Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret

Relevanta dokument
Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

BRÄNSLEADDITIV OCH SAMELDNING FÖR REDUKTION AV STOFTEMISSIONER I BIOBRÄNSLEELDADE NÄRVÄRMEANLÄGGNINGAR

Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention,

Bränslekvalitet utifrån askbildande. Emissioner

Nanopartiklar i luften du andas

SMÅSKALIG VÄRMEFÖRSÖRJNING MED BIOBRÄNSLEN. Ett samarbete mellan:

Lars Andrén Jan-Olof Dalenbäck m fl.. Växjö okt JOD/LA

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT

UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik. Robin Nyström

Förbränning av energigrödor

Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Projekt och status oktober 09

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Program och hålltider

SMÅSKALIG VÄRMEFÖRSÖRJNING MED BIOBRÄNSLEN. Ett samarbete mellan:

Vedeldade pannor och lokeldstäder. Programkonferens Växjö september 2009

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2014:5 ISSN Umeå universitet Umeå

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Svedala Kommuns 1:30 Författningssamling 1(12)

Basprogram Anläggnings- och förbränningsteknik

Viktigt att minska utsläppen

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

INNOVATIONSKLUSTER FÖR INTERNATIONALISERING INOM BIOENERGIOMRÅDET

Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder?

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik

Dioxin ut ut kretsloppet. rapport. Förbränning av avfall binder giftet. RVF Rapport 01:14 ISSN ISRN RVF-R--01/14--SE

Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk

Framtidens el- och värmeteknik

Verkliga utsläpp från fartyg

Regionalfonden Västsverige

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning

PELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav

Bevakning av och deltagande i EU:s förstudie angående framtida miljökrav för småskalig förbränningsutrustning för biobränsle. dvs.

MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi

NäPFo. Nr Innehåll. Inledning

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER

Krav och lösningar för framtidens pelletteknik. Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Yttrande över Boverkets rapport Regelefterlevnad vid byte av fastbränsleanordning Rapport nr 2017:32 Diarienummer: M2018/00176/KI

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar

Aerosolpartiklar från olika källor. Vetenskaplig utmaning!

TEKNISKA TJÄNSTER BATTERI- OCH HYBRIDSYSTEM 2014

TERMISKA ENERGIMÄTARE MED KORTA INTEGRERINGSTIDER

Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening

Pellets från en bredare råmaterialbas utveckling av ett kvalitetssäkringssystem

Telefoni/UC och samarbetslösningar för lärosäten

VEDELDNING FARLIGARE ÄN BILAVGASER (?)

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara

FORSKNINGSNYHETSBREV April 2004

MILJÖEGENSKAPER HOS HYDRAULOLJOR

Aktiv avisning av vindturbinblad med mikrovågor och avancerade ytbeläggningar

FORSKNINGSNYHETSBREV DECEMBER 2002

3 750 anställda i ett 20-tal länder. Engineering employees

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB :1

Program Industrins energi- och klimatomställning

PROJEKT. Panncentraler

Luftföroreningar från bra och dåliga vedkaminer

Basprogram Anläggnings- och förbränningsteknik

BYGGNADSMATERIALS BIDRAG AV FÖRORENINGAR TILL DAGVATTEN

Forskningsprogrammet Småskalig uppvärmning med biobränslen Utkast till syntesrapport

Studsvik Nuclear AB:s anläggningar. Erik Slunga

< Online dubbelspektroskopisk mätning av tvättförluster> Projektperiod: < till >

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Stockholm

Teknisk renhet nyli.se

Bohuspannan 20 kw. Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning. Stjärnas Energiprodukter Ottestala SVANESUND

Moderna slutbehandlingslösningar för farligt avfall Avfallskonferansen 2007, Bodø, Norge

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

MILJÖINVENTERING HUS ODEN

Luften i Sundsvall 2010

MinBaS Innovation - VINNOVA. MinBaS dagen 2015

Förgasningsforskning, utgångspunkt

design l teknik 10 ÅRS GARANTI MÖTER DI LUSSO - MODERN STIL OCH NYSKAPANDE KÄNSLA

Kärnavfallsrådet i kompletteringsfasen

SafeDrink. Detektion av hälsofarliga ämnen i dricksvatten

Brandstatistik vad vet vi om anlagd brand?

