SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-05-23 Ärendenr: NV-00323-13 Redovisning av regeringsuppdrag om Nationella snöskoterrådet B E SÖ K: ST O C K H O LM -V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B K IR U N A K ASE R N G AT AN 14 P O ST: 106 48 ST O C K HO LM T E L: 010-698 10 00 F AX: 010-698 10 99 E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T. SE
2 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 3 Resultat från utvärderingen 3 Förslag på hur arbetet med de snöskoterrelaterade frågorna ska drivas vidare 4 2. UPPDRAGET 5 3. GENOMFÖRANDE 6 4. INLEDNING 6 5. RESULTAT FRÅN UTVÄRDERINGEN 7 6. ANALYS OCH FÖRSLAG TILL HUR ARBETET MED DE SNÖSKOTERRELATERADE FRÅGORNA SKA DRIVAS VIDARE 11 NATURVÅRDSVERKETS FÖRSLAG 11 SKÄL TILL FÖRSLAGEN 11 Arbetsformer och deltagare 11 Finansiering 12 Snöskoterrelaterade frågor av parterna prioriterade sakområden 12 Frågor i samverkan/råd 13 Frågor i uppdrag till myndighet eller annan utredare 13 7. KONSEKVENSANALYS 15 BILAGA 1 15 GEMENSAMT ANSVAR FÖR EN HÅLLBAR SKOTERTRAFIK 15 En utvärdering av Nationella snöskoterrådets arbete mellan år 2007 och 2012 15 2
3 1. Sammanfattning Ingen myndighet har i dagsläget ett övergripande ansvar för snöskoterfrågor i Sverige, men flera myndigheter har ett delansvar. För att gemensamt kunna hantera snöskoterrelaterade frågor bildades Nationella snöskoterrådet år2007. Nationella snöskoterrådet är en samverkansgrupp som bygger på en frivillig gemensam överenskommelse och en gemensam vision. Överenskommelsen gällde i 5 år, från 2007 fram till och med den 31 december 2012. Enligt regleringsbrev för budgetåret 2013 ska Naturvårdsverket utvärdera Snöskoterrådets arbete sedan överenskommelsen ingicks och föreslå hur arbetet med de snöskoterrelaterade frågorna ska drivas vidare. Arbetet ska ske efter samråd med parterna i överenskommelsen om Snöskoterrådet, Skogsstyrelsen samt övriga berörda länsstyrelser. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 maj 2013. Regeringsuppdraget har genomförts dels i form av en utvärdering, dels genom att ta fram ett förslag på hur arbetet med de snöskoterrelaterade frågorna ska drivas vidare. Förslaget bygger dels på de resultat som presenteras i utvärderingen, dels på det samråd som har skett med parterna i överenskommelsen om snöskoterrådet och Skogsstyrelsen. Resultat från utvärderingen Sammantaget visar utvärderingen att arbetet i Nationella snöskoterrådet varit framgångsrikt utifrån rådets förutsättningar. Trots att Nationella snöskoterrådet haft en samrådande funktion med begränsade resurser men också olika utgångspunkter och viljor i de snöskoterrelaterade frågorna har medlemsorganisationerna tagit sig an och genomfört flera viktiga arbetsuppgifter. I slutändan har dock den konstruktiva frivilliga samverkan i sig varit det i särklass viktigaste resultatet av rådets arbete. Nationella snöskoterrådets frivilliga överenskommelse har skapat goda förutsättningar för att rådets medlemmar ska kunna samverka. Överenskommelsen pekar ut vilken vision och vilka strategier, mål och frågor som ska vara vägledande för rådets arbete. Överenskommelsen anger även att rådet ska arbeta efter årliga handlingsplaner som gemensamt ska tas fram av rådets medlemmar. Samarbetet genom Nationella snöskoterrådet har ökat förståelsen för varandras perspektiv och minskat konflikterna mellan de olika organisationerna. Idag har man ett annat synsätt när man har större insyn i varandras frivilliga arbetssätt och tankesätt. Detta tycks ha skapat mer förståelse och 3
