För en säkrare och tryggare kommun! HANDLINGSPROGRAM

För en säkrare och tryggare kommun! HANDLINGSPROGRAM för samhällsinriktat och internt säkerhetsarbete Antagit av Kommunfullmäktige 2012-10-22 1

Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Syfte 3 1.2 Verksamhetsidé det säkra och trygga samhället 3 1.3 Arbetssätt, inriktning och uppföljning 4 1.4 Organisation och ansvar 4 2 Kommunens interna säkerhetsarbete 5 2.1 Riskbild 5 2.2 Inriktningsmål 5 2.3 Arbetssätt 6 2.4 Organisation 6 3 Skydd mot olyckor 7 3.1 Handlingsprogram och tillhörande dokument 7 3.2 Övergripande riskbild 7 3.3 Inriktningsmål 7 3.4 Arbetssätt 8 3.5 Organisation 10 4 Säkerhetsskydd 13 4.1 Riskbild 13 4.2 Inriktningsmål 14 4.3 Arbetssätt 14 4.4 Organisation 14 5 Kommunens krishantering 15 5.1 Riskbild 15 5.2 Inriktningsmål 15 5.3 Arbetssätt 16 5.4 Organisation 16 2

För en säkrare och tryggare kommun handlingsprogram för samhällsinriktat och internt säkerhetsarbete Med samhällsinriktat och internt säkerhetsarbete menas de samlade åtgärder inom en kommun som syftar till att skapa ett säkrare och tryggare samhälle. 1 Inledning Enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om kommuners åtgärder inför och vid kris och extraordinära händelser ska varje kommun i Sverige ha ett handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet samt krishantering. Osby kommun har valt att ha ett bredare handlingsprogram som utöver skydd mot olyckor och kommunens krishantering även innefattar områdena kommunalt internt säkerhetsarbete samt säkerhetsskydd. Handlingsprogrammet är utvecklat i samverkan med räddningstjänst och säkerhetssamordnare i Skåne Nordost kommuner. 1.1 Syfte Syftet med kommunens säkerhetsarbete är att skapa säkerhet och trygghet för alla som bor, verkar eller vistas i kommunen. 1.2 Verksamhetsidé det säkra och trygga samhället Osby kommuns verksamhetsidé bygger på att kommun och medborgare tillsammans skapar förutsättningar för ett säkrare och tryggare samhälle. Att arbeta brett med samhällsinriktade och interna säkerhetsfrågor bidrar till att bevara och öka kommunens attraktionskraft. Planering för säkerhet kräver helhetssyn och systematik som bygger på en förståelse hos den enskilde att det är möjligt och nödvändigt att arbeta skade- och olycksförebyggande. Samarbete mellan olika aktörer och systematiskt förebyggande arbete kan reducera riskerna för att olyckor och skador inträffar. Kommunen har ett samordningsansvar för det säkerhetsfrämjande arbetet inom sitt geografiska område och ansvar för att kommunala verksamheter fungerar med så få störningar som möjligt. 3

1.3 Arbetssätt, inriktning och uppföljning Varje avsnitt i handlingsprogrammet anger olika inriktningsmål. För att uppnå ett brett engagemang, delaktighet, hög effektivitet och att arbetet på ett enkelt sätt kan följas upp och utvärderas ska mätbara produktionsmål och därmed tillhörande styrdokument utformas. De mätbara produktionsmålen för de olika avsnitten i handlingsprogrammet redovisas i respektive verksamhetsberättelse som varje år utgör underlag för kommunens årsredovisning. De risker som tas upp i handlingsprogrammets olika delar beskrivs inte i mått av hur stora eller små de är. Riskanalyser är ett dagligt arbetsverktyg inom kommunens säkerhetsarbete för att kunna bedöma och avgöra hur små och stora risker ska undvikas och hanteras. Resultatet av utförda riskanalyser för en säkrare och tryggare kommun finns i särskilda dokument inom respektive lagrum En aktiv omvärldsbevakning tillsammans med ett brett perspektiv som kännetecknas av realism och verklighetsförankring är en förutsättning för att kunna förebygga och åtgärda risker. Minst en gång per år ska respektive del inom handlingsprogrammet utvärderas. Detta görs genom att varje del följs upp med de mätbara mål som redovisats. Kommunens Räddningschef och kommunens säkerhetssamordnare ansvarar för detta samt statistikredovisning inom sitt område. 1.4 Organisation och ansvar Kommunfullmäktige beslutar om handlingsprogram. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att kommunens säkerhetsarbete bedrivs enligt fastställt handlingsprogram. Nämnderna har ansvaret för säkerhetsarbetet inom sina respektive områden. Cheferna ansvarar inom sina verksamhetsområden för att säkerhetsarbetet bedrivs enligt handlingsprogram. Samordningsansvar för att helheten i kommunens säkerhetsarbete bedrivs enligt handlingsprogrammet har kommunens räddningschef och kommunens säkerhetssamordnare. 4

