Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Relevanta dokument
Bevara Sommens nedströmslekande öring

Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten

Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene

Stöd till fiskevården

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Fiskpassager i Nedre Dalälven

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Fiskvandring i Smedjeån

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen

Restaurering av sjöar och vattendrag

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Projekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån

Insatser för att rädda Gullspångslaxen och förstärka naturvärdena i området Åråsviken Gullspångsälven.

ReBorN - LIFE. Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin. Teknisk koordinator Robert Ström. Laxförvaltning Stefan Larsson

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Damminventering inom Avasund

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

Storkvarn, Vindån Kompletterande undersökningar till byggnation av en fiskväg vid Storkvarn i Vindån

Förbundet storsatsar för bättre vatten Gäddan har fått en egen fabrik Ålen har det tufft

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011


Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk

Fiskevårdsteknik i Sverige AB

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

Restaurering av vattendrag

Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa

Verksamhetsplan 2014

Rapportering av 2012 års verksamhet för Göta älvs vattenråd

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST

RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

RAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

Alternativ ålyngeluppsamling

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Skånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet

Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1

Fiskevård (Habitatvård) i Säveån - aktuella projekt nu och i framtiden.

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Kriterier för vattenråd & kustvattenråd Definition

Natur- o fiskevårdsplan. Fiskevårdsteknik AB

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Inventering av stormusslor i Höje å 2016

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Vårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

Hertings kraftverk, Ätran Falkenberg

Fågelsjörummet John Nyman

Allmänt om Tidanöringen

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

Referensgruppsmöte JordSkog

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

Återrapportering från Länsstyrelsen Södermanlands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Bildades Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

Nytt liv åt flora och fauna.

rapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014

Projektplan för EKOLOGISK KOMPENSATION

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.

Länsstyrelsens roll. Anna Åhr Evertson Samordnare vattenförvaltning Miljöanalysenheten

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med kronor för

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Översikt. I. Presentation av Tranås Energi AB II. Dammar & Egenkontroll III. Miljöåtgärder

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Miljöåtgärder i Öjungsån

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven Åsa Widén

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Provfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Vattenrådet gränsöverskridande samarbete med gemensamt mål. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Transkript:

Projektplan för Den levande Nyköpingsån Foto: Storhusfallet vid högvattenflöde 1 maj 2010, flöde 100 m 3 per sekund.

Bakgrund Nyköpingsån är en av södra Sveriges större vattendrag, den tar sin början vid sjön Långhalsen och mynnar i Nyköpingsfjärden. Den totala sträckan är 15 km, medelvattenföringen är 24 m 3 per sekund, men varierar mellan 4 till 110 m 3 per sekund. Strömhastigheten varierar rätt mycket i ån, beroende på åns olika bredd och fallhöjder. Det finns 5 dämmen i ån. Långhalsen regleras vid Kristineholm, som ligger 2 km nedströms åns början. Efter 7,5 km ligger Hargs kraftstation, med en fallhöjd på 6 meter. Ytterligare 2,8 km nedströms ligger den nedlagda kraftstationen Perioden. 400 meter nedanför ligger Fors Kraftstation med en fallhöjd på 2,4 m. Slutligen efter 600 meter ligger så Storhusfallet med en fallhöjd på 5 m. Vid flera av dämmena finns laxtrappor, men vid Fors är trappan ur funktion. Inte heller vid övriga dammar fungerar fiskvägarna tillfredställande vid alla vattenflöden och de är inte heller passerbara för vandringssvaga arter. Vid storhusfallet finns en fiskräknare och hösten 2012 har man registrerat att ett 60-tal havsöringar vandrat upp i laxtrappan där. Lämpliga lekbottnar finns uppströms Fors kraftstation, men dit tar sig inte fisken på grund av att trappan är ur funktion. Vid Storhusfallet samlas ålyngel upp och transporteras till Långhalsen (2/3-delar) och till Båven (1/3-del). Kunskapen om hur många vuxna ålar som finns i sjöarna Yngaren, Långhalsen och Båven är mycket bristfällig. På flera sträckor av Nyköpingsån finns det även den rödlistade tjockskaliga målarmusslan, vissa inventeringar har genomförts under 2000- talet, men helhetsbilden är inte klar. De populationer som finns i ån är avsnörda från varandra eftersom vandringsvägar för larvbärande fisk inte finns. Det saknas också kunskap om åns övriga faunapopulation, tex vimma och flodnejonöga. Under 2012 har det bildats en grupp med målsättningen att skapa fria vandringsvägar i Nyköpingsån. Medlemmar i gruppen är Nyköpings kommun, markägare utmed ån, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Nyköpings-