4 acceptans. Idag står man närmare varandra. Detta är rådets kanske viktigaste bidrag. Utvärderingen visar också att flertalet medlemmar upplevt att de haft inflytande och kunnat påverka arbetet i Nationella snöskoterrådet. Det arbetsutskott som bildats har också bidragit till ett effektivt arbetssätt för rådet. Överlag anser rådets medlemmar att det finns många frågor att jobba vidare med i nuvarande form. Flera medlemmar säger att på fem års sikt kan det säkert vara till nytta med ett liknande snöskoterråd, exempelvis genom att jobba mer med turism och miljö. Det är dock oklart om rådet kan lösa svårare frågor, så som finansiering och skötsel av leder, förbud mot snöskoterkörning etc. I sådana fall måste regeringen fatta beslut eller ge rådet utpekat mandat och finansiella förutsättningar. En slutsats från intervjumaterialet är att medlemmarna anser att Nationella snöskoterrådets framtida organisation är en fråga om tydligare uppdrag om snöskoterfrågorna ska kunna komma vidare. Förslag på hur arbetet med de snöskoterrelaterade frågorna ska drivas vidare 1. Naturvårdsverket föreslår att Nationella snöskoterrådet fortsätter sitt arbete genom en förnyad frivillig överenskommelse mellan parterna och att de i rådet ingående myndigheterna: 1.1. ansvarar enligt ett roterande schema för exempelvis ordförandeskap samt 1.2. samfinansierar rådets verksamhet utifrån sin organisations ansvar. 2. Naturvårdsverket föreslår att Regeringen ger utredare eller myndighet i uppdrag att med syfte att åstadkomma en hållbar snöskotertrafik: 2.1. se över och förtydliga terrängkörningslagstiftningen och annan snöskoterrelaterad lagstiftning, 2.2. utarbeta ett enhetligt ansvars- och finansieringssystem för snöskoterleder. Därutöver vill medlemmarna i rådet framhålla vikten av att tydliggöra ansvaret för trafikolyckor i terräng. Skäl till förslagen Arbetsformer och deltagare Resultaten från utvärderingen visar på ett behov och en vilja bland Nationella snöskoterrådets parter och referensgrupper att fortsätta samverka kring snöskoterrelaterade frågor i ett nationellt råd. Samtidigt finns en önskan om att frågor som är svåra att hantera i en samverkansgrupp där man arbetar i konsensus istället tas om hand genom exempelvis uppdrag till myndigheter. 4
5 För att skapa förutsättningar för ett fortsatt brett engagemang föreslår Naturvårdsverket att ansvaret för exempelvis ordförandeskap roterar mellan myndighetsparterna i rådet. Finansiering Under perioden 2007-2012 har de ingående parterna samfinansierat rådets verksamhet, dels genom att bidra med sin arbetstid, dels genom medel till olika projekt. Naturvårdsverket föreslår att parterna även fortsättningsvis samfinansierar verksamheten utifrån sin organisations ansvar. Snöskoterrelaterade frågor av parterna prioriterade sakområden Snöskoterrådet är framför allt ett forum för dialog och man har hittills valt att arbeta i konsensus. Det är ett arbetssätt som passar bra för en del av de sakområden som man ser som viktiga att jobba med, såsom information och utbildning om miljö och säkerhet. Andra frågor har varit svårare att hantera på ett konstruktivt sätt i rådet på grund av motstridiga intressen. Detta gäller framför allt ansvars- och finansieringsfrågor kring snöskoterleder samt tolkning av lagstiftningen kring exempelvis snöskoterkörning och allemansrätt. Både utvärderingsresultaten och samrådsmötet med snöskoterrådet visar på en tydlig önskan att skilja ut vissa frågor från samverkansarbetet i rådet och istället låta regeringen utreda dessa separat. 2. Uppdraget Enligt regleringsbrev för budgetåret 2013 ska Naturvårdsverket utvärdera Nationella snöskoterrådets arbete sedan överenskommelsen ingicks och föreslå hur arbetet med de snöskoterrelaterade frågorna ska drivas vidare. Arbetet ska ske efter samråd med parterna i överenskommelsen om snöskoterrådet samt med Skogsstyrelsen och övriga berörda länsstyrelser. Den verksamhet som tidigare bedrivits inom ramen för överenskommelsen ska, under den tid som uppdraget genomförs och fram till att regeringen fattat beslut om hur arbetet ska bedrivas i framtiden, bedrivas i lämplig omfattning av Naturvårdsverket. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 maj 2013. Snöskoterfrågorna berör många aktörer, såväl privata som offentliga, och många olika intressen och livsmiljöer. Utvärderingen avgränsar sig dock endast till Nationella snöskoterrådets organisation och arbete med skoterfrågorna. Förslaget på hur arbetet med de snöskoterrelaterade frågorna ska drivas vidare avgränsar sig till att omfatta de sakområden som de tidigare parterna i överenskommelsen efter samråd anger som prioriterade. 5
