community design for conflicting desires Maria Borup Åsa Norman Tyréns

Relevanta dokument
Citylab verktygslådan för hållbar stadsutveckling

FOCUS 11. Certification of urban districts

C I T Y L A B P l a t t f o r m f ö r h å l l b a r s t a d s u t v e c k l i n g

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( )

Utmaningsdriven Innovation. Marshall McLuhan

Projektet. Västerbro i Lund. Projektforum 30juni

UNDERSÖKNING HÅLLBAR STADSUTVECKLING

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

Undersökning Hållbar Stadsutveckling

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling

B j ö r n H e l l s t r ö m. a k u s t i s k d e s i g n e r & a r k i t e k t Ty r é n s

Citylabs utbildningar

Citylab - What s in it for me?

15. Buller var står vi nu?

Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren

2016: Decode fördjupningsstudie om samverkan i planprocesser utifrån mjuka förvaltningars perspektiv. Madeleine Eneskjöld Tyréns AB

HÅLLBAR STADSUTVECKLING I PLANERING OCH GENOMFÖRANDE

HÅLLBARHETSANALYS AV UTKAST TILL PLANPROGRAM FÖR HÖGSÄTRA, LIDINGÖ STAD

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

uuu Citylab Guide Hållbar stadsutveckling för aktör Handledning och certifiering 1.0

FOKUSOMRÅDEN INLEDNING ÖVERGRIPANDE HÅLLBARHETSMÅL NULÄGESBESKRIVINING, VISION OCH PROJEKTMÅL BEGREPPSLISTA PROCESSTYRNING REFERENSER OCH FÖRDJUPNING

DECODE Community Design for Conflicting Desires

FÖRHANDSKOPIA. Citylab Action. Guide för hållbar stadsutveckling v 1.0. Förhandskopia

och affärsmässighet

Community Design for Conflicting Desires. Vinnova Utmaningsdriven Innovation slutrapportering steg 3 följdinvestering

FOKUSOMRÅDEN INLEDNING ÖVERGRIPANDE HÅLLBARHETSMÅL NULÄGESBESKRIVINING, VISION OCH PROJEKTMÅL BEGREPPSLISTA PROCESSTYRNING REFERENSER OCH FÖRDJUPNING

Västerbro projektforum. 26 januari 2018

Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder

Decode: Externa kommunikationsaktiviteter,

Utmaningsdriven innovation

Uppdrag till Statens konstråd att förbereda en satsning på kulturverksamheter i vissa bostadsområden med inriktning på konstnärlig gestaltning

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

Hur når man hela vägen fram? Johannes Hagström Hållbarhetsstrateg

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning

Guide till HELSINGBORG

En stad medarbetare. En vision.

Livsmiljö för hållbar stadsutveckling

GR:s uppdrag

Boende och stadsmiljö

Guide till HELSINGBORG

Smart City Göteborg. Hållbar och innovativ stadsutveckling. SP-dagen, Stockholm, 15 april 2015 Maja Högvik, Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad

K O RT V E R S I O N

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Barn och unga i samhällsplaneringen Delrapport okt Christer Karlsson Trafikverket. Ulrika Åkerlund Boverket

Västerbro i Lund inriktningsbeslut Öresundsvägen, Fjelievägen, Bryggaregatan

Företagsklimatet i Haninge kommun 2018

Företagsklimatet i Nacka kommun 2018

Medarbetar- och ledarpolicy

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY. #mitthässleholm

Nya mål om Gestaltad livsmiljö. Patrik Faming Planeringsarkitekt FPR/MSA Kansliet Rådet för hållbara städer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Riktlinje för medborgardialog

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Företagsklimatet i Nacka kommun 2017

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbarhetsprogram Lommarstranden

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017

Göteborgs Stads program för en jämlik stad

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet

VISION SOLNA BUSINESS PARK LIKA TÄTT SOM CITY. LIKA HETT SOM INNER STAN.

Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR?

GRs initiativ inom Mistra Urban Futures ?

STOCKHOLM ON THE MOVE

Välkomna till Näringslivslunch 13/9.

Lansering av Citylab Action 0.1

Projektet. Västerbro i Lund. Projektforum 8 december 2017

Ledarskap för Hållbara Städer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Utvecklingsplan Campus Näckrosen En vision om en kunskapspark för humaniora, konst och Kultur November 2013

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Projektet Väsby Entré/Stationsområdet Anne-Sophie Arbegard, projektledare Väsby Entré Kontoret för samhällsbyggnad.

Med öppen data utvecklar vi Göteborg till en ännu bättre stad

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni

Och hur ska det gå till då?

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd

Företagsklimatet i Danderyds kommun 2017

VILL DU VARA MED OCH SKAPA FRAMTIDENS BUSINESS & RESIDENTIAL DISTRICT?

