning sker till underåriga. Vidare har kommuninvånarna tillgång till bra idrottsanläggningar i alla delar av kommunen samt att bad vid kommunens allmänna badplatser sker utan risk för hälsan. Kommunen levererar rent vatten till sina abonnenter och antalet störningar på kommunens ledningar har under 2013 enbart varit 8 stycken, i jämförelse med 24 störningar år 2010. Via möjligheternas hus ges både nuvarande och nyanlända kommuninvånare återkomst och tillträde till arbetsmarknaden. Inom omsorgen finns fyra öppna dagcentraler som är tillgängliga för alla. Möjlighet till kvarboende inom äldreomsorgen vid livets slut, liksom rätt till daglig utevistelse för dem som bor i särskilt boende och fritidsaktiviteter utifrån önskemål inom LSS-verksamheten är att betrakta som god livskvalitet. Utifrån den verksamhet som bedrivs och den måluppfyllelse som finns inom kommunstyrelse och nämnder anses detta mål ha uppnåtts under 2013. BOENDE Kommunen arbetar löpande med att ta fram detaljplaner och byggklara tomter för enfamiljshus. I dagsläget finns 86 byggklara tomter, kommunstyrelsens mål är att det ska finnas 100 byggklara tomter i kommunen. Efterfrågan är dock inte så stor som utbudet, under senaste året har 7 tomter sålts. Under året har även detaljplaner och tomter för flerfamiljshus tagits fram. Det finns också en plan för fler lämpliga tomter för flerfamiljshus. Kommunen har dessutom beslutat om att bygga 48 lägenheter i två 6-våningshus i kvarteret Kronan som färdigställs under 2014. I ett kvarter i närheten bygger en extern byggherre ytterligare 18 lägenheter i en- och tvåplans hus. Kommunen erbjuder i samtliga större tätorter inom kommunen förskoleverksamhet, skola (F-6), fritidshem, föreningsgårdar och bibliotek. Pedagogisk omsorg finns på de orter där efterfrågan finns. Inom äldreomsorgen erbjuds parboende då en av makarna behöver bo inom särskilt boende. Detta medför att äldre personer inte behöver bo åtskilda då en av dem behöver insatser via särskild boende. Målet angående att möjliggöra varierat boende i hela kommunen anses vara uppfyllt. ÅRSREDOVISNING 2013 14
UTBILDNING, OMSORG, KULTUR- OCH FÖRENINGSLIV Kommunen arbetar för att utbildning ska ske i en god miljö och möta var och en på dess nivå. Vid mätningar av skolresultat har det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 ökat det senaste året, dock har pojkarnas resultat försämrats och det är flickornas resultat som gör att det genomsnittliga meritvärdet har ökat. Andelen elever som nått kravnivån på samtliga delprov/provbetyg har ökat på alla ämnesprov utom på matematik i årskurs 3 och 9, samt i svenska i årskurs 9. Ett av Kultur- och utbildningsnämndens mål är att Hallsbergs kommun år 2015 ska finnas bland de kommuner som har det högsta genomsnittliga meritvärdet i landet. Det är dock långt kvar för att kunna uppfylla det målet. Kommunens näringslivsavdelning fungerar som en länk mellan gymnasieskolan och näringslivet i frågor om vilka utbildningar som näringslivet önskar för att de ska finna arbetskraft. Ur detta samarbete har till exempel ett handelsprogram med turisminriktning tagits fram. Kommunens näringslivsavdelning ingår även i olika grupperingar inom gymnasieskolan för att kunna fungera som länken mellan utbildning och det lokala näringslivet. Inom omsorgen erbjuds en vård och omsorg som brukarna uppfattar som god. Vid regelbundna mätningar framgår att brukarna anser sig ha inflytande över utförandet av vården och omsorgen och brukarna upplever dessutom att personalen har erfarenhetsbaserad kompetens. Den formella kompetensen inom äldreomsorgen uppnår dock inte socialnämndens mål om att minst 87 procent av medarbetarna ska ha undersköterskeutbildning. Undersköterskeutbildade uppgår till 82 procent inom hemtjänsten samt till 84 procent inom särskilt boende. Alla barn och unga i Hallsbergs kommun får minst en kulturupplevelse varje termin inom skolan utöver kulturskolans verksamhet. Verksamheten i Bergöö-kvarteret utvecklas och iordningställandet av modelljärnvägsmuseet påbörjades 2013. Modelljärnvägsmuseet kommer att öppna till sommaren 2014, då etapp 1 av modellen kommer att vara färdig. Målet är att museet inom 5-6 år ska kunna visa en skalenlig modell över Hallsbergs järnvägsområde, vilket då blir Sveriges största modelljärnväg. Kulturlivet, kulturarbetet och kulturevenemang görs kända inom kommunen via informationsmaterial. Utifrån den verksamhet som bedrivs och den måluppfyllelse som finns inom kommunstyrelse och nämnder anses detta mål delvis ha uppnåtts. ÅRSREDOVISNING 2013 15 15
NÄRINGSLIV Arbetet med näringslivsfrågor i kommunen är högt prioriterat. Dels är arbetet inriktat på att stärka och utveckla det befintliga näringslivet men också främja nyetableringar inom kommunen och regionen. Näringslivsarbetet har fokus på små och medelstora företag. Träffar har genomförts med företagarföreningen Samverkande Hallsberg som riktar sig till handlarna i centrala Hallsberg. Ekonomiska stödinsatser till föreningen har getts av kommunen. En företagarträff för företagarna i Pålsboda har genomförts samt ett antal branschträffar inom kommunen. En gemensam träff för alla företag i kommunen har anordnats där årets företag utsågs. Förutom dessa träffar har 31 bokade besök genomförts under året hos företagen i kommunen. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings undersökning Insikt, där företagare får svara på hur de upplever den kommunala servicen, hamnar Hallsbergs kommun på plats 49 i Sverige, med index 70 av 100 möjliga. Högst poäng fick Sunne kommun med index 79. Därmed kan slutsatsen dras att den kommunala servicenivån till företagare i kommunen är hög. Förutom att arbeta med det befintliga näringslivet arbetar näringslivsavdelningen också med att främja nyetableringar. Samtliga etableringsförfrågningar får ett första svar inom 48 timmar med uppgifter om fortsatt kontaktperson. Dessutom medverkar kommunen på olika mässor för att marknadsföra sitt unika logistiska läge. Deltagande har skett på Logistik & Transport i Göteborg och München samt på Future Transport Nordic Rail i Jönköping. Eftersom kommunen både arbetar med att stärka och utveckla det befintliga näringslivet samt främjar nyetableringar anses målet uppfyllt. ÅRSREDOVISNING 2013 16
INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATION Kommunen deltar regelbundet från både politik och tjänstemän i en rad samarbetsorgan och diskussionsforum på lokal, regional och nationell nivå i syfte att befästa och utveckla Hallsbergs position som både ledande logistisk och kommunikations knutpunkt. Löpande dialog förs med Länstrafiken och Regionförbundet för att verka för förbättrade möjligheter till utbildnings- och arbetspendling. Kommunen har under flera år satsat på att öka trafiksäkerheten i kommunen för bilister, cyklister och gångtrafikanter. Flera rondeller har byggts för att minska risken för kollisioner. Under år 2013 anlades 810 meter gång- och cykelväg mellan Hallsberg och Sannahed för att förbättra cyklisternas pendling till arbetet. Kommunen har ett mål om att anordna evenemangsstyrd kollektivtrafik vid större evenemang inom kommunen. Dock har ingen sådan trafik anordnats under året. Kommunens invånare har, via biblioteken, tillgång till internet och annan ny teknik för information och kommunikation. Under sommaren fanns IT-guider på Hallsbergs bibliotek, som lärde ut och gav råd om användningen av datorer, läsplattor, internet och mobiltelefoner. Inom skolan har alla lärare tillgång till egna bärbara datorer. Men det behövs tidsenliga och fler digitala lärverktyg till elever för uppfyllande av undervisningen. Under 2013 har årskurs 7 fått lärplattor och årskurs 1 och 4 är på gång men har fördröjts på grund av försenade upphandlingsavtal. Kommunen har under året lanserat en ny hemsida med helt nytt utseende och en navigationsstruktur som gör det lättare att hitta det man söker. Navigationsstrukturen kallas Funkaboda, och bygger på användartester och utgår från hur besökaren förväntar sig att hitta information istället för hur kommunen är organiserad. Socialnämnden har ett mål om att förvaltningens hemsida ska vara lätt tillgänglig för dem som söker information om förvaltningens verksamhet. Sveriges Kommuner och Landsting har de senaste åren gjort undersökningar av kommunernas hemsidor för att betygsätta vilken information och hur lätt det är att hitta informationen. Vid mätningen 2013 har poängen ökat för socialnämndens verksamheter men det är ännu en bit kvar för att nå upp till målet om att erhålla 80 procent av maxpoängen vid undersökningen. Målet angående infrastruktur och kommunikationer anses vara delvis uppfyllt, det finns flera utvecklingsområden inom både infrastruktur och kommunikation som kommunen behöver arbeta vidare med. ÅRSREDOVISNING 2013 17 17
EKONOMI Med god ekonomisk hushållning menas i dagligt tal att kommunen ska ha en verksamhet och ekonomi i gott skick. För att säkerställa det krävs att varje generation står för de kostnader som de ger upphov till. I annat fall kommer morgondagens medborgare att få betala, inte bara för den verksamhet de själva konsumerar, utan även för den som tidigare generationer konsumerat. Kommunens anläggningstillgångar ska skötas och underhållas enligt planer så att deras ekonomiska värde ska bestå. Kommunen arbetar med att ta fram underhållsplaner men i dagsläget saknas detta på de flesta anläggningstillgångar. För att kunna kontrollera att investeringsprojekt följer beslutad budget bör de ha en processbeskrivning. Kommunens större investeringsprojekt har oftast en sådan medan mindre projekt saknar en sån beskrivning. Avstämning av investeringar, stora som små, och dess ekonomiska utveckling stäms regelbundet av i månadsrapporter till nämnd och styrelse. En av kommunens största kostnadsposter är kostnader för personalen. Att ha en låg sjukfrånvaro sänker kostnaderna samtidigt som bland annat effektiviteten kan hållas oförändrad. Sjukfrånvaron kan ha många olika orsaker, och vara både arbetsrelaterad och ej arbetsrelaterad. Totalt för kommunen har sjukfrånvaron minskat sedan året före, däremot finns skillnader mellan förvaltningarna. I vissa förvaltningar har sjukfrånvaron ökat medan det i andra förvaltningar har minskat. Kommunen har ett mål om att den ekonomiska soliditeten ska öka årligen, vilket det också gjort i jämförelse med föregående år. Soliditeten är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, det vill säga hur förmögen kommunen är. En kommun kan endast öka soliditeten genom att generera positivt ekonomiskt resultat eller amortera skulder. Utifrån måluppfyllelsen på nämndernas effektmål anses målet ekonomi vara delvis uppfyllt. ÅRSREDOVISNING 2013 18
Generella beslutspunkter Förvaltningsberättelse Kommunfullmäktige beslutade i Budget 2013, Flerårsplan 2014-2015, att följande sju beslutspunkter ska gälla som generella anvisningar för kommunens verksamhet. För mer utförliga beskrivningar av respektive nämnds uppföljning, se nämndens egen verksamhetsberättelse. Beslutspunkt Uppföljning 1. Nämnderna ska bedriva sin verksamhet så att budgeten för 2013 hålls. Två nämnder har gjort underskott medan tre redovisar överskott. Tillsammans gjorde nämnderna ett underskott på -4,5 mkr. För att bättre uppfylla kommunstyrelsens uppsiktsplikt har ekonomiavdelningen arbetat fram en standardiserad modell för rapportering av ekonomi från nämnderna till kommunstyrelsen. Denna modell presenterades vid kommunstyrelsens sammanträde i maj. Därefter har kommunstyrelsen vid varje sammanträde fått en skriftlig och muntlig presentation av den ekonomiska prognosen. Flertalet nämnder har arbetat med åtgärder under året för att anpassa verksamheten till den rådande budgeten. 2. Nämnderna ska i tid vidta åtgärder så att verksamheten kan bedrivas inom de belopp som anges i flerårsplanen. Verksamheterna har under året vidtagit ett flertal åtgärder för att kunna bedriva verksamheten inom både 2013 års budget och för framtiden. 3. Under förutsättning av att den av kommunfullmäktige fastställda verksamheten har genomförts, överförs 100 procent av driftbudgetens nettoresultat till följande år. Beslutspunkten prövas i samband med att bokslutet behandlas. 4. Nämnderna ska i tid vidta förberedande åtgärder så att investeringarna i flerårsplanen kan genomföras det år då anslaget beviljas i budgeten. Kommunfullmäktige antog under hösten Investeringsplan 2014-2016. I denna stipuleras delvis förändrade förutsättningar för nämndernas investeringsutrymmen. Dels sänks investeringsbeloppet för kommunen för att möjliggöra amorteringar av kommunens långfristiga lån. Senast 2016 ska kommunen ha amorterat 20 mkr. Investeringsbeloppet delas upp i reinvesteringar och strategiska investeringar. Respektive nämnd har beviljats ett totalbelopp per år för reinvesteringar, det är sedan upp till nämnden att besluta om hur dessa medel ska hanteras under åren. Syftet är att skapa förutsättningar för nämnden att ta mer ansvar i frågan om investeringar och möjliggöra prioriteringar mellan åren på nämndnivå. Den strategiska investeringsbudgeten hör under kommunstyrelsen och är flytande under de kommande tre åren. ÅRSREDOVISNING 2013 19 19
Beslutspunkt Uppföljning 5. Den samlade koncernnyttan ska vara styrande när förtroendevalda och tjänstemän i beslut och i övrig verksamhet utför sina respektive åligganden. Den samlade koncernnyttan är central i alla beslut och övriga verksamhet inom kommunen. I år finns ett tydligt exempel på detta då Teknikoch planförvaltningen ansvarar för all gräsklippning i Vretstorp åt både fastighetsavdelningen och Hallbo. Detta försök har utvärderats under hösten för att sedan implementeras nästa år i fler tätorter. Under året har kommunstyrelseförvaltningen använt sig av lokaler hos Sydnärkes Utbildningsförbund för större sammankomster, till exempel chefsgrupper, gemensamma nämnder och utbildningar. Kommunen, Hallbo och Sydnärkes Utbildningsförbund samverkar kring ekonomisystemet. 6. Genom samverkan inom och mellan förvaltningarna ska den genomsnittliga tjänstgöringsgraden öka. Kommundirektören ska i sin rapport inför varje kommunstyrelsesammanträde redovisa hur den ofrivilliga deltidsarbetslösheten förändras samt hur sjukfrånvaron förändras. Kommundirektören har i sin rapport till kommunstyrelsen redovisat uppgifterna vid tre tillfällen under året. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden har under året marginellt förändrats och beträffande sjukfrånvaron kommunövergripande följer den 2012 års siffror. 7. Kommunen utgår ifrån att förändringar i verksamheterna till följd av statliga beslut kommer att omfattas av den s.k. finansieringsprincipen som gäller i förhållandet stat och kommun. Inom Teknik- och plannämndens verksamhet bygger statsbidrag eller medfinansiering till trafiksäkerhetsprojekt på att kommunen skjuter till lika mycket eller mer som staten betalar till projektet. Övriga nämnder har inte berörts av punkten under 2013. ÅRSREDOVISNING 2013 20
Personalekonomisk redovisning Förvaltningsberättelse Personalen är en viktig resurs för kommunen. 60 procent av kommunens totala kostnader är personalkostnader. I personalkostnaderna ingår kostnader för lön, arvoden, sociala avgifter, pensionskostnader, utbildning mm. 2013 uppgick personalkostnaderna till 544,5 mkr. Det är en ökning med 1,9 procent jämfört med 2012. som är anställda enligt kollektivavtalet Allmänna bestämmelser AB. Antalet årsarbetare beräknas genom att antalet tillgängliga arbetstimmar under året delas med 2 080 timmar, vilket är årsarbetstid för en heltidsanställd person. Nedanstående redovisning utgår från antalet anställda i kommunen. Mätningen av denna uppgift är gjord 2013-12-31. I begreppet anställda ingår alla 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal anställda 1760 1753 1765 1696 1695 1687 1698 Antal årsarbetare 1078 1145 1249 1144 1168 1177 1177 Antalet tillsvidareanställda har minskat med 18 personer. Antalet visstidsanställda med månadslön har minskat med 15 personer och antalet timavlönade har ökat med 44 personer jämfört med samma tidpunkt föregående år. Antal anställda per förvaltning Antal Andel % Kommunstyrelseförvaltningen 213 12,5 Teknik och planförvaltningen 64 3,8 Kultur och utbildningsförvaltningen 622 36,6 Socialförvaltningen 787 46,4 Miljö bygg och myndighetsförvaltningen 12 0,7 Totalt 1698 100 Antal anställda fördelat per åldersgrupp Antal Andel % -29 år 353 20,8 30-39 år 313 18,4 40-49 år 378 22,3 50-59 år 379 22,3 60 år 275 16,2 Totalt 1698 100 Medelåldern för kvinnor var 42,95 år och för män 42,21 år. Medelåldern oavsett kön var 42,54 år. Medelåldern för kvinnor har ökat med 0,3 år och för männen med 0,5 år jämfört med föregående år. Medelåldern för samtliga har ökat med 0,3 år sedan föregående år. ÅRSREDOVISNING 2013 21 21
Antal tillsvidareanställda fördelat på sysselsättningsgrad och kön 0-50% 51-75% 76-99% Heltid Totalt Kvinnor 38 232 176 594 1040 Män 4 8 5 167 184 Totalt 42 240 181 761 1224 Andel % 3,4 19,6 14,8 62,2 100 Av de anställda med sysselsättningsgrad upp till 50 procent av heltid hade 18 personer pension på deltid. Av de anställda med sysselsättningsgrad 51-75 procent av heltid hade 9 personer pension på deltid. Jämfört med föregående år har andelen heltidsanställda minskat med 0,5 procentenheter medan andelen med sysselsättningsgrad 76-99 procent har ökat med 1,2 procentenheter. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden var 91,59 procent av heltid, en ökning med 0,16 procent jämfört med föregående år. För kvinnorna ökade sysselsättningsgraden med 0,22 procentenheter till 90,36 procent. För männen ökade sysselsättningsgraden med 0,14 procentenheter till 97,76 procent. Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro/sammanlagd ordinarie arbetstid Summa tid med långtidssjukfrånvaro (>60 dagar)/ total sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro kvinnor/sammanlagd ordinarie arbetstid kvinnor Total sjukfrånvaro män/sammanlagd ordinarie arbetstid män Total sjukfrånvaro -29 år/sammanlagd ordinarie arbetstid för gruppen Total sjukfrånvaro 30-49/sammanlagd ordinarie arbetstid för gruppen Total sjukfrånvaro 50- år/sammanlagd ordinarie arbetstid för gruppen 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 7,66 6,32 6,41 5,56 5,65 5,36 5,96 63,10 56,58 42,77 46,30 46,37 40,58 42,9 8,47 6,93 7,01 6,13 6,17 5,95 6,43 4,43 3,58 3,57 3,18 3,45 2,81 3,97 3,65 3,48 3,51 2,98 3,64 3,19 3,45 7,68 6,00 7,96 5,72 5,80 5,14 5,65 8,75 7,20 5,75 5,95 5,97 6,10 6,94 Sjukfrånvaron har ökat för alla åldersgrupper. 68,3 procent av de anställda hade ingen eller mindre än 5 sjukdagar under året, vilket är 1,3 procentenheter mer jämfört med föregående år. Kostnaderna för utbetald sjuklön 2013 var 4,6 mkr, en ökning med 0,6 mkr jämfört med föregående år. Korttidsfrånvaron (sjukskrivningar som omfattar 2-14 dagar) har ökat och därmed arbetsgivarens kostnader eftersom arbetsgivaren betalar sjuklön med 80 procent av lönen. Kostnaderna för utbetald sjuklön påverkas också av avtalsenliga löneökningar. ÅRSREDOVISNING 2013 22
