DAGSPRESSENS ekonomi 2006 1 PRESSTÖDSNÄMNDEN
2
DAGSPRESSENS ekonomi 2006 2007-07-31 Sara Gunnarsson Karl Erik Gustafsson 3
Innehållsförteckning 4
Förord 6 Dagspressens ekonomi 2006 1 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 2 3 3.1 3.1.1 3.1.2 3.2 3.3 3.4 4 Branschresultat 7 Upplaga 8 Annonser 9 Dagspressbranschens ekonomi 11 De största tidningsenheternas ekonomi 13 Dagstidningsföretagens lönsamhet 14 Soliditet 17 Årsbästa lönsamhetstal 18 Lönsamheten 2006 i ett tidsperspektiv 21 Lågfrekventa dagstidningars ekonomi 22 Medel- och högfrekventa dagstidningars ekonomi 23 Tidningar med allmänt driftsstöd 23 Landsortstidningar med stöd 23 Storstadstidningar och särskilda nyhetstidningar med stöd 24 Övriga landsortstidningar 24 Övriga storstadstidningar 25 Konkurrensorterna inom landsortspressen 26 Sammanfattning 28 Bilagor 31 1 Tidningsföretagens resultat 2006 32 2 Presstöd per tidning 2000-2007 38 3 Det statliga stödet till dagspressen 1969/70-2007 42 4 Underlaget 43 5 Lönsamhetstabeller 44 5
Förord Presstödsnämnden skall enligt förordningen (SFS 1988:673) följa och analysera den ekonomiska utvecklingen för olika tidningsgrupper och övriga väsentliga förändringar inom dagspressen. Uppgiften har ansetts nödvändig för att statsmakterna kontinuerligt skall kunna bedöma behovet av statliga åtgärder inom området. I motiven har också betonats vikten av att regelbundet tillföra den mediepolitiska debatten ett allmänt tillgängligt ekonomiskt referensmaterial. Denna rapport om dagspressens ekonomi 2006 är den trettioförsta i ordningen. För innehållet i rapporten svarar professorn Karl Erik Gustafsson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping och byrådirektören Sara Gunnarsson, Presstödsnämnden. Byrådirektören Magnus Hellström, Presstödsnämnden, har gjort omslag och givit rapporten dess grafiska form. Stockholm i juli 2007 Ann-Christin Nilsson T.f. Kanslichef 6
Dagspressens Ekonomi Branschresultat 1 Branschresultat Den analys av dagspressens ekonomiska förhållanden 2006 som redovisas här bygger på årsredovisningar från 100 dagstidningsföretag med bokslut under 2006. I de första analyserna av detta slag för tre decennier sedan var antalet dagstidningsföretag runt 130. Skillnaden är ett uttryck för en strukturförändring som sedan mitten av 1970-talet visat sig i en successiv minskning av antalet tidningsföretag, på senare år främst genom sammanslagningar. Nedgången har hållits tillbaka genom en mer eller mindre kontinuerlig etablering av endagstidningar. Det statistiska underlaget för rapporten består utöver årsredovisningarna av uppgifter från Institutet för reklam- och mediestatistik (IRM), Tidningsstatistik (TS) och Tidningsutgivarna (TU). Underlaget i form av årsredovisningar kommenteras i bilaga 4. Bilagan innehåller också definitioner av de nyckeltal som används i framställningen. I takt med sammanslagningarna av tidningsföretag har svårigheterna ökat att med hjälp av årsredovisningarna bedöma enskilda tidningsföretags ekonomiska situation. I ett antal fall använder vi därför koncernuppgifter eller uppgifter från sammanställningar som gjorts pro forma. Det senare gäller till exempel när annonsfunktionen hanteras i ett dotterbolag. Denna organisationsform har under 2006 förlorat i popularitet genom sänkningen av reklamskatten i början av året. Separata annonsförsäljningsbolag har i många fall lagts ned eller förklarats vilande. Inledningsvis klarlägger vi på olika sätt dagstidningsbranschens ekonomiska läge 2006. Därefter belyser vi i görligaste mån det ekonomiska utfallet för de 100 dagstidningsföretagen. I bilaga 1 redovisas tidningsföretagens resultat 2006 företag för företag så långt det nu är möjligt. Bilaga 2 innehåller uppgifter per tidning om presstöd från och med 2000 i form av driftsstöd och distributionsstöd. Uppgifter om presstödet till och med 1999 kan lätt hämtas ur äldre källor. Stödet per tidning till och med 1979 redovisades i betänkandet (SOU 1980:32) Stödet till dagspressen. Stödet per tidning 1980-1989 presenterades i presstödsnämndens rapport över dagspressens ekonomi 1989. Stödet per tidning 1990-1999 visades i nämndens rapport över dagspressens ekonomi 1999. Presstödets storlek per år över statsbudgeten från starten budgetåret 1969/70 framgår av bilaga 3. 7
Dagspressens Ekonomi Branschresultat 1. 1 Upplaga Dagspressens totalupplaga 2006 blev enligt TS-statistiken 3 927 600 exemplar (2005: 3 996 300 ex). Detta innebar, som tabell 1 visar, inte bara att den totala upplagan fortsatte att krympa, denna gång med 72 500 (2005: 52 900 ex), utan också att nedgången fortsatte att öka. I relativa tal blev minskningen 1,8 procent (2005: -1,3 %). Nedgången drabbade enbart gruppen flerdagarstidningar (4-7 nr/v) och denna med 2,1 procent (-1,3 %). Inom denna grupp föll kvällspressens upplaga med 3,3 procent ( 2,3 %). För gruppen fådagarstidningar (1-3 nr/v) steg däremot upplagan med 1,4 procent (+3,7 %). Tabell 1. Dagspressens upplageutveckling (2004-2006 vard. 1 000 ex) 2004 2005 2006 Utgivningsfrekvens Antal tidn Upplaga Antal tidn Upplaga Antal tidn Upplaga 1 nr/vecka 49 190,5 52 201,6 51 197,5 2 nr/vecka 6 36,1 6 35,5 7 43,5 3 nr/vecka 15 155,1 16 160,1 16 160,0 4 nr/vecka 4 47,3 4 46,5 4 45,1 5 nr/vecka 7 89,0 4 54,0 4 53,9 6 nr/vecka 60 1 476,6 59 1 425,7 57 1 404,4 7 nr/vecka 13 2 039,8 14 2 076,7 14 2 023,2 därav landsortspress 6 287,7 7 342,7 7 334,7 storstadsmorgonpress 5 965,9 5 965,6 5 945,7 storstadskvällspress 2 786,2 2 768,4 2 742,8 Samtliga tidningar 154 4 049,2 156 4 000,1 153 3 927,6 4-7 nr/vecka 84 3 652,2 82 3 602,9 79 3 526,6 Källa: TS-tidningen. Folkmängden i Sverige den 1/1 2006 var 9 047 752 invånare. I förhållande till folkmängden blev nedgången något större. För samtliga flerdagarstidningar (4-7 nr/vecka) noterades 2,5 procent (-1,7 %). Det blev -3,7 procent (-3,4 %) för kvällstidningarna och -2,2 procent (-1,3 %) för morgonpressen. Uppgången för fådagarstidningarna stannade i förhållande till folkmängden på l,0 procent. Några förändringar i antal tidningar och utgivningsfrekvens kunde registrerades under 2006. Lidingö Tidning ökade utgivningsfrekvensen från ett till två nummer i veckan och dess ägare VLT i Västerås avslöjade planer att starta nya endagstidningar i Storstockholm (bland annat i Täby). I samband med skapandet av Dalarnas Tidningar i Falun av Falu- Kuriren, Borlänge Tidning och Nya Ludvika Tidning minskade antalet sexdagarstitlar med två. Liknande förändringar kan väntas under 2007. För nästan 80 procent av flerdagarstidningarna minskade upplagan under 2006. De relativt sett största minskningarna (-3,5 % eller mer) noterade andratidningarna Dagen, Dala-Demokraten, Expressen, Folket, Folkbladet Norrköping, Nyheterna, Östra Småland och Sydöstran. Flera förstatidningar gick lika kraftigt bakåt, nämligen Dagens Nyheter, Ljusnan, Nerikes Allehanda, Sundsvalls Tidning, Sydsvenskan, Trelleborgs Allehanda och 8
