Koppling mellan KPP och DRG erfarenheter från Sverige Mona Heurgren Landstingsförbundet/CPK
Agenda Vad är KPP? Användning av KPP i Sverige - Beskrivningsperspektivet - Ersättningsperspektivet Framtida utveckling av KPP och användningen
Vad är KPP-modellen? Kostnaderna beräknas bottom-up Informationen är individbaserad, processorienterad och organisationsoberoende Unika kostnader per patient Kostnader per vårdtjänst/aktivitet Speglar medicinsk praxis Befintlig information används Data kopplas samman i IT-system
Frågor som KPP kan ge svar på Hur ser praxis ut, vad får patienterna och vad kostar det? Vad kostar behandlingarna? Vad kostar det att ändra praxis? Vad kostar vårdtjänsterna (kostnad per vårddag, åtgärd, operation, DRG e t c)? Följer vi behandlingsprogrammen? Hur ligger vi till mot andra kliniker eller mot oss själva över tid i kostnader per behandlingar eller vårdtjänster? Vad kostar vården av enskilda individer?
Utgångspunkt Figur 1. Ersättningssystem Ersättningssystem 1. Beskrivningssystem 2. Ersättningsmodeller & avtal Verksamhetsdata: Kostnadsdata: Ersättningsmodeller: Avtal: Definition av vårdkontakt Primärklassificering: diagnoser och åtgärder. Självkostnader per produkt Självkostnad per patient KPP. Ersättningsformer: tex. prestationsersättning, anslag och kapitation. Vårdavtal mellan vårdgivare och beställare Sekundär klassificering: tex. DRG (verksamhetsresp. produktinriktad) Viktlistor Regelverk inom området Regelverk för debiteringar Uppföljning och revision Regelverk inom området Beskrivande Styrande Utvecklingsansvar inom SLL Vårdgivare / Producenter Lk-V BKV Bild: Georg Engel, SLL
Beskrivningssystem och ersättningssystem Skilj på beskrivningssystem och ersättningssystem! KPP och DRG är beskrivningssystem Beskrivningssystem kan utgöra komponenter i ersättningssystem Det är hela ersättningssystemets uppbyggnad som avgör hur det fungerar och vilka incitament som skapas!
Vad vill följa upp i hälso- och sjukvården? Är sjukvården vi tillhandahåller effektiv?
Uppföljningsområden Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Säker vård Patientfokuserad vård Effektiv vård (ur resultat- och kostnadsperspektiv) Jämlik vård Vård i rimlig tid Källa: Institute of Medicin
Bättre beslutsstöd Kräver Individdata KPP-data Beskrivningssystem Kvalitet- och resultat Mätning av patienttillfredsställelse Med dessa verktyg tillsammans kan vi beräkna effektivitet i sjukvården.
KPP och DRG KPP tar fram verkliga kostnader per vårdkontakt, DRG speglar den genomsnittlige patienten. KPP utgör underlag för DRG DRG kan enbart valideras genom KPP KPP utgör underlag för ytterfallsberäkningar, DRGvikter, förklaringsvärden mm KPP kan validera alla ersättningssystem KPP är beroende av att det finns beskrivning av vårdkontakten för att informationen ska bli meningsfull.