Policies och planer Förvaltningsberättelse Kommunfullmäktige har fastställt policies och planer där redovisning av hur kommunen har arbetat för att uppfylla dessa, ska göras i årsredovisningen. Sponsringspolicyn har tillkommit 2013. Miljömålsprogrammet för 2013-2020 har senarelagts. Miljöredovisningen som tidigare ingått i årsredovisningen har därför utgått 2013. Integration och etnisk mångfald En plan för Integration och etnisk mångfald fastställdes av kommunfullmäktige den 15 oktober 2007. Under våren 2008 kom en enklare variant av planen, Så arbetar vi i Hallsbergs kommun med integration och etnisk mångfald. Nämnderna redovisar i sina verksamhetsberättelser hur man arbetat med integration och etnisk mångfald. Introduktion och etablering för nyanlända flyktingar och dess anhöriga har ett tydligt fokus på arbetslinjen. Det omfattar insatser som att studera svenska språket (SFI), praktik på företag, jobbsökningsaktiviteter, vägledning och en omfattande samhällsinformation. Flyktingavdelningens uppdrag och målet för individen är en snabb arbetsmarknadsetablering eller högre studier för att därigenom bli självförsörjande. Teknik- och plannämnden arbetar kontinuerligt med integrationsfrågor i den fysiska samhällsplaneringen. Simundervisning sker för vuxna nytillkomna svenskar i Alléhallen. Kommunplacerade flyktingbarn och elever integreras i barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Biblioteket stimulerar kulturell mångfald. Kultur och förening försöker hjälpa nya svenska medborgare med kontakter för att de ska kunna integreras i svenska föreningar. Socialförvaltningen har årliga genomgångar av kommunens policy för diskriminering. Socialförvaltningen rekryterar, där det är möjligt, personal med kunskaper i andra språk. Inom särskilt boende erbjuds praktikplatser till personer som behöver öva sig i svenska språket. Folkhälsoarbete Folkhälsoarbete innebär planering, genomförande och utvärdering av insatser som främjar befolkningens hälsa. Det handlar om utvecklingsarbete inom olika verksamheter på flera nivåer, både generellt och riktat, samt att utifrån forskning och kunskap implementera lämpliga metoder. Avsikten är att främja en god och jämlik hälsa hos befolkningen. Folkhälsoarbetet sker i samverkan i Sydnärke och har sitt säte i Lekebergs kommun. Det finns en verksamhetsplan med tre prioriterade områden: 1. Barn och ungdomar 2. Äldres hälsa 3. Samverkan med den ideella sektorn Nämnderna skall i sina verksamhetsberättelser redovisa hur man arbetat för att främja en god och jämlik hälsa hos befolkningen. Teknik- och plannämnden förvaltar kommunens anläggningar för idrott, motion och bad. Anläggningarna underlättar för kommuninvånarna att ha ett aktivt fysiskt liv, vilket främjar folkhälsan. I Miljö- bygg- och myndighetsnämndens ansvarsområde ingår alkohol- och tobaksfrågorna samt hälsoskyddet i bostäder och lokaler. Inom socialnämndens område har kostens betydelse för äldres hälsa uppmärksammats. Folkhälsoenhetens brukarundersökning har redovisats. Årliga medicingenomgångar för brukare inom hemsjukvård genomförs. Kvalitetsregister för att förebygga ohälsa och åtgärda risker för vårdskador har upprättats. Kommunfullmäktige beslutade i 181 år 2013 att inrätta ett nytt utskott från och med 1 januari 2014, Folkhälsoutskottet. Utskottet skall ha till uppgift att leda arbetet med att ta fram, genomföra och följa upp en folkhälsoplan för Hallsbergs kommun. Utskottet skall också rapportera resultatet av sitt arbete till kommunstyrelsen. ÅRSREDOVISNING 2013 23 23
Handikappolitiskt program Kommunfullmäktige fastställde 2009 ett handikappolitiskt program. Varje år ska nämnderna beskriva vad man gjort för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar. Teknik- och plannämnden arbetar kontinuerligt med tillgänglighetsfrågor i allmänna miljöer. Sittplatser har placerats utefter gångstråk. Handikapptoalett har byggts vid spontanlekplatsen. Trappan vid Stortorget har försetts med ledstråk för synskadade. Tillgänglighetsfrågor bevakas av Miljö- bygg- och myndighetsnämnden främst vid handläggning av bygglovsärenden som avser nybyggnad och omoch tillbyggnad. I handläggningen görs bedömning om byggnaders tekniska egenskaper vad det gäller tillgänglighet. Tillgängligheten kommer också in i bilden vad det gäller utformning av bebyggelsemiljön genom planläggning m.m. där ansvaret främst vilar på Teknik- och plannämnden. Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden deltar dock i processen vid utarbetande av planer. När det gäller barn och elever med funktionshinder samverkar kommunen med övriga sydnärkekommuner och med gymnasiesärskolan inom Alléskolan. Den centrala elevstödsgruppen ger stöd till enskilda barn/elever och till arbetslag. Hörselpedagoginsatser kan avropas genom avtal med Örebro kommun. Antal barn i behov av särskilt stöd (bibass) tenderar att öka, och behoven blir mer omfattande. Behovet av insatser på grund av medicinska skäl har ökat inom förskolan. Överläggningar med Specialpedagogiska Skolmyndigheten genomförs årligen. Det avser behov av stöd i enskilda ärenden och kompetensutveckling. Socialfövaltningens medarbetare undviker parfymer och andra produkter med starka dofter i arbetet. En ständig diskussion pågår om rökning i tjänsten, det vill säga var och när man röker. Bland annat ska rökning undvikas i närheten av entréer och strax innan man går in till hemtjänsttagare. För att öka tillgängligheten i ordinära bostäder, så att äldre och funktionsnedsatta personer kan välja att bo kvar hemma, lämnar arbetsterapeuterna underlag för bostadsanpassning. Ett flertal lägenheter i närheten av dagcentralerna är bostadsanpassade. Det finns fyra öppna dagcentraler som är mötesplatser för social samvaro och aktiviteter. Dagcentralerna skapar trygghet och möjligheter till socialt innehåll och fysisk aktivitet för våra äldre vilket också skapar förutsättningar för kvarboende. Informationsmaterial trycks med större stil för att underlätta för personer med synsvårigheter. En ny hemsida som möjliggör uppläsning av texter har skapats. Sponsringspolicyn Kommunfullmäktige beslutade i 133 2013 att fastställa en sponsringspolicy. Det finns flera syften med att kommunen beslutar om en policy. Hur sponsring skall användas och till vilken kostnad, har aldrig fastställts i ett samlat sammanhang i Hallsbergs kommun. Begreppet sponsring används med olika innebörd av olika organ och personer i den kommunala organisationen. Gränsen mellan sponsring och föreningsstöd är inte heller definierad. Kommunstyrelsen skall varje år i samband med sin verksamhetsberättelse redovisa förekomsten av sponsringsavtal. Respektive nämnd skall varje år i samband med sin verksamhetsberättelse redovisa förekomsten av mottagande av sponsring. Kommunstyrelsen har under 2013 lämnat sponsring till Järnvägen Cup, Indianerna speedway, ÖSK., Örebro Läns nämndemannaförening, BRIS och Nattvandrarna. Lions och Rotary har sponsrat kommunens verksamhet vid fritidsgården C2. Teknik- och plannämnden och Miljö- bygg- och myndighetsnämnden har inte mottagit sponsring under 2013. Inom Kultur- och utbildningsnämndens område har kolloverksamheten bedrivits med stöd från Röda Korset. Byggandet av modelljärnvägen har fått sponsring från Train Alliance. ÅRSREDOVISNING 2013 24
Kommunstyrelsen Förvaltningsberättelse Antal ledamöter: 15 Ordförande: Andreas Svahn Kommundirektör: Torbjörn Dybeck Kommunstyrelsen är, under kommunfullmäktige, kommunens ledande politiska organ. Den leder och samordnar den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över nämndernas arbete. Kommunstyrelsen bereder ärenden som skall behandlas av fullmäktige och verkställer kommunfullmäktiges beslut. Årets verksamhet Kommunstyrelse Kommunstyrelseförvaltningen är kommunstyrelsens stöd beträffande kommunstrategiska frågor, administration, protokoll och utredningar. Förvaltningen ansvarar för alla interna stödfunktioner till övriga förvaltningar i kommunen såsom ekonomi-, personal-, och serviceavdelning samt fastighets-, måltids-, och städavdelning. Transfereringar såsom LSS och färdtjänst ingår också i förvaltningens ansvarsområde. Kommundirektör I samband med att budget 2013 antogs beslutade också fullmäktige om 19 olika uppdrag som arbetats med under året. De redovisas i Kommunstyrelsens egen verksamhetsberättelse. Kommundirektörens Stab Staben har inlett arbete med förstudie i Sydnärke om nytt ärendehanteringssystem. Avdelningen har även arbetat med kommunens nya hemsida, folkomröstning, krishantering, varit stöd åt Hallbos styrelse och de kommunala bolagen samt infört generell åtkomst till rättsdatabaser. Dessutom har en utbildningsdag om Lagen om valfrihetssystem (LOV) och utmaningsrätt genomförts. En ny policy för användning av sociala medier är beslutad under året. Näringsliv/Information/Turism Näringslivsavdelningen har svarat på många förfrågningar om lokaler och etableringslägen från nya företag under året. Green Cargo och ITS expanderar och har byggt ut. Go Glass i Hjortkvarn och restaurang Coco Thai har fått nya, respektive nyrenoverade, lokaler. En ny butikskedja har även öppnat i Hallsberg, Dollarstore. Genom arbete tillsammans med Business Region Örebro, BRO, har under året analyser av tillväxt för företag i länet gjorts. En ny gemensam hemsida och nytt intranät har tagits fram. Förbättringar av kommens service inom brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö och hälsoskydd, och serveringstillstånd har gjorts. Nyföretagarservice i samarbete med Almi och NyföretagarCentrum har utvecklats. Turistverksamheten i Hallsberg har haft ett destinationsarbete med Örebro, Lekeberg, Kumla och Hallsbergs kommun. En ny lokal turistbroschyr och en gemensam turistbroschyr för destinationen har tryckts upp. Sommarens utställning Ljuva femtiotal i Bergööska huset bemannades av Turistbyråns personal. Våren 2013 lanserades kommunens nya hemsida och den nya skolsidan för alla skolor och förskolor i kommunen. En ny hemsida för Alléhallen och Tisarstrands Camping och stugby har byggts upp under året. Tidningen HallsbergsNytt gavs ut till alla hushåll samt till företag i Hallsbergs kommun i juni och december månad. LSS Kommentarer om LSS-verksamheten redovisas under respektive nämnd. Det ekonomiska resultatet redovisas under avsnitt Ekonomi. Ekonomiavdelningen Avdelningen har under året ansvarat för delvis ny ram- och budgetprocess för planeringsperioden 2014-2016. Avdelningen har varit både majoritet och opposition behjälplig vid framtagandet av olika budgetförslag. Ekonomiavdelningen har även tagit fram en ny ekonomisk uppföljningsmodell som respektive nämnd hanterar. En mall, som visar nämnderna tillsammans med centrala finansförvaltningens resultatprognos, för hela kommunen ingår i modellen. Investerings-, likviditet och lånesituation ingår också. Fortsatt arbete har pågått med att utveckla kommunens nya ekonomisystem och förbättra rutinerna inom ekonomi-området. Kravverksamheten har utvecklats. Riktlinjer och rutiner för exploateringsredovisningen har tagits fram. En utbildning i moms för assistenter och chefer och i nyckeltal för chefer har genomförts. Från hösten ansvarar även ekonomiavdelningen för kommunens inköpsfunktion. ÅRSREDOVISNING 2013 25 25
Personalavdelningen Från och med januari 2014 ingår Hallsbergs kommun i Sydnärkes lönenämnd. Detta innebär byte av personaloch lönesystem samt införande av självservice. Förberedelser inför bytet och utbildning av personal har pågått under hela 2013. Serviceavdelningen Serviceavdelningen ansvarar bland annat för IT, växel/reception, reproarbeten och kommunens internposthantering. Dessutom arbetar avdelningen med administrativt stöd åt fastighetsavdelningen, måltidsavdelningen och städavdelningen samt administrativt stöd och nämndsekreteraruppgifter åt andra förvaltningar. Det gäller Teknik- och planförvaltningen och Miljö-, bygg- och myndighetsförvaltningen. Fastighetsavdelningen Arbete är påbörjat med ett nytt fastighetssystem som bland annat innehåller underhållsplaner och system för felanmälan. Flera stora investeringar har kommit igång, lägenheter i kvarteret Kronan och etapp 2 för fler förskolelokaler i fastigheten Rörmokaren. Rivning av Rönngatan 25 i Östansjö samt Långgatan 21 i Hallsberg har utförts under året. En långsiktig underhållsplan är påbörjad. Städavdelningen Städavdelningen är kommunens centrala städfunktion och utför städning åt brukande förvaltningar inom kommunen och Sydnärkes Utbildningsförbund. Avdelningen har fått i uppdrag att genomföra besparing på städning. Det har resulterat i borttag av all fönsterputs under året samt färre timvikarier och neddragning av städfrekvens. Ett förberedande arbete har pågått inom städavdelningen för att genomföra besparingar. Under 2014 genomförs varannan dags städning från som i dag dagligen i kommunens skolor. Städkostnaderna för Socialförvaltningen ska minska med 10 procent. Måltidsavdelningen En ekonomisk genomgång/utredning har genomförts under året med beslut om förändring 2014. En ny struktur kring kostnadsansvarområden samt ett arbete med process och dokumentation för det systematiska kvalitetsarbetet har påbörjats. Flyktingavdelningen Flyktingavdelningen har under 2013 totalt tagit emot 65 nyanlända personer. Bosättningen har ökat i de mindre tätorterna. Under året har avdelningen haft rundabordssamtal kring arbetsmarknadsfrågor och nyanländas kompetens, tillsammans med arbetsmarknadsministern, Arbetsförmedlingen, kommunledningsrepresentanter, Svenskt Näringliv samt företagare. Avdelningen har även deltagit i projektet Ny på landet och varit projektägare till Föreningliv - En fantastisk mötesplats!. Det kommunala introduktionsprogrammet avslutas i år och 95 procent är självförsörjande på den öppna arbetsmarknaden. Hallsbergs kommuns framgångsrika resultat med nyanlända i självförsörjning uppmärksammades som nyhetsinslag i TV. Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenheten har via arbetsmarknadspolitiska åtgärder sysselsatt 195 personer under 2013. Nya uppdrag i samarbete med socialförvaltningen är utkörning av varm mat samt uppstart och bemanning av tvättstuga för brukare i Vretstorp. Postkörning från seviceavdelningen har tagits över. Från Teknik- och plannämnden har återbruk på återvinningsstationen samt klippning av ett antal nya gräsytor övertagits. C2 C2 har bland annat arrangerat sommarkollo i samarbete med Röda Korset och resa vid skolavslutning till Skara sommarland. Från 1 augusti 2013 har ansvaret för fritidsgårdens verksamhet flyttas över till Kultur- och utbildning. Verksamhetsmått Volymuppgifter 2011 2012 2013 2013 Antal inskrivna flyktingar 107 70 40 166 Antal inskrivna flyktingar under 18 år * 20 år AF 39 28 9 61 Utflyttade flyktingar under året 22 3 0 18 Andel individer /flyktingar som är egenförsörjande under introduktionstiden Andel långtidssjukskrivna eller individer i behov av rehabiliterings insatser Andel hushåll som vid introduktionstidens slut är helt- eller delvis i behov av försörjningsstöd Antal feriearbetare 16-18 åringar Arbetsmarknadsenheten 46% 55% 95% 3,9% 0% 0% 0% 10,7% 2 av 12 hushåll 17% 3 av 13 23% 1 av 20 5% 382 319 350 25 av 27 hushåll hushåll hushåll 93% ÅRSREDOVISNING 2013 26
Ekonomi bidragande orsaker till högre kostnader. Arbetsmarknadsenheten visar negativt resultat med 938 tkr. Högre personalkostnader på grund av ökade Total Drift Belopp i tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Utfall 2013 Över-/ Serviceavdelningen har arbetat med en genomlysning av IT-enhetens kostnader då ett samarbete med sydnärkekommunerna ska startas genom en gemensam IT-nämnd 2014.Från och med januari 2014 har Hallsbergs kommun gått med i Sydnärkes lönenämnd. Kommunstyrelsen Gemensam verksamhet Belopp i tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Utfall 2013 Över-/ underskott Intäkter 184 075 173 649 185 873 + 12 224 Kostnader -228-212 773-224 - 12 183 671 956 - varav personalkostnader -96 355-93 353-97 033-3 680 - varav kapitalkostnader -18 754-35 973-35 870 103 - varav lokalkostnader -32 866-30 365-34 741-4 376 - varav övriga kostnader -80 696-53 082-57 312-4 230 Nettokostnad -44 596-39 124-39 083 41 Kommunstyrelsen Transfereringar Belopp i tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Utfall 2013 Över-/ underskott Intäkter 20 801 20 429 21 044 615 Kostnader -151-152 038-151 523 874 515 - varav personalkostnader -20 215-20 266-18 460 1 806 - varav kapitalkostnader -31 0 0 0 - varav lokalkostnader -39-306 -299 7 underskott Kommunstyrelse -5 655-6 074-5 391 683 Kommundirektör -7 134-5 504-5 201 303 Kommundirektörens stab -5 337-2 669-2 353 316 Näringsliv 0-3 676-3 607 69 Ekonomiavdelningen -6 179-7 020-6 661 359 Personalavdelningen -9 610-8 954-8 994-40 Serviceavdelningen -6 204-6 989-6 219 770 Fastighetsavdelningen därav kv. Kopparslagaren -271 102 5 022 230 1 845 253-3 177 Städavdelningen 694 681 1 102 421 Måltidsavdelningen -114 1 100 2 486 1 386 Flyktingavdelningen -29-17 -17 0 Arbetsmarknadsenheten -4 040-4 646-5 584-938 Fritidsgård C2-718 -378-489 -111 23 - varav övriga kostnader -131-131 466-132 589 756-1 290 Transfereringar -131 073-131 609-130 471 1 138 Nettokostnad -131-131 609-130 073 471 1 138 Summa nettokostnader -175 670-170 733-169 554 1 179 Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 1 179 tkr per 31 december. Största delen, 77 procent av kommunstyrelsens verksamhet är Transfereringar. Det avser medlemsavgift till Nerikes Brandkår, SKL, RÖL och Sydnärkes utbildningsförbund. Länstrafiken, färdtjänst och LSS är övriga delar. Dessa kostnader kan kommunen inte påverka i någon större omfattning. Transfereringarna visar ett positivt resultat med 1 138 tkr. LSS-verksamheten visar ett positivt resultat med 892 tkr. Nya beslut som kommit under 2013 har inte fått helårseffekt. Regionförbundet visar också ett överskott med 268 tkr mot budget. Måltidsavdelningen visar ett positivt resultat med 1 386 tkr genom minskade inventarieinköp, minskade lönekostnader, livsmedelskostnader samt sparat även på övriga materialinköp. Fastighetsavdelningen visar en negativ avvikelse mot budget med 3 177 tkr som beror på högre kostnader för bostadsanpassning och för högre mediaoch underhållskostnader. Brand i Folkets Hus Östansjö samt vattenskada i Folkasboskolan är också uppdrag är orsaken. Uppdragen avser postkörning, matleveranser, Tisarbadens Camping, återbruket och tvätteriet. 150000 100000 50000 0 Framtiden 2010 2012 2009 2011 2013 Transfereringar Politisk verksamhet Övrig verksamhet ÅRSREDOVISNING 2013 27 27