Integrationsprogram för Västerås stad

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

SnABbT, snyggt och hållbart

Wihlborgs Fastigheter AB. Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef

Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende

Komplettering av ansökan till projekt nr 46 Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet

Barn och unga i samhällsplaneringen

Verktyg för social analys i städer

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet

Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd

Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling

Uppföljning av arbetet enligt modell för socialt värdeskapande analys (SVA). Svar på skrivelse

Kennert Orlenius Högskolan i Borås

Grön finansiering

Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad

Transkript:

community design for conflicting desires Maria Borup Åsa Norman Tyréns

Decode-projektet : ledning, partners & kompetenser VINNOVA : Utmaningsdriven Innovation Hållbara städer (2013 2016, 2017 2018) PROJEKTLEDNING : KTH Arkitekturskolan KOMPETENSER : stadsplanering / tjänstedesign / praktisk filosofi / urbansociologi / stadsomvandlingskonst / organisationsteori / miljöplanering

Vinnova UDI Steg 3 Period : jan 2017 jan 2019 Projektfas : Experimentell utveckling mot implementering Budget : 20,5 miljoner (Vinnova + Tyréns) + 23 miljoner (medfinansiering)

Decode Partners Steg 3 AKADEMI KTH SCORE Handelshögskolan Södertörns Högskola Stockholms Universitet Gothenburg Research Institute SP Sveriges Lantbruksuniversitet BOLAG INDUSTRI Sweden Green Building Council Tyréns Älvstranden Utveckling AB MYNDIGHETER Boverket Statens Konstråd KOMMUNER Göteborg Sorsele Stockholm Stad Upplands Väsby KOMMUNER CITYLAB ACTION Järfälla Norrtälje Täby Uppsala

amverkan & makt Att samverka är en sak, att släppa delar av sin egen makt är något annat.

Samverkan & Makt : Forskningsstudie 2015 Planprocesser som arena för maktkamper mellan experter (K. Tamm Hallström, SCORE) Fallstudie Syfte : Upplands Väsby projekt Väsby Sjöstad / 3000 bostäder / blockstrid / folkomröstning 2014 oväntat avslag : Förklara hur olika former av makt skapades i planprocessen / djupintervjuer med kommunpolitiker, tjänstemän och lokala intressenter MAKTENS KONCENTRATION & SPRIDNING RESULTAT för sent i processen bristande kommunikation värdering av kompetenser konflikter om mål och perspektiv

n g a g e m a n g Ingen utbildning har någonsin förberett mig för att hålla ett samråd eller en dialog. Vilken planhandläggare har lärt sig konflikthantering?

Engagemang Medborgardialog Decode har publicerat antologin Medborgardialog om det svåra i att mötas, Jonna Bornemark (filosof), Arkus Förlag Texter av yrkespersoner: kommunpolitiker & tjänstemän, konsulter teori praktik utgångspunkt i egna erfarenheter reflektera på djupet känslor rationalitet (varje möte är unikt)

ållbar stadsutveckling Hållbarhet är ett mål det vi behöver hjälp med är konkreta tips på verktyg för att jobba och organisera oss för att nå det målet!

publikationer www.decodeprojektet.se

CITYLAB ACTION - INTRODUKTION WWW.SGBC.SE/CITYLAB

CITYLAB NETWORK

CITYLAB LEARNING

CITYLAB ACTION PROGRAM, GUIDE OCH CERTIFIERING

SYFTE CITYLAB ACTION Citylab Action syftar till att ge förutsättningar för en engagerande och effektiv process, samt att säkerställa att hållbarhet beaktas i stadsutvecklingsprojekts olika faser.

CITYLAB ACTION Hållbarhetsprogram Projekt X 2016 10 23 Handlings och uppföljningsplan Projekt X 2016 12 05

CITYLAB ACTION Projekt pilotomgång 12 stadsutvecklingsprojekt Rosendal Uppsala Masthuggskajen Göteborg Stadsläkning Lagersdal, Eskilstuna Norrtälje Hamn Norrtälje DrottningH Helsingborg Täby Park Täby Barkarbystaden TRE Järfälla Solna Business Park Solna Campus Albano, Stockholm Skeppsbron, Jönköping Falsterbokanalen Vellinge Lommarstranden Norrtälje

PRINCIPER Lokala förutsättningar Systematiserad processtyrning Kvalitativ målstyrning före detaljstyrning Delandekultur och transparens Inkluderande samverkan Innovationsdriven utveckling Möjlighet till certifiering