Dagspressens Ekonomi Branschresultat Östersunds-Posten. Bäst gick det för andratidningen Svenska Dagbladet och förstatidningen Katrineholms-Kuriren. Med undantag för Svenska Dagbladet hör andratidningarna till de mest drabbade med avseende på upplageförluster. Bilden är som nämnts ljusare bland fådagarstidningarna. För ca 40 procent av tidningarna minskade upplagan under 2006. Å andra sidan noterade elva fådagarsdagstidningar en upplagetillväxt på 10 procent eller mer. För de endagstidningar som under de senaste åren ökat utgivningsfrekvensen var utvecklingen gynnsam. Tvådagarstidningen Lidingö Tidning höll sin upplaga, tredagarstidningen Världen idag ökade med nästan fem procent och tredagarstidningen Kungsbacka-Posten med hela 6,5 procent. Den i presspolitiken rekommenderade stegvisa lanseringen av nya tidningar fick ökat empiriskt stöd. Geografiskt koncentreras nästan hälften av den totala upplageminskningen till Storstockholm och Skåne. Den mest näraliggande förklaringen är den allt intensivare konkurrensen från gratistidningar i just dessa områden. En förklaring till den allmänna nedgången som ligger nära till hands är de fortsatte prishöjningar över konsumentprisindex som tidningarna gör på abonnemang och lösnummer och den låga priskänsligheten på dagstidningar. Detta kan belysas med kvällspressen som exempel. Kvällstidningarna höjde i juni 2006 lösnummerpriset från 8 till 9 kronor på vardagar och från 8 till 10 kronor på söndagar, dvs. med 12,5 respektive 25 procent, Aftonbladet först och Expressen två dagar senare. Upplagan sjönk på helårsbasis för Aftonbladet med 2,9 och för Expressen med 3,9 procent. Med utnyttjande av den låga priskänsligheten kunde tidningarna genom prishöjningen kraftigt förstärka sina upplageintäkter. Expressen drabbades visserligen av den största upplageminskningen, såväl absolut som relativt, men tidningen var också den som gynnades mest intäktsmässigt. Man kan säga att Schibstedägda Aftonbladet gav Bonnierägda Expressen ett rejält handtag, eftersom Expressen inte ensam vågat göra någon prishöjning alls. I juni 2007 höjde kvällstidningarna åter priset, Aftonbladet först och Expressen dagen efter. Priset steg nu från 9 till 10 kronor på vardagar, dvs. med 11,1 procent. Det går att beräkna utfallet, en upplageminskning på ca 3 procent för kvällspressen men samtidigt en intäktsförstärkning. 1. 2 Annonser Den totala annonsvolymen gick under 2006 upp till 758 091 spaltmeter, vilket framgår av TU-statistiken återgiven i tabell 2. Det innebar en förbättring från 2005 med 1,4 procent (2,4 % från 2004 till 2005). Storstadspressen (morgon- och kvällstidningar), som svarade för oförändrat 30 procent av dagspressens totala annonsvolym, redovisade 2006 en uppgång på 1,8 procent (4,7 %). Landsortspressens ökning stannade på 1,3 procent (1,5 %). Till skillnad från fallet med upplagan, sker sedan 2003 en successiv återhämtning av förlorad annonsvolym, även om det bara rör sig om ett par procent per år. Särskilt glädjande för dagspressen det återkommer ofta i årsredovisningarna - är en ökning av platsannonseringen under 2006. Det var den som var det stora glädjeämnet under rekordåret 1989. Annonsvolymens tillväxt avtog alltså något. Kvällspressen har uppenbart tappat en del av sin slagkraft på annonsmarknaden och ökade bara med 0,4 procent (4,8 %). Igen kan konkurrensen från gratistidningarna vara en av orsakerna. Mer framgångsrika inom storstadspressen var morgontidningarna med en ökning på 1,8 procent (5,8 %). Inom landsortspressen utmärkte sig de mindre och medelstora tidningarna (högst 30 000 exemplar). Där låg ökningen av annonsvolymen på 2,1 procent. För de stora tidningarna i landsorten (>30 000 exemplar) stannade volymtillväxten på 1,3 procent. 9
Dagspressens Ekonomi Branschresultat Tabell 2 Dagspressens annonsvolym 1985-2006 (spaltmeter) År Storstadspress Landsortspress Dagspressen totalt 1985 267 387 670 500 937 887 1986 263 426 656 440 919 866 1987 283 654 710 417 994 071 1988 298 969 758 256 1 057 225 1989 329 933 803 701 1 133 634 1990 306 571 760 977 1 067 548 1991 265 938 693 755 959 693 1992 240 644 648 253 888 897 1993 228 087 618 651 846 738 1994 251 427 616 041 867 468 1995 260 162 623 962 884 124 1996 250 109 568 530 818 639 1997 258 069 571 008 829 077 1998 265 419 599 209 864 628 1999 242 319 589 719 832 038 2000 242 836 604 744 847 580 2001 207 444 557 351 764 795 2002 198 669 531 839 730 508 2003 204 000 507 766 711 766 2004 214 002 515 706 729 709 2005 2006 224 111 227 183 523 352 530 907 747 463 758 091 Källa: Tidningsutgivarna (TU) Enligt IRM ökade dagspressens annonsintäkter från 2005 till 2006 med 6,8 procent. Ökningen för morgonpressen blev 7,1 procent och för kvällspressen 4 procent. Storstadspressens morgontidningar ökade mer än landsortstidningarna, 9,1 procent respektive 5,5 procent. Även på annonssidan höjer dagstidningarna successivt priset. 10
Dagspressens Ekonomi Branschresultat 1. 3 Dagspressbranschens ekonomi Om man adderar intäkter och kostnader av olika slag under 2006 från tidningsutgivning och närbesläktad verksamhet för de 100 dagstidningsföretag som föreliggande analys avser, får man det utfall som redovisas i tabell 4. Tabell 3. Dagstidningsbranschens ekonomi 2006 Resultatposter Miljoner kronor Rörelseintäkter 19 663 Statligt selektivt driftsstöd 425 Rörelsekostnader (inklusive avskrivningar) 18 545 Rörelseöverskott 1 543 Finansiellt netto 642 Nettoöverskott 2 185 Källa: Tidningsföretagens årsredovisningar Enligt årsredovisningarna uppgick dagstidningsföretagens totala rörelseintäkter 2006 till 19,7 miljarder. Det statliga driftsstödet blev 425 miljoner enligt de stödberättigade företagens årsredovisningar. 11
Dagspressens Ekonomi Branschresultat I tabell 4 visas presstödet över statsbudgeten från och med budgetåret 1990/91 till och med kalenderåret 2006. Från 2005 till 2006 ökade stödet med 1,7 procent. Tabell 4 Presstödet 1990/91-2006 (miljoner kronor) Budgetår Driftsstöd Utvecklingsstöd Distributionsstöd Förändring i procent 1990/91 439,1 24,6 82,4 16,0 1991/92 431,2 34,4 79,5 0,0 1992/93 421,7 30,3 72,3-3,8 1993/94 425,4 18,8 73,1-1,3 1994/95 411,4 3,1 73,0-5,8 1995 406,1 1,3 43,0-1,0 1996 444,6 0,5 70,0 7,6 1997 467,4 0,5 68,5 4,1 1998 469,9-73,0 1,2 1999 441,6-73,0-5,2 2000 438,8-74,9-0,2 2001 420,9-76,1-3,2 2002 410,7-75,5-2,2 2003 412,6 13,4 84,7 5,0 2004 420,6 11,9 83,8-0,8 2005 417,3 4,4 83,5-2,1 2006 429,6-82,8 1,7 Den ekonomiska roll det statliga stödet spelar för dagspressen kan mätas på olika sätt. En metod är att relatera det till branschens totala utgivningskostnader (rörelsekostnader inklusive avskrivningar). Om man väljer detta belopp som jämförelseled, finner man att presstödet 2006 svarade för 2,6 % procent av dagspressens kostnader. Distributionsstödet, som 1995 avsåg sex månader, utgår i form av rabatterade avgifter