Teknik- och plannämnden Antal ledamöter: 11 Ordförande: Inga-Britt Ritzman Förvaltningschef: Marianne Christiansen Nämndens uppdrag omfattar arbete med den fysiska planeringen enligt plan- och bygglagen. Teknik- och plannämnden/förvaltningen ansvarar för ett mycket omfattande anläggningskapital. Nämnden fullgör uppgifter avseende kommunens vatten- och avloppsförsörjning, avfallshantering, väghållning, parker, natur- och grönområden och kommunens skogsinnehav. Nämnden ansvarar även för kommunens köp och försäljning av mark för kommunens behov, tomter för småhusbyggnation och andra markfrågor. Vidare fullgör nämnden det lokala trafiksäkerhetsarbetet i fråga om trafiksäkerhetsbefrämjande åtgärder. Teknik- och plannämnden svarar också för driftoch underhåll av familjebadet, sporthallar, ishallar, idrottsplatser, motionsspår och friluftsbad. Årets verksamhet Mark- och exploatering Byggnation av etapp A på Vibytorp II har skett under året. Det medför 12 byggklara tomter till försäljning. Mejeriet 2 är såld till K-fastigheter som uppför 18 marklägenheter som Hallbo kommer att förvalta. Kommunens markreserv finns under teknik och planförvaltningen. Sju tomter har sålts under året, varav fyra är slutbetalda. Under 2013 har ny princip införts gällande tomtförsäljningar och realisationsvinster och -förluster. Det är kommunstyrelsens finansförvaltning som erhåller försäljningsintäkter och kostnader för tomtsubventioner. Kart och plan Detaljplaner för Vibytorp etapp II, Sköllersta- Sörby 1:25 samt detaljplan Söder/Öster om Konsum har upprättats och vunnit laga kraft under 2013. Detaljplan Rala III Verkstadscentrum Hallsberg vann laga kraft 2013-11-29. Det innebär att Train Alliance planering för etablering av ett depåområde med verkstäder och nya järnvägsspår pågår. Detaljplan Sköllersta-Kärr 1:194, Pålsboda torg kommer inte att överprövas efter samråd med länsarkitekten. Ett arbete med anslutning till Pålsboda från riksväg 51 pågick under stor del av året. Det arbetet avbröts dock under hösten. Trafikverket beslutade att skjuta upp byggandet tre år efter anslagsminskning. Anläggning Alléhallen har haft 106 179 besökare under året, en nedgång jämfört med 2012 med 17 procent. Den största förklaringen till besökstappet är indragna träningskort för kommunens personal, nytt badhus i närliggande kommun samt att gymmet har fått konkurrens av ett nytt gym i Hallsberg. Ett uppskattat Riksläger för Frisksportarna genomfördes under andra veckan i juli på Allé/ Transtensområdet med ca 1 300 deltagare. HK Järnvägen arrangerade Järnvägen Cup under maj månad med rekord i antal deltagande lag. Gata/park De trafiksäkerhetsprojekt som har slutförts under året är gång- och cykelvägen mellan Hallsberg och Sannahed, samt mindre trafiksäkerhetsprojekt. Det är i form av gång- och cykelväg vid Hässleberg, busshållplats och vägport vid Vingen. Vatten och avlopp Investeringar på Hallsbergs avloppsreningsverk med åtgärder för att förbättra kvävereningen med ändring av biosteget är klart, ny slamavvattnare återstår. Den upprättade investeringsplanen, och planen för det periodiska underhållet har följts under året. Avfall Mängden insamlat avfall kg/invånare har minskat med 28 kg till 291 kg/invånare och år. På uppdrag av sydnärkegruppen utreder Hallsbergs, Askersunds, Laxå och Lekebergs kommun möjligheterna med ett gemensamt kommunalförbund för avfallshantering. Utredning för att förbättra Vissbergadeponins lakvattenrening pågår. ÅRSREDOVISNING 2013 28
Verksamhetsmått Volymuppgifter 2011 2012 2013 Antal besökare Alléhallen, anläggning Kvalitetsmått I verksamhetsplanen finns beskrivet ett antal mått och nyckeltal inom respektive verksamhet. De som beskrivs ovan är ett urval av dessa. Ekonomi Skattefinansierad verksamhet 124 950 128 629 106 179 Insamlat hushållsavfall, kg 4 585 000 4 877 200 4 408 890 Kvalitetsnyckeltal 2011 2012 2013 Intäkter per person i bad/gym totala int. bad&gym/antal besökare, 45 kr 60 kr 72 kr Insamlat avfall kg/invånare kommun 297 319 291 Insamlat avfall kg/invånare FTI 74 72 67 Belopp i tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Över-/ underskott Intäkter 34 847 31 167 31 741 + 574 Kostnader -76 218-69 962-70 744-782 - varav personalkostnader - varav kapitalkostnader -17 860-17 289-16 527 + 762-12 028-12 184-11 885 + 299 - varav lokalkostnader - 17 917-18 006-18 128-122 - varav övriga kostnader -28 413-22 483-24 204-1 721 Nettokostnad -41 371-38 795-39 003-208 Belopp i tkr Nämnd och förvaltningsledning Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Över-/ underskott - 1 976-1 279-1 552-273 Fordonsverkstad + 384 + 176 + 193 + 17 Mark och exploa-tering + 699-1 057-1 595-538 Teknisk planering och Trafik - 709-555 - 477 + 78 Planverksamhet - 1 793-1 200-51 + 1 149 Mätverksamhet -1 507-1 105-762 + 343 Gata/Park - 22 440-19 842-21 056-1 214 Fritid (Anläggning) - 14 029-13 933-13 703 + 230 Totalt - 41 371-38 795-39 003-208 Framtiden Hallsberg befinner sig i ett expansivt läge med nyetablering och bostadsbyggnation. Nämndens verksamhet är en viktig del i planeringsförutsättningarna för fortsatt expansion och för att kunna uppnå målet med 16 000 invånare år 2025. Kompetensförsörjning är en stor utmaning inom förvaltningen. Teknik- och planförvaltningen har 49 medarbetare med ett 20-tal olika yrkeskategorier. Hela den kommunaltekniska sektorn är i en tuff generationsväxling. Kommunerna konkurrerar med en stark privat marknad när det gäller tjänster med krav på högskoleutbildning. Arrendeintäkterna inom mark och exploatering var för högt budgeterade, med 400 tkr. Planverksamhetens positiva budgetavvikelse beror på att detaljplanekostnader har bokförts på investeringarna efter en ändrad redovisningsprincip. Det medför att driftresultatet får intäkter i motsvarande grad, ca 1 mkr. Överskridandet på Gata/park förklaras av att en ny princip har införts gällande vägbidragen. Det har medfört att 2013 bär två års kostnader på resultatet, 631 tkr extra. Vinterväghållningen överskred budget med 263 tkr. Gatubelysningen, barmarksrenhållningen och planteringsytor redovisade överskridande. Beläggningsunderhåll och grönytor visade överskott mot budget. ÅRSREDOVISNING 2013 29 29
Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden Antal ledamöter: 7 Ordförande: Anne Carlqvist Fors Förvaltningschef: Leif Welander Miljö-, bygg- och myndighetsnämndens verksamhet omfattar bland annat myndighetsutövning som utgår från Miljöbalken, Livsmedelslagen, Plan- och bygglagen, Alkohollagen, Tobakslagen samt Lagen om viss receptfria läkemedel. Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden har även ansvar för energioch klimatrådgivningen i kommunen. I verksamheten ingår även det förebyggande arbetet som hör ihop med respektive lagstiftning. Dessutom finns ett särskilt ansvar för att delta i samhällsplaneringen. Årets verksamhet Under året återupptogs arbetet med dokumentet Värdefulla naturmiljöer i Hallsbergs kommun. Arbetet möjliggjordes genom bidrag från Länsstyrelsen. Dokumentet var färdigt vid årsskiftet. Inom bygglovshanteringen beviljades bygglov för några större industri/verksamhetslokaler. Antalet ärenden var något högre än 2012. Under året fortsatte arbetet med avslutande av äldre bygglovsärenden. Under året fortsatte också samarbetet med Kumla kommun i frågor kring och bedömningar av bygglovsärenden. Under året bildades ett nytt nätverk i länet bestående av kommunernas samhällsbyggnadschefer. Inom alkohol-, tobak- och läkemedelstillsynen bedrevs verksamheten i samma omfattning som tidigare. Samarbetet med övriga alkoholhandläggare i länet ökade under året. Under hösten gjordes en kontroll av förskolor och skolor i kommunen med inriktning på förbudet mot rökning på skolområdena. Inom miljö- och livsmedelsområdet gjordes bland annat en kontroll av rengöringen i köken på kommunens förskolor. Resultatet var tillfredsställande men vissa brister påträffades. Det sista delområdet i arbetet med enskilda avlopp på landsbygden inventerades. Kommunen är nu färdiginventerad och det som återstår nu är åtgärdandet av de avlopp som inte hittills förbättrats. Energi- och klimatrådgivningen hade fokus underåret på de länsgemensamma aktiviteterna, såsom information om solel, information till småhusägare och bostadsrättsföreningar. Hallsberg hjälpte också Örebro kommun med energirådgivningen under året. Verksamhetsmått Volymuppgifter 2011 2012 2013 Ärenden bygglov 254 215 242 Ärenden miljö 821 1 011 1 108 Utförda inspektioner miljö Utförda inspektioner alkohol Kvalitetsmått Nämndens arbete med kvalitetsfrågor handlar till stor del om tillgänglighet, bemötande, effektivitet samt kompetens. Stor vikt läggs vid en hög servicenivå gentemot kommuninnevånare och företag. Under året deltog nämnden i SKL:s servicemätning, Insikt, för andra gången. Resultatet var totalt något bättre än vid förra mätningen. Vad det gäller bygglov placerade sig nämnden som fyra i landet. En mindre servicemätning angående handläggning av miljöärenden gjordes under hösten. Den riktades mot privatpersoner. Kundnöjdheten var mycket stor i mätningen. Ekonomi 273 379 371 61 77 81 Rådgivningar energi 161 97 66 Förvaltningens ekonomiska resultat blev en netto- (tkr) Utfall 2013 Budget 2013 Av- vikelse Intäkter 3 785 3 714 + 71 Kostnader -6 799-7 217 + 418 -därav personalkostnader -4 688-5 463 + 775 -därav kapitalkostnader -38-37 - 1 -därav lokalkostnader -515-472 - 43 -därav övriga kostnader -1 558-1 245-313 Nettokostnad -3 014-3 503 + 489 ÅRSREDOVISNING 2013 30
kostnad på 3 014 tkr, en positiv avvikelse med 489 tkr mot budget. Verksamhet (tkr) Utfall 2013 Budget 2013 I övrigt ser nämnden inte att det på några års sikt ska ske några stora förändringar i de lagstiftningar som nämnden ansvarar för eller förändringar av tillsynsansvaret. Avvikelse Bygglov - 109-147 + 38 Energi- och klimatrådgivning Miljö-, hälsoskydd- och livsmedelstillsyn Alkohol-, tobak- och läkemedelstillsyn 47-54 + 101-1 300-1 573 + 273 0-57 + 57 I miljöarbetet finns, som utgångspunkt för kommunens arbete, det program nämnden tidigare tagit fram. Arbetet för en omställning mot en hållbar samhällsutveckling handlar till stor del om ett utåtriktat arbete mot kommuninnevånarna i deras egenskap av konsumenter, resande och liknande. En viktig framtidsfråga är vattenfrågan. Liksom inom miljömålsområdet är trenden att någon större förbättring av vattenkvaliteten i sjöar inte har skett. Det återstår mycket arbete om kommunens vatten ska klara EU s vattendirektiv. Gemensamt -1 652-1 672 + 20 Total - 3 014-3 503 + 489 Fördelat på de olika verksamhetsområdena ser avvikelsen ut enligt följande: Utfallet på intäkterna blev + 71 tkr, vilket motsvarar 2 procent högre intäkter än vad som budgeterats. Den största delen avser intäkter inom energioch klimatrådgivningen där bidrag från Lekebergs kommun samt ersättning från Örebro kommun för hjälp med rådgivning. Enda området där utfallet var lägre än budget för intäkterna var inom bygglov. Kostnaderna blev 418 tkr lägre än vad som budgeterats, vilket motsvarar ungefär 6 procent. De kostnader där de största avvikelserna redovisas är lägre personalkostnader på grund av vakanser under året. Övriga kostnader blev cirka 25 procent högre. Det utgjordes av inköp av inventarier och inom IT. Netto blir avvikelsen mot budget + 489 tkr för hela verksamheten. Framtiden De stora frågorna för framtiden inom nämndens ansvarsområde är givetvis klimatfrågorna och arbetet för en hållbar utveckling. När det gäller de 16 nationella miljömålen är trenden att de har varit och är svåra att uppnå. Mycket mer arbete krävs för att vända utvecklingen åt rätt håll. ÅRSREDOVISNING 2013 31 31
Kultur- och utbildningsnämnden Antal ledamöter: 11 Ordförande: Siw Lunander Förvaltningschef: Fredrik Nordvall Kultur- och utbildningsnämndens verksamhet omfattar förskola, pedagogisk omsorg, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola, LSS, kulturskola, biblioteksverksamhet, kultur- och förening samt medverkan i Familjens Hus i Hallsberg. Årets verksamhet Sedan hösten 2013 är Fredrik Nordvall ny förvaltningschef efter att Anders Öberg gått i pension. Det administrativa stödet till rektorer och förskolechefer har minskat under 2013, från två budgetoch administrativa rektorer till en administrativa samordnare. Förskoleverksamhet Förskolan har deltagit i kommunens omfattande satsning på matematik. Satsningen bedöms vara mycket lyckad och vissa resultat är redan synliga. Under 2013 har Kultur- och utbildningsnämnden tagit två nya förskolor i bruk, Treudden i Sköllersta och Kompassen i Hallsberg. Dessutom har projektering för etapp 2 i Rörmokaren startat. Ytterliggare utbyggnad där kommer att öka kapaciteten vad gäller omsorg på obekväm arbetstid. Skola och fritidshem Förvaltningens satsning på systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling har fortsatt och utvecklats under 2013. Det är framförallt i de tidiga åren avstämning görs så att tidiga insatser kan sättas in. Nämnden har beslutat om en satsning på IT i skolan. Under 2013 har eleverna i skolår 7 fått tillgång till en lärplatta med tangentbord per elev. Nämndbeslutet innebär även att samtliga elever i skolår 1 och 4 ska få en lärplatta per två elever. Om två år ska samtliga elever i skolår 1-6 ha en lärplatta per två elever och skolår 7-9 en lärplatta per elev. Kultur och förening Under 2013 har Fritidsgården C2 samt de föreningsdrivna fritidsgårdarna flyttat in i Kultur- och utbildningsförvaltningen med placering på kulturavdelningen. Årets sommarutställning, "Ljuva 50-tal" var mycket uppskattad och lockade cirka 3500 besökare, nästan dubbelt så många som förra årets utställning. Satsningen på att utveckla Bergöö-kvarteret har fortsatt under 2013. I magasinsbyggnaden bakom Bergöö-huset byggs en skalenlig modelljärnväg av Hallsbergs bangård. Verksamhetsmått Volymuppgifter 2011 2012 2013 Barn i pedagogisk omsorg 49 47 43 Barn i förskolan 679 671 682 Elever i förskoleklass och grundskola 1 590 1 613 1 588 Barn på fritidshem 568 620 620 Kulturskolan, antal elever i ämneskurs och gruppkurs 245 229 267 Biblioteksverksamhet, antal utlån 111 140 103 849 91 305 Antal anställda 481 471 465 Antal barn i förskolan har ökat medan antalet barn på fritidshemmen är oförändrade. Antal elever i förskoleklass och grundskola har däremot minskat. Antalet årsarbetare per 100 barn/elever i förskoleklass och grundskola har minskat jämfört med föregående år. I förskolan, inom pedagogisk omsorg och på fritidshem har antal barn per årsarbetare minskat. 2011 2012 2013 Antal årsarbetare per 100 elever år 1-9 8,8 9,4 8,1 Antal årsarbetare per 100 barn i förskoleklass 5,4 6,1 5,5 Antal barn per årsarbetare i förskolan 5,6 5,2 5,1 Antal barn per årsarbetare i pedagogisk omsorg (familjedaghem) 4,4 4,7 3,9 Antal barn per årsarbetare i fritidshem 20,6 23,8 23,0 Nämnden beslutade under 2013 att verksamheten på Hjortkvarns skola skulle flytta till Folkasboskolan i Pålsboda. ÅRSREDOVISNING 2013 32
Kvalitetsmått Grundskola avgångsbetyg åk 9 2011 2012 2013 Genomsnittligt meritvärde 194,2 192,9 195,4 Andel behörig till nationellt program Andel som har uppnått målen i alla ämnen 78,7% 76,8% 73,4% 65,7 % 67,2% 63,3% Positivt är att meritvärdet har ökat i årskurs 9 men det är flickornas meritvärde som ökat och därmed har skillnaden mellan könen ökat. Eftersom andelen elever som har betyg i alla ämnen samtidigt minskat så har en polarisering av elevernas resultat skett. Flickorna har ökat sitt meritvärde med cirka 10 poäng medan pojkarnas meritvärde försämrats något så nämnden når inte målet. Ekonomi Kultur- och utbildningsnämndens underskott är -6 317 tkr, vilket är -2,45 procent av 2013 års budget. Underskottet beror framförallt på att de interkommunala ersättningarna ökat kraftigt. Antalet elever som väljer att gå i en skola i annan kommun eller i en fristående skola har ökat med 36 procent jämfört med 2012. Dessutom fick förvaltningen avslag i december från Migrationsverket för extraordinära kostnader som sökts för en elev som har anpassad skolgång i en annan kommun. Därutöver så har budgeten för barn i behov av särskilt stöd överskridits, på högstadieskolorna har extra resurser fått satts in för att få skolkande elever att gå i skolan. Skolskjutsverksamheten går med underskott till följd av att fler resor sker med taxi samt att extra buss fått sättas in. Belopp i tkr Framtiden Bokslut 2012 Bokslut 2013 Skola/fritidshem -155 540-156 769 Förskoleverksamhet -81 268-83 658 Gemensamt -19 569-18 974 Elevhälsa -7 808-9 197 Kulturskola -3 503-3 371 Särskola -3 067-3 764 LSS -1 562-1 399 Biblioteksverksamhet -5 943-5 436 Kultur och föreningsverksamhet -3 819-4 438 Summa kostnader -282 078-287 006 Under de senaste åren har en rad olika reformer förändrat förskolans och skolans verksamhet. Kraven på kommunen som huvudman har förändrats men även kraven på förskolans och skolans personal. Lärarlegitimationens införande påverkar och förändrar arbetsgivarens möjligheter att organisera och tjänstefördela. Kommunen kommer under kommande år att tillsätta ett antal förstelärare. Kultur- och utbildningsnämnden har tre prioriterade områden under kommande år; öka andelen behöriga till gymnasieskolan, behålla eleverna i Hallsbergs kommunala skolor (minska interkommunala ersättningarna) och ha en budget i balans. Belopp i tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Över-/ under skott Intäkter 24 201 23 322 25 931 +2 509 Kostnader -282 078-278 181-287 006-8 825 - varav personalkost. -178 129-178 469-181 793-3 324 - varav kapitalkost. -1 772-1 791-1 543 +248 Nettokostnad -257 877-254 859-261 175-6 317 Resurserna fördelar sig på följande verksamheter: ÅRSREDOVISNING 2013 33 33