Mål 16: Vatten Mål 17: Energi Mål 1: Bebyggelse Mål 2: Kulturvärden Mål 15: Produkter ÖNSKADE EFFEKTER Mål 3: Funktioner Mål 14: Materialflöden Mål 13: Klimatanpassning Mål 12: Grönytor God hälsa och välbefinnande Jämlikhet och social sammanhållning Delaktighet och inflytande Trygg livsmiljö Goda försörjningsvillkor Attraktivt stadsliv Resurshushållning Ingen negativ klimatpåverkan Ingen negativ miljöpåverkan Resiliens och flexibilitet Mål 4: Människor Mål 5: Transporter Mål 6: IKT Mål 11: Ljud Mål 7: Platser Mål 10: Ljus Mål 9: Luft Mål 8: Skolmiljöer

Mål 16: Vatten Mål 17: Energi Mål 1: Bebyggelse Mål 2: Kulturvärden Mål 14: Materialflöden Mål 15: Produkter Hållbarhetsmål 1-4 Rumsliga och integrerade stadskvaliteter Mål 3: Funktioner Mål 4: Människor Mål 13: Klimatanpassning Mål 12: Grönytor 1. Bebyggelse 2. Kulturvärden 3. Funktioner 4. Människor Mål 5: Transporter Mål 6: IKT Mål 11: Ljud Mål 7: Platser Mål 10: Ljus Mål 9: Luft Mål 8: Skolmiljöer

HÅLLBARHETSMÅL 1-4 RUMSLIGA OCH INTEGRERADE STADSKVALITETER 1. Bebyggelse Mark ska användas på ett resurseffektivt sätt, anpassat till lokala förutsättningar, där befintlig och ny bebyggelse länkas samman för att åstadkomma en fysiskt sammankopplad och socialt integrerad stad

Mål 16: Vatten Mål 17: Energi Mål 1: Bebyggelse Mål 2: Kulturvärden Mål 14: Materialflöden Mål 15: Produkter Hållbarhetsmål 5-8 Tillgänglighet och närhet till funktioner Mål 3: Funktioner Mål 4: Människor Mål 13: Klimatanpassning Mål 12: Grönytor 5. Transporter 6. IKT 7. Platser 8. Skolmiljöer Mål 5: Transporter Mål 6: IKT Mål 11: Ljud Mål 7: Platser Mål 10: Ljus Mål 9: Luft Mål 8: Skolmiljöer

Mål 16: Vatten Mål 17: Energi Mål 1: Bebyggelse Mål 2: Kulturvärden Mål 14: Materialflöden Mål 15: Produkter Hållbarhetsmål 5-8 Tillgänglighet och närhet till funktioner Mål 3: Funktioner Mål 4: Människor Mål 13: Klimatanpassning Mål 12: Grönytor 5. Transporter 6. IKT 7. Platser 8. Skolmiljöer Mål 5: Transporter Mål 6: IKT Mål 11: Ljud Mål 7: Platser Mål 10: Ljus Mål 9: Luft Mål 8: Skolmiljöer

Mål 16: Vatten Mål 17: Energi Mål 1: Bebyggelse Mål 2: Kulturvärden Mål 14: Materialflöden Mål 13: Klimatanpassning Mål 15: Produkter Hållbarhetsmål 9-11 Anpassad luft, ljusoch ljudmiljö 9. Luft 10. Ljus 11. Ljud Mål 3: Funktioner Mål 4: Människor Mål 5: Transporter Mål 12: Grönytor Mål 6: IKT Mål 11: Ljud Mål 7: Platser Mål 10: Ljus Mål 9: Luft Mål 8: Skolmiljöer

Mål 16: Vatten Mål 17: Energi Mål 1: Bebyggelse Mål 2: Kulturvärden Mål 14: Materialflöden Mål 15: Produkter Hållbarhetsmål 12-13 Mångfunktionella grönytor och klimatanpassning Mål 3: Funktioner Mål 4: Människor Mål 13: Klimatanpassning 12. Grönytor 13. Klimatanpassning Mål 5: Transporter Mål 12: Grönytor Mål 6: IKT Mål 11: Ljud Mål 7: Platser Mål 10: Ljus Mål 9: Luft Mål 8: Skolmiljöer

Mål 16: Vatten Mål 17: Energi Mål 1: Bebyggelse Mål 2: Kulturvärden Mål 14: Materialflöden Mål 13: Klimatanpassning Mål 15: Produkter Mål 12: Grönytor Hållbarhetsmål 14-17 Resurser i kretslopp 14. Materialflöden 15. Produkter 16. Vatten 17. Energi Mål 3: Funktioner Mål 4: Människor Mål 5: Transporter Mål 6: IKT Mål 11: Ljud Mål 7: Platser Mål 10: Ljus Mål 9: Luft Mål 8: Skolmiljöer

