Vardagen efter en hjärtinfarkt

Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E Vt 2012 Examensarbete, 15 hp Vardagen efter en hjärtinfarkt En litteraturstudie om livsvärldsupplevelsen för män och kvinnor efter en hjärtinfarkt Författare: Niklas Herbertsson Oskar Lütz

Titel Författare Utbildningsprogram Handledare Examinator Adress Nyckelord Vardagen efter en hjärtinfarkt. En litteraturstudie om livsvärldsupplevelsen för män och kvinnor efter en hjärtinfarkt Niklas Herbertsson och Oskar Lütz Utbildningsprogrammet för sjuksköterskor 180 hp Lotta Hahlin Ingrid Johansson Linnéuniversitetet, Institutionen för hälsooch vårdvetenskap. 351 95 Växjö Hjärtinfarkt, kvalitativ, kvinna, livsvärld, man, stöd, upplevelser. SAMMANFATTNING Bakgrund: I västvärlden är hjärt- och kärlsjukdomar en av de vanligaste dödsorsakerna. I Sverige drabbas ungefär 37 000 människor årligen av hjärtinfarkt. Det föreligger skillnader kring symtom och behandling för män och kvinnor. Tidigare forskning visar att livsvärlden påverkas för både män och kvinnor efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Syfte: Syftet var att jämföra livsvärldsupplevelsen hos kvinnor respektive män i västvärlden som drabbats utav en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie med ett kvalitativt tillvägagångssätt där tio vetenskapliga artiklar utgör resultatet till studien. Artiklarna granskades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att det föreligger brister kring hantering av informationen till både männen och kvinnorna. Både män och kvinnor upplevde fysiska besvär efter infarkten och tankar kring döden var vanligt. Det fanns en ovilja att behöva ta läkemedel bland kvinnorna. Stöd var en viktig del i återhämtningsprocessen. Begränsningar i vardagen var vanligt förekommande. Slutsats: Sjukvården bör lägga fokus på att förbättra hur information ska ges till patienter som drabbats av en hjärtinfarkt. Viktigt att som sjuksköterska finnas till hands för kvinnorna och männen och stötta dem, för att kunna lindra deras lidande och främja välbefinnandet. Samtal och uppmuntran är en väsentlig del i att främja välbefinnandet.

INNEHÅLL INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Förekomst 1 Anatomi och fysiologi vid hjärtinfarkt 1 Symtom och behandling 2 Upplevelsen efter hjärtinfarkten 3 TEORETISK REFERENSRAM 3 Livsvärld 3 Välbefinnande 3 Lidande 4 Sjuksköterskans roll 4 PROBLEMFORMULERING 4 Frågeställning 5 SYFTE 5 METOD 5 Datainsamling 5 Urvalsförfarande 5 Analys 6 Etiska överväganden 6 RESULTAT 7 Psykisk påverkan 7 Hotad tillvaro 7 Existentiella tankar 7 En opålitlig kropp 8 Begränsningar i vardagen 8 Fysiska effekter på livsvärlden 8 Livet med familjen 9 Tillgången till stöd 9 Dölja sitt lidande 9 En förändrad livsstil 10 Sjukvårdens påverkan på livsvärldsupplevelsen 11 DISKUSSION 11 Metoddiskussion 11 Resultatdiskussion 13 Psykiska livsvärldsförändringar 13 Fysiska livsvärldsförändringar 15 Sjukvårdens betydelse 16 Slutsats 16 REFERENSER 18 BILAGOR 1. Artikelsökning 2. Artikelöversikt 3. Kvalitetsbedömning 4. Analysexempel

INLEDNING Under utbildningens gång på sjuksköterskeprogrammet och främst under praktikperioderna väcktes ett intresse hos författarna för hjärt- och kärlsjukdomar. Vi har fått insikt om hur pass vanligt det är att vara drabbad samt hur många olika faktorer som påverkar ett tillfrisknande. Då hjärtinfarkt är vanligt i dagens samhälle är det högst troligt att vi som yrkesverksamma sjuksköterskor kommer att träffa patienter som drabbats av en hjärtinfarkt. Under artikelsökningen vid litteraturstudiens början uppmärksammade vi skillnader mellan kvinnor och män i många aspekter vid ett insjuknande i hjärtinfarkt. Därför ville vi belysa ifall det förekommer skillnader i livet efter en hjärtinfarkt och vilka skillnader detta eventuellt kan vara. Detta för att som framtida sjuksköterskor kunna uppmärksamma och ge individuellt anpassad vård för att ha möjlighet att stödja patienter i deras hälsoprocess på bästa möjliga sätt. BAKGRUND Förekomst Hjärt- kärlsjukdomar är i dagens samhälle den vanligaste dödsorsaken i västvärlden (Hjärt- Lungfonden, 2011). I Sverige drabbats ca 37 000 människor årligen av hjärtinfarkt varav närmare 10 000 avlider till följd av infarkten. Trots att många människor avlider, ökar årligen antalet patienter som överlever en hjärtinfarkt (ibid). Tidigare forskning kring hjärtinfarkt har främst fokuserats på att forska fram nya medicinska behandlingsmetoder och kirurgiska ingrepp (Schoenberg, Amey, Stoller & Drew, 2005). Forskning kring hur patienter upplever livsvärlden efter att ha genomgått en hjärtinfarkt är inte lika utforskat (Tod, 2008). Risken att drabbas utav en hjärtinfarkt är kopplat till livsstil där de främsta riskfaktorerna är övervikt, fysisk inaktivitet, höga blodfetter, rökning och förhöjt blodtryck. Psykosociala omständigheter som t.ex. stress i vardagen kan ytterligare påverka risken att drabbas av en hjärtinfarkt (Vasko, 2007). Anatomi och fysiologi vid hjärtinfarkt I människokroppen är hjärtat placerat till vänster i bröstkorgen, bakom bröstbenet (Persson & Stagmo, 2008). Storleken på hjärtat är ungefär som en sluten knytnäve (Sonesson & Sonesson, 2006). Hjärtat är en muskel vars funktion är att genom sammandragningar pumpa ut syreriktblod till kroppens organ och vävnader (Persson och Stagmo, 2008; Vasko, 2007). Hjärtats pumpfunktion delas in i en arbetsfas och en vilofas. Vid vilofasen fylls hjärtat upp med blod och under arbetsfasen pumpas blodet ut i kroppen. Hjärtats egen blodförsörjning sker via kranskärlen vid hjärtats vilofas. Hjärtmuskulaturen kräver mycket energi och behöver således en konstant tillförsel av syre (Sonesson & Sonesson, 2006; Vasko, 2007). Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär att syresättningen till hjärtat hindras på grund av stopp i de kärl som försörjer hjärtat med syrerikt blod, vilket medför att cellerna i hjärtmuskeln skadas. Den främsta orsaken till förträngningen är att det bildas en blodpropp i de kärl som syresätter hjärtat (Vasko, 2007). Anledningen till att det bildas en blodpropp är att det har på grund av höga blodfetter i kombination med en cellskada skett en inflammationsprocess i de celler som finns i kranskärlen. Inflammationsprocessen bidrar till att det bildas s.k. plack. Dessa plack kan brista vilket medför en skada på kärlväggen och en blödning uppstår som 1