6 3. Genomförande Regeringsuppdraget har genomförts dels i form av en utvärdering, dels genom att ta fram ett förslag på hur arbetet med de snöskoterrelaterade frågorna ska drivas vidare. Förslaget bygger dels på de resultat som presenteras i utvärderingen, dels på det samråd som har skett med parterna i överenskommelsen om snöskoterrådet och med Skogsstyrelsen. 4. Inledning Den moderna snöskotern kom till Sverige under 1960-talet. Snöskotern användes inledningsvis mest som nyttofordon för transporter inom rennäring samt jord- och skogsbruk. Allt fler uppskattade sedan snöskoteråkning som fritidsaktivitet. I takt med att snöskotern blev mer populär kom ett behov av reglering och den första lagstiftningen (terrängkörningslagen) kom 1975. Det finns idag ca 150 000 snöskotrar och det säljs ungefär 8 000 snöskotrar om året. I dag omsätter snöskoterbranschen miljardbelopp med kringverksamhet i Sverige (Snöfo 2002). Snöskoteråkning är en verksamhet som sysselsätter många människor, men också leder till konflikter med andra intressen. Detta kan vara konflikter mellan snöskoteråkare men även mellan snöskoteråkare och markägare, naturvårdsintressen och övrigt friluftsliv. Ingen myndighet har i dagsläget ett övergripande ansvar för snöskoterfrågor i Sverige, men flera myndigheter har ett delansvar. För att gemensamt kunna hantera snöskoterrelaterade frågor bildades Nationella snöskoterrådet år 2007. Nationella snöskoterrådet är en samverkansgrupp som bygger på en frivillig gemensam överenskommelse och en gemensam vision. Överenskommelsen gällde i 5 år, från 2007 fram till och med den 31 december 2012. Syftet med överenskommelsen är att utveckla en hållbar snöskotertrafik genom att förena näringsverksamhet och naturupplevelser. Detta ska ske utan att skada eller störa människor, djur, miljö eller egendom. Nationella Snöskoterrådet är ett forum för dialog som möjliggör ett gemensamt synsätt bland de deltagande organisationerna så att man kan samordna och genomföra aktiviteter som leder mot den gemensamma visionen. De myndigheter och organisationer som har medverkat under åren och också skrivit under en överenskommelse är: Naturvårdsverket Vägverket (från 2010-04-01 Trafikverket och Transportstyrelsen) 6
7 Rikspolisstyrelsen Länsstyrelsen Norrbotten (representerar Sveriges länsstyrelser) Kommunförbundet Norrbotten (representerar Sveriges kommuner) Sametinget Sveriges Snöskoterägares Riksorganisation (SNOFED) Sveriges Snöskoteråkares Centralorganisation (SSCO) Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Arbetet med snöskoterfrågor, snöskoterbuller, minskad markpåverkan samt ökad kanalisering av snöskotertrafiken är en viktig del av arbetet kring miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. 5. Resultat från utvärderingen Sammantaget visar utvärderingen att arbetet i Nationella snöskoterrådet varit framgångsrikt utifrån rådets förutsättningar. Trots att Nationella snöskoterrådet haft en samrådande funktion med begränsade resurser men också olika utgångspunkter och viljor i de snöskoterrelaterade frågorna har medlemsorganisationerna tagit sig an och genomfört flera viktiga arbetsuppgifter. I slutändan har dock den konstruktiva frivilliga samverkan i sig varit det i särklass viktigaste resultatet av rådets arbete. Nedan beskrivs de faktorer som bidragit till Nationella snöskoterrådets framgångsrika arbete och utgjort rådets styrkor och möjligheter men också dess