Mål 16: Vatten Mål 17: Energi Mål 1: Bebyggelse Mål 2: Kulturvärden Mål 15: Produkter ÖNSKADE EFFEKTER Mål 3: Funktioner Mål 14: Materialflöden Mål 13: Klimatanpassning Mål 12: Grönytor God hälsa och välbefinnande Jämlikhet och social sammanhållning Delaktighet och inflytande Trygg livsmiljö Goda försörjningsvillkor Attraktivt stadsliv Resurshushållning Ingen negativ klimatpåverkan Ingen negativ miljöpåverkan Resiliens och flexibilitet Mål 4: Människor Mål 5: Transporter Mål 6: IKT Mål 11: Ljud Mål 7: Platser Mål 10: Ljus Mål 9: Luft Mål 8: Skolmiljöer

Mål 16: Vatten Mål 17: Energi Mål 1: Bebyggelse Mål 2: Kulturvärden Mål 14: Materialflöden Mål 13: Klimatanpassning Mål 15: Produkter Mål 16: Vatten Mål 17: Energi Mål 1: Bebyggelse Ingen negativ klimatpåverkan Mål 3: Funktioner Mål 4: Människor Mål 3: Funktioner Mål 4: Människor Mål 5: Transporter Mål 12: Grönytor Mål 14: Materialflöden Mål 6: IKT Mål 5: Transporter Mål 6: IKT Mål 11: Ljud Mål 7: Platser Mål 10: Ljus Mål 9: Luft Mål 8: Skolmiljöer

Mål 16: Vatten Mål 17: Energi Mål 1: Bebyggelse Mål 2: Kulturvärden Mål 14: Materialflöden Mål 13: Klimatanpassning Mål 15: Produkter Mål 1: BebyggelseMål 2: Kulturvärden Mål 3: Funktioner God hälsa och välbefinnande Mål 4: Människor Mål 3: Funktioner Mål 4: Människor Mål 5: Transporter Mål 12: Grönytor Mål 7: Platser Mål 5: Transporter Mål 6: IKT Mål 11: Ljud Mål 7: Platser Mål 10: Ljus Mål 9: Luft Mål 8: Skolmiljöer

PROCESSTYRNING Organisation Samverkan Delaktighet Innovation

PROCESSTYRNING Organisation Samverkan Delaktighet Innovation

Organisation Designed by Freepic

Hur ser samverkan ut? Plan Exploatering Miljö Trafik Vatten/Avlopp Näringsliv Kultur Socialtjänst/-service Utbildning Vård och omsorg 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Inte alls Ganska lite Ganska mycket Mycket

Vilka bör ha större inflytande? Kultur 29% Utbildning 24% Socialtjänst/-service 23% Miljö 19% Vet inte/vill inte uppge 18% Vård och omsorg 16% Näringsliv 12% Plan 11% Vatten/Avlopp 9% Annan 8% Exploatering 8% Trafik 8%

Övning: organisation Syfte: att utifrån tilldelat case välja vilka hållbarhetsmål och önskade effekter som är relevanta att fokusera på (utifrån Citylab Action guiden), samt att sätta en organisation som tydligt bemannas utifrån dessa. Resultat: en organisation med rätt kompetenser för uppdraget, och som kan anses lösa casets utmaningar och nå projektmålet på ett bra sätt. Att tänka på: olika faser från planering till genomförande hur förändras organisationen och mål/effektfokus?

Två case välj ett a) Ett nytt bostadsområde ska kompletteras med en skola mitt bland bostäder, handel, kontor och trafik. Målet: att göra en tyst skolgård som stimulerar till lek och kreativitet samt främjar barns hälsa. b) Ett bostadsområde ska förtätas. Målet: att den nya kvartersstrukturen skall bidra till området med levande bottenvåningar i form av lokaler, handel och offentliga ytor.

Övning: samverkan Utifrån ert case och er organisation (övning 1) dokumentera: Risker, framgångsfaktorer, målkonflikter och synergier som kan uppstå mellan de olika målen och de ansvariga Samverkansprocesser hur ser dessa ut? Resultat: en plan för att kunna arbeta mot det gemensamma målet genom att i förtid ha identifierat utmaningar och möjligheter och eventuella sätt att lösa/utnyttja dessa.

Delaktighet Designed by Freepic

Rikta blicken elsewhere en studie i stadspolitikens estetik och dess baksidor Sarah Degerhammar konstnär 12/2/2016 45

...tog med bästa miljökommun för jag känner ett obehag när de alltid var tvungna att nämna det. Det borde vara självklart, inte någonting man måste skryta med Jag ville bara visa att det finns något bakom det fina och nya som visas. Att det finns något bra med det gamla. 12/2/2016 46

Att de har väldigt mycket idéer och visioner om Väsby men inte om de människor som bor här nu. Utan det är mer fokus på vilka som ska komma hit och vad de ska göra sen, i framtiden. 12/2/2016 47

tack