Socialnämnden Antal ledamöter: 13 Ordförande: Magnus Andersson Förvaltningschef: Lena Dibbern Socialnämndens verksamhetsområde är brett. Exempel är hjälp och stöd till familjer och deras barn och ungdomar, hjälp och stöd till personer med missbruk eller beroende, äldreomsorg, kommunens hälso- och sjukvård samt insatser till personer med funktionsnedsättning. Socialnämnden har dessutom ansvar för förebyggande arbete och att delta i samhällsplaneringen. Årets verksamhet Socialnämndens ekonomi är i balans. Flera tjänster har vakanshållits under året vilket medfört en mycket slimmad organisation. En vanlig dag planeras 1 200 besök inom hemtjänsten till 259 brukare vilket betyder 4,6 besök/ brukare i snitt. Närmare 30 brukare har mer än 2 timmar hemtjänst/dag och ungefär lika många har dubbel bemanning. Antalet brukare med LSS-beslut har ökat i år igen, det är framför allt inom Daglig verksamhet och Socialpsykiatrin som ökningen är stor. Förvaltningen har sökt och beviljats pengar av Socialstyrelsen, i det så kallade omvårdnadslyftet. Den öppna Barn- och familjeenheten flyttade tillsammans med Stegens öppenvård in i nya lokaler i Tingshuset. I och med samlokaliseringen är socialförvaltningens öppenvård samlad på ett ställe. Arbetet med att förbättra och intensifiera samarbetet med kommunens arbetsmarknadsenhet har fortsatt under 2013. Under året har verksamheten haft kö till vårdboende och i slutet av året ökade antalet dygn med betalningsansvar. Socialnämnden har slagit fast en värdegrund och har beslutat om värdighetsgarantier. Arbetet med att implementera dessa har varit i fokus under 2013. I ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan, demensförbundet, Centrum för lättläst och socialförvaltningen har ett femtontal personer från väntjänsten börjat med högläsning på våra särskilda boenden. Verksamhetsmått Volymuppgifter 2011 2012 2013 Platser i särskilt boende inkl korttid 147 147 146 Personer med hemtjänst 270 259 255 Personer med personlig assistans 28 29 27 Personer med bostad med särskilt service, LSS Kvalitetsmått/måluppfyllelse Ekonomi 24 25 31 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 411 318 267 Institutionsvård vuxna, antal dygn 737 381 552 Institutionsvård barn och unga, antal dygn 288 2 583 1 524 Familjehemsvård, antal dygn 7 771 6 743 6 118 Kvalitetsnyckeltal % 60 % ska vara nöjda med social samvaro och aktiviteter 76 90 % ska vara nöjda med bemötandet 95 56 % ska uppfatta att de har rätt till daglig utevistelse 63 Färre än 20 ska besöka en hemtjänsttagare under 14 dagar 23 85 % ska uppleva att de får bra vård och omsorg 92 80 % ska uppleva att de har inflytande över vården och omsorgen Sjukfrånvaron ska minska +1 261 dagar Öppenvården ska leda till att fler behov kan tillgodoses hemma, 5 % färre vårddygn än 2012 Budget i balans +/- 0 i resultat Vårdskador ska förebyggas (92 % av patienterna ska riskbedömas i Senior Alert) Då nämnden gick in i 2013 års budget saknades ungefär 12 mkr. Socialnämnden fattade beslut om effektiviseringar men ändå återstod en brist på 4,8 mkr. De åtgärder som förvaltningen vidtagit har, trots att nämnden inte kunnat fatta beslut om åtgär- 85 18,5 +16 tkr 91 % ÅRSREDOVISNING 2013 34
der för en balanserad budget, lett till att nämndens budget vid årets slut är i balans. Detta har skett genom en medveten hållning hela vägen från nämnd till medarbetare om att använda våra resurser så effektivt som möjligt. Under 2013 har förvaltningen haft en mycket slimmad organisation och trots stora volymökningar, framförallt inom hemtjänst och socialpsykiatri, har nämnden minskat kostnaderna. Alla medarbetare har gjort fantastiska insatser under året. Individ- och familjeomsorgens (IFO) satsning på öppenvård har inneburit stora kostnadseffektiviseringar med ökad kvalitet för brukarna. Hemtjänsten har under året fortsatt att styra resurser över områdesgränserna. Detta har varit framgångsrikt vad gäller att minska kostnader men lett till att våra äldre får träffa fler medarbetare under en fjorton-dagarsperiod. Timlönerna för december är högre än normalt, då det var mycket storhelger under jul- och nyårshelgen. En ökning med 692 tkr jämfört med 2012. Förvaltningen har haft en ökning av kostnaden för semesterlöneskulden med ca 300 tkr sedan föregående år. Belopp i tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Över-/ underskott Intäkter 31 322 29 606 31 993 2 387 Kostnader -267 106-267 195-269 566-2 371 - varav personalkostnader -182 827-190 927-193 958-3 031 - varav kapitalkostnader -964-939 -911 28 Nettokostnad -235 784-237 589-237 573 16 Belopp i tkr Förvaltningsgemensam administration Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Över-/ underskott -5 989-4 344-57 09-1 365 Vård och omsorg -154 882-157 936-160 502-2 566 Området för funktionshinder -31 874-33 890-33 574 316 Ekonomiskt bistånd -9 136-8 904-7 145 1 759 Kostnader för IFO totalt -43 038-41 419-37 788 3 631 Summa nettokostnader -235 784-237 589-23 7573 16 Framtiden Fortsatt arbete krävs för att nå balans mellan resurser och uppdrag då ramen är minskad till 2014 samtidigt som volymerna ökar. Ny lagstiftning har införts inom IFO. Jobbstimulams inom försörjningsstödet innebär att bidragstagare får behålla 25 procent av sin inkomst vid beräkningen av rätt till bistånd och även att personer över 25 år får rätt till kompetenshöjande aktiviteter. Från årsskiftet 2013/2014 ändrades lagstiftningen vad gäller ensamkommande flyktingbarn. Migrationsverket placerar från årsskiftet ut barn även till de kommuner som inte har avtal. Hallsbergs kommun fick under årets första vecka avisering om fem barn. Kommunen har från 2014-02-01 avtal om ta emot ensamkommande flyktingbarn genom att erbjuda sex asylplatser. Ny lagstiftning införs från i mars 2015 beträffande bemanning och biståndshandläggning inom demensboenden. Det innebär att bemanningen inom de särskilda boendena behöver förstärkas. Nämnden behöver starta ett gruppboende inom LSS och stärka bemanningen inom boendestöd. Dessutom behövs fler platser i Daglig verksamhet och nämnden ser dessutom ett behov av fler vårdboendeplatser. Under året har resurserna fortsatt att styras efter behov. Schablontiderna har minskats för flera av hemtjänstens insatser. Detta har lett till större arbetsmängd för undersköterskorna. Dessutom varierar belastningen i de olika hemtjänstområdena varför extra turer med timvikarier sattas in. Timvikarierna behöver ersättas med fast anställda undersköterskor i en resursgrupp som placeras där belastningen för tillfället är hög. På så sätt kan kvaliteten i verksamheten öka samtidigt som det inte tillkommer extra kostnader, då den ordinarie personalen ersätter timvikarier. En översyn av organisationen av Familjens Hus sker för närvarande, vilket förhoppningsvis kommer resultera i att Hallsbergs kommun tillsammans med landstinget bygger upp en Familjecentral under 2014. Nämnden har under 2013 arbetat målmedvetet med att få ekonomin i balans samtidigt som arbete skett med att utveckla verksamhetens kvalitet. Arbetet med att kostnadseffektivisera har lett till en ansträngd arbetssituation för många medarbetare och förvaltningen konstaterar att sjuktalen ökat. Dessutom vittnar ett flertal medarbetare om att arbetsbelastningen upplevs allt för hög. Detta är naturligtvis en oroande utveckling, som under 2014 behöver ett särskilt fokus. ÅRSREDOVISNING 2013 35 35
Taxe- och avgiftsnämnden Antal ledamöter: 5 Ordförande: Magnus Andersson Förvaltningschef: Lena Dibbern Kommunfullmäktige i Hallsberg, Laxå och Lekebergs kommuner beslutade under år 2003 att inrätta en gemensam nämnd för taxe- och avgiftshantering med start den 1 november 2003. Från och med 1 juni 2005 ingår Askersunds kommun i den gemensamma nämnden. Den 1 oktober 2013 blev även Kumla kommun medlem. Nämndens uppgifter är att: Fullgöra de lagreglerade uppgifter som avtalats såsom inkomstförfrågan, inkomstregistrering, fastställande av avgift, omprövning av avgiftsbeslut, besvärshantering och dokumentation. Utöver hemtjänstavgifter skall även intäkter för måltider och hyror hanteras. Tillämpa av kommunfullmäktige fastställda taxor samt allmänna bestämmelser, reglementen och dylikt, som ingår i nämndens ansvarsområde. Föra kommunernas talan i ärenden som rör den åt nämnden uppdragna förvaltningen. Årets verksamhet Från 1 oktober har Taxe- och avgiftsnämnden fått ytterligare en medlem, Kumla kommun. Ansökan om ytterligare en medlem har inkommit från Degerfors kommun. Beslutet är att Degerfors kommun blir medlem 1 mars 2014. Det beslutades att utöka antal handläggare från 3,0 till 4,0. Rekrytering påbörjades under december 2013. Ekonomi Totalt gick Taxe- och avgiftsnämnden med nollresultat..samtliga taxeintäkter utbetalas månadsvis till respektive kommun. Det eventuella över- eller underskott avseende administration såsom personalkostnader, IT-kostnader och liknande flyttas över till nästkommande år. Intäkterna för hemtjänstavgifter har under året ökat med 6 000 tkr mot föregående års utfall. Verksamhetsmått och Nyckeltal (N) Taxe- och avgiftsnämndens hela område Framtiden Dec -13 Dec -12 Dec -11 Antal personer som ombesörjs 2 675 1 849 1 770 Antal brukare på säbo (permanent) 610 355 335 Antal brukare som har hemtjänst 1 003 695 696 Andel brukare som betalar högsta avgift i säbo Andel brukare som betalar högsta avgift i hemtjänsten Andel brukare som är befriade från hemtjänstavgift i säbo Andel brukare som är befriade från hemtjänstavgift i hemtjänsten N Snittavgift för hemtjänstavgiften i säbo N Snittavgift för hemtjänstavgiften i hemtjänsten 22% 20% 23% 49% 44% 38% 23% 26% 31% 9% 11% 13% 729 kr 683 kr 656 kr 1 254 kr 1 148 kr 1 079 kr Taxe- och avgiftsnämnden är en framgångsrik konstellation mellan medlemskommunerna. Intäkterna har sedan starten stigit kraftigt och stiger fortfarande för varje år som går även om ökningen minskat något senaste året. Fördelen med Taxe- och avgiftsnämnden är att arbetsuppgifterna sköts av flera handläggare som kan gå in för varandra vid sjukdom och ledighet. Detta bidrar till att medlemskommunerna inte går miste om intäkter på grund av att fakturor inte kommit ut till kommuninvånarna i tid. Dessutom innebär det en ökad service till kommuninvånarna som alltid får tag i en kunnig handläggare per telefon. En annan fördel är det kunskapsutbyte som finns mellan handläggarna, vilket bidrar till rättssäkerhet och likabehandling av kommuninvånarna i medlemskommunerna. Arbete bedrivs kontinuerligt inom Taxe- och avgiftsnämnden för att förbättra administrationen, öka effektiviteten och rättssäkerheten. ÅRSREDOVISNING 2013 36
Sammanställd redovisning Förvaltningsberättelse I den sammanställda redovisningen ingår de bolag, stiftelser och kommunalförbund i vilka kommunen har väsentligt inflytande. Ett väsentligt inflytande antas föreligga om kommunen har minst 20 procent av rösterna. Nerikes Brandkår ingår trots att kommunens andel endast är 7,7 procent. Verksamheten bedrivs som ett kommunalförbund. Kommunen anses ha ett väsentligt inflytande. Hallsbergs Bostadsstiftelse Hallsbergs Bostadsstiftelse (HALLBO) är en kommunal bostadsstiftelse vars huvudnäringsgren är förvaltning av bostadsfastigheter. HALLBO äger och förvaltar bostäder i nästan alla kommunens tätorter. I Hallsberg och Sköllersta ägs och förvaltas även kommersiella lokaler. Hallsbergs Industribyggnads AB Hallsbergs Industribyggnads AB (HIBA) är ett av kommunen helägt aktiebolag. HIBA:s verksamhet består av att äga och tillhandahålla industrimark och industrilokaler. 2010 blev även Nora och Lindesberg medlemmar. I verksamheten ingår också att tillsammans med Utbildningsförbundet och Alléskolan driva ett räddningsgymnasium. Övriga intressebolag Hallsbergs kommun är också delägare i juridiska personer som inte ingår i den sammanställda redovisningen. Kommuninvest Ekonomisk förening, Childrens Museum ekonomisk förening i Hallsberg samt Stiftelsen för Kvalificerad Yrkesutbildning i Mellansverige är några av de övriga intressebolagen. Uppföljning av ägardirektiv Hallsbergs Fastigheter 1 AB Hallsbergs Fastigheter 1 AB är ett av kommunen helägt aktiebolag. Under 2013 har ingen verksamhet bedrivits i bolaget. Hallsbergs Fastigheter 2 AB Hallsbergs Fastigheter 2 AB är ett av kommunen helägt aktiebolag. Bolagets verksamhet består i att förvalta en kontorsfastighet, Vågen 1 i Hallsberg. Sydnärkes Utbildningsförbund Sydnärkes Utbildningsförbund (Utbildningsförbundet) är ett kommunalförbund som skall tillhandahålla gymnasie- och vuxenutbildningar. Medlemskommuner är Laxå, Askersund och Hallsberg. Alléskolan är den enda gymnasieskola i Sverige som erbjuder samtliga program, 18 nationella program, fem introduktionsprogram och en komplett gymnasiesärskola. Nerikes Brandkår Nerikes Brandkår är ett kommunalförbund där flera av länets kommuner samverkar om gemensam räddningstjänst. Örebro, Kumla, Hallsberg och Lekeberg var med vid starten 1998. Laxå kom med 2001 och Askersund 2002. ÅRSREDOVISNING 2013 37 37 Kommunfullmäktige beslutade i 82 år 2013 om förändring av respektive bolagsordning i sina tre helägda bolag HIBA, HF1AB och HF2AB. I 149 år 2013 beslutade kommunfullmäktige om ägardirektiv för de kommunala bolagen. Ägarombudet i de kommunala bolagen gavs i samma beslut uppdrag att i respektive bolag genomföra de beslutade ägardirektiven. Några verksamhetsmål för de kommunala bolagen finns inte beslutade. Bolagens syften finns redovisade under respektive bolag här ovan. Bolagens specifika uppdrag redovisas nedan. Övergripande allmänna och principiella förutsättningar är lika för samtliga kommunala bolag. Det avser bland annat kommunens insyn, samordningsfrågor, informationsskyldighet, miljö, effektivisering, ekonomi. HIBA:s uppdrag (enligt bolagsordningen): Syftet med bolagets verksamhet är att i olika former stödja näringsverksamhet som sysselsätter arbetskraft inom Hallsbergs kommun. Eventuell vinst skall, om den inte delas ut, användas för dessa syften. Skulle bolaget upplösas skall dess behållna tillgångar tillfalla Hallsbergs kommun. För övriga bolag Hallsbergs Fastigheter 1 AB och Hallsbergs Fastigheter 2 AB finns inga uppdrag beslutade. Följande beskrivning av dessa bolag förklarar varför det inte beslutats om specifika uppdrag. Hallsbergs Fastigheter 1 AB bildades i november 2011. Avsikten var att lägga hyresfastigheterna i kvarteret Kopparslagaren, som kommunen byggde
under 2011-2102, i bolaget. Hyresfastigheterna ligger kvar i kommunens ägo och förvaltning. Bolaget har inte bedrivit någon verksamhet under 2013. Förutom ett mindre belopp i likvida medel finns inga tillgångar i bolaget. Bolaget är inaktivt i avvaktan på att det kan komma att behöva användas för annat kommunalt ändamål. Hallsbergs Fastigheter 2 AB bildades i januari 2012. Avsikten var att förvärva fastigheten Vågen 1 (Tingshuset i Hallsberg) och placera fastigheten i bolaget. Bolagets verksamhet har varit att förvalta kontorsfastigheten Vågen 1. I mars 2014 har bolaget och fastigheten sålts till extern köpare. Väsentliga händelser Sista december 2012 såldes verksamheterna i Hallsbergs Terminal AB och Hallsbergs Kombiterminal AB till Logent AB. Då kvarstod fastigheten Hallsbergsterminalen i Hallsbergs Terminal AB som kommunen ägde tillsammans med Greencargo. 2013-08-30 såldes även fastigheten, då till Brinova, i och med detta har kommunen inte längre något ägande i ovanstående bolag. HALLBO har en lägre vakansgrad än tidigare, 3,2 procent. De flesta vakanserna finns i Vretstorp och Pålsboda. Målsättningen sedan tidigare är en vakansgrad lägre än 5 procent vilket nu är uppnått. De 3,2 procenten innehåller också lägenheter som är ställda för kommande renovering. Under året har HALLBO fortsatt sin underhållsstrategi. Mer underhåll än planerat har kunnat utföras eftersom bland annat lägre räntekostnader har gett utrymme till underhållskostnader. 2013 kännetecknas av många större olyckshändelser för Nerikes Brandkår. Det har varit en mix av olika slags olyckor där förbundets utryckningsstyrkor har gjort stora insatser samtidigt som det visat sig vilka fördelar det har att samarbeta i en stor organisation. En riktig vinter i början av året innebar många trafikolyckor med flera tunga fordon inblandade. Den varma sommaren genererade 20 drunkningstillbud, vilket är nästan dubbelt så många som ett normalår. I samband med oroligheter i Örebro i slutet av maj sattes fler fordon i brand. Under året inleddes ett projekt gällande krisberedskap. Nerikes Brandkår svarar för gemensamt planläggningsarbete kring krisberedskap och ser till att kommunerna genomför utbildningar och övningar. Genom den samverkan Alléskolan har med Nerikes Brandkår kan eleverna på Vård- och omsorgsprogrammet välja Räddningsprofil. I april genomfördes temadagen tillsammans med räddningstjänsten vid anläggningen i Byrsta. Temat var T-olycka, eleverna visade upp sina kunskaper i räddningsmedicin. Elever från Alléskolans restaurang- och livsmedelsprogram serverade under Fotbollsgalan, Idrottsgalan och på Nobelbanketten. Alléskolans teknikprogram är sedan tidigare certifierat som Teknikcollege och vård- och omsorgsprogrammet och vuxenutbildningen är certifierade Vård- och omsorgscollege. Dessa båda college bygger i likhet med Servicecollege på samarbete mellan utbildare samt mellan utbildare och berörda branscher. Ett omfattande arbete för att certifiera även industritekniska programmet har pågått under året, och den 11 december överlämnades certifikatet under högtidliga former. Byggnationen av ett nytt teknikhus på Alléområdet har fortsatt. Etapp 2 färdigställdes under 2013 och där har elever på El- och energiprogrammet nu fått tillgång till lokaler som är byggda för modern pedagogik och som har utrustning av mycket hög kvalitet. Ekonomi Årets resultat för den sammanställda redovisningen visar ett överskott 17,6 mkr. Det redovisade resultatet före extraordinära poster uppgick till 17,6 mkr. Förutom kommunen gjorde HALLBO och Sydnärkes Utbildningsförbund positiva resultat, övriga ingående företag gjorde underskott. 2013-12-31 uppgick de likvida medlen till 106,7 mkr. Det är en ökning med 29,3 mkr. Kommunen står för den största ökningen av de likvida medlen jämfört med föregående år, en ökning med 35,9 mkr. Även HALLBO har förbättrat sin likviditet jämfört med föregående år. Sydnärkes Utbildningsförbund har minskat sina likvida medel jämfört med föregående år, orsaken är att investeringar har finansierats med egna medel. De totala skulderna minskade jämfört med föregående år. De långfristiga skulderna minskade medans de kortfristiga skulderna ökade. Det egna kapitalet ökade jämfört med föregående årsskifte, det beror på det positiva resultatet för 2013. Därmed ökade även soliditeten från 10,9 pro- ÅRSREDOVISNING 2013 38