KPP i Sverige KPP är inte obligatoriskt i Sverige landstingen väljer själva om man vill införa KPP Nationellt KPP-arbete bedrivs på Landstingsförbundet Nationella KPP-principer finns En nationell KPP-databas sammanställs årligen, 2002 fanns 30% av svensk slutenvård med i databasen Utveckling av KPP-databaser för psykiatri och öppenvård pågår Nationella vikter för NordDRG tas fram årligen
KPP-projekt i Sverige Landsting Sjukhus med KPP KPP-projekt pågår Stockholm Huddinge& Karolinska Alla verksamheter Uppsala Akademiska & Enköping Östergötland Motala och Hjärtcentrum US Alla Verksamheter Skåne Lund & Malmö Alla akutsjukhus och psykiatri Halland Varberg & Halmstad Västra Götaland SU, SkaS, Kungälv SÄS Örebro Universitetssjukhuset i Örebro Karlskoga, Lindesberg Västernorrland Alla akutsjukhus Västerbotten Norrlands Universitetssjh Alla akutsjukhus Norrbotten Alla akutsjukhus Västmanland Centrallasarettet i Västerås
Användningsområden KPP Underlag för den operativa styrningen på sjukhus och kliniker Underlag för den strategiska styrningen av sjukvården landstingen/regionerna Underlag för nationella arbeten och analyser Underlag till DRG-vikter och DRG-utveckling samt till prislistor och budgetering
Underlag för den operativa styrningen Bistå ledningen med information kring produktionsprocessen kostnader och aktiviteter Managementfrågor underlag till styrningen av kliniken, t ex nyckeltal och redovisning av medicinsk praxis Underlag till interna köp-sälj avtal Budgetering, produktkalkylering, ytterfallsredovisning
8000 7000 6000 5000 Medicinsk praxis - stroke Stroke Baktlab Sjgm Lab Rtg Grund Start Kr 4000 3000 2000 1000 0 Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Dag 5 Dag 6 Dag 7 Dag 8 Dag 9 Dag 10 Dag 11 Dag 12 Dag 13 Dag 14 Dag 15 Dag 16 Dag 17 Dag 18 Dag 19
Medicinsk praxis galloperation Lapraskopisk Gallop 25000 Rtg 20000 Op Lab 15000 Grund Kr Start 10000 5000 0 Dag 1 Dag 2 Dag 3
Underlag till den strategiska styrningen Kostnader för omhändertagandet av olika patientgrupper prioriteringar Kostnader och volymer i förhållande till befolkningen Diskussionsunderlag om aktiviteter och medicinsk praxis och prisförhandlingar Produktivitet
De största DRG-grupperna DRG Namn Antal vårdtillfällen Genomsnittskostnad 2002 Genomsnittskostnad 2001 Genomsnittskostnad 2000 Förändring 2000-2002 i % 001 Kraniotomi >17 år ej trauma 2 971 153 600 138 000 125 400 22% 209 Stor led op m implantat nedre extremitet 5 649 80 300 77 500 76 900 4% 373 Vaginal förlossning U 21 704 18 100 17 600 16 700 8% 107 Koronar bypass utan hjärtkateterisering 2 820 133 600 133 200 120 900 11% 14 Spec kärlsjd hjärna exkl TIA 7 143 48 900 44 400 40 400 21% 112 Perkutan kardiovaskulär op 5 231 65 500 66 400 60 600 8% 483 Trakeostomi ej ÖNH-sjd 441 633 400 607 300 597 400 6% 105 Op på hjärtklaff utan hjärtkateterisering 1 140 200 100 198 000 180 500 11% 127 Hjärtsvikt och chock 6 240 31 000 28 900 27 100 14% 183 Buksmärta/gastroenterit >17 U 11 320 15 200 14 100 14 000 9%
Produktivitet Med produktivitet avses här att verklig kostnad ställs mot någon typ av prestationsmått Justering av prestationer för case-mix (fallblandning eller vårdtyngd ) är nödvändigt KPP tar fram de verkliga kostnaderna för produktionen
Utveckling slutenvård 1998-2002 Utveckling slutenvård 1998-2002 106 104 102 100 Index 98 96 Vårdtillfällen Case-mix DRG-poäng 94 92 90 1 2 3 4 5 år, år 1= 1998