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

E6.21 Lundbyleden, delen Brantingmotet Ringömotet. Samråd December 2014 januari 2015

RESPIRATORIUS AB: Kvartalsrapport april-juni 2006

Verksamhetsplan 2015

AEROSOLTEKNOLOGI I PRAKTIKEN EXEMPEL PÅ TILLÄMPNINGAR. JONAS JAKOBSSON Department Of Design Sciences, Lund University, Sweden

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus.

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte

Remissvar: Naturvårdsverkets förslag till ny förordning om luftvårdsprogram och utsläpp till luft.

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

ELDRIVET. Elektriska fordon i fokus FFI Electromobility konferens Göteborg

RESPIRATORIUS AB: Kvartalsrapport juli-september 2006

Mål och strategi för Internet of Things Sverige

Klimatsynk. Nationellt samarbete för energi och klimat

UPPDRAGSLEDARE. Linn Arvidsson UPPRÄTTAD AV. Monika Bubholz

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen

Forskarmöte Umeå - universitetet

RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Transkript:

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Emissonsklustret Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen - Ett fristående projekt inom Systemaspekter och syntes Christoffer Boman (projektledare) Energiteknik och Termisk Processkemi Umeå Universitet

Upplägg på presentationen (40 min) 1. Introduktion Emissionsprojektet (Christoffer Boman, UmU, 5 min) Delprojekt 1. Partikel- och tungmetallemissioner (Henrik Wiinikka, ETC, 10 min) 2. Askrika biobränslen (Marie Rönnbäck, SP, 5 min) 3. Minimering av dioxinbildning (Marie Rönnbäck, SP, 10 min) 4. Aerosolmasspektrometri (AMS) (Joakim Pagels, LTH, 5 min) CB 5. Pågående/kommande verksamhet (Christoffer Boman, 5 min)

Ett samordnat nationellt projekt som berör hälsopåverkande partikel- och tungmetallutsläpp från traditionella och alternativa biobränslen i anläggningar mellan 10-500 kw Sept 2007 Juni 2010 Förstudie 7 st delprojekt Ca 10 forskargrupper Budget på 5 MSEK 50% direkta medel (Energimyndigheten) 50% medfinansiering (universitet, institut, branschforskning) Målet är att väsentligt öka möjligheterna att beskriva hur val av förbränningsteknik och bränsle påverkar : bildning/emission av främst partiklar och tungmetaller, men även t ex PAH, dioxiner och endotoxiner variationerna av partikemissioner och sammansättning under olika förbränningsmoment partikelemissionernas toxicitet och potentiella hälsofarlighet behov och möjligheter för reducering av partikelemissioner, främst genom primära åtgärder inklusive additiv/bränslemixar.

Del 1 G: Kaskadimpaktor för storleksfraktionerad karakterisering av partiklar i rökgaser (Michael Strand, Växjö Universitet) Bildning, emission, toxicitet och reducering av hälsopåverkande partikel- och tungmetallutsläpp A: Påverkan av bränsle och konstruktionsparametrar på partikel- och tungmetallemissioner vid småskalig förbränning av biobränslen (Henrik Wiinikka, ETC Piteå) X B: Inverkan av förbränningsteknik och bränsle på hälsofarligheten av partikelemissioner från småskalig biobränsleeldning (Christoffer Boman, Umeå universitet, ETPC) X X C: Partiklar från förbränning av askrika biobränslen (Linda Bäfver, SP Borås) Del 2 Identifiering av förhöjda emissioner och tillämpning av avancerad mätteknik D: Aerosolmasspektrometri (AMS) för karakterisering av partiklar i rökgaser från trä och spannmålsbränslen Ett verktyg för emissionsminimering och teknikutveckling (Joakim Pagels, Lunds Universitet) E: Minimering av dioxinbildning vid askrika och klorrika bränslen (Marie Rönnbäck, SP Borås) F: Endotoxin i rökpartiklar från förbränning av biobränslen (Lennart Larsson, Lunds Universitet)