till tidningsföretag som samverkar i tidningsutbärningen och för de exemplar denna omfattar. Från 2003 till 2006 utgick ett särskilt stöd till lördagsdistribution av morgontidningar. Dagspressens rörelsekostnader inklusive avskrivningar 2006 var 18,5 miljarder. Branschen som helhet fick därmed ett rörelseöverskott på 1,5 miljarder, en förbättring med nästan 450 miljoner. I förhållande till rörelseintäkterna utgjorde rörelseöverskottet 7,9 procent (6,0 %). Sänkningen av reklamskatten och höjningen av fribeloppet den 1 januari 2006 kan beräknas ha bidragit med ungefär 20 procent av resultatförbättringen från 2005 till 2006. Konsekvenserna av denna från branschen eftertraktade åtgärd, som i absoluta tal betytt mest för de stora tidningarna, omnämns bara i ett par av årsredovisningarna. Finansrörelsen gav 2005 ett netto på 283 miljoner som 2006 växte till 642 miljoner. Detta är ett högre finansnetto än normalt för dagspressen. Två förklaringar till detta är att en rad tidningsföretag gjort betydande realisationsvinster vid försäljning av tryckerier/ tryckeriaktier (Hallands Nyheter och TTELA) eller av aktier i Blocket AB (Helsingborgs Dagblad, Gota Media och Nya Wermlands-Tidningen). 12
Dagspressens Ekonomi Branschresultat Den ekonomiska sammanställningen från årsredovisningarna visar ett överskott efter finansnetto på 2,2 miljarder, en förbättring med 800 miljoner. I relation till rörelseintäkterna motsvarade det 11,1 procent (7,5 %). Summerat på detta sätt visade 2006 en klar förbättring av nettoresultatet i förhållande till 2005. Det är värt att notera att även om realisationsvinsterna blev betydande, kom drygt hälften av resultatförbättringen från tidningsrörelsen, dvs. från utgivningen av traditionella betaltidningar. 1. 4 De största tidningsenheternas ekonomi Sammanställningar på branschnivå ger inte en korrekt bild av dagspressens ekonomi. För detta krävs bedömningar på företagsnivå, det vill säga på faktisk besluts- och resultatnivå. På branschnivå blandas goda och dåliga resultat på ett sätt som inte sker i verkligheten. Efter de många sammanslagningarna under senare år i branschen har det successivt blivit allt intressantare att jämföra ekonomin för tidningsgrupper eller tidningsenheter. I tabell 5 presenteras en sammanställning med enheter som bidrar med mer än tre procent av branschens intäkter (exklusive driftsstöd). Tillsammans svarar de sex tidningsenheterna för 76 procent av de totala intäkterna. Nettoresultatet anges inklusive eventuellt driftsstöd. Närmast efter tidningsenheterna i tabellen hamnar Norrköpings Tidningar och Hallpressen med branschandelar på just 3,0 procent. Tabell 5. De största tidningsenheternas ekonomi 2006 Tidningsenhet Intäkter Nettoresultat Milj kr Andel (%) Milj kr Bonnier AB (dagstidningar) 5 608 28,5 393 Schibsted (AB och SvD) 3 469 17,6 288 Stampen Gruppen (GP) 3 233 16,4 296 NWT/HD 1 098 5,6 407 MittMedia Förvaltnings AB (GD) 1 061 5,3 39 Gota Media, Kalmar/Borås 755 3,8 242 Dagspressens totalt 19 663 100,0 2 185 Av tabellen framgår att dagstidningsdelen inom Bonnier AB (Dagens Industri, Dagens Nyheter, Expressen, Kristianstadsbladet, Sydsvenska Dagbladet och Ystads Allehanda/ Trelleborgs Allehanda) 2006 svarade för 5,6 miljarder av dagspressens totala intäkter på 19,7 miljarder. Detta utgjorde 28,5 procent av totalintäkterna. Gruppens dagstidningar genererade en vinst på 393 miljoner, vilket gav en nettomarginal på 7,0 procent. Det var en kraftig förbättring av resultatet i förhållande till 229 miljoner 2005. Dagens Nyheter gick inte längre med förlust utan gav ett visst överskott. Dagens Industri levererade ett resultat (20,9 % i nettomarginal) som hörde till branschens tio bästa. Expressen tycks ha lagt sina förlustår bakom sig. Den näst största enheten 2006 var den som bildades av Aftonbladet och Svenska Dagbladet vid det norska börsnoterade tidningsföretaget Schibsteds förvärv av tidningarna. Tillsammans bidrog tidningarna med 17,6 procent av branschintäkterna. Det sammanlagda resultatet 2006 blev en något försämrad nettomarginal, från 10,0 till på 8,3 procent. Svenska Dagbladet gick åter med förlust. 13
Dagspressens Ekonomi Branschresultat Ungefär lika stor andel men något bättre lönsamhet hade den enhet som bildades av Stampen efter det förvärv av Centertidningar AB som Stampen ledde. Gruppens branschandel steg från 9,2 procent 2005 till 16,4 procent 2006. Räknar man också in MittMedia som ingick i det konsortium som köpte Centertidningar, blir gruppens andel 21,7 procent. Tillsammans svarade de tre stora, Bonnier, Stampen och Schibsted, för drygt sextio procent av branschens intäkter. Steget från de tre stora till de övriga enheterna i tabellen är stort. Runt, i detta sammanhang blygsamma, fem procent ligger NWT/HD, som formellt inte är en grupp, och MittMedia-gruppen. Inte långt efter kommer Gota Media. NWT/HD har en beräknad nettomarginal på nästan 40 procent. Gota Media presterade drygt 30 procent. I båda fallen bidrog realisationsvinster till starka finansnetton. MittMedia är inne i en omstruktureringsfas och dess resultat påverkas också av att ett par andratidningar ingår i gruppen. Bonniergruppen är fortfarande den största inom dagspressen, men genom de senaste årens förvärv utan inblandning av Bonniergruppen har ett par motvikter till Bonniergruppen skapats i Schibsteds och Stampens grupperingar. Försäljningen av Centertidningar AB till ett konsortium av landsortstidningar förändrade styrkeförhållandena inom dagspressen. Den svenska landsortspressen har alltid varit stark, i varje fall på papperet, men har nu också blivit det i praktiken. Genom organiseringen i kraftfulla grupper kan landsortspressen till och med fungera som en motkraft till huvudstadspressen. 1. 5 Dagstidningsföretagens lönsamhet Bara för sådana dagstidningsföretag som inte erhåller allmänt driftsstöd är det meningsfullt att gå vidare och beräkna lönsamheten. Det rör sig för 2006 om 51 tidningsföretag (2-7 nr per vecka). Vi använder oss av tre lönsamhetsmått: bruttomarginal, nettomarginal och avkastning på totalt kapital. I figur 1 presenteras fördelningen av bruttomarginalen för berörda 51 företag. För bara sex av tidningsföretagen var bruttomarginalen noll eller negativ. För mer än femtio procent av företagen låg bruttomarginalen i intervallet 1-10 procent. Fjorton företag placerade sig i intervallet 11-20 procent och fyra företag däröver. I förhållande till 2005 rör det sig om en förskjutning av tyngdpunkten ett steg åt höger i diagrammet. Figur 1. Dagstidningsföretagens bruttomarginal 2006 Antal 25 20 19 15 10 8 11 5 5 4 3 0 1-5 -4-0 1-5 6-10 11-15 16-20 21-25 Procent 14