Kostnad per konsumerat DRG-poäng Landsting/region Jönköping Skåne Stockholm Jämtland Östergötland Kalmar Halland Riket Västra Götaland Kronoberg Värmland Gävleborg Södermanland Örebro Västernorrland Västerbotten Dalarna Blekinge Västmanland Norrbotten 31230 31773 31848 31866 31929 32361 33223 33496 33816 34317 34431 34958 34978 35154 35848 36658 37688 37799 37864 38135 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000 Kronor
Produktivitet - konsumtion Förhållandet mellan produktivitet och mängden producerad vård Hög produktivitet - mycket vård Stockholm 110% Låg produktivitet - mycket vård Skåne 105% Kalmar Jämtland Mängden vård 100% 90% 95% Östergötland 100% 105% Örebro 110% Kronoberg Blekinge 115% Västra Götaland Västernorrland Västerbotten Västmanland 95% Halland Värmland Norrbotten Södermanland Jönköping Gävleborg 90% Dalarna Hög produktivietet - lite vård 85% Kostnad Låg produktivitet - lite vård
Jämförelse sjukhus - Case-mix index Sjukhus 2002 Index faktiska kostnader Index faktiska kostnader exkl ytterfall Case-mix index Förändring 2001-2002, i procentenheter Karolinska sjh 115 109 100 1 Huddinge sjh 104 111 107 4 Akademiska sjh 112 109 101 - Lund 132 127 107 1 Halmstad 70 78 92 - Varberg 63 70 86-2 Sahlgrenska 98 96 98-3 Kungälv 69 76 88 3 Skaraborg 74 84 97 2 Norrlands univ.sjh 96 95 101 2
KPP som underlag till NordDRG Användningsområden
Trimning T av kostnader
Viktberäkning NordDRG KPP-databasen används för nationella vikter Kostnadsytterfallen trimmas bort och extrema värden exkluderas (ca 5% av fallen) Medelkostnad beräknas för varje DRG-grupp Medelkostnaden för varje grupp relateras till medelkostnaden för hela materialet relativa vikter Vikter för lågfrekventa DRG sätts Vikterna beräknas årligen
Utveckla NordDRG Användning av KPP-databasen på nordisk nivå
DRG-profiler 120 Q 1 Med Q 3 Drg 121 Cirk.sjd m.infarkt &större kompl levande Yg 100 80 60 40 n = 2 7 90 Vtf min = 1 964 kr Q1 = 15 791 kr median = 24 362 kr Q3 = 38 150 kr Ytterfallsgräns = 88 100 kr max = 1 451 272 kr otrimmat medelv = 33 343 kr trimmat medelv = 27 804 kr 20 0 1 8 15 22 29 36 43 50 57 64 71 78 85 93 101 108 118 134 145 167 198 301 974 164 173 183 191 199 211 229 252 267 298 326 356 440 554 640
70 Q 1 Med Q 3 Drg 403 Lymfom & icke-akut leukemi m kompl Yg 60 50 40 30 20 10 0 1 6 11 16 21 26 31 36 41 46 51 56 61 66 72 77 82 87 92 97 n = 1 4 93 Vtf min = 2 0 28 k r Q1 = 9 1 88 k r median = 20 872 kr Q3 = 45 745 kr Ytterfallsgräns = 128 000 kr max = 821 963 kr otrimmat medelv = 39 689 kr trimmat medelv = 28 818 kr 104 110 117 123 128 138 148 156 164 189 207 227 246 256 305 364 712
DRG 14 - stroke Stor patientgrupp (tredje största antalsmässigt och femte största kostnadsmässigt) Stora skillnader i sjuklighet och kostnader för de patienter som ingår i gruppen Många komplicerande faktorer påverkar förloppet och tillståndet hos patienten
Utredning Stroke Stroke samband antal diagnoser -resursförbrukning Mkost Mvtid 40,0 120 000 kr Mvtid 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 2 919 vtf 2 717 2 123 1 139 507 210 58 49 100 000 kr 80 000 kr 60 000 kr 40 000 kr 20 000 kr Genomsnittskos tnad 0,0 0 kr 1 2 3 4 5 6 7 8 Antal diagnoser
Utredning stroke, forts DRG 14 All cases CC Not CC Antal 13 686 5 097 8 589 Medelkostnad 31 647 35 917 29 112 Medelvårdtid 9,0 11,1 7,8 Beslut: Split av DRG 14 på komplicerade och ej komplicerade fall, genomfördes 2004
KPP ur ett ersättningsperspektiv Hur används KPP i ersättningsmodeller i Sverige?