2 Kommunens interna säkerhetsarbete 2.1 Riskbild Kommunen är genom sin breda verksamhet och sitt stora lokalinnehav utsatta för många olika risker. Kommunen har även ett ansvar för en störningsfri kommunal verksamhet och ett allmänt socialt ansvar för kommunens invånare. Exempel på risker i den kommunala verksamheten: Stöld Trafik Olycksfall Brand Fallolyckor Våld Hot Stickskador Inbrott Vattenskada Miljöskada Rån Elolyckor Svinn Drunkning Smitta Rymning Trasiga lekredskap Klämskador Ras Fuktskador Buller Farliga ämnen 2.2 Inriktningsmål Inriktningen är att minska antalet skadetillfällen inom all kommunal verksamhet. För att uppnå detta ska: riskmedvetenhet och engagemang för säkerhets- och trygghetsfrågor ökas genom att säkerhetsronder på alla förskolor, skolor och äldreboenden initieras och samordnas. trygghetskänsla ökas vid förskolor och skolor genom att belysningen i utemiljön inventeras och förstärks vid behov. kommunens anställda ges förutsättningar att aktivt kunna delta i säkerhets- och trygghetsarbetet genom att erbjudas kommunal säkerhetsutbildning inklusive brandskyddsutbildning. kunskap om hur olyckor undviks samt förutsättningar för att kunna agera rätt om olyckan händer ges till alla elever i klass 2, 5 och 8. inbrott och annan skadegörelse försvåras genom att den fysiska miljön ses över i och omkring kommunens egna och hyrda fastigheter. För att uppnå ett brett engagemang, delaktighet, hög effektivitet och att arbetet på ett enkelt sätt kan följas upp och utvärderas ska mätbara produktionsmål utformas för området. Se även avsnittet uppföljning, utvärdering och återföring av erfarenheter i kapitlet Inledning. 5

Styrande dokument för internt säkerhetsarbete är kommunens säkerhetspolicy, riktlinjer för säkerhetsarbetet, riktlinjer för inbrottslarm, riktlinjer för mekaniskt skydd/passerkontrollsystem. 2.3 Arbetssätt Säkerhetsronder/riskinventeringar Säkerhetsronder är en arbetsmodell som ökar riskmedvetenheten och engagemanget för säkerhets- och trygghetsfrågornas betydelse och ger ett underlag för ett förebyggande arbete. Fokus ligger på vardagsrisker ur ett verksamhetsperspektiv. Säkerhetsutbildning Samtliga verksamheter inom kommunen ska ge anställda förutsättningar för att aktivt kunna delta i säkerhets- och trygghetsarbetet och att kunna ingripa vid en inträffad händelse. Tekniskt skydd Kommunens enheter får stöd i valet av olika säkerhetslösningar. Riskanalyser avseende behovet av fysiskt skydd (skalskydd, inbrottslarm, passersystem och brandlarm/utrymningslarm) görs kontinuerligt. Vid om - och nybyggnation är målsättningen att uppnå relevant skyddsklass anpassad till Svenska Stöldskyddsföreningens SSF 200. Försäkringsskydd Kommunen har försäkringsskydd för bland annat egendomsskador, ansvarskador, motorfordonsskador och olycksfall för personer inom några av kommunens verksamheter. Alla försäkringar tecknas centralt. 2.4 Organisation Kommunens interna säkerhetsarbete samordnas av kommunens säkerhetssamordnare med en säkerhetsgrupp till sin hjälp. Varje förvaltning/kontor har en säkerhetshandläggare och vid de olika enheterna finns säkerhetsombud. 6