Dagspressens Ekonomi Branschresultat Medianvärdet för bruttomarginalen 2006 blev 9,0 procent. Detta tal kan egentligen bara jämföras med bruttomarginalen för 1997 och åren därefter. Tidigare gällde som bekant en annan definition. Figur 2 över utvecklingen av bruttomarginalen sedan 1976 är därmed mer intressant med avseende på vändningar och trender än nivåer. Procenttalet för 2000 har justerats (från 11,9 till 7,2 %) med avseende på de överskottsmedel på pensioner som då ingick i redovisningen. I förhållande till 2005, innebar resultatet 2006 en fortsatt förbättring (från 6,3 till 9,0 %). Figur 2. Dagstidningsföretagens bruttomarginal 1976-2006 Procent 12 10 8 6 4 2 0 1976 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 2006 I figur 3 redovisas fördelningen av nettomarginalen för de 51 tidningsföretag som fyller de angivna villkoren. Bara sju företag fick en nettomarginal som var noll eller negativ. Femton av företagen återfinns i intervallet 1-10 procent. För mer än vartannat företag blev nettomarginalen större än tio procent. Här låg fyra företag över 20 procent i nettomarginal. Även här har tyngdpunkten i diagrammet förskjutits ett steg åt höger Figur 3. Dagstidningsföretagens nettomarginal 2006 Antal 25 20 15 13 10 7 10 7 9 5 5 0 0-5 -4-0 1-5 6-10 11-15 16-20 21-25 Procent 15
Dagspressens Ekonomi Branschresultat Medianvärdet för nettomarginalen 2006 steg till 12,0 procent (2004: 7,6 %). Enligt serien av medianvärden för nettomarginalen, som presenteras i figur 4 för perioden 1976-2006 (med justering av nettomarginalen för 2000 från 13,2 till 7,2 %), var det lönsamhetstal som noterades för 2006 nästan dubbelt så stort som periodens medianvärde på 6,4 procent. Lönsamhetstalet för 2006 är ett nytt rekord, som ligger drygt 30 procent över det gamla rekordet på 9,1 procent från 1987. Figur 4. Dagstidningsföretagens nettomarginal 1976-2006 Procent 12 10 8 6 4 2 0 1976 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 2006 I figur 5 redovisas räntabiliteten i form av avkastning på totalt kapital 2006. Samma 51 företag ingår som vid beräkningen av brutto- respektive nettomarginal. För sju företag var räntabiliteten noll eller negativ. Fjorton företag hade en avkastning i intervallet 1-10 procent. För mer än hälften av företagen var avkastningen större än 10 procent. Medianvärdet för 2006 blev 12,3 procent, vilket var en förbättring från 2005 (10,6 %). Figur 5. Dagstidningsföretagens räntabilitet 2006 Antal 25 20 15 11 11 10 9 6 5 3 4 3 4 0-5 -4-0 1-5 6-10 11-15 16-20 21-25 26- Procent 16
Dagspressens Ekonomi Branschresultat 1. 6 Soliditet Dagstidningsföretagens soliditet steg successivt under 1980-talet som en följd av ett förbättrat konjunkturläge. I början av 1980-talet var soliditeten för dagstidningsföretag utan allmänt driftsstöd drygt 15 procent. Soliditeten växte för dessa tidningsföretag till 25 procent i mitten av decenniet för att 1989 bli nästan 30 procent. Under början av 1990-talet steg soliditeten till ca 35 procent och passerade i slutet av samma årtionde 40 procent. Medianvärdet för 2006 blev 47,1 procent (2005: 47,2 %). För dagstidningsföretag med allmänt driftsstöd för de så kallade andratidningarna - var soliditeten i början av 1980-talet knappt 4 procent. Den steg till 5-6 procent i mitten av decenniet. Soliditeten nådde i denna grupp 1989 och 1990 upp till 8-9 procent men blev negativ 1991. Efter rekonstruktioner bland andratidningarna under 1992 blev soliditeten åter positiv, under 1993 steg den till 12-13 procent och 1994-1996 låg den på ca 20 procent. År 1997 växte den till drygt 25 procent men föll 1998 till 21 procent och 1999 till 16 procent. Den ökade 2000 till 29 procent och 2001 till 36 procent. Soliditetstalet föll 2002 till 31 procent, återhämtade sig 2003 till 47 procent, men föll på nytt 2004, nu till 35 procent. Det steg till 39 procent 2005 men föll 2006 till 24 procent, dvs. till hälften av förstatidningarnas soliditet. 17
Dagspressens Ekonomi Branschresultat 1. 7 Årsbästa lönsamhetstal Rangordningar av årsbästa lönsamhetstal ger möjligheter till fördjupad kunskap om dagspressens ekonomi. Storlek och konkurrensförhållanden för de tidningsföretag som placerar sig bland de tio bästa liksom förekomsten i rangordningarna av landsortsoch storstadstidningar, morgon- och kvällstidningar samt tidningar med hög eller låg periodicitet säger mycket om de faktorer som bestämmer lönsamheten. För den som är särskilt intresserad kan jämförelser med motsvarande sammanställningar tidigare år ge ökade insikter om tidningsutgivningens ekonomiska villkor. I tabell 6 som innehåller en rangordning efter bruttomarginal finns såväl stora som små tidningsföretag. I tabellen nästan varvas stora och små. Där finns de väletablerade stora landsortstidningarna Nya Wermlands-Tidningen, Hallands Nyheter, Östersunds- Posten och Helsingborgs Dagblad, affärstabloiden Dagens Industri liksom de medelstora och mindre landsortstidningarna, tredagarstidningen Nya Lidköpings-Tidningen, Lokaltidningar i Västergötland (Skaraborgs Allehanda m fl), Södermanlands Nyheter och tvådagarstidningarna Dalslänningen och Nynäshamns-Posten. Dagens Industri är alltså den enda storstadstidningen i toppen. Tabell 6 Tidningsföretag med största bruttomarginal 2006 Rang Företag % 1. Nya Wermlands-Tidningen 25 2. Nya Lidköpings-Tidningen 25 3. Lokaltidningar i Västergötland 22 4. Dagens Industri 21 5. Hallands Nyheter 16 6. Dalslänningen 16 7. Södermanlands Nyheter 16 8. Östersunds-Posten 13 9. Helsingborgs Dagblad 13 10. Nynäshamns-Posten 13 En rangordning efter nettomarginal visas i tabell 7. De skillnader som finns mellan företagen i tabellen beror på hur finansrörelsen organiserats och vilket överskott den gett. Under 2006 har som nämnts realisationsvinster av olika slag haft stort inflytande på nettoresultatet. Ordningen är något omkastad i denna tabell, Helsingborgs Dagblad avancerar medan Dagens Industri retirerar. Nya på listan är Borås Tidning/Gota Media, TTELA, Norrköpings Tidningar och Ulricehamns Tidning. Dalslänningen, Södermanlands Nyheter, Östersunds- Posten och Nynäshamns-Posten faller ifrån. 18
Dagspressens Ekonomi Branschresultat Tabell 7 Tidningsföretag med största nettomarginal 2006 Rang Företag % 1. Nya Wermlands-Tidningen 52 2. Borås Tidning 32 3. Hallands Nyheter 32 4. Nya Lidköpings-Tidningen 32 5. TTELA 30 6. Helsingborgs Dagblad 28 7. Norrköpings Tidningar 24 8. Lokaltidningar i Västergötland 23 9. Dagens Industri 21 10. Ulricehamns Tidning 20 En rangordning efter räntabilitet återfinns i tabell 8. Den visar värdet av att använda flera lönsamhetsmått parallellt. Nu ligger Lokaltidningar i Västergötland (Skaraborgs Allehanda, Mariestads-Tidningen och Hjo Tidning) och TTELA i topp, i en klass för sig. Dagens Industri finns inte med. Här tillkommer VLT och Hallpressen, samtidigt som Östersunds- Posten och Södermanlands Nyheter kommer tillbaka. Tabell 8 Tidningsföretag med högsta räntabilitet 2006 Rang Företag % 1. Lokaltidningar i Västergötland 69 2. TTELA 66 3. Hallands Nyheter 37 4. VLT 32 5. Helsingborgs Dagblad 32 6. Dagens Industri 32 7. Hallpressen 32 8. Östersunds-Posten 27 9. Borås Tidning 27 10. Södermanlands Nyheter 27 Ett fjärde sätt att belysa dagspressens ekonomi är att rangordna det ekonomiska resultatet för de största dagstidningsföretagen. En sammanställning med upplagan som utgångspunkt för landsortstidningsföretag vars huvudtidningar har en upplaga på än 30 000 exemplar eller mer återges i tabell 9. Genom sammanslagningen av Helsingborgs Dagblad och Nordvästra Skånes Tidningar finns det senare tidningsföretaget inte längre med i tabellen. Dess resultat ingår i Helsingborgs Dagblads. Det gäller även upplagan. Barometerns, Blekinge Läns Tidnings och Smålandspostens ekonomi men inte deras upplagor ingår uppgifterna för Borås Tidning (Gota Media AB). Kristianstadsbladet finns i rapportens bilaga 1 under Ystads Allehanda m fl. Tidigare fanns både Jönköpings-Posten och Smålands-Tidningen med, båda med en upplaga över 30 000 exemplar. De ingår här i Hallpressen och representeras i tabellens upplagekolumn av Jönköpings-Posten. 19