cent till 12,0 procent. Under 2013 lämnade kommunen aktieägartillskott till både Hallsbergs Fastigheter 1 AB, 42 tkr och till Hallsbergs Fastigheter 2 AB, 188 tkr. Framtiden HALLBOs styrelse kommer att i början av 2014 arbeta med övergripande mål för verksamheten. För att förbättra den ekonomiska situationen kommer en extra amortering på den långfristiga skulden att göras, 13,7 mkr. HALLBO har fått uppdraget att sköta uthyrningen av de nya bostäderna som byggs i Hallsberg. Nerikes Brandkår arbetar med att ta fram en ny brandstation i Lindesberg. Arbetet pågår och enligt tidplanen kommer byggarbetet att påbörjas under andra halvåret 2014. Preliminärt kommer den nya brandstationen att vara inflyttningsklar under hösten 2015. Verksamheten vid SOS Alarm har nyligen utretts i en omfattande utredning. Beslut om organisationsform i bolag eller i ny myndighet är ännu inte taget, men förhoppningsvis kommer detta att ske under 2014. Eftersom Brandkårens inre befäl och ledningscentralen är samlokaliserad på Örebrostationen är det viktigt att denna samverkan utvecklas positivt i likhet med vad som skett under tidigare år. Det nya kommunikationsradiosystemet Rakel kommer att vara infört inom Nerikes Brandkår under första kvartalet 2014. Inledningsvis krävs en hel del arbeten och utbildning. Den nya tekniken kostar mycket pengar, men vinsten är tydlig. Möjligheterna till samverkan ökar samt att vi får ett robustare och säkrare radiosystem. Arbete med att ta fram en övergripande vision för Vuxenutbildningen kommer att fortsätta under 2014. Under 2013 genomfördes flera konkreta åtgärder. En viktig del av visionen är en väl samlad vuxenutbildning nära Alléskolan. Under hösten 2013 genomfördes samordningen och arbete pågår därefter för att ta vara på och utveckla de fördelar som samordningen innebär för såväl vuxenutbildningen som gymnasieskolan. Ett mycket omfattande arbete bedrivs i regionen för att stärka den logistiska positionen. I Hallsbergs roll ingår särskilt att utveckla järnvägens möjligheter att bidra till hållbara lösningar, till exempel som viktigt nav i gröna korridorer. HIBA:s uppgift är att vara ett av kommunens verktyg när det gäller mark- och lokalförsörjning till sådana lösningar. Företagen i siffror Företag Belopp i tkr Ägaradel Årets resultat Resultatpåverkan för sammanställda Balansomslutning Eget kapital Soliditet Hallsbergs kommun 11 607 11 607 863 967 143 517 16,6 % Hallsbergs Bostadsstiftelse 100 % 6 011 6 011 443 218 29 417 6,6 % Hallsbergs Industribyggnads AB 100 % -672-672 14 200 2 224 15,7 % Hallsbergs Fastigheter 1 AB 100 % -32-32 68 50 73,5 % Hallsbergs Fastigheter 2 AB 100 % -189-189 2 972 50 1,7 % Sydnärkes Utbildningsförbund 51,33 % 2 596 1 332 173 338 23 974 13,8 % Nerikes Brandkår 7,7 % -1 297-100 103 878 11 163 10,7 % ÅRSREDOVISNING 2013 39 39
God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen skall kommuner ha en God ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Varje år i samband med budget fastställer kommunfullmäktige verksamhetsmål för att uppnå God ekonomisk hushållning. I förvaltningsberättelsen följs målen upp. Från och med 2013 ska en utvärdering av den ekonomiska ställningen göras. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv Från och med den 1 januari 2013 kompletterades lagstiftningen om God ekonomisk hushållning bland annat med nya möjligheter att utifrån reglerna om balanskravet utjämna intäkter över tid genom en resultatutjämningsreserv (RUR) (Prop. 2011/12:172). Avsättning till en RUR kan göras för överskott upparbetade från och med räkenskapsåret 2010. De kommuner som valt att använda sig av möjligheten med resultatutjämningsreserv har under 2013 beslutat om lokala riktlinjer för hanteringen av denna. Hallsberg har under året inte haft möjlighet att använda sig av en resultatutjämningsreserv. Det beror på att kommunen inte uppfyllt minimikraven på reservering. Hallsbergs kommun har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser. Då uppgår gränsen för när avsättning får ske till att årets resultat är minst 2 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Hallsbergs kommun har inte uppnått tillräckliga resultat under åren från och med 2010. Det nya regelverket ska tillämpas i årsredovisningen för år 2013 oavsett om man valt att använda sig av en RUR eller inte. I förvaltningsberättelsen och specificeringen av det egna kapitalet i balansräkningen finns några generella nyheter som gäller alla kommuner och landsting. I förvaltningsberättelsen finns nu ett krav på att en så kallad balanskravsutredning ska finnas. Uppställningsformen är delvis reglerad och utredningen skall definiera Årets resultat efter balanskravsjusteringar samt Årets balanskravsresultat. Om man har en RUR ska förändringen i den också redovisas i balanskravsutredningen. Upplysningar ska i förekommande fall även lämnas om hur tidigare års negativa balanskravsresultat regleras och det balanskravsresultat som är kvar att reglera. Hallsbergs kommun har sedan tidigare redovisat balanskravsutredningar i sina årsredovisningar. På samma sätt som tidigare ska förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering om målen och riktlinjerna för verksamhet och ekonomi uppnåtts och följts. Nytt är att det ska göras en utvärdering av den ekonomiska ställningen och dess utveckling. Sveriges Kommuner och Landsting har inte gett ut några anvisningar om vad utvärderingen ska innehålla. Ett sätt att göra utvärderingen är att anknyta till den pedagogik med nyckeltal eller dylikt som redan används i kommunen. Det kan bli förvirrande att införa nya begrepp som inte är kända. Ställning och utveckling av eget kapital och soliditet redovisas på sidan 47. God ekonomisk hushållning kan ses ur två perspektiv, finansiellt perspektiv och verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivets allmänna utgångspunkt är att varje generation ska bära kostnader för den service den konsumerar. Resultatet måste vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå ska kunna garanteras även för nästkommande generation, utan att den skall behöva uttaxeras en högre skatt. Kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning kompletterat med anpassning efter egna förhållanden och omständigheter. Resultatkrav med anledning av framtida kapacitetsbehov är exempel på finansiell målsättning. En annan viktig del är skuldsättningen på kort och lång sikt. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning ska det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att detta ska åstadkommas krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer av betydelse för förutsätt- ÅRSREDOVISNING 2013 40
ningarna att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Exempel på områden är verksamhetsplaner, kvalitetspolicy, investeringsplaner, lokalförsörjningsplaner, upphandlings- och konkurrenspolicy och kompetensförsörjningsplanering. I Hallsbergs kommun har arbetet med att utveckla några av de ovan beskrivna processerna påbörjats. Kommunen har upprättat en ny ram- och budgetprocess som följs. I denna process utgår arbetet ifrån nuläget med en målbild om framtiden. Ett årshjul har upprättats för avstämning och planering löpande under året för både ekonomi och verksamhet. Dessutom har investeringplanen förändrats och delats upp i reinvesteringar och strategiska investeringar. På detta sätt har nämnderna erhållit bättre planeringsförutsättningar och större bestämmanderätt om nämndernas investeringar. Måluppfyllelse Kommunstyrelseförvaltningen prövar löpande om externa alternativ kan ge bibehållen kvalitet, bättre effektivitet och ekonomi än vad förvaltningen kan ge. Det finns områden där extern part arbetar tillsammans med kommunen. Inom Teknik- och planförvaltningen köps entreprenadtjänster för vinterväghållning i de mindre tätorterna för att få så effektiv och bra kvalitet som möjligt. Övriga anläggningsarbeten har gjorts i egen regi. Jämförelser angående gräsklippning visar att egen regi är effektivt. Förvaltningen har inlett samarbete med Kumla kommun angående kart- GIS,- och mättjänster inför 2014 i samband med personalförändringar. Inom Miljö- bygg- och myndighetsnämndens område kan myndighetsutövningen inte överlåtas till annan. Samverkan inom länet sker med handläggare inom verksamhetsområdet. Ytterligare arbete som pågår för att utveckla processerna kring god ekonomisk hushållning beskrivs i kapitel Ledning, styrning och uppföljning, sid 10. Verksamhetsmål för att uppnå God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige fastställde i Budget 2013 och flerårsplan 2014-16 tre verksamhetsmål för God ekonomisk hushållning. 1. Kommunen köper redan idag tjänster, som av effektivitetsskäl och ekonomiska skäl, inte bör utföras av kommunens egen personal. Nämnderna skall fortlöpande pröva om det går att inom nämndens verksamhet med bibehållen kvalitet, bättre effektivitet och ekonomi öka andelen tjänster som utförs av annan eller som utförs genom intraprenad. 2. Energiåtgången i kommunens nuvarande verksamheter ska, till följd av såväl energiinvesteringar som sparsamhet och andra åtgärder, minska årligen. Kommunstyrelseförvaltningen ska årligen i oktober redovisa storleken på minskningen. 3. Kommunens fastighetsinnehav ska endast bestå av fastigheter som nyttjas av kommunal verksamhet. Övriga fastigheter ska säljas. ÅRSREDOVISNING 2013 41 41 Kultur- och utbildningsnämnden har inte behandlat frågan. Den kommer att lyftas upp i samband med budget 2015. Inom socialnämndens område utförs tjänster genom upphandling av externa vård- och gruppboendeplatser i de fall där det är ekonomiskt lönsamt jämfört med att bedriva i egen regi. Under en period 2013 hyrdes socialsekreterare inom IFO:s barn- och familjeenhet då det bedömdes vara mest kostnadseffektivt. Extern LSS-boendeplats har köpts. Målet är delvis uppfyllt. Samtliga nämnder har inte prövat frågan. 2. Kommunstyrelseförvaltningen har inte i oktober 2013 redovisat målet om energiåtgång. Det är svårt att mäta förändringarna då det finns både verksamhetsberoende och klimatberoende faktorer som påverkar energiåtgången. Under 2014 ska förvaltningen utreda om hur mätningar ska kunna genomföras och redovisas som exkluderar påverkansmöjligheterna. Energieffektiviseringar har skett inom Hallsbergs avloppsreningsverk. Effekten är att oljeberoendet har brutits och ersatts av gasmotor och elpanna. Målet är delvis uppfyllt. Bland annat beroende på svårigheter med mätningar. 3. Flera fastigheter har identifierats som icke strategiska och som heller inte används av kommunen. Två av dessa har annonserats ut till försäljning un-
der hösten 2013. Ytterligare två berörda fastigheter har rivits. Teknik- och planförvaltningen har gjort en översyn av skogsinnehavet för att identifiera eventuella fastigheter till försäljning. Målet är uppfyllt. Finansiella mål Kommunfullmäktige fastställde i samband med budget 2013 och flerårsplan 2014-2015 två finansiella mål. 1. Kommunens skattefinansierade investeringsvolym ska vara på en nivå som innebär att låneskulden inte ökar. Investeringar överenskomna med externa parter kan finansieras helt med lån. Med externa parter jämställs i detta avseende taxekollektivet inom VA och renhållning. Under 2013 ökade låneskulden med 17,2 mkr. Nyupplåning har skett med 18,1 mkr avseende byggnation av bostadslägenheter i kvarteret Kronan. Lån till bostadsbyggande kan jämställas med extern part. Målet är uppfyllt. 2. Kommunen ska under perioden (2013-2015) bedriva verksamhet så att resultatet på sikt ska vara minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Under 2013 uppgick resultatet till 11,6 mkr. Det motsvarar 1,61 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. För att nå målet 2 procent hade det 2013 krävts ett resultat som var 3 mkr bättre. Målet att under en treårsperiod uppnå resultat på 2 procent är delvis uppfyllt. ÅRSREDOVISNING 2013 42
Resultat och kapacitet Förvaltningsberättelse Årets resultat för kommunen uppgick till +11,6 mkr. Det var 11,4 mkr bättre än budget. Årets nettoinvesteringar i kommunen uppgick till 67,8 mkr. För kommunkoncernen uppgick resultatet till 17,6 mkr. Nämndernas budgetavvikelser förbättrades kraftigt jämfört med 2012. Årets resultat Resultatet i 2013 års bokslut blev +11,6 mkr jämfört med budgeterade +0,2 mkr. 2013 års resultat präglas av några större engångsposter. Återbetalning av premier för kollektiv avtalsgruppsjukförsäkring från AFA uppgick till 13,4 mkr. Realisationsvinst vid försäljning av aktier i bolaget Hallsbergs Terminal AB uppgick till 6,7 mkr. Dessa poster förbättrade resultatet med totalt 20,1 mkr. Sänkningen av diskonteringsräntan för pensionsskulden belastade resultatet med 4,0 mkr. Om de tre stora engångsposterna undantas skulle resultatet för 2013 ha varit -4,5 mkr. Det innebär att det fortfarande finns behov av att åtgärda ett strukturellt underskott i verksamheterna. Återbetalningen av AFA-premier redovisas som jämförelsestörande post i resultaträkningen. Realisationsvinsten redovisas som finansiell intäkt. Ökad räntekostnad för pensioner redovisas som finansiell kostnad. Årets resultat för kommunkoncernen uppgick till 17,6 mkr. 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20 Resultat före extra ordinära poster 2009-2013 2009 2010 2011 2012 2013 Balanskravet Kommunen Sammanställda redovisningen Balanskravet innebär att kommunens intäkter i resultaträkningen skall överstiga kostnaderna i resultaträkningen. Realisationsvinster räknas inte in i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Om synnerliga skäl finns kan resultatet justeras för detta. Om inte balanskravet uppfylls skall kommunfullmäktige besluta om hur resultatet skall regleras. Årets resultat uppgick till 11,6 mkr. Resultatförda realisationsvinster uppgick totalt till 7,2 mkr. Synnerliga skäl på grund av RIPS-ränta i pensionsredovisningen uppgick till 4,0 mkr. Det justerade resultatet uppgick till 8,4 mkr. Från bokslut 2012 fanns 14,5 mkr att återställa. I budget 2014 och flerårsplan 2015-16 beslutades att resultatnivåerna för 2014 och 2015 ska utgöra återvinning av 2012 års underskott. Det budgeterade resultatet i Budget 2014 och 2015 uppgår till 7,4 mkr, respektive 12,9 mkr. Efter bokslut 2013 återstår 6,1 mkr. Det innebär att det budgeterade resultatet för 2014 är tillräckligt för att återvinna hela underskottet för 2012. Balanskravsutredning redovisas i resultaträkningen på sidan 53. Budgetavvikelser Budgetavvikelse (mkr) Nämnd/styrelse Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Teknik och plan därav skattefin. vht därav avg. fin. vht 2009 2010 2011 2012 2013 0,0 0,0-0,1 0,2 0,1 2,9 6,0 0,7-3,2 1,2-1,5-3,6 2,1-12,1-12,1 0,0-3,8-3,8 0,0-2,0-2,0 0,0-0,2-0,2 0,0 Miljö bygg och myndighet - - 0,1 0,6 0,5 Kultur och utbildning -2,9-3,5 2,1-3,1-6,3 Social -4,1-16,7-22,8-11,9 0,0 Revision, valnämnd mfl 0,1 0,2-0,1-0,1 0,2 Summa -5,5-26,1-23,9-19,5-4,5 ÅRSREDOVISNING 2013 43 43
En viktig förutsättning för en ekonomi i balans är god budgetföljsamhet i verksamheterna. I bokslut 2012 redovisade samtliga nämnder utom Miljöbygg- och myndighetsnämnden underskott. Total uppgick nämndernas underskott 2012 till -19,5 mkr. I bokslut 2013 är det Teknik och plannämnden samt Kultur- och utbildningsnämnden som redovisar underskott. Totalt underskott för samtliga nämnder uppgår 2013 till -4,5 mkr. Det är en förbättring med 15 mkr eller 77 procent. Utvecklingen av skatteintäkter och generella statsbidrag samt nettokostnader (procent) Skatteintäkter och generella statsbidrag 2009 2010 2011 2012 2013 1,85 4,15 1,22 0,16 3,14 Nettokostnader 2,07 5,06 0,51 3,20 0,11 En förutsättning för att uppnå och behålla en god ekonomisk hushållning är att följsamheten mellan löpande intäkter och kostnader är god. Utvecklingen av skatteintäkter och nettokostnader har visat stora svängningar mellan åren. Skatteintäkter och generella statsbidrag har i genomsnitt ökat med 2,1 procent per år. Nettokostnaderna har i snitt ökat med 2,2 procent per år. Obalansen de senaste 5 åren uppgår därmed till -0,1 procent/år. Under 2013 var nettokostnadsutvecklingen historiskt låg. Det har bidragit till att reducera obalansen mellan intäkter och kostnader. Årets resultat sammanställd redovisning Årets resultat för den sammanställda redovisningen visar överskott med 17,6 mkr. Det är en förbättring med 25,4 mkr jämfört med 2012. Förutom kommunen gjorde Hallbo, samt Sydnärkes Utbildningsförbund positiva resultat. Resultatet för Sydnärkes Utbildningsförbund var 2,6 mkr, det var i nivå med 2012 års resultat. Ett nollresultat hade budgeterats. En större tillströmning av elever än budgeterat ledde till högre interkommunala intäkter. Personalkostnader och lokalkostnader har ökat för att kunna ta hand om den ökade elevtillströmningen. Finansnettot blev bättre än budgeterat. Verkställd upplåning blev lägre än budgeterad och ränteläget var gynnsamt. mkr. Orsaken till det negativa resultatet är sänkningen av diskonteringsräntan för pensionsskulden. Det medförde ökade kostnader med 5,1 mkr. Verksamhetens intäkter blev högre än budgeterat. Det berodde på återbetalning av sjukförsäkringspremier från AFA och utökad verksamhet inom Krisberedskap. Verksamhetens kostnader blev högre än budget. Orsakerna var ökade kostnader för deltidspersonalen till följd av ökat antal långvariga larm samt löner till personal inom Krisberedskap. Det är en tjänst som Nerikes Brandkår kan tillhandahålla för att stötta medlemskommunerna med krisberedskapsarbete. Alla kommuner erhåller medel från staten för detta arbete. Under 2013 startades verksamhet med ytterligare tre säkerhetskoordinatorer i Hallsberg, Lekeberg, Laxå och Askersunds kommuner. För att täcka 2013 års negativa resultat kan 1,3 mkr disponeras ur Balansfond 09. Hallbo gjorde ett överskott med 6,0 mkr. Det var en kraftig förbättring jämfört med resultatet för år 2012 som uppgick till 2,1 mkr. Hallbos mål är inte att maximera vinsten utan strävar efter att förbättra kvaliteten i bostäder och områden. Gynnsamma väderförhållanden medförde lägre kostnader än beräknat för uppvärmning. Lägre räntekostnader för lån bidrog till det positiva resultatet. Vakansgraden uppgick till 3,2 %, vilket var en förbättring jämfört med 2012 (4,9 procent). Hallbos mål är en vakansgrad på 5 procent. Ett pågående skadeståndsärende kan påverka Hallbos framtida ekonomi i negativ riktning. Hallbo kan i sin tur komma att driva skadeståndskravet vidare mot annan part som genom förvaltningsavtal svarade för driften när skadan uppstod. HIBA redovisade ett resultat på -0,7 mkr. Det negativa resultatet beror på avskrivningarna av grundförstärkningslånen. Resultatet för Hallsbergs Fastigheter 1 AB blev - 32 tkr. Kommunfullmäktige beslutade under 2013 att kommunen svarar för att det egna kapitalet vid varje tillfälle uppgår till det registrerade aktiekapitalet, 50 tkr. Under 2013 medförde det en täckning med 42 tkr. Hallsbergs Fastigheter 2 AB redovisade ett resultat på -0,2 mkr. Kommunfullmäktige beslutade under 2013 att kommunen svarar för att det egna kapitalet vid varje tillfälle uppgår till det registrerade aktiekapitalet, 50 tkr. Under 2013 medförde det en täckning med 188 tkr. Nerikes Brandkårs resultat blev -1,3 mkr. 2012 års resultat var 0,7 mkr. Budgeterat resultat var 0,3 ÅRSREDOVISNING 2013 44
Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Verksamhetens nettokostnader som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (procent) Verksamhetens nettokostnader 2009 2010 2011 2012 2013 92 93 92 95 92 Avskrivningar 5 5 5 5 5 Finansnetto 2 2 3 2 1 Summa procentandel 99 100 100 102 98 Ytterligare en viktig förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det råder balans mellan löpande intäkter och kostnader. Den långsiktiga ekonomiska målsättningen är att kommunens resultat skall utgöra minst 2 procent av summa skatteintäkter och generella statsbidrag. Sett över en treårsperiod. Redovisat resultat för 2013 innebär cirka 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Medan femårsresultatet uppgår till ungefär 1 procent. Detta kan åskådliggöras genom att nettokostnaderna ställs i relation till skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnetto. Måttet får således inte vara högre än 98 procent om den ekonomiska målsättningen skall vara uppfylld. Intäkter Skatteintäkter och generella statsbidrag är kommunens dominerande inkomstkälla. Intäkternas storlek är beroende av skattesatsens nivå och skatteunderlaget efter taxering av invånarnas inkomster. Kommunens skattesats var oförändrat 21,08 kronor per beskattningsbar hundralapp under 2013. Skatteintäkterna blev totalt 1,6 mkr högre än budgeterat. De preliminära skatteintäkterna blev 1,1 mkr lägre än budget. Den preliminära slutavräkningen för 2013 blev 2,7 mkr högre än i budget. Generella statsbidrag blev 1,0 mkr högre än budgeterat. Skattekraften i Hallsberg uppgår till 90, procent av riksgenomsnittet. Inkomstutjämningen i skatteutjämningssystemet kompenserar stora delar av denna avvikelse. Inkomstutjämningsbidraget blev 1,3 mkr högre än i budget. Avgiften för kostnadsutjämning blev 0,5 mkr högre än budgeterat. Regleringsbidraget, LSS-utjämningsavgiften och den kommunala fastighetsavgiften avvek i liten omfattning jämfört med budget. I Örebro län pågår under perioden 2012-2014 en mellankommunal utjämning för kollektivtrafiken. Under 2013 erhöll Hallsberg 0,8 mkr i bidrag från denna utjämning. Kostnader Bruttokostnaderna 2013 uppgick för den kommunala verksamheten till 886,4 mkr. Det var en minskning av kostnaderna med 1,4 mkr vilket motsvarar en minskning med 0,2 procent. Det innebär att trenden med kostnadsökningar har brutits. Kommunfullmäktiges beslut till nämnderna om åtgärder i verksamheterna för att få en ekonomi i balans har börjat ge effekt. Den kommunala verksamheten är personalintensiv och av bruttokostnaderna utgör personalkostnaderna 60 procent. Nettokostnadsutvecklingen uppgick till 0,1 procent medan ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgick till 3,1 procent. Semesterlöneskuld och uppehållslöneskuld uppgick totalt till 24,7 mkr. Det var en minskning med 1,5 mkr. Skulden för okompenserad övertid var 2,8 mkr, det var en ökning med 0,1 mkr. Ferielöneskulden för lärarpersonal ökade med 0,1 mkr till 4,1 mkr. Känslighetsanalys Händelseförändring Kostnad/Intäkt Ränteförändring rörliga lån 1% +/-1,3 Löneförändring 1% +/- 5,4 Bruttokostnadsförändring 1% +/- 11,3 Generellt statsbidrag 1% +/- 1,6 Skattesatsförändring 1% +/- 25,7 Ovanstående tabell visar hur stor påverkan en procents ökning/minskning har på kommunens ovan angivna intäkter och kostnader. Finansiella poster Finansnettot blev 7,2 mkr bättre än budget. Finansiella intäkter blev 7,6 mkr högre än budgeterat. I de finansiella intäkterna ingår realisationsvinsten vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar med 6,7 mkr. De finansiella kostnaderna blev 0,4 mkr högre än budgeterat. Sänkningen av diskonterings- ÅRSREDOVISNING 2013 45 45
räntan för pensionsskulden ökade de finansiella kostnaderna med 3,2 mkr. Räntekostnaden för långfristiga lån blev 3,1 mkr lägre än budgeterat. Kommuninvest ekonomisk förening har under 2013 utbetalat återbäring till medlemmarna i form av ränta på insatskapital och återbäring på affärsvolym. För Hallsberg uppgick återbäringen till totalt 4,2 mkr. Överskottsutdelning har gjorts med 6,5 procent (0,3 mkr), vilket har bokförts som finansiell intäkt. Resterande 93,5 procent (3,9 mkr) har betalats tillbaka till föreningen i form av nytt insatskapital. 2012 var första året som återbäringsmodellen tillämpades. I enlighet med yttrande från Rådet för Kommunal Redovisning har transaktionerna avseende insatskapitalet bokförts utan påverkan på resultat- och balansräkning. Avsättningar, nedskrivningar och särskilda åtaganden En avsättning för insamling av matavfall har gjorts under 2013 med 3,0 mkr. I Teknik- och plannämndens beslut 2011 65 om att ta fram en ny avfallsplan ingår insamling av matavfall. Kostnaden för införandet har beräknats utifrån erfarenhetsmässiga bedömningar inom branschen. En utredning med syftet att möjliggöra en framtida avfallshantering i form av ett gemensamt kommunalförbund i Sydnärke har påbörjats. Konsekvensbeskrivningar och beslutsunderlag planeras vara färdigt i juni 2014. I avvaktan på beslut om samverkan har arbetet med att införa insamling matavfall ej slutförts. Avfallsverksamhetens skuld till avgiftskollektivet uppgår efter årets resultat och avsättning till matavfall till 1,6 mkr per 2013-12-31. Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgick till 67,8 mkr av budgeterade 78,0 mkr. Genomförandegraden av investeringarna blev 87 procent av budgeterade medel. Den största investeringen under 2013 avsåg byggnation av bostäder i Kv Kronan, 41,0 mkr. Projektet fortsätter under 2014. Ombyggnad av förskola i Sköllersta gjordes för att kunna flytta förskolan från Sköllersta skola. Nettoinvesteringen på 5 mkr blev 0,8 mkr högre än budget. Byggstarten för Etapp 2 av nya förskolelokaler på Kompassen i Hallsberg blev försenad, vilket medförde ett överskott på 5,6 mkr mot budget. Investeringen i gång- och cykelväg mellan Hallsberg och Sannahed uppgick till 1,1 mkr. Exploateringen i Vibytorp etapp 2 avseende den skattefinansierade delen kostade 1,2 mkr under 2013. Exploatering avseende VA-verksamheten i Vibytorp etapp 2 uppgick till 1,6 mkr. Exploateringen möjliggör försäljning av 12 tomter. Åtgärder i Hallsbergs Avloppsreningsverk uppgick till 1,2 mkr. Det avsåg förbättringar av ammoniumkvävereningen. Inom kultur- och utbildningsområdet gjordes investeringar med totalt 1,4 mkr i bland annat inventarier till nya förskolor och i modelljärnvägen i Bergööhuset. Socialnämndens investeringar uppgick till totalt 1 mkr under 2013. Det avsåg arbetstekniska hjälpmedel och diverse inventarier. Åtagandet för utvecklings- och investeringsåtgärder inom Länstrafiken påbörjades 2008 och är redovisat som långfristig skuld med 6,0 mkr. Det är i enlighet med Citybaneavtalet som länets kommuner och landstinget tecknat. Mellan 2013 och 2017 kommer årliga utbetalningar till Länstrafiken att pågå. Nedskrivning av anläggningstillgångar har gjorts med 0,4 mkr. Det avser fastigheten Tacktorp 1, Folkets Hus i Hallsberg, Hallsbergs kommun har förvärvat fastigheten av Folkets Hus-föreningen. Fastigheten har ett strategiskt läge i Hallsberg. Det kan finnas framtida intresse av att bygga bostäder/ och/eller arbetsplatser på fastigheten. Kommunfullmäktige har beslutat att riva byggnaden på fastigheten. Efter värdering av fastigheten framkom behov av nedskrivning med 0,4 mkr. ÅRSREDOVISNING 2013 46
Soliditet Soliditet (procent) Kommunen Soliditeten för kommunen uppgick till 16,6 procent per 2013-12-31. Det var en ökning jämfört med föregående år. För den sammanställda redovisningen ökade också soliditeten på balansdagen. Orsaken till ökningen beror i första hand på överskottet för 2013. Soliditeten beskriver den ekonomiska styrkan på längre sikt. Den visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Förändringarna i detta finansiella mått påverkas av investeringstakt, nyupplåning, andra skuldförändringar, samt det ekonomiska resultatet. Ju lägre soliditet desto högre framtida kostnader. Utvecklingen är intressantare att bedöma än den absoluta nivån. Eget kapital 2009 2010 2011 2012 2013 15,7 16,1 16,9 16,2 16,6 Sammanställd redovisning 11,2 11,3 12,9 10,9 12,0 Eget kapital (mkr) Kommunen 2009 2010 2011 2012 2013 139,9 143,8 145,9 131,9 143,5 Sammanställd redovisning 147,5 154,2 158,2 150,4 166,1 Det egna kapitalet för den sammanställda redovisningen följer ungefär samma utveckling som för kommunen. 2012 gjordes underskott vilket innebar lägre eget kapital. En återhämtning skedde 2013 vilket innebär att det egna kapitalet nu är högre än 2011. Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgrad Kommunen 2009 2010 2011 2012 2013 5,2 5,0 4,7 4,8 4,6 Sammanställd redovisning 8,0 7,6 6,4 7,7 6,8 Skuldsättningsgraden minskade mellan 2012-2013 både för kommunen och den sammanställda redovisningen. För kommunen ökade både de långfristiga och kortfristiga skulderna. Ökningen av det egna kapitalet på grund av årets positiva resultat gjorde dock att skuldsättningsgraden minskade. I den sammanställda redovisningen minskade skulderna netto samtidigt som det egna kapitalet ökade vilket leder till en lägre skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden beskriver den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital. En skuldsättning på över 1 betyder att skulderna är större än det egna kapitalet. En hög skuldsättningsgrad tyder på mer risk. Skuldsättningsgrad används för att beskriva kommunens finansiella risk (räntekänslighet). Kommunens egna kapital ökade fram till 2011. Därefter minskade kapitalet under 2012 på grund av det negativa resultatet. Under 2013 har en viss återhämtning gjorts, men jämfört med år 2011 är det egna kapitalet fortfarande lägre. Om kommunens förmögenhet som har skapats av tidigare generationer inte ska urholkas och att kommande generationer inte ska belastas av dagens konsumtion krävs en viss resultatnivå. Sedan 2009 har det egna kapitalet ökat med 2,6 procent. Inflationen, mätt i KPI har sedan 2009 ökat med 4,8 procent. För att inflationsskydda det egna kapitalet skulle årets resultat sedan 2009 ha varit totalt 3,1 mkr högre. ÅRSREDOVISNING 2013 47 47
Risk och kontroll Kortfristig betalningsförmåga Kassalikviditeten (procent) Kommunen Kassalikviditeten för kommunen per 2013-12-31 uppgick till 62,3 procent. Det var en förbättring med 9,4 procentenheter jämfört med 2012. Kommunen har en rimlig likviditet i förhållande till sina betalningsströmmar. Vid tillfälliga behov av likvid förstärkning kan avtalade kontokrediter på totalt 30 mkr utnyttjas. Under 2013 behövde inte krediten utnyttjas vid något tillfälle. En förbättring även för den sammanställda redovisningen med 2,8 procentenheter jämfört med föregående år. Kommunen har stor del i den förbättringen. Kassalikviditet är summan av likvida medel och kortfristiga fordringar i förhållande till kortfristiga skulder. Anläggningstillgångar 2009 2010 2011 2012 2013 56,0 54,1 39,4 52,9 62,3 Sammanställd redovisning 61,7 61,1 61,1 71,1 73,9 En del av den kommunala särarten är principen att verksamheten inte förutsätts upphöra inom överskådlig framtid. Syftet med kommunens materiella anläggningstillgångar är normalt att inneha dem under en avsevärd tidsperiod med användning inom specifika kommunala verksamheter. Det medför att värderingen är restriktiv. En av utgångspunkterna i god redovisningssed är dessutom att tillgångar aldrig får övervärderas. Till skillnad från näringslivet är inte marknadsvärdering satt i första rummet. Fastigheter och anläggningar samt inventarier är upptagna till ett värde av 706,6 mkr. Finansiella anläggningstillgångar uppgick till sammanlagt 41,5 mkr, varav 13,8 mkr utgjorde lån till kommunala koncernbolag, och 1,3 mkr aktier i koncernbolagen. Av utlåningen utgjorde lån till HIBA 11 mkr, samt lån till Hallsbergs Fastigheter 2 AB 2,7 mkr. Aktier o andelar i övriga bolag uppgick till 0,5 mkr. Bokfört värde för andelar i Kommuninvest Ekonomisk Förening utgjorde 0,5 mkr. Det totala insatskapitalet uppgick till 6,2 mkr och redovisas som en notupplysning i bokslutet. Grundfondskapitalet i den kommunala bostadsstiftelsen uppgick till 23,6 mkr. Förlagslånet till Kommuninvest uppgick till 2,1 mkr. Utöver den pågående kapitalförstärkningen via resultatet genomfördes 2010 en emission av förlagslån om 1 miljard kronor till medlemmarna i Kommuninvest. Under 2013 såldes Hallsbergs Terminal AB. Hallsbergs kommun ägde 33 procent av bolaget, Green Cargo ägde övriga 67 procent. Låneskuld Låneskuld (mkr) Kommunen 2009 2010 2011 2012 2013 475,6 474,6 489,7 451,2 468,3 Sammanställd redovisning 941,8 936,8 938,9 939,3 955,0 Kommunens låneskuld uppgick till 468,3 mkr på balansdagen. Det är en ökning med 17,1 mkr. Nyupplåning har skett med 18,1 mkr, avseende lån för byggnation av bostäder i kvarteret Kronan. Låneskulden är relativt hög jämfört med andra kommuner i Hallsbergs storlek. Av låneskulden avser 193,2 mkr lån som övertogs i samband med rekonstruktionen av Hallsbergs bostadsstiftelse som gjordes 2003. Därutöver har stora investeringar gjorts under åren som har lånefinansierats. Större delen av dessa investeringar avser ombyggnad av gymnasieskolans byggnader Alléskolan och Västra Skolan. Vid försäljningen av Alléskolan till Sydnärkes Utbildningsförbund löstes lån motsvarande 37,5 mkr vilket var det likviditeten tillät. Ökningen av låneskulden i den sammanställda redovisningen orsakas av kommunens ökning. HALLBO har amorterat på sin låneskuld. ÅRSREDOVISNING 2013 48
Kommunens räntekostnader uppgick 2013 till 13,0 mkr. Det gynnsamma ränteläget de senaste åren har gjort att kommunen minskat sina räntekostnader. Låga rörliga räntor samt att det har varit möjligt at binda på längre löptider till låg ränta har påverkat räntekostnaderna positivt. 2013-12-31 var 73 procent av låneskulden bunden med fast ränta och 27 procent löpte med rörlig ränta. 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 Tkr 40 000 30 000 20 000 10 000 Fördelning fast respektive rörlig ränta 27% Med en relativt stor andel bundna räntor ger en trygghet inför framtiden, räntekostnaderna är kända på dessa lån. Nackdelen är naturligtvis lite högre räntor. Även om det är ett väldigt gynnsamt ränteläge så är fasta räntor högre än rörliga räntor. En spridning av kapitalbindningen är viktig så att inte alla lån ska omsättas samtidigt. 73% Kapitalbindning låneskuld Fast ränta Rörligt ränta 0 Tillsvidare 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 År Borgensåtaganden Enligt kommunens riktlinjer för borgen skall det, beroende av arten och omfattningen av förpliktelser, förändringar i kommunens ekonomiska förutsättningar och enskilda händelser göras riskbedömningar och analyser när årsredovisningen upprättas. Under 2013 har inga nya borgensåtaganden tillkommit. Borgen för HTAB har avslutats på grund av försäljning. Borgen för Sydnärkes Utbildningsförbund tecknades i samband med att förbundet förvärvade Alléskolan av Hallsbergs kommun och lån upptogs för förvärv och ombyggnad. De tre medlemskommunerna Hallsberg, Askersund och Laxå har tecknat solidarisk borgen. Kvarvarande borgensåtaganden bedöms ha låg risk. Finansiella rekonstruktioner har med stora kommunala insatser tidigare år gjorts avseende bostadsrättsföreningen Transtenen och den kommunala bostadsstiftelsen HALLBO. HALLBOs ekonomi och verksamhet har utvecklats i en positiv riktning. Det gäller både resultat och uthyrningsgrad. Hallsbergs kommun har i maj 1993 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 278 kommuner som per 2013-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Under 2013 infriades inga borgensåtaganden. Pensionsförpliktelser Pensionsåtagandet redovisas efter kommunallagens intentioner enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att en mindre del redovisas som avsättning i balansräkningen och en större del läggs utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Kommunen har ett omfattande pensionsåtagande uppgående till 478,6 mkr. De pensioner som intjänats fram till 1998 uppgår till 429,1 mkr och redovisas enligt rekommendationerna som en ansvarsförbindelse. Det innebär att 89,7 procent av pensionsförpliktelsen ligger utanför balansräkningen. Kommunen anlitade KPA som pensionsadministratör. KPA gjorde beräkningarna avseende pensionsskulden. Aktualiseringsgraden 2013-12-31 var 93 procent. Det var oförändrat jämfört med 2012. Aktualiseringsgraden bedöms ligga på en relativt hög nivå. För personer som är aktualiserade, det vill säga där alla pensionsgrundande tider är utredda, är pensionsåtagandet beräknat utifrån detta. För de som ÅRSREDOVISNING 2013 49 49