påverkar cirkulationen vilket ökar risken för att en blodpropp bildas (Persson & Stagmo, 2008; Vasko, 2007). Symtom och behandling Vid insjuknande i hjärtinfarkt förekommer olika symtom. De generella symtomen är bröstsmärta beläget centralt i bröstet som kan stråla ut till andra kroppsdelar såsom hals, käke, rygg och armar (Persson & Stagmo, 2008; Vasko, 2007). Smärtan framställs oftast som tryckande eller brännande och kan ge en känsla av en tyngd över bröstet. Andra vanliga symtom vid hjärtinfarkt kan vara andningssvårigheter och ångest (Vasko, 2007). Det föreligger dock skillnader mellan män respektive kvinnor i hur symtomen kan komma till uttryck (Lundberg, 2000). Kvinnors symtom är generellt svårare att tyda än mäns. Kvinnor kan uppleva att de har ett illamående och är mer andfådda än män vid insjuknandet samt att de inte har typiska EKG skillnader som män vanligen har. (ibid). De kan känna att de har smärtor eller obehagskänslor i magen samt att de kan känna sig tröttare än vanligt. Flera kvinnor kan även känna att de har besvär med en tyngdkänsla i armarna samt att de kan få känselbortfall i händerna (Albarran, Clarke & Crawford, 2007). De otydliga symtom som kvinnor kan uppleva bidra ofta till att det sker en fördröjning från det att de får symtom till att de söker sjukvård och till att de får adekvat behandling för sin hjärtinfarkt (Albarran et al., 2007; Lundberg, 2000). Mäns symtom är vanligen mer karaktäristiska och tydliga som smärta i armar, bröst, rygg och nacke. Det är även vanligt att män upplever andningsvårigheter och har besvär med kallsvettningar (Isaksson, Brulin, Eliasson, Näslund & Zingmark, 2011). Patienter som förmodas ha drabbats av en hjärtinfarkt har hög prioritet inom vården. Snabba insatser är av stor vikt för att kunna diagnostisera och behandla patienten. Behandlingen syftar främst till att lösa upp eller vidga upp det tilltäppta kärlet. Detta görs antingen medicinskt eller kirurgiskt (Vasko, 2007). Den medicinska behandlingen, även kallad trombolysbehandling, syftar till att lösa upp det tilltäppta kärlet med hjälp av läkemedel för att förhindra ytterligare utbredning av infarkten (Grip, 2005; Vasko, 2007). Kirurgisk behandling innebär att det tilltäppta kärlet vidgas mekaniskt genom att en tunn kateter med en ballong förs in till det tilltäppta kranskärlet där ballongen gasfylls och vidgar det tilltäppta kärlet. Denna metod kallas för PCI behandling och är den metod som främst används för att behandla hjärtinfarkt, då den ökar chansen till överlevnad hos patienten och förkortar vårdtiden på sjukhuset (Grip, 2005; Vasko, 2007). Det förekommer dock skillnader i andelen män respektive kvinnor som behandlas med PCI (Bufe et al., 2010). Kvinnor får inte i samma utsträckning behandling med PCI som män. Detta kan bero på det faktum att kvinnors symtom är svårare att diagnostisera (ibid). Efter det akuta skedet förflyttas patienten till en vårdavdelning. Där övervakas vanligen patientens hjärtrytm med EKG. De grundläggande målen för patientens omvårdnad syftar till att sänka hjärtats behov av syre samt öka syretillförseln. Ytterligare en del av omvårdnaden syftar till att övervaka patientens tillstånd och se till att patientens grundläggande behov tillgodoses (Eikeland, Haugland & Stubberud, 2011). Behandlingen efter utskrivning från sjukhuset fokuserar främst på livsstilsförändringar som nyttigare matvanor, mer motion och ett mentalt välmående, men även viss behandling med läkemedel (Vasko, 2007). 2

Upplevelsen efter hjärtinfarkten Den förkortade vårdtiden på sjukhuset som PCI behandling innebär har inte enbart visat sig ha positiva effekter (Alsén, Brink, Brändström, Karlsson & Persson, 2010). Efter utskrivning är det vanligt att patienter känner sig utmattade och inte orkar lika mycket som före infarkten. Då patienter skrivs ut ifrån sjukhuset relativt tidigt i relation till sin infarkt kan patienterna anta att de är friskare än vad de egentligen är då de trodde att infarkten var botad och under kontroll. Detta kan leda till förvirring om sitt hälsotillstånd och ge psykiska besvär (ibid). Hjärtinfarkt är ett trauma som påverkar livet drastiskt efter sjukhusvistelsen och kan bidra till en stressfylld vardag. Flertalet patienter uttrycker att de inte känner igen sig själva efter att ha drabbats av en infarkt jämfört med tiden före infarkten (East, Brown & Twells, 2004; Ginzburg, 2006; Tod, 2008). Hjärtinfarkten kan göra sig påmind hos patienterna genom att de känner sig begränsade, både känslomässigt och fysiskt (Wingham, Dalal, Sweeney & Evans, 2006). Detta kan ge en osäkerhet genom att de inte litar på sina egna kroppar och sin egen förmåga vilket leder till en rädsla kring döden och för en ny hjärtinfarkt (Tod, 2008). Enligt Hildingh, Fridlund och Baigi (2008) är socialt stöd av stor vikt för att patienten skall kunna återhämta sig efter att ha vårdats för en hjärtinfarkt. Dock har det visat sig att det skiljer sig i tillvägagångssättet hur livet hanteras av patienterna efter hjärtinfarkten (Kristofferzon, Löfmark & Carlsson, 2005a). Vissa patienter kämpar emot de begränsningar de upplever efter hjärtinfarkten genom att fortsätta leva som de gjort innan de insjuknade. Andra anpassar sig efter sina begränsningar och lär sig leva med sin nya situation (ibid). TEORETISK REFERENSRAM Som en teoretisk grund för studien ligger vårdvetenskapen med sin fenomenologiska livsvärldsansats, där kvinnor och mäns livsvärld efter en hjärtinfarkt är i fokus. Vårdvetenskapen bidrar med ett teoretiskt livsvärldsperspektiv till studien och i sin tur ska studien ge en fördjupad kunskap tillbaka (Wiklund, 2003). Vårdvetenskapens främsta mål är att lindra lidande och främja hälsa (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003) och därför finner studien det angeläget att studera kvinnors och mäns livsvärld efter en hjärtinfarkt utifrån begreppen välbefinnande och lidande. Livsvärld Wiklund (2003) beskriver en människas livsvärld på vilket sätt hon upplever världen runt omkring sig genom sin kropp. Ifall det sker en förändring av kroppen i form av till exempel sjukdom förändras människans tillgång till livet och kan bidra till ett lidande (Dahlberg et al., 2003). Dahlberg et al. påvisar att ifall ett livsvärldsperspektiv beaktas uppmärksammas människors dagliga liv och hur de upplever världen. Varje människas livsvärld är unik och i en hälso- och sjukvårdssituation är det av yttersta vikt att denna unikhet beaktas (ibid). Välbefinnande Enligt Wiklund (2003) är välbefinnande en subjektiv upplevelse som är unik hos varje människa. Välbefinnandet har sin utgångspunkt ifrån människans individuella livsvärldsupplevelse och ger uttryck av en känsla utav välmående (ibid). Välbefinnandet är en del i människans upplevelse av hälsa och är inom vården en viktig del för att främja patienters hälsoprocess (Dahlberg et al., 2003; Wiklund, 2003). Trots upplevelsen utav en sjukdom kan människan ha en känsla av välbefinnande (Wiklund, 2003). 3