Dagspressens Ekonomi Branschresultat Den översiktliga redovisningen i avsnitt 1.6 av lönsamheten för dagstidningsföretag utan driftsstöd visade, att medianvärdet för bruttomarginalen var 9,0 procent, för nettomarginalen 12,0 procent och för räntabiliteten 12,3 procent. Dessa tre lönsamhetstal kan användas som utgångspunkt för en kommentar till tabell 9. Enligt tabellen har tolv av de arton största tidningsföretagen inom landsortspressen (>30 000 i upplaga) en bruttomarginal som ligger över branschens medeltal. När det gäller nettomarginal och räntabilitet, placerar sig tretton respektive elva av de stora landsortstidn ingsföretagen över branschmedeltalet. Generellt sett uppvisade de stora landsortstidningsföretagen en bättre lönsamhet än branschen i övrigt. Tabell 9 Lönsamhet 2006 för landsortstidningar med >30 000 exemplar. Företag Upplaga (1 000 ex) Bruttomarginal Nettomarginal Räntabilitet Helsingborgs Dagblad (7/v) 82,0 13 28 32 Nerikes Allehanda (7/v) 59,5 5 5 5 Östgöta Correspondenten 59,3 12 14 17 Upsala Nya Tidning 56,6 6 17 15 Nya Wermlands-Tidningen 50,1 25 52 19 Borås Tidning (7/v) 49,1 9 32 27 Norrköpings Tidningar 47,6 11 24 9 Vestmanlands Läns Tidning 45,4 9 10 32 Norrländska Socialdemokraten 40,0 3 4 7 Jönköpings-Posten 40,0 12 14 32 Västerbottens-Kuriren 39,0 10 13 11 Sundsvalls Tidning (7/v) 34,0 6 6 8 Eskilstuna-Kuriren 33,5 1 12 10 Bohusläningen 33,0 10 13 13 Hallandsposten 32,5 12 17 25 Hallands Nyheter 31,6 16 32 37 Östersunds-Posten 30,0 13 13 27 Kristianstadsbladet 29,5 7 8 7 Medianvärde 40,0 10,0 13,4 16,0 Anm: Upplagan för Nya Wermlands-Tidningen avser sexdagarseditionen. Borås Tidnings upplaga avser endast denna tidning. Upplagan för Barometern, Blekinge Läns Tidning och Smålandsposten, vilka också ingår i Gota Media AB, ingår inte här. Kristianstadsbladet ingår i Skånemedia, som inkluderar Trelleborgs Allehanda och Ystads Allehanda, men inte deras upplagor. Vad gäller ekonomin avser Jönköpings-Posten dels Kristianstadsbladet, dels Hallpressen. För dagspressens största tidning, kvällstidningen Aftonbladet, blev bruttomarginalen 11,8 procent och nettomarginalen 12,0 procent, i det första fallet ett bättre resultat än i allmänhet i branschen i det andra på samma nivå. Ändå var det en liten försämring i förhållande till 2005 (12,5 respektive 13,3 %). Dagspressens största morgontidning, Dagens Nyheter, hade 2006 en bruttomarginal på 1,1 procent och en nettomarginal på 0,4 procent, vilket innebar en förbättring för tidningen från 3,8 respektive 4,4 procent 2005. 20
Dagspressens Ekonomi Branschresultat 1. 8 Lönsamheten 2006 i ett tidsperspektiv Varje år brukar alltid några dagstidningsföretag kunna redovisa rekordresultat. För 2006 gäller det ovanligt många, nämligen fjorton tidningar: Borås Tidning/Gota Media, Dalslänningen, Falu-Kuriren/Dalarnas Tidningar, Hallands Nyheter, Helsingborgs Dagblad, Lokaltidningar i Västergötland, Nya Lidköpings-Tidningen, Norra Skåne, Norra Västerbotten, Norrtälje Tidning, Nya Wermlands-Tidningen, TTELA, Västerbottens-Kuriren och Östersunds- Posten. Ett par till tidningsföretag utropar i årsredovisningen 2006 till ett rekordår, men de har inte tagits med här, eftersom de byter resultatmått och därmed gör orättvisa jämförelser. Här används konsekvent nettomarginalen. Huvudskälet till rekordresultaten är ökade annonsintäkter. Den exakta rekordnivån avgörs dels av förmågan att hålla kostnadsutvecklingen under kontroll dels av finansnettots storlek. En träffande formulering kan lånas från en årsredovisning: den goda konjunkturen har toppats med stora reavinster. Några exempel på vad rekordresultaten innehåller ska nämnas. För Borås Tidning/Gota Media steg intäkterna med 3,4 procent (upplageintäkterna 1,2 % och annonsintäkterna 5,2 %), medan kostnadsökningen stannade på 2,3 procent. Tillväxten av platsannonser blev särskilt stark. Till det kom ett finansnetto som lyfte resultatet från bruttomarginalens 9,4 procent till nettomarginalens 32,1 procent. Tvådagarstidningen Dalslänningen i Bengtfors förbättrade sitt rekord från 2005 med ett par procentenheter. Det berodde främst på ett förbättrat rörelseresultat. Intäkterna steg med ca nio procent medan kostnaderna steg med ca sex procent. Nettomarginalen blev 19,2 procent. För Hallands Nyheter ökade intäkterna med ca fyra procent medan kostnaderna steg med ca två procent, vilket kraftigt förbättrade rörelseresultatet. Därtill kunde man lägga en realisationsvinst vid försäljningen av sitt civiltryckeri (till V-TAB AB). Rörelsemarginalen blev 16 procent och nettomarginalen dubbelt så stor. Lokaltidningar i Västergötland satte vinstrekord främst genom ökade annonsintäkter. De totala intäkterna steg med ca sju procent och kostnaderna med ca två procent. Nettomarginalen på 19 procent 2005 lyftes till 22,7 procent 2006. Nya Wermlands-Tidningens annonsintäkter ökade med drygt sju procent. Tidningen lyfter särskilt fram ökad annonsering i samband med etableringen av ett köpcentrum i området och ökad tillströmning av platsannonser. Företaget gjorde vid försäljningen av sina aktier i Blocket AB en betydande realisationsvinst. Bruttomarginalens 25,3 procent mer än fördubblas till nettomarginalens 52,0 procent. Till grund för Norra Skånes rekordresultat låg en bantning och omorganisation av företaget med en decentralisering av det efter verksamhetsgrenar. Tidningen är dotterbolag till Skånska Dagbladet. För inget av de 51 tidningsföretagen slutade 2006 med bottenrekord. Det förstärker intrycket av 2006 som ett märkesår i den svenska dagspressens ekonomiska utveckling. 21