3 Skydd mot olyckor Området Skydd mot Olyckor omfattar det olycksförebyggande och skadeavhjälpande arbete som avses i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). I Osby kommun är kommunstyrelsen ansvarig nämnd enligt LSO. Räddningschefen är direkt underställd kommunstyrelsen 3.1 Handlingsprogram och tillhörande dokument Riksinventering (utförd 2006-01-20) ligger till grund för programmet. Som komplement till handlingsprogrammet upprättar räddningstjänsten mål vilka årligen revideras och följs upp. 3.2 Övergripande riskbild Riskinventering över olyckor som kan föranleda räddningsinsats är utförd 2006-01-20 Riskbilden är blandad. Risk finns för såväl konventionella olyckor såsom trafikolyckor, brand i bostad och drunkningsolyckor som mer ovanliga olyckor som större transportolyckor, bränder i samlingslokaler, olyckor med farligt gods och större översvämning av olika delar av Osby tätort. Kommunen har ett flertal större industrier med särskilda risker, större sammanhängande bebyggelse inom Osby centrum. Ett flertal byggnader där räddningstjänstens stegutrustning och höjdfordon utgör alternativ utrymningsväg finns i kommunen. Förändringar i riskbilden Ökad trafikmängd på framtida utbyggda vägsystem kan medföra ökad mängd trafikolyckor. Framtida klimatförändringar med risk för ökad nederbörd och ökade flöden i vattendrag påverkar framförallt byggnader och infrastruktur i Osby samhälle. 3.3 Inriktningsmål För alla som bor, verkar eller vistas i kommunen skall behovet av säkerhet, trygghet och stöd lösas genom att: Risker inom kommunen identifieras genom årlig revidering av den kommunala riskbilden Förebyggande arbete utförs bl.a. genom årlig tillsynsplan samt riktade åtgärder Utbildning och information genomförs Säkerhetsfrågor beaktas vid all planering och skall genomsyra samhällsplaneringen Kommunen har grundläggande lednings- och handlingsförmåga genom årligen återkommande övningar och utbildningar Vara en vattensäker kommun Verksamhetsmål avseende olycksförebyggande arbete kommer att utarbetas inom mandatperioden Skåne läns gemensamma strategi för Stärkt brandskydd för enskilda ska anpassas till Osby kommun inom områdena Förekomsten av brandvarnare, Den enskildes behov, Förmåga att förebygga och hantera brand och Personer med speciella behov. 7

3.4 Arbetssätt Information och utbildning Information och utbildning är en viktig och stor del av det förebyggande arbetet. Kontakten sker genom utbildningar anpassade för enskilda, företag, föreningar och organisationer samt i de dagliga möten räddningstjänstpersonal har med samhällsmedborgarna. Prioritet läggs särskilt på elever i åk 2, 5 och 8 samt kommunal personal. Verksamhetsuppföljning och egenkontroll Verksamhetens mål och årliga internkontrollplan med tillhörande dokument skall användas för att följa upp och utvärdera arbetet. Ansvarig för uppföljningen är Kommunstyrelsen. Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Räddningstjänsten bedriver ett aktivt informations- och utbildningsarbete för att stötta ägare av byggnader och nyttjanderättshavare att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Tillsyn och tillstånd Räddningstjänsten är kommunal tillsynsmyndighet enligt Lag om Skydd mot Olyckor (LSO) och Lag om Brandfarliga och Explosiva varor (LBE). Styrdokument i form av tillsynsplan tas fram varje år med utgångspunkt från riskbilden. Räddningstjänsten är även den myndighet där tillstånd enligt LBE hanteras. För tillsyn finns personal med lägst kompetens Förebyggande 1/Tillsyn A. Vid behov begär räddningstjänsten s.k. skriftlig redogörelse i samband med tillsyn. Räddningstjänsten är delaktig i samhällsplanering och utveckling. Kunskapsöverföring före, under och efter Olyckans skeenden, före, under och efter, ska ses som en helhet. Inom räddningstjänsten ska detta genomsyra hela arbetssättet. Skadebegränsande Räddningstjänsten ska organiseras, planeras och ledas så att skadebegränsande åtgärder kan sättas in inom godtagbar tid. Styrdokument/utryckningsbestämmelser finns som reglerar räddningstjänstverksamheten. 8