Delprojekt B Inverkan av förbränningsteknik och bränsle på hälsofarligheten av partikelemissioner från småskalig biobränsleeldning Umeå universitet, ETPC (P.I. Christoffer Boman) Norrlands universitetssjukhus (Lung- och allergikliniken) Lunds Tekniska Högskola (Aerosolteknologi och Kärnfysik) ETC Piteå Budget: 600 000 SEK (Energimyndigheten) + 600 000 SEK (medfinansiering) Ved- och pelletsteknik samt Kemisk analys av PM havreeldning Ny utrustning (DGI impaktor) inköpt, Okt -08 Fraktionering av kol (elementärt och organiskt) - Traditionell vedkamin Test av DGI i projekt Askämnen A, Våren 08 - Modern vedkamin Spårmetaller - Pelletspanna/kamin Ombyggnation Lab, UmU, Juni-Nov 09 - Simulerad vedrök - Sotande ved-/pelletseldning Förstudie med en pelletskamin, Sept-Okt 09 - Optimerad förbränning, olika bränslen - Spannmålseldning Mätkampanj i vid UmU, Toxicitetsstudier Dec 09-Feb (in vitro) 10 havrebrännare Partikelinsamling Tox-analyser < 1 µm Feb-Maj Oxidativa egenskaper 2010 1-2.5 µm Inflammationsmarkörer (i cellexponeringar) 2.5-10 µm

Delprojekt F Endotoxin i rökpartiklar från förbränning av biobränslen Lunds Universitet, (P.I. Lennart Larsson) Umeå universitet (ETPC) Budget: 125 000 SEK (Energimyndigheten) + 125 000 SEK (medfinansiering) - Endotoxin finns i Gram-negativa bakterier och hör till några av de mest potenta toxiner som finns. - Ved som lagras utomhus koloniseras av Gram-negativa miljöbakterier och därigenom kan innehålla avsevärda mängder endotoxin - Endotoxin i vedrök? 1. Förstudie Ved och pelletsprover 4 björkvedsorter (ny-gammal, torrfuktig) 2. Rökgasmätningar Mätningar i prover från rökgaspartiklar vid olika typ av ved- och pelletseldning 2 träpellets (2 olika leverantörer)

Delprojekt G Kaskadimpaktor för storleksfraktionerad karakterisering av partiklar i rökgaser Växjö universitet, (P.I. Michael Strand) Budget: 50 000 SEK (Energimyndigheten) + 50 000 SEK (medfinansiering) Undersöka möjligheterna att realisera en ny utrustning för förenklad partikelstorleksfraktionerad stoftprovtagning i närvärmeanläggningar Möjliggöra provtagning och karakterisering av partiklar med olika storlek på ett betydligt enklare, snabbare och mera tillförlitligt sätt än vad som är möjligt med de instrument som finns tillgängliga idag Tester av ett impaktorsteg med sot och salter klart Deponering på substrat fungerar med svårt att undvika avblåsning Modifikationer, nya tester och konstruktion

Sammanfattning Emissionsprojektet Slutfört Alla mätningar (eldningsförsök) inom projekt A, C och E är slutförda. Projekt E slutrapporterat. I övriga projekt endast delar av experimentellt arbete slutfört. Pågående/Kommande Under Q4 2009 och Q1 2010 kommer mätkampanj genomföras i delprojekt B, vilket även innebär att analyser inom projekt D och F genomförs. Under samma period kommer även analys och utvärdering ske av resultat inom projekt A och C. Toxikologiska analyser inom projekt A och B pågår parallellt. Fortsatt konstruktion och utvärdering av kaskadimpaktor inom projekt G fortgår under även under hösten.