Dagspressens Ekonomi Lågfrekventa dagstidningar ekonomi 2 Lågfrekventa dagstidningars ekonomi Ett naturligt nästa steg i en fördjupad analys av dagspressens ekonomi är att gruppvis granska ekonomin för de 100 dagstidningsföretag som ingår i föreliggande rapport. Självklart är att därvid använda den gruppindelning som presstödet bygger på. Det rör sig om två huvudgrupper av dagstidningar, den ena, lågfrekventa dagstidningar (1-2 nr per vecka), och den andra, medel- och högfrekventa (3-7 nr per vecka). Enligt den sedan 1990 gällande presstödsförordningen finns det två grupper av lågfrekventa tidningar. Den ena utgörs av de tidningar som har högst 25 procent i hushållstäckning på utgivningsorten och som därmed är berättigade till allmänt driftsstöd. Den andra gruppen bildar de tidningar som har en hushållstäckning som är högre än 25 procent. Den senare gruppen utgörs av fyra, på respektive ort ledande lokaltidningar: Dalslänningen, Haparandabladet, Norra Halland och Nynäshamns-Posten. Resultaten för dessa tidningar redovisas i avsnitt 3.2. I redovisningen här av gruppen lågfrekventa dagstidningar med allmänt driftsstöd ingår 35 dagstidningsföretag. Generellt sett har det ekonomiska läget förbättrats för lågfrekventa dagstidningar med allmänt driftsstöd från 2005 till 2006. Bara åtta av företagen har ett negativt resultat på en kvarts miljon kronor eller mer. Liksom tidigare år redovisades ett stort underskott för utgivningen av Arbetaren. 2006 liksom 2005 blev det 2,6 miljoner. Tidningen kunde under 2006 glädja sig åt en upplageökning på 9,1 procent. Underskottet täcktes av moderbolaget Federativs Förlagshus AB och därmed ytterst av Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC). Riksdagspartiet Kristdemokraterna fick nästan 700 000 i underskott på sin rikstidning och fick göra ett nytt aktieägartillskott. Ortstidningar i Väst, som har Gota Media och Stampen bland sina delägare, hade ett förkortat räkenskapsår på sex månader. Underskottet på en dryg miljon beror på fortsatta satsningar på lokaltidningar i Göteborgsområdet. Under 2006 blev endagstidningen Kungälvs-Posten tvådagarstidning och en gratistidning i Stenungssund kompletterades med en prenumererad tvådagarstidning. Företagets tredagarsutgivna Kungsbacka-Posten ökade konkurrenstrycket i norra Halland. Ett uttryck för det är underskottet på en halv miljon för endagstidningen Kungsbacka Tidning, som ägs av Norra Halland. Underskottet på nästan 800 000 för Västerbottningen som även ger ut Nord-Sverige har uppstått genom kraftigt ökade kostnader för tryckning och distribution (+ 37 %). Underskottet för Västerbygden, som även ger ut lokaltidningen Uddevalla-Posten, beror på ökade marknadsföringsinsatser, vilka i och för sig gav positiva resultat, dvs. upplageökningar med 28,6 respektive 14,3 procent. Ungefär sjuttio procent av de lågfrekventa tidningarna kunde redovisa ett positivt nettoresultat. Överskott på 250 000 eller mer hade i bokstavsordning Aktuellt i Politiken, Finnveden Fredag, Skaraborgsbygden och Västmanlands Nyheter. 22
Dagspressens Ekonomi Medel- och högfrekventa dagstidningars ekonomi Med nettomarginalen som mått ligger Länstidningen Östergötland (33,1 %) främst, vilket bland annat beror på låga rörelseintäkter. Därnäst kommer Finnveden Fredag (26,3 %) och Folkbladet Jönköping (18,6 %). Den senare ägs av Hallpressen. Störst överskott i absoluta tal, drygt 4 miljoner, lämnade Västmanlands Nyheter (Sveagruppen), som ger ut fem stödberättigade endagstidningar i Svealand och är dotterbolag till Kvällsstunden. Företagets nettomarginal på 15 procent översteg med råge branschmedeltalet. 3 3. 1 3. 1. 1 Medel- och högfrekventa dagstidningars ekonomi Gränsen för allmänt driftsstöd går för medel- och högfrekventa tidningar vid 30 procent i hushållstäckning på utgivningsorten. Denna gräns har bestämt indelningen här av tidningar som utkommer 3-7 dagar per vecka. Dessutom skiljer vi mellan landsorts- och storstadstidningar. Tidningar med allmänt driftsstöd I sammanställningen av tidningar med allmänt driftsstöd ingår fjorton dagstidningsföretag. För det första är det tio landsortstidningar, för det andra, två storstadstidningar och för det tredje, två så kallade särskilda nyhetstidningar, utgivna i Stockholm men enligt förordningen inte storstadstidningar, det vill säga Dagen och Världen idag. De senare är också konkurrenter till varandra. Landsortstidningar med stöd Två av tidningsföretagen i gruppen landsortstidningar med stöd ger ut två tidningar med driftsstöd: Lysekilsposten (Lysekilsposten och Stenungsunds-Posten) och Östra Småland (Nyheterna Oskarshamn och Östra Småland). För denna grupp av stödberättigade tidningsföretag har det ekonomiska läget försämrats från 2005 till 2006. Sex av nio företag har ett positivt nettoresultat, driftsstödet inräknat. De relativt sett största underskotten redovisades av Länstidningen i Östersund, Sydöstran och Folket. För Folket har omläggningen till dotterbolag till Eskilstuna-Kuriren ännu inte haft avsedda effekter på kostnader och intäkter. Sydöstran övertogs 2005 av ett nytt aktiebolag. Det ägs till lika delar av Gota Media och FabasGruppen, tidskriftsutgivare med inriktning på motorsport. Tidningsutgivningen i Jämtland har successivt tagits över av MittMedia i Gävle. Under 2005 förvärvades Östersunds-Posten och under 2006 konkurrenten Länstidningen i Östersund samt endagstidningen Härjedalen i Sveg. Förvärven har lett till omstruktureringar. Dagbladet i Sundsvall fortsatte den positiva utvecklingen efter det att tidningen övertagits av Sundsvalls Tidning (dvs. MittMedia). Östra Småland förbättrade sitt överskott och kunde redovisa en nettomarginal på 6,1 procent. Tidningen hänför detta till god kostnadskontroll (+2,2 procent i kostnadsökning) samt ökade annonsintäkter (+13,2 %). Annonspriset höjdes men trots det växte annonsvolymen. 23
Dagspressens Ekonomi Medel- och högfrekventa dagstidningars ekonomi 3. 1. 2 Storstadstidningar och särskilda nyhetstidningar med stöd I gruppen storstadstidningar med allmänt driftsstöd ingår Skånska Dagbladet och Svenska Dagbladet. Svenska Dagbladets resultat vände med ca 50 miljoner, 2005 bar det uppåt med detta belopp, 2006 nedåt med samma belopp. Under 2006 ökade tidningens kostnader med 6,6 procent. De kraftiga svängningarna mellan åren tyder på att tidningens ekonomi inte är i balans. Även Skånska Dagbladets resultat svänger kraftigt över åren. För 2006 blev överskottet 20,5 miljoner efter driftsstöd. Förklaringen är att tidningens kostnadsökning stannade 2006 på 1,2 procent. Resultatutvecklingen för de två tidningarna i gruppen är följande under de tre senaste åren: Företag Resultat efter finansnetto (tkr.) 2004 2005 2006 Skånska Dagbladet 20 208 8 260 20 516 Svenska Dagbladet -32 296 19 358-35 496 Resultatet för fyradagarstidningen Dagen förbättrades och tidningen nådde ett nollresultat. Det var en förbättring på mer än en miljon, vilken gjordes möjlig genom en sänkning av kostnaderna. Konkurrenten Världen idag fick också ett nollresultat och tycks trots övergången till tredagarsutgivning inte drabbats av växtvärk. Intäkterna steg med 12,2 procent medan kostnadsökningen blev 8,8 procent. 3. 