Olycksundersökningar Huvudsyftet med att genomföra olycksutredningar i Osby kommun är att erfarenheterna skall öka kommunens förmåga att förebygga och hantera situationer som kan föranleda räddningsinsatser. En olycksutredning görs i syfte att: Hitta orsaker till olyckor för att förhindra att de uppstår igen. Hitta orsakerna till olyckors konsekvenser för att kunna mildra framtida olycksförlopp. Utvärdera räddningsinsatsen för att få svar på frågan om målet med räddningstjänstens insats har uppnåtts, dvs. att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Utvärdera räddningsinsatsens genomförande för att få underlag för planering av övningsverksamhet, vid utvecklandet av metod och teknik och vid planering inför framtida räddningsinsatser. Särskilt styrdokument finns för olycksundersökningar. Samverkan Vid olyckor samt i arbetet före och efter en olycka finns ett behov av samverkan med andra myndigheter och resurser. Det kan röra sig om förstärkning av räddningsresurser från andra närliggande räddningstjänster men även andra organisationer som agerar vid en olycka. Inom Skåne Nordost finns ett långtgående operativt samarbete med räddningshjälp, gemensamma ledningsnivåer och gemensamma stabsresurser. Inom Skåne finns gemensamma resurser som stabsfunktionen Stab Skåne, samägda kem- och miljöresurser och avtal om släck- och räddningshjälp mellan kommunerna. Räddningstjänstens resurser utalarmas från SOS Alarm AB. Räddningstjänstens Insatsledare (IL) är den tjänsteman i beredskap som utgör knapptryckarfunktion t.ex. vid befarade väderstörningar. 9

3.5 Organisation Räddningstjänsten bedriver räddnings- och säkerhetsarbete enligt LSO i Osby kommun. Ansvar Den enskilde har det primära ansvaret för och skyldighet att skydda sitt liv och sin egendom och att ej förorsaka olyckor. Det åligger var och en att vidta skäliga åtgärder till skydd mot olyckor. Särskilda krav ställs på ägare och innehavare av byggnader och andra anläggningar att hålla utrustning för brandskydd, utrymning vid brand och andra olyckor och i vissa fall dokumentera sitt brandskydd. Först om den enskilde inte själv eller med hjälp av annan kan ingripa med en räddningsinsats vid olyckshändelser eller överhängande fara för en olyckshändelse, inträder skyldighet för staten eller kommunen att ingripa genom räddningstjänst. Skadeförebyggande verksamhet Skadeförebyggande verksamhet skall integreras med den skadeavhjälpande genom kunskapsöverföring. Skadeförebyggande verksamhet genomförs bl.a. via tillsyner enligt årlig upprättad tillsynsplan, utbildningar och stöd till särskilt utsatta grupper. Det förebyggande arbetet omfattar bl.a. bygglovsärenden, utbildning rådgivning och information till allmänhet och företag, tillståndsgivning, tillsyn och brandskyddskontroller. Osby kommun disponerar sammanlagt en heltidstjänst med kompetens Tillsyn B för skadeförebyggande arbete. Samarbete i syfte att främja den skadeförebyggande verksamheten sker med Miljö & Byggförvaltningen, sotningsetreprenören samt förebyggandegrupp inom Skåne Nordost. Verksamheten har även tillgång till brandingenjörskompetens via samarbete inom Skåne Nordost. Beredskap för räddningstjänst Följande räddningsstyrkor med angiven personal ska ständigt kunna rycka ut inom de tider som anges nedan: Styrka från Styrka minst Längsta anspänningstid Osby BM+BfD+6 BmD 4 Minuter Lönsboda BfD+5 BmD 4 minuter Hökön Räddningsvärn --- Samverkan Skåne NO Regiongemensam 90 sekunder VBI, utgår från Kristianstad Kommentar: BfD/BfH = Brandförman del-/heltid, befäl ledningsnivå 1 BM = Brandmästare, befäl ledningsnivå 2 VBI = Vakthavande brandingenjör, befäl ledningsnivå 3 BmH = Brandman heltid BmD = Brandman deltid 10

Ankomsttider efter larm anges på kartan nedan: Ankomsttid 0-9 minuter Ankomsttid 9-19 minuter Ankomsttid 19-29 minuter Ankomsttiderna är angivna för när styrka om lägst 1+4, styrka som självständigt kan genomföra livräddande insats via rökdykning, är på plats. Operativ förmåga Organisationen är anpassad för att med egna resurser kunna hantera vanligt förekommande olyckor och en förmåga att kunna leda och samverka med tillkommande resurser i händelse av en större olycka. Samverkan i Skåne Nordost och med kommuner i övriga Skåne och med övriga grannkommuner är nödvändiga vid större, långdragna och komplicerade insatser. Utryckningsbestämmelser finns för räddningsstyrkornas förmåga. Styrdokument ska tas fram under mandatperioden för att knyta mål för övningsverksamhet till riskbild och mål för styrkornas förmåga Vattensäkerhet Den kommunala räddningstjänsten ansvarar för räddningsinsatser på sjöar och vattendrag inom kommunens område. Varning Kommuninnevånare kan varnas och informeras vid allvarligare olyckshändelser genom VMA-signalen (viktigt meddelande till allmänheten) i Osby. Varningen åtföljs av aktuell information, råd och anvisningar i riks- och lokalradion. 11