svagheter Överenskommelsen - en god grund för framgångsrikt arbete Nationella snöskoterrådets överenskommelse har skapat flera förutsättningar för att rådets medlemmar ska kunna samverka. Överenskommelsen pekar ut vilken vision och vilka strategier, mål och frågor som ska vara vägledande för rådets arbete. Överenskommelsen anger även att rådet ska arbeta efter årliga handlingsplaner som gemensamt ska tas fram av rådets medlemmar. Rådets medlemmar menar att rådet arbetat i enlighet med och i stor utsträckning levt upp till överenskommelsens innehåll. Handlingsplanerna har också varit ett effektivt sätt att arbeta med de snöskoterrelaterade frågorna och rådet har konsekvent följt upp arbetsplanerna. De flesta medlemmar upplever också att rådet uppnått mycket under åren mellan 2007-2012, utifrån den tid och de resurser rådet och rådets medlemmar haft till förfogande. Samverkan istället för konflikt Något som flera medlemmar lyft fram är att Nationella snöskoterrådet inneburit att man skapat en dialog och en förståelse mellan organisationerna även om man inte delar varandras åsikt i alla frågor. Flera medlemmar vittnar om att snöskoterfrågan varit en källa till konflikter innan rådet bildades. Samarbetet genom Nationella snöskoterrådet har ökat förståelsen för 7
8 varandras perspektiv och minskat konflikterna mellan de olika organisationerna. Flera vittnar om att medlemmarna stod långt ifrån varandra innan rådet bildades. Idag har man ett annat synsätt när man har större insyn i varandras arbetssätt och tankesätt. Detta tycks ha skapat mer förståelse och acceptans. Idag står man närmare varandra. Detta är rådets kanske viktigaste bidrag. Nationella snöskoterrådet har enligt utvärderingen uppnått god samverkan trots att medlemmarna i Nationella snöskoterrådet inte hade gemensamma utgångspunkter och gemensamma referensramar i snöskoterfrågan. Inledningsvis diskuterade inte heller medlemmarna förutsättningarna för samverkan, principer och förhållningssätt Något som dock har funnits är organisatoriska och resursmässiga förutsättningar för samverkan även om resurserna varit relativt blygsamma. Budgeten har omfattat cirka en miljon kronor. De involverade snöskoterrådsmedlemmarna tycks också ha varit motiverade till samverkan mycket på grund av att värdet av en gemensam hållning från Nationella snöskoterrådet väger mycket tyngre än synpunkter från de enskilda deltagarorganisationerna. Detta tycks vara anledningen till att Nationella snöskoterrådet lyckats överbrygga hindrande skillnader i synsätt och organisationsstruktur. En faktor som ytterligare förstärkt denna effekt är att besluten fattats i konsensus. Konsensusbeslut har med andra ord bidragit till en vilja till samverkan. Nationella snöskoterrådet har letts av rådets samordnare, som bedömts som en mycket drivande person och som uppskattats av rådets medlemmar. Samordnarens arbete har troligen bidragit till rådets goda samverkan. Stort inflytande och effektivt arbetsutskott De medlemmar som kontaktats i utvärderingsarbetet menar också att de upplevt att de haft inflytande och kunnat påverka arbetet i Nationella snöskoterrådet. Flera medlemmar menar dock att de inte kunnat lägga tillräckligt mycket tid på rådet. Några medlemmar; rådets samordnare, Naturvårdsverkets representant och representanterna för de bägge snöskoterorganisationerna, har lagt ned mer tid på rådet. Dessa medlemmar är också representerade i rådets arbetsutskott. Detta har, enligt de medlemmar som intervjuats, inte påverkat de andra medlemmarnas inflytande negativt. Istället har det betraktats som en fördel då arbetsutskottet kunnat bereda arbetet mellan rådets möten. Rådet kan inte lösa de svåra frågorna Nationella snöskoterrådets överenskommelse anger att Det Nationella snöskoterrådet ska vara ett forum för dialog, som möjliggör att organisationerna kan få ett gemensamt synsätt, så att man kan samordna och genomföra akti- 8