2 Övriga landsortstidningar I vår sammanställning av övriga landsortstidningar ingår 45 tidningsföretag utan allmänt driftsstöd. Gruppen innehåller såväl konkurrenstidningar som ensamtidningar. Som nämnts har Dalslänningen, Haparandabladet, Norra Halland och Nynäshamns-Posten förts till denna grupp. Några företag består av flera tidningar. Vilka det är framgår av anmärkning till bilaga 1. Generellt sett har det ekonomiska resultatet för gruppen kraftigt förbättrats från 2005 till 2006. Av de 45 tidningsföretagen i gruppen redovisar 39 överskott efter finansnetto. För 34 av tidningsföretagen förbättrades nettomarginalen från 2005 till 2006. Det är tätt mellan rekordresultaten. För resterande elva försämrades den. I samtliga fall kan detta anses ha tillfälliga orsaker. Det är en lärdom från tidigare branschanalyser. Underskotten kommenteras i det följande. Alingsås Tidning redovisade underskott för 2006 beroende på tekniska investeringar, vilka ökade avskrivningarna med ca 50 procent. Tidningens kostnader ökade totalt med 13,8 procent medan intäkterna steg med 11,1 procent. 24
Dagspressens Ekonomi Medel- och högfrekventa dagstidningars ekonomi Allehanda Media Ångermanland omstrukturerade verksamheten. Ägaren MittMedia i Gävle slog 2006 samman Örnsköldsviks Allehanda och Tidningen Ångermanland i ett bolag. Tryckningen flyttades till koncernens tryckeri. Tidningskoncernen MittMedia låg också bakom strukturförändringar i Hälsingland. Under 2006 gick Hälsinge Tidningar (Hudiksvalls Tidning, Söderhamns-Kuriren och Ljusdals-Posten) samman med Ljusnan. Omstruktureringskostnaderna uppges i årsredovisningen till drygt 30 miljoner. Länstidningen i Södertälje har också belastats med omstruktureringskostnader även om de här var betydligt lägre (6,1 miljoner) än i Hälsingland. Norra Hallands nya konkurrenssituation avspeglar sig inte bara i resultatet för Kungsbacka Tidning utan också för moderbolaget. Utvecklingen pekar på ett växande strukturpoblem i norra Halland. 3. 3 Övriga storstadstidningar Den ekonomiska utvecklingen för de så kallade övriga storstadstidningarna är inte enhetlig. För hälften av dem förbättras nettomarginalen. För den andra hälften försämras den. Sänkningen av reklamskatten fick stor betydelse för gruppens tidningar, även om ingen av dem tar upp just den aspekten på den ekonomiska utvecklingen i årsredovisningen. För Dagens Nyheter innebar regeländringarna en skattesänkning på 16 miljoner. För Aftonbladet, Expressen, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet blev sänkningen 5-6 miljoner. För Dagens Industri stannade den på ca 3 miljoner. Aftonbladet gick från en nettomarginal på 13,3 procent 2005 till en på 12 procent 2006, dvs. samma lönsamhetsnivå som branschmedeltalet. Expressens nettomarginal ökade från 7,1 till 7,6 procent. Tack vare höjningen av lösnummerpriset steg Aftonbladets upplageintäkter med 66 miljoner och Expressens med 50 miljoner. Dagens Industri fortsatte att höra till branschens mest lönsamma företag även om tidningens nettomarginal minskade från 21,9 till 20,9 procent. Dagens Nyheter förbättrade sitt resultat med ca 95 miljoner och med reklamskattesänkningen på toppen blev nettomarginalen 0,4 procent. Även Sydsvenska Dagbladet gjorde en kraftig resultatförbättring. Nettomarginalen ökade från 4,9 till 11 procent. För Göteborgs-Posten som är inne i en jämförelsestörande omstruktureringsfas sjönk nettomarginalen med en procentenhet, från 6,7 till 5,6 procent. Resultatutvecklingen för de tre senaste åren för tidningsföretagen i gruppen är följande: Företag Resultat efter finansnetto(tkr.) 2004 2005 2006 Aftonbladet 288 095 257 697 323 324 Expressen 83 901 95 470 109 317 Dagens Industri 84 414 157 707 145 700 Dagens Nyheter -151 098-86 198 8 433 Göteborgs-Posten 42 321 121 812 89 884 Sydsvenska Dagbladet 1 205 41 276 106 070 25
Dagspressens Ekonomi Medel- och högfrekventa dagstidningars ekonomi 3. 4 Konkurrensorterna För att jämförelser mellan tidningsföretag som har samma utgivningsort finns en sammanställning i tabell 10 som med det ökande antalet sammanslagningar innehåller färre fristående med varandra konkurrerande tidningsföretag. Så länge årsredovisningarna tillåter, kan det likväl vara av intresse att ställa samman tabellen. Den ekonomiska redovisningen måste dock främst avse utgivningsorten, tidningarna vara högfrekventa och ha i stort sett sammanfallande spridningsområden. De konkurrensorter som tagits bort är Örebro, Karlskoga, Skövde, Kalmar och Karlskrona. Vid denna omprövning av tabellens innehåll blev ett annat resultat att de två konkurrensorterna inom storstadspressen, Stockholm och Malmö, lades till. Trenden med strukturaffärer på konkurrensorterna i landsorten växer sig allt starkare. De senaste fem åren innebär något av en revolution. Det började med tidningarna i Visby som i oktober 1999 gick samman i ett bolag. Folkbladet i Norrköping togs 2000 över av Norrköpings Tidningar. Den 1 oktober 2002 blev Örebro-Kuriren (med Karlskoga-Kuriren) helägt dotterbolag till Nerikes Allehanda i Örebro. Den 1 januari 2003 togs Västerbottens Folkblad till 91 procent över av Västerbottens- Kuriren. Samma dag gick Folket till 95 procent över i Eskilstuna-Kurirens ägo. Arbetarbladet och Gefle Dagblad inledde ett omfattande samarbete i september 2003. 26
Dagspressens Ekonomi Medel- och högfrekventa dagstidningars ekonomi Tabell 10 Ekonomiskt resultat 2004-2006 på konkurrensorter Tidningsföretag och hushållstäckning Resultat efter finansnetto (tkr) på utgivningsorten 2006 2004 2005 2006 Sydsvenska Dagbladet (39) 1 205 41 276 106 070 Skånska Dagbladet (5) 20 208 8 260 20 516 Norrköpings Tidningar (62) 49 765 53 714 78 109 Folkbladet i Östergötland (8) 798 662 213 Sundsvalls Tidning (60) 5 200 4 735 11 537 Dagbladet Nya Samhället (18) 1 089 2 652 2 686 Dalarnas Tidningar (58) 24 005 20 520 40 184 Dala-Demokraten (12) 249-68 -1 569 Dagens Nyheter (32) -151 098-86 198 8 433 Svenska Dagbladet (15) -32 296 19 358-35 496 Nya Wermlands-Tidningen (52) 84 419 114 264 227 876 Värmlands Folkblad (14) -2 002-1 043 1 897 Östersunds-Posten (56) 11 596 10 817 21 339 Länstidningen (23) -6 825-11 971-12 126 Eskilstuna-Kuriren (52) 13 723-21 962 25 029 Folket (13) -5 291-4 704-3 991 Norrbottens-Kuriren (49) 7 140 8 178 10 161 Norrländska Socialdemokraten (32) 1 725 3 369 7 105 Anm. Hushållstäckningen för Dalarnas Tidningar avser Falu-Kuriren. Nya Wermlands-Tidningen (Karlskoga Tidning och Lokaltidningar i Västergötland) konkurrerar i Karlstad med Värmlands Folkblad, i Karlskoga med Karlskoga-Kuriren och i Skövde med Skövde Nyheter. Blekinge Läns Tidning redovisades 2002 tillsammans med Barometern (och Smålandsposten) och dessa 2003 tillsammans med Borås Tidning. Barometern i Kalmar (med Östra Småland som konkurrent), Blekinge Läns Tidning i Karlskrona (med Sydöstran som konkurrent) och Smålandsposten (i samma tidningsgrupp, Sydostpress) gick i september 2003 samman med Borås Tidning. Konkurrenterna berördes inte men den nya gruppen, Gota Media, inledde under 2003 förhandlingar med tidskriftsförlaget Albinsson & Sjöberg i Karlskrona om ett gemensamt förvärv av Sydöstran. Affären fullföljdes 2004. Andratidningarna K-K och Ö-K överläts i ett andra steg den 1 januari 2004 till Bergslags- Posten, ägd av Nerikes Allehanda. Under 2006 blev Bergslagsposten en edition till Nerikes Allehanda för norra delen av Örebro län. Den 1 januari 2004 förvärvade Sundsvalls Tidning 91 procent av aktierna i Dagbladet Nya Samhället i Sundsvall. Under 2006 har Länstidningen i Östersund överlåtits på Mittmedia och därmed fått en närmare relation till konkurrenten Östersunds-Posten. 27