Lidande En människas lidande handlar oftast om ett hot eller kränkning men även en uppfattning av förlorad kontroll över sig själv eller sitt liv (Wiklund, 2003). Ett mänskligt lidande i form av att drabbas av en sjukdom som leder till smärta eller andra symtom kallas inom hälso- och sjukvård för ett sjukdomslidande (Dahlberg et al., 2003). Sjukdomslidandet innebär oftast en känsla av att vara begränsad (Wiklund, 2003). En annan form av lidande kan ta sig uttryck som ett vårdlidande då det förefaller brister i den vård och behandling som berör patienten (Wiklund, 2003). Det kan innebära att som patient inte bli sedd och bekräftad och där patienten inte känner sig delaktig i sin egen vård (Dahlberg et al., 2003). Sjuksköterskans roll En del i sjuksköterskans arbetsuppgifter innebär att utifrån patienters upplevelser av sin sjukdom uppmärksamma dess eventuella lidande för att stödja dem till ett tillfrisknande och lindra lidandet och främja välbefinnandet. Sjuksköterskan har även en skyldighet att säkerställa att patienten har fått ta del och förstått den information som ges angående sin sjukdom och behandling (Socialstyrelsen, 2005). PROBLEMFORMULERING Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden och enbart i Sverige insjuknar årligen ungefär 37 000 personer i hjärtinfarkt. Antalet patienter som överlever efter en hjärtinfarkt blir dock fler för varje år (Hjärt- och Lungfonden, 2011). Forskning kring hur patienter upplever sin livsvärld efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt är inte lika utforskat som forskningen kring nya mediciner och behandlingsmetoder (Schoenberg et al., 2005; Tod, 2008). Det föreligger skillnader kring hur symtomen upplevs av kvinnor respektive män vid ett insjuknande i hjärtinfarkt. Kvinnors symtom är oftast mer problematiska att tyda vilket kan innebära att det blir en fördröjning från att symtomen startar till att de får adekvat vård (Lundberg, 2000). Det föreligger även skillnader kring behandlingen mellan kvinnor och män. Andelen kvinnors som blir behandlade med PCI är lägre än andelen män (Bufe et al., 2010). Patienter som förmodas ha drabbats av en hjärtinfarkt har dock hög prioritet inom sjukvården (Vasko, 2007). Efter utskrivning från sjukhuset är det vanligt att både män och kvinnor känner sig utmattade och har nedsatt ork jämfört med före infarkten (Alsén et al., 2010). Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär en kraftig psykisk påfrestning för flera patienter där livsvärlden blir påverkad genom att de känner sig begränsade, både kroppsligt och själsligt. För att underlätta återhämtningsprocessen efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt är det av vikt för patienterna att ha tillgång till socialt stöd (East et al., 2004; Ginzburg, 2006; Hildingh et al., 2008; Tod, 2008) Insjuknande i hjärtinfarkt är i flera avseenden olika mellan kvinnor respektive män, där t.ex. de kvinnliga symtomen är mer vaga än männens och där männen i högre utsträckning blir behandlade med PCI. För att kunna stötta och vårda både manliga och kvinnliga patienter på ett optimalt hälsofrämjande tillvägagångssätt som sjuksköterska är det därför av vikt att ha kunskap om både kvinnliga och manliga livsvärldsupplevelser samt ifall det finns skillnader mellan dessa. 4

Frågeställning Vilka faktorer kan påverka livsvärldsupplevelsen för kvinnor respektive män? Vilka känslor kan kvinnor och män uppleva i relation till livsvärldsförändringar? SYFTE Syftet var att jämföra livsvärldsupplevelsen hos kvinnor respektive män i västvärlden som drabbats utav en hjärtinfarkt. METOD Då litteraturstudiens syfte var att jämföra livsvärldsupplevelsen hos kvinnor respektive män i västvärlden som drabbats utav en hjärtinfarkt valde författarna att göra en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt synsätt. Det vill säga att fokus var att hitta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som beskrev kvinnor och mäns livsvärldsupplevelser tiden efter en hjärtinfarkt. En litteraturstudie med en kvalitativ ansats utgår från att tolka och förstå människors upplevelser (Forsberg & Wengström, 2008). Hermeneutiken är en existentiell filosofi vars huvuduppgift är att skapa djupare förståelse för den mänskliga existensen och dess livsvärld (Forsberg & Wengström, 2008; Patel & Davidsson, 2003). Datainsamling Datainsamlingen gjordes genom litteratursökning av vetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl, PubMed och Onesearch (Bilaga 1). Anledningen till att dessa databaser användes är då de inriktar sig på hälso- och vårdvetenskap. De främsta sökorden som användes var Myocardial infarction, experience, qualitative, women och men. Sökorden trunkerades även för att få ut det mesta ur de valda sökorden. Det innebar att t.ex. experience blev till experien*. För att säkerställa att sökorden var korrekt översatta användes svenska Mesh och Cinahl headings. Författarna inledde med att söka artiklar enskilt i universitetsbiblioteket och har därefter sammanstrålat för att jämföra sina litteratursökningsresultat. De artiklar som bäst överensstämde med syftet valdes ut för ytterligare granskning. När datamättnad hade uppfyllts utifrån de urvalskriterierna angående publicerings år utökades artikelsökningen med ett år för att säkerställa att ingen artikel som hade kunnat höja studiens kvalité hade förbisets. Urvalsförfarande Antal artiklar som användes till litteraturstudien var tio stycken (Bilaga 2). Detta då författarna ville ha en god vetenskaplig grund till studien samt att det var ett av kraven för studien. Enligt Friberg (2006) är det av vikt att avgränsa antalet studier med hjälp av inklusions och exklusionskriterier för att begränsa sitt forskningsområde och säkerställa kvalitén på artiklarna. De inklusionskriter som valdes för studien var att de vetenskapliga artiklarna helst inte skulle vara äldre än åtta år. Detta för att materialet ska vara uppdaterat till den senaste forskningen. Artiklarna skulle beskriva manliga respektive kvinnliga patienters upplevelser efter en 5