9 viteter som leder mot den gemensamma visionen. De medlemmar som kontaktats i utvärderingsarbetet lyfter också att de strävat efter att arbeta i enlighet med överenskommelsen och därför inte drivit frågor där man inte kunnat nå konsensus. Att arbeta med frågor där man är överens har varit en förutsättning för en god samverkan i rådet. Samtidigt har rådet inte valt att driva de mer kontroversiella frågorna, som exempelvis vem som finansierar och sköter snöskoterlederna. För att kunna lösa de mer kontroversiella frågorna krävs, enligt flera medlemmar, att rådet får ett regeringsuppdrag och mer resurser. Samtidigt anser medlemmarna att rådet har fler konsensusfrågor att arbeta vidare med. Medlemmarna anser också att rådets sammansättning är en fördel. Nationella snöskoterrådets breda sammansättning och förmåga att överbrygga konflikter och särintressen ses av medlemmarna som rådets styrka samtidigt som det är rådets svaghet, då rådet inte kommer vidare i frågor där man inte når samförstånd. Utveckling av Nationella snöskoterrådet Nationella snöskoterrådet har idag en bred sammansättning, men flera medlemmar efterlyser organisationer från turism- och friluftsnäringen. Dessa frågor har inte varit tillräckligt representerade. Dessa organisationer skulle stärka frågorna kring exempelvis snöskoterturismfrågorna. Konsumentverket och Tillväxtverket skulle kunna bidra till turismfrågorna liksom representanter för nationella turist- och friluftsorganisationer, enligt flera medlemmar. Det finns en referensgrupp knuten till Nationella snöskoterrådet. Referensgruppen startades under 2011 och syftar till förankring och inflytande från medlemsorganisationerna. Utvärderingen visar att det varierat i vilken utsträckning rådets medlemmar återkopplat till sina representanter i referensgruppen. Referensgruppen har tillkommit i ett senare skede, vilket till viss del kan förklara varför referensgruppen endast till viss del fungerat som det var tänkt. Utvärderingen visar att referensgruppens betydelse kan stärkas, framför allt genom att medlemmarna i rådet är mer aktiva gentemot sina referenspersoner i framtiden. Flera medlemmar lyfter fram att rådets representanter nästan uteslutande har bestått av män. Detta trots att det i överenskommelsen står att rådet ska representeras av båda könen. Detta är något som flera medlemmar anser att rådet bör jobba vidare med i framtiden. Framtiden för snöskoterfrågorna Ingen av rådets medlemmar förordar en nedläggning av Nationella snöskoterrådet. Flera medlemmar har lyft att de befarar att en nedläggning skulle innebära att snöskoterfrågorna går i stå. Det finns också en risk för att sam- 9
10 verkan mellan medlemsorganisationerna skulle försämras om rådet läggs ned. Överlag anser rådets medlemmar att det finns många frågor att jobba vidare med i nuvarande form. Flera medlemmar säger att på fem års sikt kan det säkert vara till nytta med ett liknande snöskoterråd, exempelvis genom att jobba mer med turism och miljö. Det är dock oklart om rådet kan lösa svårare frågor, så som finansiering och skötsel av leder, förbud mot snöskoterkörning etc. I sådana fall måste regeringen fatta beslut eller ge rådet utpekat mandat och finansiella förutsättningar. En slutsats från intervjumaterialet är att medlemmarna anser att Nationella snöskoterrådet framtida organisation är en fråga om tydligare uppdrag om snöskoterfrågorna ska kunna komma vidare. Rådet skulle i detta fall kunna fortsätta arbetet med ledfrågan, nykterhet, nollvision, informationsspridning, utbildning med mera inom de närmaste åren men med ett tydligare uppdrag (förebild Nationella Viltolycksrådet, jämför även med Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd med sina lokala fjällsäkerhetskommittéer). Andra vanliga synpunkter gällande snöskoterfrågans framtid är: Snöskoterrådet bör få mer