inte är aktualiserade uppskattar KPA en pensionsgrundande tid. I takt med att även dessa personer aktualiseras kommer ansvarsförbindelsen att justeras. Pensionsskulden definieras som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden skall skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. En ändring av diskonteringsräntan har stor betydelse för pensionsskuldens storlek. Räntan i pensionsskuldsberäkningen ändrades senast 2012 (2011 års bokslut). Diskonteringsräntan sänks med 0,75 procentenheter från 2014. Rådet för Kommunal Redovisning har fastslagit att effekten av den förändrade räntan skall beaktas redan i bokslut 2013. Det gäller såväl för ansvarsförbindelse och balansräkning som resultaträkning. I resultaträkningen skall effekten redovisas som en finansiell post. Effekten av sänkt diskonteringsränta redovisas i finansiella kostnader med 3,2 mkr. Löneskatt tillkommer med 0,8 mkr. Engångseffekten kan klassificeras som en jämförelsestörande post i resultaträkningen. På samma sätt som vid den föregående räntejusteringen i bokslut 2011 gör SKL bedömningen att den kostnadsmässiga engångseffekten bör vara möjlig att tolka som ett synnerligt skäl som kan exkluderas i en balanskravsavstämning. Under avsättningar redovisades dessutom garantipensioner, visstidspensioner och liknande. 2013-12-31 uppgick de till 1,5 mkr (0,4 mkr). Det avser åtagande för visstidspensioner. Löneskatt för de beräknade pensionsförmånerna redovisades också under avsättningar med 9,7 mkr (7,2 mkr). De pensionsmedel som intjänats från 1998 utbetalas för den anställdes egen placering hos pensionsförvaltare. Enligt avtalet KAP-KL beräknas den avgiftsbestämda ålderspensionen med en årlig pensionsavgift från och med månaden efter den månad arbetstagaren fyller 21 år. Avgiften beräknas till 4,5 procent av ett avgiftsunderlag. Kostnaden för 2013 redovisas som kortfristig skuld och beräknas till 25,9 mkr inklusive löneskatt. Framtida pensionsförpliktelser och pensionsförvaltning Kommunfullmäktige beslutade 2001-12-11 93 om riktlinjer för pensionsförvaltning. Det finns ej några medel särskilt placerade för kommunens pensionsutbetalningar. Kommunen återlånar den samlade pensionsskulden till verksamheten. Ränta, motsvarande statslåneräntan, 2013: 2,01 procent (1,52 procent), ökade skulden. Överskottsmedel KPA 2012 2013 Avsättningar för pensioner 42,4 49,5 Ansvarsförbindelser: Pensionsförpliktelser som inte upptagist bland avsättningar 407,2 429,1 Finansiella placeringar - - *Totalt återlånat 449,6 478,6 Överskottsmedel kan uppstå i försäkringen. Hur överskottet beräknas framgår av försäkringsavtal. Överskottsmedel kan användas för exempelvis premier, indexering av intjänade och utgående pensioner och avgångspensioner. Om fonden visar överskott skall det upplysas i årsredovisningen. Utgående kapital i fonden uppgick 2013-12-31 till 12 467 kr, det var en ökning med 4 143 kr jämfört med 2012. Pensionsförmåner redovisade som ansvarsförbindelser uppgick till 345,3 mkr exklusive löneskatt (327,7 mkr). Löneskatten uppgick till 83,8 mkr (79,5mkr). Pensionsutbetalningar ÅRSREDOVISNING 2013 50
Framtiden Förvaltningsberättelse Ekonomi på sikt En stark ekonomi är en avgörande förutsättning för att klara framtidens välfärd. Kommunfullmäktige har fastställt 2014 års budgeterade resultatnivå till 7,4 mkr. För 2015 uppgår budgeterat resultat till 12,9 mkr och för år 2016 till 14,1 mkr. Resultatnivåerna för 2014 och 2015 skall utgöra återvinning av 2012 års underskott. Det nya utjämningssystemet från och med 2014 innebär positiva effekter för Hallsbergs kommun. Enligt SKL:s cirkulär om budgetförutsättningar för åren 2014-2017 publicerat i februari 2014 visar den nya skatteunderlagsprognosen svagare skatteunderlagstillväxt 2013, starkare år 2014 men svagare åren därefter än den prognos som publicerades i december 2013. För Hallsbergs del visar prognosen högre intäkter för skatter och generella statsbidrag jämfört med Budget 2014. I samband med budget för 2014 beslutades om 13 olika uppdrag som skall återrapporteras till kommunstyrelsen under 2014. Tre av uppdragen har fokus på att kommunen senast år 2025 skall ha 16 000 invånare. Det gäller framtagandet av Strategisk plan, Bostadsförsörjningsplan, samt en behovsanalys av lokaler för kommunens verksamhet. Vid utgången av år 2013 har kommunen 733 invånare under 16 000-nivån. För att nå målet 16 000 invånare krävs en genomsnittlig årlig befolkningsökning med 60 invånare fram till år 2025. I september 2013 beslutade kommunfullmäktige om investeringsplan för åren 2014-2016. Nivåerna fastställdes till 25 mkr per år för skattekollektivet exklusive bostäder i kv Kronan. Låneskulden för den skattefinansierade verksamheten, exklusive Kronan, skall minska med 20 mkr till 2016-12-31 genom 15 mkr lägre investeringskostnad under perioden. Ytterligare 5 mkr ska amorteras genom positiva driftresultat. I mars 2014 beslutade kommunfullmäktige att investeringsanslaget för de strategiska investeringarna är 35,8 mkr för perioden 2014-2016 och inte ett fast belopp per år. Därmed ges större möjlighet att disponera anslagen mellan åren. Kommunen har en hög låneskuld. Räntenivån har stor betydelse för hur kommunens finansiella kostnader kommer att utvecklas. I februari 2014 beslutade Riksbanken att låta styrräntan vara oförändrad, 0,75 procent. Ingen höjning förutses på ett år framåt. Även räntebanan, bankens prognos över räntan de närmaste åren, lämnades oförändrad. Kommuner och landsting har erhållit premieåterbetalning från AFA avseende år 2005 och 2006 under 2013. Det har även diskuterats om en eventuell återbetalning av inbetald AFA-premie avseende år 2004. AFA har inte fattat något beslut avseende detta ännu. Om det beslutas om återbetalning är det praktiskt möjligt att sådan sker som tidigast år 2015. Detta gäller både kommuner, och landsting. För Hallsbergs del skulle en återbetalning av 2004 års premie innebära en intäkt på cirka 6 mkr. Löneökningar har stor påverkan på den kommunala ekonomin. Kollektivavtalet med Kommunal gäller från 1 april 2013 till 30 april 2016. Löneökningsnivåerna ligger på samma nivå 2014 som år 2013, 550 kr. Avtalet med Vision och Akademikerförbundet SSR har angivna löneökningsnivåer de två första åren 2013 (2,6 procent) och 2014 (2,2 procent). I september 2012 skrevs avtal med Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd som gäller fram till 2016. Avtalet är sifferlöst för hela perioden. Invånarantalet minskade med 16 st under 2013. För att främja kommunens utveckling har det under ett antal år gjorts stora insatser för att skapa förutsättningar för flera stora företagsetableringar i kommunen. Postterminalen startade sin verksamhet i september 2013. Detaljplanen är fastställd för marken där ett stort nationellt centrum för service- och underhåll av järnvägsfordon, motorvagnar för persontrafik, lok och vagnar för godstrafik ska byggas i Hallsberg. Detaljplanen har överklagats två gånger och överklagandet har avslagits båda gångerna. Förberedelser för bygglov är igångsatta. Parallellt söker Train Alliance tillstånd hos Transportstyrelsen för järnvägsanslutning på marken. Satsningen i Hallsberg ligger i inledningsskedet i storleksordningen åtskilliga miljoner kronor. När hela verksamheten i Hallsberg är fullt utbyggd kommer den också att generera många nya jobb. I tio år har Intelligent Logistik publicerat listan över Sveriges bästa logistiklägen. Örebroregionen är en av årets vinnare 2014 och placerar sig på en andraplats efter Göteborg. Hallsberg är viktigt för hela Örebroregionen. 23 av landets 290 kommuner har valt att höja kommunalskatten för 2014, enligt SCB. Bara sju sänker skatten. I Hallsbergs kommun har skattesatsen förutom skatteväxlingar med landstinget varit oförändrad sedan 1996. ÅRSREDOVISNING 2013 51 51
Driftredovisning Drift- och investeringsredovisning Nämnd/styrelse Belopp i tkr Netto kostnader 2012 Intäkter 2013 Kostnader 2013 Netto kostnader 2013 Budget 2013 Avvikelse 2013 Kommunfullmäktige -299 0-423 -423-510 87 Kommunstyrelsen -175 669 206 917-376 471-169 554-170 733 1 179 därav gemensam verksamhet: -44 597 185 873-224 956-39 083-39 124 41 Kopparslagaren 102 1 785-1 532 253 230 23 därav transfereringar -131 072 21 044-151 515-130 471-131 609 1 138 Teknik- och plannämnd -41 371 80 347-119 350-39 003-38 795-208 därav skattefinansierad verksamhet -41 371 31 741-70 744-39 003-38 795-208 därav avgiftsfinanseriad verksamhet: 0 48 606-48 606 0 0 0 VA 0 32 529-32 529 0 0 0 Avfall 0 16 077-16 077 0 0 0 Miljö- bygg- och myndighetsnämnd -3 626 3 785-6 799-3 014-3 503 489 Kultur- och utbildningsnämnd -257 877 25 831-287 006-261 175-254 858-6 317 Socialnämnd -235 785 31 993-269 566-237 573-237 589 16 Taxe- och avgiftsnämnd 0 67 070-67 070 0 0 0 Revision -645 0-597 -597-600 3 Valnämnd -27 0-27 -27-45 18 Överförmyndare -1 119 3-1 114-1 111-1 290 179 Summa nämnder -716 418 415 946-1 128 423-712 477-707 923-4 554 Finansiering 702 373 783 022-58 938 724 084 707 988 16 096 TOTALT -14 045 1 198 968-1 187 361 11 607 65 11 542 Investeringsredovisning Nämnd/styrelse Belopp i tkr Netto Inkomster utgifter 2013 2012 Utgifter 2013 Netto utgifter 2013 Budget 2013 Avvikelse 2013 Kommunstyrelsen -34 004 200-57 645-57 445-63 699 6 254 därav Kronan -369 0-40 995-40 995-42 400 1 405 Teknik- och plannämnden -11 953 1 166-9 100-7 934-11 476 3 542 därav skattefinansierad verksamhet -5 524 1 166-5 386-4 220-5 876 1 656 därav avgiftsfinansierad verksamhet: -6 429 0-3 714-3 714-5 600 1 886 VA -5 996 0-3 714-3 714-4 600 886 Avfall -433 0 0 0-1 000 1 000 Kultur- och utbildningsnämnd -664 100-1 538-1 438-1 825 387 Socialnämnd -1 618 0-993 -993-1 000 7 TOTALT -48 239 1 466-69 276-67 810-78 000 10 190 ÅRSREDOVISNING 2013 52
Resultaträkning Resultaträkning Belopp i mkr Not Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2013 Avvikelse Verksamhetens intäkter 1 223,5 222,0 230,1-8,1 därav jämförelsestörande post AFA-ersättning 13,5 13,4 0,0 13,4 Verksamhetens kostnader 2-887,8-886,4-892,5 6,1 Avskrivningar 3-32,8-33,5-37,1 3,6 Verksamhetens nettokostnader -697,1-697,9-699,5 1,6 Skatteintäkter 4 554,8 563,8 562,2 1,6 Generella statsbidrag och utjämning 5 142,7 155,6 154,6 1,0 Finansiella intäkter 6 2,1 7,7 0,1 7,6 Finansiella kostnader 7-16,5-17,6-17,2-0,4 Resultat före extraordinära poster -14,0 11,6 0,2 11,4 Årets resultat -14,0 11,6 0,2 11,4 varav jämförelsestörande post diskonteringsränta inklusive löneskatt 4,1 mkr Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkningen -14,0 11,6 Avgår: realisationsvinster, mark, byggnader och tekniska anläggningar -0,3-0,5 Avgår:realisationsvinster, maskiner och inventarier -0,1-0,1 Avgår: realisationsvinster, aktier o andelar -0,1-6,7 Tillägg: synnerliga skäl enligt 8 kap.5b KL RIPS-ränta 4,1 Justerat resultat -14,5 8,4 ÅRSREDOVISNING 2013 53 53
Balansräkning Balansräkning Belopp i mkr Not 2012 2013 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 8 639,2 675,1 Maskiner och inventarier 8 33,8 31,5 Finansiella anläggningstillgångar 9 46,4 41,5 Summa anläggningstillgångar 719,4 748,1 Omsättningstillgångar Förråd mm 10 5,6 6,0 Kortfristiga fordringar 11 68,8 55,4 Kassa och bank 12 18,6 54,5 Summa omsättningstillgångar 93,0 115,9 SUMMA TILLGÅNGAR 812,4 864,0 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 13 131,9 143,5 därav årets resultat -14,0 11,6 Avsättningar Avsättningar för pensioner o liknande förpliktelser 14 42,4 49,5 Andra avsättningar 15 7,4 10,4 Summa avsättningar 49,8 59,9 Skulder Långfristiga skulder 16 465,5 484,2 Kortfristiga skulder 17 165,2 176,4 Summa skulder 630,7 660,6 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 812,4 864,0 Ansvarsförbindelser 18 968,9 953,8 ÅRSREDOVISNING 2013 54
Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Belopp i mkr Not 2012 2013 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -14,0 11,6 Justering för av- och nedskrivningar 32,8 33,5 Justering för gjorda avsättningar 9,6 10,1 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 19 3,9-7,3 Medel från verksamheten före förändringar av rörelse- 32,3 47,9 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 3,7 13,4 Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager -1,1-0,4 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder -17,4 11,2 Kassaflöde från den löpande verksamheten 17,5 72,1 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -51,5-67,8 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 88,1 0,7 Erhållna investeringsbidrag 3,2 0,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar - 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,7 11,7 Kassa flöde från investeringsverksamheten 40,5-55,4 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån - 18,1 Amortering av skuld -38,5-1,0 Anslutningsavgifter vatten och avlopp 1,2 1,5 Långfristig skuld investeringsbidrag 0,4 0,7 Ökning av långfristiga fordringar -7,7-0,1 Minskning av långfristiga fordringar - 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -44,6 19,2 Årets kassaflöde 13,4 35,9 Likvida medel vid årets början 5,2 18,6 Likvida medel vid årets slut 18,6 54,5 ÅRSREDOVISNING 2013 55 55
Tilläggsupplysningar Tilläggsupplysningar Resultaträkning (mkr) Not 1: Verksamhetens intäkter 2012 2013 Försäljningsmedel 28,8 33,3 Taxor och avgifter 66,1 64,8 Hyror och arrenden 33,7 30,7 Bidrag 63,7 68,3 Försäljning av verksamheter och entreprenader 20,1 16,5 Försäljning exploateringsfastigheter 3,1 1,2 Övrigt 8,0 7,2 Summa 223,5 222,0 Not 2: Verksamhetens kostnader 2012 2013 Löner och soc avg -491,8-503,7 Pensionskostnader -35,8-36,1 Inköp av anl och uhållsmtrl -8,6-7,1 Bränsle, energi och vatten -26,2-26,1 Entreprenader och köp av vht -179,1-184,7 Lokal- och markhyror -17,8-18,7 Förbrukn invent o mtrl -36,8-32,0 Lämnade bidrag och transfereringar -31,1-28,5 Reaförluster -3,7 - Övriga kostnader -56,9-49,5 Summa -887,8-886,4 Not:3 Avskrivningar 2012 2013 Planenliga avskrivningar på materiella anläggningstillgångar -32,8-33,1 Nedskrivning - -0,4 Summa -32,8-33,5 Not:4 Skatteintäkter 2012 2013 Preliminära skatteintäkter 542,9 566,6 Preliminär slutavräkning innev år 6,8-3,7 Slutavräkningsdifferens föreg år 0,1 0,4 Mellankommunal utjämning 5,0 0,5 Summa 554,8 563,8 Not:5 Generella statsbidrag och utjämning 2012 2013 Inkomstutjämning 125,6 135,4 Regleringsbidrag 7,5 6,9 Kostnadsutjämningsavgift -7,4-4,6 LSS-utjämningsavgift -8,7-7,9 Kommunal fastighetsavgift 25,7 25,8 Summa 142,7 155,6 Not:6 Finansiella intäkter 2012 2013 Ränteintäkter 2,0 0,5 Ränteintäkter o inkassoavg kundfordringar - 0,2 Övriga finansiella intäkter 0,1 0,3 Realisationsvinst fin anl tillg - 6,7 Summa 2,1 7,7 Not:7 Finansiella kostnader 2012 2013 Räntekostnader långfristiga lån -14,4-13,0 Räntekostnader pensioner -1,4-4,2 Räntekostnader lev- o bankskulder -0,1-0,2 Övr fin kostn -0,6-0,2 Summa -16,5-17,6 Balansräkning (mkr) Not:8 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2012 2013 Ingående bokfört värde 717,2 639,2 Nyanskaffningar 43,4 62,6 Reavinst 0,4 0,7 Reaförlust -3,7 - Investeringsbidrag -3,2-1,2 Försäljning mm -88,1-0,2 Nedskrivning 0-0,4 Årets avskrivningar -25,4-25,2 Omklassificeringar -1,4-0,4 Summa 639,2 675,1 Bokfört värde per fastighetskategori: Markreserv (0 år) 53,5 54,4 Verksamhetsfastigheter (20-67 år) 327,5 340,7 Fastigheter för affärsverksamhet (20-50 år) 108,0 109,4 Publika fastigheter (33 år) 74,1 82,8 Fastigheter för annan verksamhet (20 år) 47,3 36,9 Pågående byggnadsarbeten (0 år) 28,8 50,9 639,2 675,1 ÅRSREDOVISNING 2013 56
Tilläggsupplysningar Maskiner, fordon och inventarier 2012 2013 Ingående bokfört värde 33,1 33,8 Nyanskaffningar 8,0 6,4 Reavinst 0,1 0,1 Reaförlust - - Försäljning mm - - Årets avskrivningar -7,4-7,9 Omklassificeringar - -0,9 Summa 33,8 31,5 Avskrivningstid för maskiner, fordon och inventarier (3-10 år) Summa materiella anläggningstillgångar 673,0 706,6 Linjär avskrivning tillämpas för huvuddelen av de materiella anläggningstillgångarna, avvikelse finns för hyresbostäder. Ingen avskrivning av pågående investeringar. Inom parentes anges de huvudsakliga avskrivningstiderna för respektive kategori Not:9 Finansiella anläggningstillgångar 2012 2013 Aktier i HIBA 1,2 1,2 Aktier i HTAB 5,0 - Andelar i Kommuninvest Ekonomisk förening 0,5 0,5 Långfristiga fordringar HIBA 11,0 11,0 Långfristiga fordringaer HF2AB 2,7 2,8 Förlagslån Kommuninvest 2,1 2,1 Bostadsrätter 0,3 0,3 Grundfondskapital Hallbo 23,6 23,6 Summa 46,4 41,5 Not:10 Förråd m.m. 2012 2013 Förråd och lager - 0,2 Exploateringsfastigheter 5,6 5,8 Summa 5,6 6,0 Not:11 Kortfristiga fordringar 2012 2013 Kundfordringar 18,8 19,5 Statsbidragsfordringar 1,6 1,8 Skattefordringar 18,1 7,2 Moms 3,8 3,3 Kommunal fastighetsavgift 9,7 10,6 Förutbetalda kostnader//upplupna intäkter 11,2 6,5 Övriga kortfristiga fordringar 5,6 6,5 Summa 68,8 55,4 Not:12 Kassa och bank 2012 2013 Bank 13,3 49,9 Plusgiro 5,3 4,6 Summa 18,6 54,5 Not:13 Eget kapital 2012 2013 IB Eget kapital 145,9 131,9 Årets resultat -14,0 11,6 Summa 131,9 143,5 Not:14 Avsättningar för pensioner 2012 2013 Ingående avsättning 37,5 39,3 Pensionsutbetalningar -1,7-1,5 Nyintjänad pension 2,1 5,6 Ränre- och basbeloppsuppräkningar 1,4 0,9 Sänkning diskonteringsränta - 3,3 Övrigt -4,1-7,8 Utgående avsättning 35,2 39,8 Särskild löneskatt 7,2 9,7 Summa 42,4 49,5 Aktualiseringsgrad 93,0% 93,0% Not:15 Andra avsättningar 2012 2013 Vattenskador Hallsberg 0,2 0,2 Grundförstärkning 0,2 0,2 Lakvattenrening 7,0 7,0 Insamling matavfall - 3,0 Summa 7,4 10,4 Not:16 Långfristiga skulder 2012 2013 Låneskuld 450,2 467,4 Förinbetalda anslutningsavgifter 8,1 9,5 Investeringsbidrag 0,5 1,3 Utvecklingsåtgärder Länstrafiken 6,7 6,0 Summa 465,5 484,2 Not:17 Kortfristiga skulder 2012 2013 Kreditinstitut och kunder 1,2 1,2 Leverantörsskulder 33,9 42,0 Moms 3,5 1,7 Personalens skatter och avgifter 16,4 16,8 Upplupna kostnader/förutbet int 82,8 79,7 Övrigt 27,4 35,0 Summa 165,2 176,4 ÅRSREDOVISNING 2013 57 57