hjärtinfarkt. Studierna skulle även följa Helsingsforsdeklarationen (2008) för att säkerställa studiedeltagarnas integritet och självbestämmande samt att deltagandet i studien var frivillig. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska då engelska är det vetenskapliga språket samt att de var vetenskapligt granskade (peer-reviewed) för att säkerställa kvalitén på studierna. Det slutliga inklusionskriteriet var att artiklarna skulle vara avgränsade till västvärlden. De kriterier som författarna anser ingå i västvärlden är länderna i Europa, Nordamerika samt Australien där de har liknande sjukvård och ekonomi som i Sverige. Även människors hälsostatus i dessa länder liknar enligt författarna den som finns i Sverige. Exklusionskriterierna var att artiklarna inte skulle vara skrivna ur ett anhörig- eller vårdpersonalsperspektiv, samt att de berörde områden i världen som inte räknas som västvärlden. För att säkerställa kvalitén på artiklarna användes Willman, Stoltz och Bahtsevanis (2011) kvalitetsprotkoll (Bilaga 3). Artiklarna som valdes till studien betygsattes som hög, medel eller lågt. Samtliga artiklar erhöll en hög kvalitet. Första steget för att säkerställa relevansen på artiklarna var att läsa titeln. De titlar som ansågs överensstämma med litteraturstudiens syfte undersöktes noggrannare genom att inledningsvis läsa artiklarnas abstract. Då abstractet stämde överens med syftet lästes artikeln igenom noggrannare. Därefter gjordes understrykningar på relevanta textstycken. De artiklar som valdes ut lästes igenom av båda författarna för att säkerställa att artiklarna tolkades på ett liknande sätt där de sedan betygsattes enligt Willman et al. (2011) kvalitetsprotokoll. En engelsk-svensk ordbok användes på de ord författarna var osäkra på för att säkra att texten inte feltolkades. Analys För analys av datan i artiklarna användes Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Analysen kan ske genom antingen ett manifest eller latent synsätt. Det manifesta synsättet valdes till litteraturstudien då det manifesta tydliggör det uppenbara och synliga i artiklarnas text, medans det dolda i texten framkommer vid ett latent synsätt (ibid). Analysprocessen påbörjades genom att läsa igenom datamaterialet upprepade gånger för att få en helhetsförståelse av kvinnorna och männens upplevelser efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Enligt Graneheim och Lundman innebar att datan som speglade litteraturstudiens syfte extraherades till meningsenheter där det centrala i meningen fortfarande fanns bevarat. Meningsenheterna kondenserades därefter till kortare mer centralt innehåll för att bli mer lätthanterligt där sedan skillnader och likheter i texten uppmärksammades. Därefter kategoriserades koderna sedan till olika kategorier och underkategorier (Bilaga 4). Utifrån analysprocessen uppstod fem kategorier och sex underkategorier. Etiska överväganden De vetenskapliga artiklar som valdes ut till litteraturstudien skulle vara granskade utav en etisk kommitté eller ha etiska överväganden noggrant beskrivet. Det innebar att de vetenskapliga artiklar som valdes ut till litteraturstudien skulle följa Helsingforsdeklarationen (2008) vilket innebar att deltagarna i studien fick ta del av muntlig och skriftlig information om studiens syfte, att den insamlade datan enbart användes till ett forskningssyfte, att deras medverkan var konfidentiell och frivillig samt att de hade möjlighet att avbryta deltagandet när de ville om de önskade utan att behöva uppge någon orsak. Författarna till litteraturstudien har under arbetets gång försökt vara sanningsenliga och ej förvrängt eller undanhållit några data. 6

RESULTAT Studien resulterade i följande kategorier och underkategorier: Huvudrubrik Psykisk påverkan En opålitlig kropp Livet med familjen En förändrad livsstil Sjukvårdens påverkan på livsvärldsupplevelsen Underrubrik Hotad tillvaro Existentiella tankar Begränsningar i vardagen Fysiska effekter på livsvärlden Tillgången till stöd Dölja sitt lidande Psykisk påverkan Hotad tillvaro Livet efter en hjärtinfarkt gav för flertalet kvinnor en känsla av en otrygg tillvaro då de inte längre kände att de kunde lita på sina egna kroppar (Johansson, Dahlberg & Ekebergh, 2003). De kände att kroppen hade svikit dem men samtidigt var kvinnorna frustrerade för att de inte tagit bättre hand om sig själva innan infarkten (Johansson et al., 2003; Kristofferzon, Löfmark & Carlsson, 2008). Kvinnorna upplevde att deras existens var hotad och de kände en osäkerhet i hur de skulle leva sitt liv (Johansson et al., 2003). Känslan av att inte veta vad som kan hända i framtiden samt att de kände sig maktlösa inför sin sjukdom bidrog ytterligare till att osäkerhetskänslan och oron förstärktes (Svedlund & Danielson, 2004; White, Hunter & Holttum, 2007). Kvinnorna ville helst inte planera inför framtiden då de var osäkra på hur de skulle må framöver (Svedlund & Danielson, 2004). Trots infarkten upplevde flertalet kvinnor hopp inför framtiden (ibid). Män kände en känsla av svek ifrån sin egen kropp efter hjärtinfarkten och att de inte kan lita på kroppen. Infarkten bidrog även till att männen kände sig värdelösa (Allison & Campbell, 2009). Flertalet män upplevde en generell optimism gentemot framtiden och att livet skulle ordna sig tillslut, att livet skulle återgå till hur det var före infarkten (Hutton & Perkins, 2008). Dock fanns det män som hade ångestkänslor inför framtiden men att detta var mer relaterat till försämrad fysisk förmåga (Krisofferzon et al., 2008). Existentiella tankar Osäkerheten i livet efter hjärtinfarkten gjorde att döden inte kändes lika avlägsen för kvinnorna. Den blev istället en del av deras liv (Johanson et al., 2003). Tankarna kring döden och oron att drabbas av en ny hjärtinfarkt bidrog till att kvinnorna fick en ökad respekt för livet men även kände känslor som rädsla och oro vilket gjorde livet osäkert (Johanson et al., 2003; Kristofferzon, Löfmark & Carlsson, 2007; Svedlund & Danielson, 2004). Rädslan att dö minskade dock över tid (Kristofferzon et al., 2008). Den ökade respekten för livet gjorde att kvinnorna värdesatte livet annorlunda och fick en ny attityd till tillvaron jämfört med före hjärtinfarkten (Sjöström-Strand, Ivarson & Sjöberg, 2011; Svedlund & Danielson, 2004; White et al., 2007). De försökte inte ta något för givet och försökte göra livet mer värdefullt. De ansåg att de fått en andra chans i livet och såg det som en välsignelse att de var vid liv (Johanson et al., 2003; Kristofferzon et al., 2008; Sjöström-Strand et al., 2011). 7