beslutskapacitet i vissa frågor. Snöskoterskatt eller avgift kopplat till snöskoterägande kan vara en lösning på att finansiera snöskoterleder. Efterfrågan på tydliga uppdrag till de centrala myndigheterna är ett tydligt tema i intervjumaterialet. Bland annat krävs det mer statlig styrning vad gäller snöskoterfrågorna. Flera medlemmar anser att Trafikverket ska vara den centrala myndigheten för snöskoterfrågor. Ett annat tema i intervjumaterialet är att Nationella snöskoterrådet skulle behöva ett tydligt mandat. Flera medlemmar anser att Nationella snöskoterrådet bör få mer beslutskapacitet i vissa frågor. Finansiering av leder beskrivs som ett exempel där det är svårt att nå en samsyn och där Nationella snöskoterrådet kan föra fram förslag till den politiska arenan. Flera medlemmar anser att Polisen borde ges större resurser att stävja bland annat buskörning. En annan synpunkt är att det vore önskvärt med snöskoterledvärdar med befogenheter likt en naturbevakare som kontrollerar snöskoterkort med mera. Detta eftersom medlemmarna upplever att polisen inte har resurser. 10
11 6. Analys och förslag till hur arbetet med de snöskoterrelaterade frågorna ska drivas vidare Naturvårdsverkets förslag 1.Naturvårdsverket föreslår att Nationella snöskoterrådet fortsätter sitt arbete genom en förnyad frivillig överenskommelse mellan parterna och att de i rådet ingående myndigheterna: 1.1 ansvarar enligt ett roterande schema för exempelvis ordförandeskap samt 1.2 samfinansierar rådets verksamhet utifrån sin organisations ansvar. 2 Naturvårdsverket föreslår att Regeringen ger utredare eller myndighet i uppdrag att med syfte att åstadkomma en hållbar snöskotertrafik: 2.1 se över och förtydliga terrängkörningslagstiftningen och annan snöskoterrelaterad lagstiftning, 2.2 utarbeta ett enhetligt ansvars- och finansieringssystem för snöskoterleder. Därutöver vill medlemmarna i rådet framhålla vikten av att tydliggöra ansvaret för trafikolyckor i terräng. Skäl till förslagen Arbetsformer och deltagare Resultaten från utvärderingen visar på ett behov och en vilja bland Nationella snöskoterrådets parter och referensgrupper att fortsätta samverka kring snöskoterrelaterade frågor i ett nationellt råd. Samtidigt finns en önskan om att frågor som är svåra att hantera i en samverkansgrupp där man arbetar i konsensus istället tas om hand genom exempelvis uppdrag till myndigheter. Arbetet i Nationella snöskoterrådet upplevs av parterna som värdefullt och välfungerande och man har en aktuell handlingsplan med ett antal aktiviteter som är igång eller är i inledningsfasen. Naturvårdsverket föreslår därför att Nationella snöskoterrådet ges möjlighet att fortsätta sin verksamhet parallellt med att Regeringen låter utreda frågorna kring exempelvis lagstiftning och snöskoterleder. Det nuvarande snöskoterrådet består av tio medlemmar: Trafikverket, Transportstyrelsen, Naturvårdsverket, Rikspolisstyrelsen, Länsstyrelsen Jämtland (representerar Sveriges länsstyrelser), Kommunförbundet Norrbotten (representerar Sveriges kommuner), Sametinget, Sveriges Snöskoterägares Riksorganisation (Snofed), Sveriges snöskoteråkares centralorganisation (SSCO) och Lantbrukarnas riksförbund (LRF). I en ny överenskommelse kan eventuellt fler parter ingå, exempelvis Skogsstyrelsen och representan- 11