Dagspressens Ekonomi Sammanfattning Några konkurrensorter består dock, tills vidare bör kanske läggas till. Konkurrensorter av den gamla sorten i landsorten är Kalmar, Skövde, Karlstad, Falun och Luleå. I tabell 10 anges inom parentes efter tidningens namn hushållstäckningen 2006 (i stödsammanhang används treårsgenomsnitt). Endast Dalarnas Tidningar/Falu-Kuriren har under 2006 lyckats öka hushållstäckningen på utgivningsorten, från 57 till 58 procent. Vanligare är att täckningsgraden sjunker. Det gäller förstatidningarna med undantag för Norrbottens-Kuriren vars hushållstäckning var oförändrad. Även andratidningarnas hushållstäckning gick som regel tillbaka. Här var undantagen fyra: Skånska Dagbladet, Folkbladet Östergötland, Dagbladet Nya Samhället och Svenska Dagbladet. 4 Av tabellen framgår, att den tidning på en konkurrensort som har den högsta hushållstäckningen vanligen också har det bästa resultatet. Möjligen med undantag för Folket och Sydöstran, som kommenterats tidigare, har de andratidningar som tagits över av sina starkare konkurrenter överlag fått bättre ordning på sin ekonomi. De närmaste årens ekonomiska sammanställningar kan säkert ge svar på vilka samarbetsmodeller som är de lämpligaste. Hittills pekar resultaten i riktning mot modellen med det mindre omfattande samarbetet i Sundsvall. Sammanfattning Föreliggande analys av den svenska dagspressens ekonomi 2006 utifrån dagstidningsföretagens årsredovisningar är den trettioförsta i ordningen. Detta gör det möjligt att granska 2006 års resultat i ett ovanligt långt perspektiv. Under den senare delen av 1970-talet hade den svenska dagspressen blygsamma ekonomiska resultat. Procenttalet för nettomarginalen svängde omkring 3 procent. Efter ett mycket svagt resultat 1981 förbättrades ekonomin snabbt under 1980-talet. Toppnivån för nettomarginalen blev ca 9 procent och en mellannivå på väg dit ca 6 procent. Efter toppåret på ca 9 procent hamnade nettomarginalen åter på den angivna mellannivån (ca 6 %) men vände snabbt uppåt igen. En ny topp nåddes 1992 trots ett sämre konjunkturläge i början av 1990-talet än i slutet av 1980-talet. Dagspressens mest lönsamma år inföll i slutet av 1980-talet då BNP-tillväxten var kraftig. De mest framgångsrika åren kom i början av 1990-talet med svag BNP-tillväxt. Efter 1992 föll lönsamhetskurvan brant till en bottennotering 1996 och hamnade nästan på samma låga nivå som 1981 års resultat. Kurvan vände uppåt igen 1997. Omsvängningen åstadkoms främst genom kostnadssänkning. Under 1998 fortsatte uppgången, nu med hjälp av en ökning av annonsintäkterna. Nettomarginalen hamnade ännu en gång på mellannivån 6,2 procent. Under 1999 förbättrades nettomarginalen till 7,1 procent. Orsakerna till denna förbättring var flera. En något större roll än tidigare spelade intäkter av engångsnatur. Konjunkturuppgången fick mindre effekter på tidningsföretagens ekonomiska resultat 1999 än väntat men det ändrade sig året efter. Branschresultatet nådde 2000 en rekordnivå (13,2 %). Det går att tala om en förbättring över lag för tidningsföretagen. Även denna gång inverkade tillskott av engångskaraktär, nämligen överskottsmedel på pensioner. Man kan säga att redan goda resultat (7,2 %), gjordes till rekordresultat (13,2 %). I sammanställningar i denna rapport används nettomarginalen 7,2 procent för år 2000. 28
Dagspressens Ekonomi Sammanfattning Under 2001 vände konjunkturen nedåt, under hösten på ett sätt som ingen hade räknat med. Tidningsföretagen fick svårt att snabbt ställa om för sämre tider. En höjning av abonnemangspriset kunde inte få någon större effekt eftersom merparten av alla abonnemang tecknas för ett år i taget. En generell höjning av annonsprisnivån var inte att tänka på, eftersom en sådan ansågs kunna leda till ytterligare volymminskning. Tidningsföretag som redan var inne i ett rationaliseringsarbete kunde möjligen snabba på detta. Intresset för samarbete mellan konkurrerande tidningar och granntidningar ökade. Vändningen i konjunkturen och svårigheterna att förutse och anpassa sig till denna ledde till att branschens lönsamhet i jämförelse med 2000 nästan halverades. Nettomarginalen 2001 blev 4,3 procent. Den negativa trenden fortsatte under 2002 med ännu en halvering av lönsamheten, nu till 2,3 procent. För andratidningsföretagen blev resultatet 2003 generellt sett ungefär detsamma som 2002, oavsett om utgivningen avsåg låg- eller högfrekventa dagstidningar. Flera förstatidningsföretag som kunde redovisa resultatförbättring gjorde det på grund av ökade annonsintäkter, vilka i sin tur berodde på etableringar av lågprisföretag inom detaljhandeln. Det blev en snabblektion i tidningsekonomi. Nästan genomgående förbättrade tidningsföretagen finansrörelsens resultat. Åter hamnade nettomarginalen på 6,2 procent. Redovisningen av dagspressens ekonomi 2004 gav i stort en positiv bild av utvecklingen, även för dagstidningar med driftsstöd, de så kallade andratidningarna. I rapporten 2004 konstaterades att även små förändringar på intäktssidan ledde tack vare lägre kostnadsnivåer till resultatförbättring. Under 2004 ökade medianvärdet för nettomarginalen från 6,2 till 6,9 procent. Resultatutvecklingen gav intryck av att tidningarna hade rätt stora möjligheter att själva påverka den framtida ekonomin. På många konkurrensorter i landsorten hade tidningarna dessutom funnit ekonomiskt bärkraftiga modeller för fortsatt utgivning av två tidningar. Under 2005 förbättrades dagspressens lönsamhet till 7,6 procent och under 2006 steg nettomarginalen till rekordnivån 12 procent. Det är väsentligt högre än medelvärdet för perioden 1976-2006 på 6,4 procent. Rörelseresultatet förbättrades kraftigt, till viss del genom sänkningen av reklamskatten, och till det lades ett rekordstarkt finansnetto. Den traditionella betaltidningsutgivningen visade en obändig livskraft. Investeringsviljan tyder på att branschen planerar för en fortsättning i denna tradition. 29
30
Bilagor 1 Tidningsföretagens resultat 2006 32 2 Presstöd per tidning 2000-2007 38 3 Det statliga stödet till dagspressen 1969/70-2007 42 4 Underlaget 43 5 Lönsamhetstabeller 44 31