Männen kände en rädsla att drabbas av en ny hjärtinfarkt som skulle leda till döden. Bristfällig kunskap om sjukdomen bidrog till att männens rädsla för att dö ökade (Kristofferzon et al., 2007). Männens tankar kring döden dämpades allt eftersom, dock upplevde flertalet män irritation och depression då oron för att drabbas av en ny hjärtinfarkt ständigt gjorde sig påmind (Kristofferzon et al., 2008). Hjärtinfarkten ledde till att flera män kände att de hade utvecklats personlighetsmässigt genom att de försökte ta till vara på livet och få ut det mesta ur vardagen (Hutton & Perkins, 2008). De kände att de fått tillbaka livet genom att de fått en andra chans (Kristofferzon et al., 2008). En opålitlig kropp Begränsningar i vardagen Den bristande tilliten till kroppen ledde till ett lidande för kvinnorna då det blev en begränsning i livet genom att de inte ville utsätta sig för situationer i vardagen där de kände sig utsatta och där de kunde insjukna på nytt utan att få den hjälp de behövde. (Johansson et al., 2003). Detta resulterade i att flertalet kvinnor undvek situationer där de blev lämnade ensamma eller reste iväg för långt ifrån ett sjukhus, samt undvek fysisk aktivitet då de var rädda att drabbas av en ny hjärtinfarkt ifall de överansträngde sig (Kristofferzon et al., 2008; White et al., 2007). Rädslan för att överstränga sig fysiskt gjorde att kvinnorna kände att de förlorade sin självständighet, vilket bidrog att de kände en känsla av sorg (Bowers & Buchanan, 2007; White et al., 2007). Kvinnorna försökte hantera rädslan och stressen i vardagen genom att acceptera sin situation vilket bidrog till att de frågade mer om hjälp, sänkte kraven de hade på sig själva samt lämnade sysslor till dagen efter (Bowers & Buchanan, 2007; Kristofferzon et al., 2008). De beskrev det som en utmaning att acceptera sina begränsningar och att ta det lugnare i vardagen (Bowers & Buchanan, 2007). De lät hälsan bestämma mängden aktiviteter de skulle göra i vardagen (Svedlund & Danielson, 2004). Männen uttryckte att det var viktigt att vidbehålla en känsla av säkerhet genom att undvika situationer där de kände sig otrygga och rädda (Hutton & Perkins, 2008). Rädsla för att överanstränga sig bidrog till en förvirring hos männen över vad de kunde göra eller inte i vardagen (ibid). Dock kände många män att det var problematiskt att vänja sig vid det lägre tempot i vardagen och därför var det flera män som fortsatte leva som innan infarkten (Kristofferzon et al., 2008). De tyckte det var svårt att acceptera att de haft en hjärtinfarkt och kände en ilska och frustration över de begränsningar i vardagen infarkten bidrog till (Hutton & Perkins, 2008; Kristofferzon et al., 2007). Fysiska effekter på livsvärlden Hjärtinfarkten gjorde sig stundtals påmind hos kvinnorna genom att de upplevde kroppsliga besvär i form av utmattning, de kände sig svaga och hade återkommande bröstsmärtor (Bowers & Buchanan, 2007; Kristofferzon et al., 2007). Dessa besvär blev till ett problem i deras vardag då det hämmade deras fysiska aktiviteter och bidrog till att de var tvungna att vila mer efter olika aktiviteter (Bowers & Buchanan, 2007; MacInnes, 2005; Sjöström-Strand et al., 2011). Bröstsmärtorna bidrog till att kvinnorna lätt kunde känna panikkänslor och ångest då de antog att de var på väg att insjukna i en ny infarkt (Johansson et al., 2003; Sjöström-Strand et al., 2011). Det som främst utlöste symtomen för kvinnorna var när de upplevde sig vara oroliga, kände ångest eller ilska (Kristofferzon et al., 2007). Vissa män upplevde flertalet fysiska obehagskänslor tiden efter infarkten. De oftast återkommande symtomen var bröstsmärtor, andfåddhet och trötthet (Kristofferzon et al., 2007). Besvären bidrog till att flera män kände sig äldre (Hutton & Perkins, 2008). De fysiska obehagskänslorna minskade med tiden eller lärde männen sig att leva med besvären 8

(Kristofferzon et al., 2008). Flera män upplevde svårigheter med att tyda och dämpa de kroppsliga symtomen efter infarkten (ibid). Männen uttryckte att det var fysisk aktivitet som främst utlöste dessa symtom (Kristofferzon et al., 2007). Dock uttryckte flera män att tiden efter hjärtinfarkten hade påverkat deras fysiska förmåga positivt genom att de orkade mer i vardagen än förut och hade mer energi till aktiviteter (Allison & Campbell, 2009). Livet med familjen Tillgången till stöd Kvinnorna upplevde att familjen var en viktig del i återhämtningsprocessen och att de värdesatte familjen mer efter att ha drabbats av hjärtinfarkten, den bidrog även till att de kom varandra närmare (Kristofferzon et al., 2008; Sjöström-Strand et al., 2011; White et al., 2007). Stödet från familjen bidrog till att kvinnorna fick kraft att lita på sin egen förmåga och en känsla av att de var i säkerhet (Kristofferzon et al., 2007; Kristofferzon et al., 2008). Det var vanligt att kvinnorna fick hjälp med dagliga sysslor i hemmet då familjen inte ville att de skulle göra något hushållsarbete. Dock hade kvinnorna svårigheter med att överlåta hushållsansvaret åt andra då de fortfarande ville vara delaktiga i att organisera hushållet (Svedlund & Danielson, 2004; White et al., 2007). Familjens vilja av att kvinnorna skulle ta det lugnare med hushållsarbetet bidrog till att de kände sig överbeskyddade vilket gjorde att kvinnorna blev irriterade då familjen sa vad de skulle göra eller inte. De ville inte att andra skulle bestämma över dem (Svedlund & Danielson, 2004; White et al., 2007). Istället för att bli tillsagda hade kvinnorna en önskan om att familjen skulle stötta dem till att bli självständiga (Svedlund & Danielson, 2004). De hade en inre motivation och en längtan att återfå sin forna kraft och ta tillbaka kontrollen över sitt liv (MacInnes, 2005). Kvinnorna hade en syn på sig själva före infarkten där de ansåg sig vara självständiga och kapabla till att ta hand om familjen. Detta gjorde att de kände känslor av skuld, oro samt ångest då de inte längre kunde ta hand om sysslor som berör hemmet i samma utsträckning som förut, vilket även påverkade deras självförtroende negativt (Bowers & Buchanan, 2007; MacInnes, 2005). De ansåg att det var svårt då de var vana att vara den starke som tog hand om resten av familjen och de ville inte hamna i en roll som den sjuke i familjen (Svedlund & Danielson, 2004; White et al., 2007). Det bidrog till att kvinnorna upplevde en förlust av familjeidentiteten (Bowers & Buchanan, 2007). Flera män kände att deras anhöriga var ett starkt stöd i vardagen. Dock upplevde männen att de anhöriga ställde krav på dem och inte alltid förstod männens situation, att de lätt kunde känna utmattning och att de inte alltid klarade lika mycket som innan (Kristofferzon et al., 2008). Förutom familjen upplevde männen att de fick mycket stöd ifrån vänner (Kristofferzon et al., 2007). Åtskilliga män hade en positiv upplevelse av stödet ifrån familj och av vänner, dock ansåg vissa män att stödet gick till överdrift och blev för mycket för dem då de hamnade i en sjukroll (Hutton & Perkins, 2008). Stödet från familjen fokuserade främst på att hjälpa männen med vardagliga sysslor och hälsosammare levnadsvanor (Kristofferzon, et al., 2007). Männen värdesatte familjen mer och beskrev vikten av att umgås med familj och vänner som en del i tillfrisknandet, men att det skulle ske på deras egna villkor (Kristofferzon et al., 2008). Dölja sitt lidande Det var vanligt att kvinnorna upplevde känslor av skuld då de ansåg att de inte hade återhämtat sig tillräckligt fort efter att ha genomgått en hjärtinfarkt (Bowers & Buchanan, 2007). De kände sig maktlösa då de upplever osäkerhet kring hur de ska hantera sina känslor 9