12 ter för turism (exempelvis Visit Sweden), friluftsliv (exempelvis Svenskt friluftsliv eller Friluftsfrämjandet) och naturskydd (exempelvis Naturskyddsföreningen). Många snöskoterrelaterade frågor är av lokal eller regional karaktär, men skiljer sig åt geografiskt; i fjällen är vissa aspekter viktiga som inte alls är aktuella i låglandet och tvärtom. För att få en bättre lokal förankring kan man överväga att antingen samarbeta med Fjällsäkerhetsrådets lokala fjällsäkerhetskommittéer eller skapa egna lokala/regionala snöskoterråd med en bred representation av lokala/regionala intressenter. Trafikverket (tidigare Vägverket) har på eget initiativ ansvarat för samordning och ledning av Nationella snöskoterrådet under perioden 2007-2012. Från och med den 1 januari 2013 och tills regeringen beslutar i frågan har Naturvårdsverket regeringens uppdrag att i lämplig omfattning bedriva den verksamhet som tidigare bedrivits inom ramen för överenskommelsen om Nationella snöskoterrådet. Ingen myndighet har i dagsläget ett övergripande ansvar för snöskoterfrågor i Sverige, men flera myndigheter har ett delansvar. Kommunerna, länsstyrelserna och Naturvårdsverket är de myndigheter som främst hanterar terrängkörningsfrågor. Naturvårdsverket har det centrala vägledningsansvaret för terrängkörningslagen. I Nationella snöskoterrådets preliminära handlingsplan för 2013 står Naturvårdsverket respektive länsstyrelsen som huvudansvarig för de flesta aktiviteterna. För att skapa förutsättningar för ett fortsatt brett engagemang föreslår Naturvårdsverket att ansvaret för exempelvis ordförandeskap roterar mellan myndighetsparterna i rådet. Finansiering Under perioden 2007-2012 har de ingående parterna samfinansierat rådets verksamhet, dels genom att bidra med sin arbetstid, dels genom medel till olika projekt. Naturvårdsverket föreslår att parterna även fortsättningsvis samfinansierar verksamheten utifrån sin organisations ansvar. Snöskoterrelaterade frågor av parterna prioriterade sakområden Snöskoterrådet är framför allt ett forum för dialog och man har hittills valt att arbeta i konsensus. Det är ett arbetssätt som passar bra för en del av de sakområden som man ser som viktiga att jobba med, såsom information och utbildning om miljö och säkerhet. Andra frågor har varit svårare att hantera på ett konstruktivt sätt i rådet på grund av motstridiga intressen. Detta gäller framför allt ansvars- och finansieringsfrågor kring snöskoterleder samt tolkning av lagstiftningen kring exempelvis snöskoterkörning och allemansrätt. Både utvärderingsresultaten och samrådsmötet med snöskoterrådet visar på 12
13 en tydlig önskan att skilja ut vissa frågor från samverkansarbetet i rådet och istället låta regeringen utreda dessa separat enligt indelningen nedan. Frågor i samverkan/råd Information och utbildning om regelverk, miljö, säkerhet m.m. Säkerhet; information och utbildning, olycksutredningar. Verka för att regeltillämpningen blir bättre. Frågor kring regleringsområden; ex. avlysning vissa tider samt ev. möjligheter att få färdas via leder genom områdena. Hur man kan skapa förutsättningar för att utveckla en hållbar snöskoterturism. Årliga öppna snöskoterforum. Frågor i uppdrag till myndighet eller annan utredare Tydligare lagstiftning; ex. reda ut gråzonen kring snöskoteråkning och allemansrätt. Översyn av terrängkörningslagstiftningen m.m. Allemansrätten omfattar inte snöskoteråkning och annan motoriserad trafik. Enligt terrängkörningslagen är det dock inte förbjudet att köra på snötäckt jordbruksmark eller på snötäckt skogsmark med planteller ungskog om det är uppenbart att körningen kan ske utan risk för skada på marken eller skogen. Däremot innehåller lagen ingen reglering av vad som gäller privaträttsligt mellan enskilda och det är därför oklart om det är tillåtet att köra snöskoter på annans mark utan markägarens lov. Rättsfall saknas och denna situation brukar därför beskrivas som en gråzon. Snöskoteråkningen har med tiden i hög grad ändrat karaktär. Från att ha nyttjats för att ta sig till och från ett bestämt mål, ofta längs en led för att nå exempelvis en fiskesjö, används snöskotern idag mer och mer för att åka i lössnö vid sidan av leder. Många snöskotrar som säljs idag är mycket motorstarka och mer eller mindre konstruerade för denna typ av körning. Detta skapar alltmer irritation hos markägare samt skadar naturvärden främst genom att orsaka störningar på djurlivet, renskötseln och friluftslivet. Möjligheten att bedriva effektiv tillsyn över denna typ av körning är idag mycket begränsad. Behovet av mer generella regleringar av snöskotertrafiken, jämför regleringen av barmarkskörning, bör därför beaktas i en sådan utredning. Skoterleder; klargöra frågor om ansvar, förhållande till markägare, underhåll, finansiering. 13