Alarmering av räddningstjänst Allmänheten alarmerar räddningstjänsten via 112. Vid längre avbrott eller störningar i tele och mobilnätet vidtas särskilda åtgärder för att allmänhetens alarmering av räddningstjänst ska säkerställas, så som information via lokalradion och utplacering av räddningsfordon. Sotning Kommunen har ansvar för att sotning och brandskyddskontroll genomförs. Osby kommun utgör ett sotningsdistrikt och verksamheten bedrivs i entreprenadform Entreprenören som är utsedd att utföra sotning och brandskyddskontroll är direkt underställd kommunstyrelsen. Enligt LSO får kommunen medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Räddningstjänsten är tillståndsgivande myndighet för egensotning. Räddningstjänst under höjd beredskap Räddningstjänst vid höjd beredskap bygger i huvudsak på kommunens fredstida organisation och ansvarsområden. Under en anpassningsperiod inför ett hotande krigsläge genomförs utbildning, övning och andra nödvändiga förberedelser. Idag anses anpassningsperioden vara längre än tio år. 12

4 Säkerhetsskydd Säkerhetsskyddet är reglerat i lag (1996:627) och omfattar skydd av uppgifter eller verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet. Med begreppet säkerhetsskydd avses: skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet, skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess som rör rikets säkerhet, skydd mot brott som innebär användning av våld, hot eller tvång för politiska syften (terrorism) även om brotten inte hotar rikets säkerhet. 4.1 Riskbild Hotbilder i samhället förändras ständigt och påverkas av samhällsutvecklingen både i Sverige och utomlands. Hoten har dessutom blivit mer avancerade, komplexa, svårförutsägbara och globala. Den politiskt motiverad brottsligheten har ökat och berör säkerhetsskyddet då vissa av dessa krafter är tydligt antidemokratiska. Inom IT-området kan en allt större sårbarhet skönjas samtidigt som metoderna att störa detsamma blir allt mer sofistikerade. Säkerhetspolisens bedömning är att dessa hot kommer att öka i framtiden. Konsekvenserna kan bli allvarliga för vissa verksamheter och de kan även påverka rikets säkerhet. Volymen inringda hot och andra typer av sabotage mot olika verksamheter tenderar också att öka. Nedanstående rubriker utgör exempel på objekt/arbetsområden där otillbörlig informationsinhämtning, obehörigt intrång, spioneri, terrorism eller förberedelser inför kris eller krig ska förhindras/försvåras: Information (informationssäkerhet) Nyckelbefattningar (säkerhetsprövning) Handlingar och dokument EL och VA-försörjning Beredskapsplaner Översiktliga riskanalyser Totalförsvarsmaterial Säkerhetskänsliga uppgifter Data/IT-Media Personalutredningar och registerkontroll Politiskt motiverad brottslighet 13

4.2 Inriktningsmål Det ska finnas ett säkerhetsskydd i verksamheten som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och övriga omständigheter. Säkerhetsskyddet ska förebygga: att obehöriga får tillträde till platser där de kan få tillgång till sådan information eller där verksamhet bedrivs som har betydelse för rikets säkerhet (tillträdesbegränsning) att säkerhetskänslig information, som avser rikets säkerhet röjs, ändras eller förstörs (informationssäkerhet) att personer som inte är pålitliga från säkerhetssynpunkt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet (säkerhetsprövning) Säkerhetsskyddet ska utformas: med beaktande av enskildas rätt att enligt tryckfrihetsförordningen ta del av allmänna handlingar. så att behovet av skydd vid automatisk informationsbehandling särskilt beaktas. så att tillträdesbegräsningar utformas så att den enskildes rätt att röra sig fritt inte inskränks mer än nödvändigt. Dessutom ska: säkerhetsprövning göras innan en person genom anställning eller på annat sätt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet identifierad personal utbildas i frågor om säkerhetsskydd och att säkerhetsskyddet kontrolleras. Se även avsnittet uppföljning, utvärdering och återföring av erfarenheter i kapitlet Inledning. 4.3 Arbetssätt Kommunen ska upprätta en säkerhetsskyddsanalys med avseende på att försöka utröna vilka delar av verksamheten som särskilt riskerar att utsättas för obehörigt intrång, sabotage, spioneri, terrorism och dylikt. Vid detta arbete ska en aktiv kontakt med säkerhetspolisen ske. Arbete samordnas av kommunens säkerhetsskyddschef. Utifrån gjord analys ska sedan lämpliga åtgärder vidtas för att söka hindra att verksamheten drabbas. 4.4 Organisation I kommunen finns en säkerhetsskyddschef. 14