kring den förändrade livsvärlden. Upplevelsen av att vara drabbad av en sjukdom sågs som ett misslyckande (Svedlund & Danielson, 2004). Kvinnorna kände att de inte ville delge sin familj hur de upplevde sin hälsa av rädsla för att oroa dem. De ansåg att de beskyddade familjen genom att inte berätta om sina känslor (Svedlund & Danielson, 2004; White et al., 2007). De vände sig hellre till en nära vän för att prata om sina känslor (Bowers & Buchanan, 2007). Flera män såg sin hjärtinfarkt som en svaghet och de kände känslor av skam för att de drabbats av sin sjukdom (Allison & Campbell, 2009). Detta bidrog till att flera valde att hemlighålla sin sjukdom inför andra. De ansåg det som svårt att prata om sina känslor med andra människor då de inte tyckte det var manligt att prata om sina problem (ibid). Männen påpekade vikten av att inte visa sig svaga för någon annan och de ville visa sig orubbliga utåt. De ansåg att män är män och män ska ta hand om sig själva (Allison & Campbell, 2009; Kristofferzon et al., 2007). Detta tillvägagångssätt var dock självdestruktivt för männen (Allison & Campbell, 2009). Trots att flertalet män valde att inte prata om sina känslor och sin hälsa efter att ha genomgått en hjärtinfarkt fanns det ett övergripande behov av att få delge sina upplevelser med andra. Männen beskrev att de inte fick många tillfälligheter att få prata ut om sina upplevelser. När det fanns tillfälle och de valde att prata ut ansåg de att de hjälpte dem (Allison & Campbell, 2009; Hutton & Perkins, 2008). Förutom att få prata ut om sina känslor använde sig männen av humor gentemot andra människor, som ett sätt att skydda sig själva och ett sätt att behålla kontrollen (Allison & Campbell, 2009; Hutton & Perkins, 2008; Kristofferzon et al., 2008). En förändrad livsstil Flera kvinnor började ta bättre hand om sig själva efter hjärtinfarkten vilket innebar att de gjorde livsstilsförändringar för att förbättra sin hälsa (Bowers & Buchanan, 2007; Kristofferzon et al., 2007). Detta innebar att de försökte förbättra sin kost, de motionerade mer, prioriterade sig själva och de som rökte försökte sluta (Bowers & Buchanan, 2007). Flertalet kvinnor hade stor motivation och beslutsamhet till att ändra sin livsstil (Bowers & Buchanan, 2007; Kristofferzon et al., 2008; Sjöström-Strand et al., 2011). Den ökade aktiviteten hos kvinnorna innebar för många att de upplevde ett ökat välmående (Kristofferzon, et al., 2008). Kunskapsbrist om livsstilsförändringar och ett ej tillfredställande stöd ifrån familjen försvårade övergången till ett hälsosammare liv och bidrog till att kvinnorna upplevde ett lidande (Kristofferzon et al., 2007). Trots att flera kvinnor genomförde livsstilsförändringar kände många en stress och en oro över livet framöver (Bowers & Buchanan, 2007). En del kvinnor ansåg att en mer hälsosammare livsstil inte kunde påverka ett eventuellt nyinsjuknande. De såg sjukdomen som oundviklig och som de inte kunde bli botad ifrån. De ansåg att de främst kontrollerade sjukdomen med mediciner (MacInnes, 2005). Många män upplevde att hjärtinfarkten hade gett dem en möjlighet att påbörja ett nytt liv med hälsosammare vanor (Kristofferzon et al., 2008). De främsta livsstilsförändringarna som männen genomförde bestod i att de förändrade sina kostvanor till att bli mer hälsosamma (Hutton & Perkins, 2008). De minskade även sitt intag av alkoholhaltiga drycker och cigaretter samt att de ökade mängden fysisk aktivitet, främst i form av mer promenader (ibid). Den livsstilsförändringen som flertalet män upplevde som den svåraste var att försöka sluta röka. De beskrev att begäret efter att få röka kunde bli svårt att hantera vilket gav flera män ett 10

lidande då de var oroliga för att återgå till gamla vanor och börja röka igen (Kristofferzon et al., 2008). Sjukvårdens påverkan på livsvärldsupplevelsen Flertalet kvinnor hade en önskan om att de hade fått ta del av mer information angående framtida behandling, vilka känslor de skulle kunna uppleva och deras hjärtstatus ifrån sjukvården efter deras infarkt (Kristofferzon et al., 2008; White et al., 2007). De hade önskemål om att de hade fått utökad mängd information om läkemedlen, vilken anledning till varför de behöver ta dem och vilka biverkningar de eventuellt kunde ge (Sjöström-Strand et al., 2011). De kvinnor som upplevde att de inte fick tillräcklig information om hjärtinfarkten kände en osäkerhet angående deras hälsotillstånd vilket kunde leda till stress (Bowers & Buchanan, 2007; Sjöström-Strand et al., 2011). Kvinnorna såg det som ett misslyckande att behöva vara i behov av läkemedel och därför ville de minska mängden om det gick. Flera kvinnor hade ett behov av mer stöd ifrån sjukvården angående de förändringar som krävs efter att ha genomgått en hjärtinfarkt (Kristofferzon et al., 2007; Sjöström-Strand et al., 2011). Flera hade frågor som de kände inte togs på allvar eller som ignorerades (Sjöström-Strand et al., 2011). Många män upplevde en generell positiv inställning gentemot sjukvården där många kände att kontakten med sjuksköterskan var av stor vikt (Hutton & Perkins, 2008; Kristofferzon et al., 2008). Dock kände flera män att de fick otillräcklig information ifrån sjukvården då personalen ofta upplevdes som stressad eller att de inte togs på allvar (Kristofferzon et al., 2007). Männen upplevde att den information de fick inte var anpassad till dem och den kunde även vara irrelevant. De kände även ett behov av att få diskutera sin prognos med sjukvården samt att närstående skulle få ta del av information angående om hur männens liv skulle se ut efter hjärtinfarkten (Kristofferzon et al., 2007; Kristofferzon et al., 2008). DISKUSSION Metoddiskussion Som grund för denna litteraturstudie valdes vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna skulle ha en kvalitativ ansats där mäns eller kvinnors livsvärldsupplevelse skulle vara noggrant beskriven och utforskad eftersom syftet med litteraturstudien var att jämföra livsvärldsupplevelsen hos kvinnor respektive män i västvärlden som drabbats utav en hjärtinfarkt. För att få tillgång till nyligen publicerad kunskap och undersöka ett aktuellt forskningsläge är vetenskapliga artiklar fördelaktigt att använda (Segesten, 2006) Med stöd av detta valde författarna till litteraturstudien att resultatet skulle bestå utav vetenskapliga artiklar då de kan lyfta fram det aktuella forskningsläget samt belysa vilken kunskap som eventuellt saknas. En intervjustudie hade säkert kunnat besvara studiens syfte, men metoden valdes bort eftersom kunskap för att genomföra en sådan studie saknades och det dessutom hade varit svårt att hinna med det under den avsatta tiden. De sökord som användes till litteraturstudien kan anses ha hög relevans då sökorden gav flera relevanta träffar i databaserna utifrån litteraturstudiens syfte. Viss risk finns att någon artikel har missats på grund av förbiseende av något sökord som kunde höjt studiens kvalitet. Denna risk bedöms dock som liten då flera artiklar framkom på nytt vid olika sökord. 11