14 Det finns i dagsläget flera olika typer av finansieringslösningar för att iordningställa och underhålla snöskoterleder i Sverige (se ETOUR rapport 2010:24). De kan drivas av ideella krafter eller föreningar och bekostas med frivilliga eller kommunala bidrag, i form av betalleder eller i form av leder som bekostas och underhålls med statliga medel. Ledkvalitet, ledunderhåll och eventuella avgifter skiljer sig ofta åt mellan olika områden och det finns idag en stor oenighet mellan intresseorganisationer, kommuner och länsstyrelser om hur skoterleder ska finansieras. Bristande resurser för ledunderhåll kan leda till ökad körning utanför lederna som skapar större slitage på jordbruks- och skogsmarker och naturområden och kan skapa missnöje bland markägare. För att hantera den ökade snöskotertrafiken och skapa en mer hållbar snöskotertrafik måste en långsiktig ledfinansiering säkerhetsställas. Det vore även bra med en samlad information om leder där de olika huvudmännen kan bidra med uppgifter om lederna. Ett nät med stabilt finansierade och väl underhållna snöskoterleder kombinerat med mer generella regleringar bedöms vara en förutsättning för att på sikt kunna åstadkomma en hållbar snöskotertrafik. Övriga frågor Därutöver vill medlemmarna i rådet framhålla vikten av att tydliggöra ansvaret för trafikolyckor i terräng. Idag sammanställs information om dödsolyckor på väg och järnväg av Trafikverket. Dödsolyckor i terrängen finns inte med i den statistiken. Naturvårdsverket har inte något generellt ansvar för trafikolyckor i terräng, annat än i direkt anslutning till det statliga fjälledssystemet som anläggning betraktad och då endast längs leder på vilka skotertrafik är tillåten. Rättsmedicinalverket har statistik om alla som dör av bl. a olyckshändelse, så den informationen finns om dödsolyckor på snöskoter. Men det finns ingen (eller bara knapphändig) information om fordonen (typ av snöskoter, skick m.m.) eller olycksförloppet och platsen (väder, snö-/ isförhållanden, hastighet, hjälmanvändning m.m.). Sådan information bör samlas in för att få ett bättre underlag för olika beslut i framtiden. 14
15 7. Konsekvensanalys Förslaget innebär att Nationella snöskoterrådet fortsätter sitt arbete genom en förnyad överenskommelse mellan parterna med roterande ansvar för exempelvis ordförandeskap och samfinansiering av rådets verksamhet mellan de myndigheter som ingår i rådet. Vidare föreslås att regeringen ger utredare eller myndighet i uppdrag att utreda vissa frågor där det finns behov av förtydligande med syfte att åstadkomma en hållbar snöskotertrafik. Konsekvenser för myndigheterna Konsekvenserna för myndigheterna i rådet varierar beroende på om man haft ordförande - eller samordningsansvar En konsekvens av förslaget med roterande ansvar är att de myndigheter som inte haft ordförande- eller samordningsansvar får lägga mer tid och resurser än tidigare på rådets verksamhet. De myndigheter som haft detta ansvar behöver däremot lägga mindre tid och resurser på rådets verksamhet. En konsekvens av det roterande ansvaret blir en bredare förankring av rådets arbete och ett fördjupat samarbete. Genom det roterande ansvaret och samfinansieringen får alla myndigheter som ingår i rådet ta ansvar för verksamheten. Konsekvenser för de ideella organisationerna För de ideella organisationerna innebär förslaget ingen förändring i deras medverkan i rådets verksamhet. Bilaga 1 Gemensamt ansvar för en hållbar snöskotertrafik En utvärdering av Nationella snöskoterrådets arbete mellan år 2007 och 2012 15