KPPs roll i ersättningssystemen KPP används som debiteringsunderlag vid universitetssjukhusen för främst högspecialicerade fall, i vissa fall för patienter från andra landsting eller från andra länder KPP används för att ta fram ytterfallskostnader för debitering av extremt dyra fall KPP används som underlag till DRG
Krav på ersättningsmodeller idag Öka produktiviteten Öka effektiviteten Dela den ekonomiska risken Trygga grunduppdraget - befolkningsperspektivet Öka tillgängligheten Styra mot mål/resultat
Vem tar den finansiella risken? Ekonomisk risk vid olika ersättningsmodeller Hög Risk Producent Betalare/köpare Låg Ersättningsmodell Styckepris Per dag PPS Vårdepisod Kapitering Anslag (t ex DRG)
Användning i Sverige DRG och prestationsbaserade ersättningssystem Grupp 1 Använder DRG som en del i ett ersättningssystem för det flesta verksamheter med en ersättningsnivå mellan 50-100% Stockholms läns landsting, Region Skåne, Västra Götaland, Östergötland, Grupp 2 Använder DRG som en del i ett ersättningssystem för en mindre del av verksamheten (utomlänspatienter, ett visst sjukhus etc) resten ramanslag Västerbotten, Uppsala etc Grupp 3 Använder DRG som ett analys instrument - ramanslag Tex Jönköping Grupp 4 Använder inte DRG över huvudtaget ramanslag Dalarna, Värmland etc
Olika ersättningsmodellers effekter Bidra till hälsa Tillgänlighet Flexibilitet Kostnadskontroll Anslag + - +/- +++ Kapitering +++ - + +++ DRG + ++ ++ ++ Per styck +/- +++ +++ -- Fritt efter www.hopitalmanagement.net
Krav på information i olika ersättningsmodeller Beskrivningssystem Ersättningsmodell Individdata KPP Nord-DRG Diagnoser Åtgärder Index 1 Resultatdata Självkostnader Resultaträkning Styckepriser Ja Ja Ja Ja Ja Per dag/dygn Ja (Ja) Ja Ja PPS NordDRG 2 slv Ja (Ja) Ja Ja Ja (Ja) (Ja) PPS NordDRG-O öv Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Vårdepisoder Ja Ja Ja Ja Ja Ja Kapitering Ja (Ja) (Ja) (Ja) Ja (Ja) (Ja) Anslag Ja Målrelaterad Ja Ja Ja Ja
Dagens trend i Sverige Både och (inte antingen eller) En blandning av olika ersättningsmodeller - Kombination av anslag/kapitering, prestationsersättning och målrelaterad ersättning Utveckling av olika beskrivningssystem och fler alternativa ersättningsmodeller
Ersättningsmodell Stockholm M ålrelaterad ersättning Prestationsbaserad ersättning Anslag för grunduppdrag
Fortsatt KPP-arbete
Exempel på analyser med KPP KPP och processarbete vid sjukhus nationella kvalitetsregister vårdepisoder/vårdprogram Benchmarking KPP i öppenvård, psykiatri och primärvård KPP i kommunal vård produktivitetsberäkningar forskningsprojekt
Pågående utvecklingsarbete Fler sjukhus/kliniker i Sverige med KPPredovisning Ny primärklassifikation för medicinsk öppenvård (KVÅ) Utveckla KPP för hela öppenvården (inklusive psykiatri och primärvård) Utveckling av KPP i kommunal vård Nordiskt KPP-projekt Utveckling av NordDRG för hela den sjukhusanslutna vården
Erfarenheter av att införa KPP Fokusera inte på ekonomifrågor Skilj beskrivningssystem från ersättningssystem! Att sila mygg och svälja kameler Good enough Utgå från verkligheten de lokala förutsättningarna ska bli styrande Underskatta inte misstron mot individbaserad redovisning i sjukvården!
Sammanfattningsvis
KPP i framtiden Individbaserad kostnadsredovisning är här för att stanna Förbättring av kvaliteten i data med hjälp av förbättrade IT-stöd Utveckling av informationen både ur ett beskrivningsperspektiv och ersättningsperspektiv Fortsatt utveckling av fler verktyg för uppföljning Kombinera KPP med andra verktyg Samarbete nationellt och internationellt
Hemsidor KPP-arbetet www.lf.se/kpp Centrum för patientklassificering (CPK) http://www.socialstyrelsen.se/om_sos/organisatio n/epidemiologiskt_centrum/enheter/cpk