De artiklar som speglade syftet men som ändå valdes bort hade en kvantitativ ansats eller inte uppfyllde de inklusionskriter som författarna valt till studien, som att de t.ex. var skriva utanför västvärlden eller var äldre än åtta år. Bortfallet kan ha inneburit att viss information som hade kunnat styrka studiens resultat kan ha förbisets. Trots exklusionskriteriet att de artiklar som skulle användas i resultatet inte skulle vara äldre än 2004 valde författarna en artikel som var ifrån 2003. Detta kan innebära en svaghet i studien då det föreligger en risk att datan i artikeln inte är aktuell till dagens forskningsläge. Dock anser författarna att artikeln var av god kvalité och bidrog till att ny och väsentlig information framkom som var viktig att lyfta fram, vilket bidrog till att författarna valde att inkludera artikeln i resultatet. Artiklarna som användes till litteraturstudiens resultat har sitt ursprung ur olika länder i västvärlden. De inkluderades då sjukhusen och standarden i samhället har liknande struktur som den i Sverige. Därför anses att artiklarnas resultat är överförbart till den svenska sjukvården. I två utav artiklarna förekommer samma författare vilket kan innebära en svaghet till studien. Trots att artiklarna är skrivna utav samma författare inkluderades de till litteraturstudien då de är publicerade olika år samt att artiklarna har olika syften som berör olika delar av livsvärldsupplevelsen efter att ha drabbats utav en hjärtinfarkt. En artikel inkluderades som beskrev kvinnliga patienters upplevelser efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt men som även innehöll deras partners upplevelser, dock var det tydligt avgränsat i artikeln mellan kvinnornas upplevelser och partnerns. Endast kvinnornas upplevelser användes till resultatet. Litteratursökningen innebar svårigheter att hitta artiklar som berörde manliga patienters upplevelser att drabbas av en hjärtinfarkt. I litteraturstudiens resultat inkluderades endast två artiklar som enbart berör manliga patienters upplevelser vilket anses som en svaghet i studien. Ytterligare en artikel hittades som berörde enbart manliga upplevelser vid en hjärtinfarkt, men som exkluderades då den inte uppfyllde studiens kriterier med att vara skriven i västvärlden. Dock används två artiklar som berör både manliga och kvinnliga livsvärldsupplevelser som var tydligt avgränsade mellan könen och därmed kan sägas illustrera det manliga perspektivet. Idealet hade varit att använda sig utav fem artiklar som enbart berörde manliga upplevelser och fem artiklar som enbart berörde kvinnliga upplevelser, men då manliga upplevelser inte är lika utforskat var detta inte möjligt. Detta kan vara en indikation på att ytterligare forsknings kring manliga upplevelser efter en hjärtinfarkt behövs då det är viktigt att även belysa hur manliga patienter upplever sin livsvärld efter en hjärtinfarkt. Vid artikelsökningen användes databaserna Cinahl, PubMed och Onesearch. En svaghet med Onesearch kan vara att den är i ett utvecklingsstadium vilket kan innebära att söktjänsten inte är fullt utvecklad och därför kan innehålla systemfel och att information därmed kan gå förlorad. Onesearch användes dock som ett komplement till Cinahl och PubMed där huvuddelen av artiklarna hittades. En styrka med databaserna Cinahl och PubMed är att de inriktar sig på hälso- och sjukvård vilket var anledningen till att dessa främst användes vid artikelsökningen. Det föreligger emellertid en ojämn fördelning kring antalet artiklar som valts ut ur respektive databas. Detta beror dock på att artiklar som hittades i PubMed redan hade hittats i Cinahl eller vice versa. Att artikelsökningen först gjordes av författarna var för sig och därefter tillsammans kan sägas stärka studien, eftersom risken att någon artikel skulle ha förbisetts därmed minimerades. Artikelsökningen gjordes även systematiskt vilket innebär att sökningarna noggrant dokumenterades vilket är en styrka enligt Östlundh (2006). Då artiklarna granskades utav Willman et al. (2011) kvalitetsprotokoll bidrog detta till att artiklarnas kvalité säkerställdes vilket styrker studiens resultat. 12