5 Kommunens krishantering Kommunens krishantering omfattar kommunens krisberedskap enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. En extraordinär händelse avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser. 5.1 Riskbild Extraordinära händelser Terrorhandlingar, klimatförändringar, epidemier, naturkatastrofer, längre avbrott i försörjningssystem och sårbara IT-system är exempel på tänkbara hot för en kommun. Hotbilden kan förändras snabbt och inträffade händelser visar att det otänkbara sker. Militära hot Under överskådlig framtid anses ett militärt angrepp på Sverige osannolikt. Sårbarhet Exempel på vad genomförda sårbarhetsanalyser visar: Avbrott i dricksvattenförsörjning Förorenat dricksvatten Omfattande brand Omfattande och långvarigt elavbrott Orkan Pandemi Utsläpp av farligt ämne Alla större händelser kräver omfattande informationshantering. 5.2 Inriktningsmål Inriktningen är att skapa ett starkt och robust samhälle i kommunens geografiska område med förmåga att ingripa effektivt vid extraordinära händelser. Krishanteringssystemet Det av regeringen fastställda nationella krishanteringssystemet grundas på en helhetssyn för hela hotskalan fred krig. Förmågan att klara en extraordinär händelse byggs ur ett underifrånperspektiv och baseras på den ordinarie verksamhetens krav på säkerhet och uthållighet enligt tre principer: Ansvarsprincipen: Den som har ansvar för en verksamhet i fred har det också i kris och krig. Likhetsprincipen: Verksamhetens organisation och lokalisering ska så långt som möjligt överensstämma i fred, kris och krig. Närhetsprincipen: Kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. 15

Kommunen ska: ha god kunskap om risker och sårbarhet planera för hur risker och sårbarhet ska undanröjas eller minskas ha god förmåga att hantera en extraordinär händelse ha en samlad bild av risker, sårbarhet och förberedelser för krishanteringen samordna all krishantering i sitt geografiska område Kommunen ska alltid vara förberedd för att hantera en extraordinär händelse. Styrande dokument för krisberedskap är kommunens krisledningsplan, reglemente för krisledningsnämnd och riktlinjer för säkerhetsarbetet. 5.3 Arbetssätt Beredskapsplanering Beredskapsplaneringen bygger på risk- och sårbarhetsanalyser på flera nivåer i samhället. Analysarbetet bedrivs i tvärsektoriellt sammansatta olika grupper. Utfallet av risk- och sårbarhetsanalyserna utgör grunden i beredskapsplaneringen. Krisplaner tas fram för verksamheter som alltid måste fungera. Dessa utformas så generellt att de kan utgöra stöd även vid oförutsedda händelser. Krisplaneringen baseras på den ordinarie organisationens grundförmåga och beredskapsplaneringen inriktas mot att säkra viktiga samhällsfunktioner genom förebyggande arbete och förberedelser för skadebegränsande åtgärder. Övning och utbildning Krisledningsorganisationen utbildas och/eller övas varje år. 5.4 Organisation Kommunens förberedelser för krishantering samordnas av kommunens beredskapssamordnare. I kommunen finns en krisledningsnämnd som utgörs av Kommunstyrelsens Arbetsutskott. Krisledningsnämnden stöds av en stab. För händelser som inte är extraordinära finns kommunens Krisledningsgrupp. 16

Geografiskt områdesansvar Områdesansvaret innebär att kommunen under en krissituation skall vara det organ som verkar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder som behöver vidtas inom det egna geografiska området. För att skapa förutsättningar att utöva områdesansvar skall ett lokalt/regionalt krishanteringsråd inom Skåne Nordost finnas. Med viktiga aktörer sker ett mer långtgående och direkt samarbete, till exempel länsstyrelsen, andra kommuner, leverantörer av el och värme, särskilt känsliga objekt, försvarsmakten och frivilligorganisationer. 17