Tilläggsupplysningar Not:18 Ansvarsförbindelser 2012 2013 Pensionsförpliktelser: Ingående pensionsförpliktelse 328,6 325,3 Pensionsutbetalningar -16,1-16,7 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 16,2 10,1 Sänkning av diskonteringsränta - 26,7 Bromsen - - Övrigt -3,4-2,6 Summa pensionsförb exkl löneskatt 325,3 342,8 Löneskatt 78,9 83,2 Övriga pensionsförpliktelser inkl 3,1 löneskatt 3,0 Summa pensionsförbindelser 407,2 429,1 Aktualiseringsgrad 93,0% 93,0% Borgensåtaganden: Kommunägda företag: Hallbo 401,8 401,3 HIBA 0,9 0,9 HTAB 35,0 - Sydnärkes Utbildningsförbund 37,7 37,7 Delsumma 475,4 439,9 Egna hem och småhus: SBAB 0,1 - Delsumma 0,1 0,0 Bostadsrättsföreningar: Brf Transtenen 44,4 44,0 Brf Terassen 39,6 39,4 Delsumma 84,0 83,4 Summa borgensåtaganden 559,5 523,3 Leasing: Bilar 0,9 0,6 Övrigt 1,3 0,8 Summa 2,2 1,4 Därav leasingavtal med avtalstid över 3 år. Framtida leaseavgifter förfallotid: Inom 1 år 0,2 0,2 Summa ansvarsförbindelser 968,9 953,8 Borgen för kommunens egna lån hos Kommuninvest i Sverige AB 424,0 468,3 Hallsbergs kommun har i maj 1993 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 278 kommuner som per 2013-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Hallsberg kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse kan noteras att per 2013-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 269 401 727 843 kronor och totala tillgångar till 271 338 145 992 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 178 327 773 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 186 523 465 kronor. Upplysning om hyresavtal för fastigheter Externa hyresavtal med avtalstid över 3 år: Totalt 2 objekt med 2 olika hyresvärdar. Hyresavtal som förfaller: Inom 1 år 5,7 1,8 1-5 år 23,2 8,8 Senare än 5 år 4,1 3,2 Kassaflödesanalys (mkr) Not:19 Övriga ej likviditetspåverkande poster Reavinst mark och byggnader -0,3-0,5 Reaförlust mark och byggnader 3,7 0,0 Reavinst maskiner fordon o invent -0,1-0,1 Reavinst fin anläggntillg -0,1-6,7 Omklassific anläggn tillg 1,3 1,4 Omklassific oms tillg 0-0,1 Anslutn avg tomtfsg -0,8-0,7 Utveckl åtg Länstrafiken 0,2-0,6 Summa 3,9-7,3 ÅRSREDOVISNING 2013 58
Sammanställd redovisning Resultaträkning, sammanställd redovisning Belopp i mkr Not Utfall 2012 Utfall 2013 Verksamhetens intäkter 1 378,2 366,7 Verksamhetens kostnader/nettokostnader 2-1 018,6-1 010,8 Jämförelsestörande poster 3 13,7 13,5 Avskrivningar 4-48,7-49,6 Verksamhetens nettokostnader -675,4-680,2 Skatteintäkter 554,8 563,8 Generella statsbidrag och utjämning 142,7 155,6 Finansiella intäkter 5 3,0 8,1 Finansiella kostnader 6-33,2-29,7 Resultat före extraordinära poster -8,1 17,6 Extra ordinära intäkter 7 0,3 0,0 Årets resultat -7,8 17,6 Ingen justering av 2012 år siffror är gjord med anledning av försäljningen av Hallsbergs Terminal AB och Hallsbergs Kombiterminal AB ÅRSREDOVISNING 2013 59 59
Sammanställd redovisning Balansräkning, sammanställd redovisning Belopp i mkr Not 2012 2013 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 8 1 201,1 1 193,2 Finansiella anläggningstillgångar 9 16,3 14,7 Summa anläggningstillgångar 1 217,4 1 207,9 Omsättningstillgångar Förråd mm 10 5,9 6,3 Kortfristiga fordringar 11 74,1 61,7 Kassa och bank 12 77,4 106,7 Summa omsättningstillgångar 157,4 174,7 SUMMA TILLGÅNGAR 1 374,8 1 382,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 13 150,4 166,1 därav årets resultat -7,8 17,6 Avsättningar Avsättningar för pensioner o liknande förpliktelser 14 47,6 55,1 Andra avsättningar 15 24,5 28,0 Summa avsättningar 72,1 83,1 Skulder Långfristiga skulder 16 939,3 905,6 Kortfristiga skulder 17 213,0 227,8 Summa skulder 1 152,3 1 133,4 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 374,8 1 382,6 Panter 29,0 28,0 Ansvarsförbindelser 552,2 572,8 Ingen justering av 2012 år siffror är gjord med anledning av försäljningen av Hallsbergs Terminal AB och Hallsbergs Kombiterminal AB ÅRSREDOVISNING 2013 60
Sammanställd redovisning Kassaflödesananlys, sammanställd redovisning Belopp i mkr 2012 2013 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -7,8 17,6 Justering för av- och nedskrivningar 48,7 49,6 Justering för gjorda avsättningar 13,1 11,0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -2,9-6,6 Medel från verksamheten före förändringar av rörelsekapital 51,1 71,6 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar -1,1 12,4 Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager -1,9-0,5 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder -4,0 14,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten 44,1 98,3 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Nettoinvestering i materiella anläggningstillgångar -111,7-83,5 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 96,7 43,6 Investering i finansiella anläggningstillgångar -0,7-1,5 Kassa flöde från investeringsverksamheten -15,7-41,4 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 38,3 18,1 Amortering av skuld -44,4-45,7 Ökning (-)/Minskning (+) av långfristiga fordringar -5,3 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -11,4-27,6 Årets kassaflöde 17,0 29,3 Likvida medel vid årets början 60,4 77,4 Likvida medel vid årets slut 77,4 106,7 ÅRSREDOVISNING 2013 61 61
Sammanställd redovisning Tilläggsupplysningar Resultaträkning (mkr) Not 1 2012 2013 Verksamhetens intäkter inkl. ev. medlemsbidrag Hallsbergs kommun 210,0 208,6 Hallsbergs Bostadsstiftelse 92,8 94,4 Hallsbergs Industribyggnads AB 1,1 1,1 Hallsbergs Terminal AB 18,3 - Hallsbergs Kombiterminal AB 1,9 - Sydnärkes Utbildningsförbund 123,8 132,1 Nerikes Brandkår 12,4 11,9 Hallsbergs Fastigheter 2 AB 0,4 0,4 Hallsbergs Fastigheter 1 AB 0,0 0,0 Elimineringar interna poster -82,5-81,8 Summa 378,2 366,7 Not 2 2012 2013 Verksamhetens kostnader Hallsbergs kommun -887,8-886,5 Hallsbergs Bostadsstiftelse -70,5-70,2 Hallsbergs Industribyggnads AB -1,0-1,6 Hallsbergs Terminal AB -14,9 - Hallsbergs Kombiterminal AB -2,4 - Sydnärkes Utbildningsförbund -115,8-122,5 Nerikes Brandkår -11,8-11,3 Hallsbergs Fastigheter 2 AB -0,2-0,5 Justering förvärvskalkyl 3,3 - Elimineringar interna poster 82,5 81,8 Summa -1018,6-1 010,8 Not 3 2012 2013 Jämförelsestörande poster Hallsbergs kommun 13,5 13,4 Nerikes Brandkår 0,2 0,1 Summa 13,7 13,5 2012 Avser återbetalning av AFA premier år 2007 och 2008 2013 Avser återbetalning av AFA premier år 2005 och 2006 Not 4 2012 2013 Avskrivningar Hallsbergs kommun -32,8-33,5 Hallsbergs Bostadsstiftelse -6,8-7,6 Hallsbergs Terminal AB -2,0 - Sydnärkes Utbildningsförbund -6,1-7,7 Nerikes Brandkår -0,6-0,4 Hallsbergs Fastigheter 2 AB -0,1-0,1 Koncernmässig avskrivning -0,3-0,3 Summa -48,7-49,6 Not 5 2012 2013 Finansiella intäkter Hallsbergs kommun 2,1 7,7 Hallsbergs Bostadsstiftelse 0,5 0,3 Sydnärkes Utbildningsförbund 0,5 0,3 Nerikes Brandkår 0,1 0,0 Elimineringar interna poster -0,2-0,2 Summa 3,0 8,1 Not 6 2012 2013 Finansiella kostnader Hallsbergs kommun -16,6-17,6 Hallsbergs Bostadsstiftelse -14,0-10,8 Hallsbergs Industribyggnads AB -0,1-0,1 Hallsbergs Terminal AB -1,4 - Sydnärkes Utbildningsförbund -1,0-0,9 Nerikes Brandkår -0,2-0,4 Hallsbergs Fastigheter 2 AB -0,1-0,1 Elimineringar interna poster 0,2 0,2 Summa -33,2-29,7 Not 7 2012 2013 Extraordinära intäkter Hallsbergs Terminal AB 0,2 - Hallsbergs Kombiterminal AB 0,1 - Summa 0,3 0,0 Balansräkning (mkr) Not 8 2012 2013 Materiella anläggningstillgångar Ingående bokfört värde Hallsbergs kommun 750,3 673,0 Hallsbergs Bostadsstiftelse 422,8 416,1 Hallsbergs Industribyggnads AB 2,3 1,4 Hallsbergs Terminal AB 47,1 42,9 Hallsbergs Kombiterminal AB 0,2 0,0 Sydnärkes Utbildningsförbund 5,5 58,9 Nerikes Brandkår 3,2 3,1 Hallsbergs Fastigheter 2 AB 0,0 2,8 Justering förvärvskalkyl 0,0 2,9 Summa 1 231,4 1 201,1 Årets anskaffning Hallsbergs kommun 48,2 67,8 Hallsbergs Bostadsstiftelse 0,8 1,5 Sydnärkes Utbildningsförbund 59,3 13,5 Nerikes Brandkår 0,5 0,7 Hallsbergs Fastigheter 2 AB 2,9 0,0 Summa 111,7 83,5 ÅRSREDOVISNING 2013 62
Sammanställd redovisning Årets nettoförsäljningar mm Hallsbergs kommun -92,7-0,7 Hallsbergs Bostadsstiftelse -0,7 0,0 Hallsbergs Industribyggnads AB -0,9 0,0 Hallsbergs Terminal AB -2,2-42,9 Hallsbergs Kombiterminal AB -0,2 0,0 Summa -96,7-43,6 Årets avskrivningar/nedskrivningar Hallsbergs kommun -32,8-33,5 Hallsbergs Bostadsstiftelse -6,8-7,6 Hallsbergs Terminal AB -2,0 0,0 Hallsbergs Kombiterminal AB 0,0 0,0 Sydnärkes Utbildningsförbund -6,1-7,7 Nerikes Brandkår -0,6-0,4 Hallsbergs Fastigheter 2 AB -0,1-0,1 Koncernmässig avskrinving -0,3-0,3 Summa -48,7-49,6 Justering med anledning av ändrad medlemsan- Sydnärkes Utbildningsförbund 0,0 1,9 Nerikes Brandkår 0,0-0,2 Summa 0,0 1,7 Utgående bokfört värde Hallsbergs kommun 673,0 706,6 Hallsbergs Bostadsstiftelse 416,1 410,0 Hallsbergs Industribyggnads AB 1,4 1,4 Hallsbergs Terminal AB 42,9 0,0 Hallsbergs Kombiterminal AB 0,0 0,0 Sydnärkes Utbildningsförbund 58,9 66,6 Nerikes Brandkår 3,1 3,2 Hallsbergs Fastigheter 2 AB 2,8 2,7 Justering förvärvskalkyl 2,9 2,6 Summa 1 201,1 1 193,2 Not 9 2012 2013 Finansiella anläggningstillgångar Hallsbergs kommun 46,4 41,5 Hallsbergs Bostadsstiftelse 0,6 0,6 Hallsbergs Industribyggnads AB 12,8 11,2 Hallsbergs Terminal AB 0,7 - Elimineringar interna poster -44,2-38,6 Summa 16,3 14,7 Not 11 2012 2013 Fordringar Hallsbergs kommun 68,8 55,4 Hallsbergs Bostadsstiftelse 3,2 3,0 Hallsbergs Terminal AB 3,4 - Hallsbergs Kombiterminal AB 0,6 - Sydnärkes Utbildningsförbund 3,0 5,1 Nerikes Brandkår 0,5 0,7 Hallsbergs Fastigheter 2 AB 0,4 0,2 Elimineringar interna poster -5,8-2,7 Summa 74,1 61,7 Not 12 2012 2013 Kassa och bank Hallsbergs kommun 18,6 54,5 Hallsbergs Bostadsstiftelse 24,0 29,2 Hallsbergs Industribyggnads AB 0,7 1,6 Hallsbergs Terminal AB 3,7 - Hallsbergs Kombiterminal AB 0,4 - Sydnärkes Utbildningsförbund 26,4 17,3 Nerikes Brandkår 4,4 4,1 Elimineringar interna poster -0,8 0,0 Summa 77,4 106,7 Hallsbergs kommun, HIBA och HF1AB HF2AB ingår i samma koncernkontostruktur för likvidkonton. Not 13 2012 2013 Eget kapital Ingående eget kapital Hallsbergs kommun 146,0 131,9 Hallsbergs Bostadsstiftelse 21,3 23,4 Hallsbergs Industribyggnads AB 2,9 2,9 Hallsbergs Terminal AB 7,4 7,3 Hallsbergs Kombiterminal AB 0,9 0,8 Sydnärkes Utbildningsförbund 9,1 10,6 Nerikes Brandkår 1,0 1,1 Hallsbergs Fastigheter 2 AB 0,1 0,1 Hallsbergs Fastigheter 1 AB 0,1 0,1 Justering förvärvskalkyl 0,0 2,9 Elimineringar interna poster -30,6-30,6 Summa 158,2 150,4 Not 10 2012 2013 Förråd Hallsbergs kommun 5,6 6,0 Hallsbergs Bostadsstiftelse 0,3 0,3 Summa 5,9 6,3 ÅRSREDOVISNING 2013 63 63
Sammanställd redovisning Årets resultat Hallsbergs kommun -14,1 11,6 Hallsbergs Bostadsstiftelse 2,1 6,0 Hallsbergs Industribyggnads AB 0,0-0,7 Hallsbergs Terminal AB 0,2 0,0 Hallsbergs Kombiterminal AB -0,4 0,0 Sydnärkes Utbildningsförbund 1,3 1,3 Nerikes Brandkår 0,1-0,1 Hallsbergs Fastigheter 2 AB 0,1-0,2 Hallsbergs Fastigheter 1 AB 0,0 0,0 Justering förvärvskalkyl 2,9 0,0 Koncernmässig avskrivning 0,0-0,3 Summa -7,8 17,6 Justering av eget kapital Hallsbergs Terminal AB -0,3-7,3 Hallsbergs Kombiterminal AB 0,3-0,8 Sydnärkes Utbildningsförbund 0,2 0,4 Nerikes Brandkår 0,0-0,1 Hallsbergs Fastigheter 2 AB 0,0 0,2 Koncernbidrag lämnat från HTAB till HKAB 2012, sålt ingående eget kapital 2013 Ändrad medlemsandel mellan 2012 och 2013 för Sydnärkes utbildningsförbund och Nerikes brandkår Hallsbergs kommun har lämnat aktieägartillskott till Hallsbergs Fastigehter 2 AB Utgående eget kapital Hallsbergs kommun 131,9 143,5 Hallsbergs Bostadsstiftelse 23,4 29,4 Hallsbergs Industribyggnads AB 2,9 2,2 Hallsbergs Terminal AB 7,3 0,0 Hallsbergs Kombiterminal AB 0,8 0,0 Sydnärkes Utbildningsförbund 10,6 12,3 Nerikes Brandkår 1,1 0,9 Hallsbergs Fastigheter 2 AB 0,1 0,1 Hallsbergs Fastigheter 1 AB 0,1 0,1 Justering förvärvskalkyl 2,9 2,6 Elimineringar interna poster -30,6-24,9 Summa 150,4 166,1 Not 15 2012 2013 Övriga avsättningar Hallsbergs kommun 7,4 10,4 Sydnärkes Utbildningsförbund 17,1 17,6 Summa 24,5 28,0 Not 16 2012 2013 Långfristiga skulder Hallsbergs kommun 465,5 484,2 Hallsbergs Bostadsstiftelse 395,1 380,8 Hallsbergs Industribyggnads AB 11,9 11,9 Hallsbergs Terminal AB 39,2 - Sydnärkes Utbildningsförbund 38,3 39,5 Nerikes Brandkår 0,3 0,2 Hallsbergs Fastigheter 2 AB 2,7 2,7 Elimineringar interna poster -13,7-13,7 Summa 939,3 905,6 Not 17 2012 2013 Kortfristiga skulder Hallsbergs kommun 165,3 176,4 Hallsbergs Bostadsstiftelse 25,8 33,0 Hallsbergs Industribyggnads AB 0,1 0,1 Hallsbergs Terminal AB 4,2 - Hallsbergs Kombiterminal AB 0,2 - Sydnärkes Utbildningsförbund 21,7 19,1 Nerikes Brandkår 2,0 1,7 Hallsbergs Fastigheter 2 AB 0,4 0,2 Elimineringar interna poster -6,7-2,7 Summa 213,0 227,8 Not 14 2012 2013 Avsättningar för pensioner Hallsbergs kommun 42,4 49,5 Sydnärkes Utbildningsförbund 0,5 0,4 Nerikes Brandkår 4,7 5,2 Summa 47,6 55,1 ÅRSREDOVISNING 2013 64
Redovisningsprinciper Redovisningspriciper Kommunen Hallsbergs kommun följer den kommunala redovisningslagen. Kommunen tillämpar med få undantag de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning eller dess företrädare. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarnas värde i balansräkningen motsvarade anskaffningsvärdet efter avdrag för eventuella investeringsbidrag och planenliga avskrivningar. Aktivering av anläggningstillgångar görs i möjligaste mån för maskiner och inventarier månaden efter anskaffning. När det gäller större projekt som till exempel byggnader sker aktivering halvårsvis. Korttidsinventarier Vid anskaffning av korttidsinventarier och inventarier av mindre värde tillämpades beloppsgränsen ett halvt prisbasbelopp, 22 200 kr exklusive moms, till största delen under 2013. Anskaffningar med högre belopp och med varaktighet mer än tre år redovisades som investering. Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs i huvudsak linjärt för tillgångens bedömda nyttjandetid baserat på anskaffningsvärde. Vägledning hämtas i idéskriften från Rådet för kommunal redovisning. Avvikelse från linjär avskrivning finns på anläggningen som avser bostäder i kvarteret Kopparslagaren där avskrivningen görs progressivt. Följande avskrivningstider tillämpas främst: 3, 5, 10, 20, 33 och 50 år. Fastigheterna övertagna från HALLBO skrivs av med 1,5 procent per år, från 2008. Tidigare har avskrivningen varit 1 procent per år. Enligt RKR:s rekommendation 11.3 skall avskrivningstiden anpassas till nyttjandetiden. Lokal bedömning av den förväntade nyttjandetiden ska göras. Kommunen bedömer att de övertagna fastigheterna kommer att nyttjas avsevärd tid framåt. En viss anpassning av avskrivningstiderna behöver göras på enskilda objekt. Inom en 5-årsperiod planeras en anpassning av avskrivningstiderna så att de överensstämmer bättre med rekommendationerna. Avskrivningstiden är 33 år för ombyggnaden av Polisens lokaler i Centrumhuset samt Västra skolan. Leasing Samtliga leasingavtal redovisades som operationell leasing. Leasingavgiften fördelas linjärt över leasingperioden. Framtida leasingavgifter redovisades som ansvarsförbindelser. Särskild löneskatt Kommunen tillämpar rekommendation 5 från Rådet för kommunal redovisning angående redovisning av särskild löneskatt. Det innebär att löneskatten periodiseras på samma vis som pensioner. Löneskatt på under året intjänade pensioner och utbetalda pensioner belastar årets resultat. Skatteintäkter Vid periodisering av skatteintäkter ska, enligt en rekommendation från Rådet för kommunal redovisning, Sveriges Kommuners och Landstings (SKL:s) decemberprognos användas. Hallsberg tilllämpar beräkning enligt SKL:s prognos i 2013 års bokslut. Timlöner De timlöner och OB-ersättningar som avser december månad men som utbetalas i januari har periodiserats för att kostnaden ska belasta rätt period. Åtagande om medfinansiering av City-banan Hallsbergs åtagande på 5,6 mkr ska enligt avtalet indexjusteras. Uppräkning sker med en indexkorg utifrån SCB:s entreprenadindex E84. Enligt nuvarande utbetalningsplan kommer utbetalningar att ske under åren 2013 2017. Särredovisning av vatten- och avloppsverksamhet Från och med 2007 gäller ny lagstiftning för vattenoch avloppsverksamheten (VA). Lagen innebär bland annat krav på särredovisning av verksamhetens intäkter, kostnader, resultat och ställning. Särredovisningen redovisas i separat bilaga till årsredovisningen. Resultat avgiftsfinansierad verksamhet Över- respektive underskott för verksamheter med särskilda avgiftskollektiv ska enligt lagstiftning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning redovisas som skuld respektive fordran till kollektivet. Kommunen tillämpar denna redovisning ÅRSREDOVISNING 2013 65 65
Redovisningsprinciper vilket innebär att de överskott som finns inom VAoch renhållningsverksamheterna är bokförda som en kortfristig skuld till respektive avgiftskollektiv. Sammanställd redovisning Enligt den kommunala redovisningslagen skall årsredovisningen omfatta en sammanställd redovisning. Syftet är att ge en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtaganden. En viss del av kommunens verksamhet bedrivs i andra former än via kommunala nämnder. Därför upprättas en sammanställd redovisning. Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att kommunens bokförda värden på aktier, andelar och grundfondskapital i dotterbolagen har eliminerats mot dotterbolagens egna kapital vid förvärvstillfället. Proportionell konsolidering innebär att endast den ägda andelen av dotterbolagens räkenskapsposter tas med i sammanställningen. Inom koncernen förekommer omfattande transaktioner mellan bolagen. Alla transaktioner av väsentlig betydelse mellan bolagen har eliminerats i den sammanställda redovisningen. Inga förvärvade över- eller undervärden finns i koncernen. I den sammanställda redovisningen ingår de bolag, stiftelser och kommunalförbund i vilka kommunen har väsentligt inflytande. Ett väsentligt inflytande antas föreligga om kommunen har minst 20 procent av rösterna. Nerikes Brandkår ingår trots att kommunens andel endast är 8,2 procent. Verksamheten bedrivs som ett kommunalförbund. Kommunen anses ha ett väsentligt inflytande. HALLBO redovisar ett högre grundfondskapital än kommunen. Kommunen tillämpade försiktighetsprincipen och skrev ner värdet på grundfondskapitalet. Den sammanställda redovisningen är inte upprättad enligt rekommendation nr 8.2 avseende en punkt. Den kommunala koncernens resultat- och balansräkning med tilläggsupplysningar har inte ställts upp jämte kommunens. Den sammanställda redovisningen bygger på preliminära uppgifter från de ingående enheterna. ÅRSREDOVISNING 2013 66
Hallsbergs kommun 694 30 Hallsberg Tel 0582-68 50 00 Fax: 0582 68 50 02 Hemsida: www.hallsberg.se E-post: kommun@hallsberg.se