Graneheim och Lundmans (2004) analysförfarande användes för att analysera datan i artiklarna som användes till resultatet. Analysen möjliggjorde att datan i artiklarna kunde bearbetas, struktureras samt redovisas på ett enkelt sätt (Dahlborg-Lyckhage, 2006). Detta analysförfarande användes då författarna saknar erfarenhet och kunskap om andra analysmetoder. Andra analysmetoder hade säkerligen kunnat användas och som gett ett likvärdigt resultat, men då författarna kände en trygghet i Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod valdes denna metod. Då artiklarna är skrivna på engelska föreligger det en risk att materialet i artiklarna har översatts fel och därmed inneburit att materialet tolkats fel, då båda författarna inte har engelska som modersmål. För att minimera översättningsfel har författarna använt sig utav engelsk-svenska ordböcker för att säkerställa att materialet tolkats rätt, vilket är en styrka och ökar tillförlitligheten till litteraturstudiens resultat. Litteraturstudien har utförts och skrivits av båda författarna tillsammans där båda har visat engagemang för arbetet. Meningsskiljekatigheter har förekommit under arbetets gång men dessa har diskuterats och reds ut, vilket författarna anser är en styrka som höjer studiens kvalité då båda författarna eftersträvade en hög nivå på litteraturstudien. Frågeställningarna har under arbetets gång varit en grund för den information som arbetats fram i studiens resultat och har varit ett stöd till att hitta olika teman och kategorier för att därigenom strukturera litteraturstudiens resultat för att underlätta för läsaren. Enligt Forsberg och Wengström (2008) är det i litteraturstudier med en kvalitativ ansats viktigt att författarna reflekterar över sin egna förförståelse. Båda författarna till litteraturstudien har eftersträvat ett öppet förhållningssätt till den datan som framkom i artiklarna och försökt undvika sina egna värderingar kring resultatet som framkom. Den främsta förförståelsen författarna hade var att en hjärtinfarkt påverkar livsvärlden och vardagen markant men att en objektivitet har eftersträvats under arbetets gång. Resultatdiskussion Psykiska livsvärldsförändringar Ett fynd i litteraturstudien var att männen och kvinnorna inte litade på sina kroppar efter att ha drabbats utav en hjärtinfarkt. De upplevde att kroppen hade svikit dem. Detta stöds av Eriksson, Asplund och Svedlund (2009) som påvisar att patienter vanligen känner en misstro gentemot sin kropp. Dock framkom det i litteraturstudien att det förelåg skillnader i känslorna mellan männen respektive kvinnorna i relation till misstron till sin kropp. Kvinnorna kände en frustration över sin situation medans männen upplevde att de var värdelösa och hade ångest över sin försämrade fysiska förmåga. Dessa känslor som framkom bidrog till ett lidande hos både männen och kvinnorna. Solvoll (2005) påvisar vikten av att lyssna och bekräfta patienten som en del i att stärka deras självkänsla. Genom att låta patienten få prata och bli hörd kan det bidra till att patientens självkänsla stärks (ibid). Därför är det av yttersta vikt att som sjukvårdspersonal uppmärksamma dessa känslor och lyssna på patienten för att kunna stärka både de manliga och kvinnliga patienternas självförtroende, för att därigenom öka deras tilltro till sin egen kropp. Det förelåg skillnader kring hur männen och kvinnorna kände inför framtiden. Det var mer förekommande bland kvinnorna att de inte ville planera inför framtiden då de kände en osäkerhet i hur de skulle leva sitt liv samt att de inte visste hur deras hälsotillstånd skulle vara framöver. Männen kände en mer generell optimism gentemot framtiden och att de skulle återfå sin forna hälsa. Observationen som framkom bland kvinnorna stöds av Gregory, Bostock och Backett-Milburn (2006) som skriver att det ofta förekommer en känsla av osäkerhet kring framtiden där patienterna uppmuntras att leva som före infarkten men samtidigt får information att de behövde göra flera förändringar angående levnadsvanor. Detta stödjer resultatet i studien som visar att det bidrar till att en konflikt för hur de ska leva 13

uppstår, vilket leder till att osäkerheten kring sitt hälsotillstånd växer. Osäkerheten bidrar till ett lidande i deras livsvärld och en del i att lindra lidandet är att minska osäkerheten som kvinnorna upplevde inför framtiden. Brink, Karlson och Hallberg (2006) påvisar att flera män hade en optimistisk syn på sitt hälsotillstånd och ville inte att sjukdomen skulle styra dem och hindra dem från att göra saker i framtiden. Detta styrker fynden i litteraturstudien där män upplevde en generell optimism gentemot framtiden. Optimismen män känner är ett välbefinnande som är viktigt att uppmuntra. Wiklund (2003) menar att stöd och uppmuntran är en väsentlig del i att lindra lidande och främja patienters hälsa och välbefinnande. En likhet som framkom i litteraturstudien var att både män och kvinnor värdesatte livet mer efter en hjärtinfarkt och de upplevde att de fått en andra chans i livet. Tankar kring döden kändes inte längre lika avlägset som före hjärtinfarkten. Det framkom även likheter kring oron över att eventuellt drabbas av en ny hjärtinfarkt vilket skapade ett lidande hos både männen och kvinnorna. Alsén, Brink och Persson (2008) stödjer dessa fynd där de skriver att tankar kring döden och rädslan över att drabbas av en ny hjärtinfarkt var återkommande hos flera patienter (ibid). Därför är det av vikt att uppmärksamma patienter som upplever dessa existentiella tankar för att finnas där för dem som stöd. I studien påvisades det en skillnad i hur kvinnor och män delgav sin omgivning om hur de upplevde sin sjukdom. Kvinnorna kände skuldkänslor då de upplevde att de inte återhämtat sig tillräckligt fort medans män kände skam över att de drabbats av en hjärtinfarkt. Detta bidrog till att kvinnorna ogärna ville prata med sina anhöriga då de inte ville oroa dem utan vände sig hellre till en vän. Detta skriver även Kristofferzon, Löfmark och Carlsson (2005b) där de påvisar att kvinnorna hellre vände sig till sina vänner för att prata om sina känslor och tankar. I litteraturstudien framkom det att männen inte ville delge sina upplevelser då de inte ansåg det som manligt att prata om sina känslor. Det var vanligt att män använde sig utav humor för att behålla kontrollen och skydda sig själva. De ville visa sig starka utåt och inte visa någon svaghet. Detta förekommer även i en studie av Hogg, Garatt, Shaw och Tagney (2007) som skriver att männen ogärna ville ses som svaga inför sina anhöriga. De skriver även att männen försökte bygga upp ett förtroende gentemot sina anhöriga för att visa att de inte är lika sjuka som de anhöriga anser. Hogg et al. skriver ytterligare att männen upplevde ett behov av att få delge sina upplevelser kring att ha drabbats av en hjärtinfarkt och att när de väl gjorde detta kändes det befriande (ibid). Detta stödjer de fynd som framkom i litteraturstudien där det visade sig att männen upplevde ett behov av att få prata, och när de väl pratade om sin sjukdom upplevde de att det hjälpte dem att bearbeta sina tankar och känslor kring att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Utifrån dessa fynd är det av vikt att försöka lindra de skamkänslor både männen och kvinnorna upplevde, genom att finnas där för dem och belysa att det inte finns någon skam över att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Wiklund (2003) skriver att för att lindra det lidande skammen bidrar till är det väsentligt att bekräfta patientens lidande samt öka förståelsen för hur skammen påverkar patienten (ibid). Då det framkom att kvinnorna kunde uppleva att återhämtningen tog för lång tid kan det vara extra viktigt att informera att återhämtningsprocessen efter en hjärtinfarkt tar tid och att de får låta det ta den tid det tar för dem att återhämta sig. Männens användning av humor kan vara ett tecken på att de upplever en rädsla och en osäkerhet, fast de inte vill visa detta utåt. Därför är det av vikt att uppmärksamma män som flitigt använder sig utav humor för att undersöka ifall de föreligger någon osäkerhet under deras glada yttre. Eide H och Eide T (2009) menar att humor kan användas av patienter som en försvarsmekanism för att skydda sig själva, att humorn används som ett sätt att förtränga sina känslor som kan vara svåra att bearbeta (ibid). Det är även viktigt som sjuksköterska att erbjuda möjligheten till samtal för patienter där de kan berätta om sina känslor då det framkom i resultatet att när de fick tillfällen till samtal upplevde de att det hjälpte dem att bearbeta sina tankar och känslor. Dahlberg och Segesten 14