och Oxelösunds Sportfiskare, Länsstyrelsen, Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund samt MB-stiftelsen. Syfte Projektet syftar till att ta fram nödvändigt underlag för att återskapa Nyköpingsån som ett ekologiskt funktionellt vattendrag med naturliga populationer av för naturtypen typiska arter. Åtgärderna syftar även till att stärka Nyköpingsåns värde för rekreation och turism med attraktivt och hållbart sportfiske efter bland annat havsöring. Området som avses är Nyköpingsån från mynningen till dess ån möter Långhalsen samt Vrena ström begränsad i väster av Hallbosjön. Syftet med förprojekteringen är att klarlägga följande punkter: 1. Juridiskt ansvariga för fiskvägar, dammar och ev andra förekommande vattenanläggningar. 2. Nuvarande vattenägare. 3. Vandringshinder och vattenkvalitén. 4. Den biologiska mångfalden, bla lämpliga habitat för hotade arter såsom vimma, flodnejonöga, tjockskalig målarmussla och andra skyddsvärda arter. 5. Lämpliga lekbottnar för öring samt lämpliga biflöden för yngelproduktion av öring. 6. Historiskt förekommande fiskarter och deras utbredning.

7. Nulägesbeskrivning och inventering av faunan i ån och Yngaren/Långhalsen/Båven för ålen. 8. Nyköpingsåns naturliga morfologi och habitatsförekomst före dammarnas uppförande. 9. Infrastruktur för sportfisket och andra fritidsaktiviteter kring Nyköpingsån. 10. Kartläggning av potentiella finansieringskällor för åtgärder. Projektmål Utifrån kartläggningen kommer förprojekteringen föreslå lämpliga/nödvändiga åtgärder för att förbättra förutsättningarna för ett rikare fiskliv och en säkrad biologisk mångfald. Detta inbegriper bl.a. vilka insatser som Vattenkraftägaren och mark- och vattenägare bla kommunen kan bidra med för att säkra vandringsleder för migrerande fiskarter och annan fauna. Intressentanalys Nyköpingsån berör väldigt många, direkt och indirekt. I princip alla som bor i Nyköping har ett förhållande till sin å. Vattenfall nyttjar kraft vid 3 dämmen i ån. Fritidsintressena är starka genom sportfisket och kanotsporten. SSAB tar kylvatten i ån för sin produktion. Delmål och aktiviteter Mål/Aktiviteter Tid Bidragsansökningar Dec 2012 Upprättande av underlag för upphandling av konsult för att ta fram underlag enligt förprojekteringen. Jan/Feb 2013

Utskick av offertförfrågan till konsulter Feb/mars 2013 Antagande av konsult April 2013 Konsultens arbete Maj 2013-april 2014 Slutrapportering September 2014 Personal organisation Följande projektgrupp har etablerats: o Tord Bonde, markägare och representant för mark- och vattenägare, Sekreterare o Christel Guillet Kommunekolog Nyköpings Kommun o Anders Ek, MB stiftelsen o Nils Ljunggren, Sportfiskarna Sverige o Axel Henckel, Sportfiskarna Sverige o Roger Kristensen, Nyköpings-Oxelösunds Sportfiskare o Jerry Persson, Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund, Projektledare En referensgrupp kommer att etableras, hittills består den av: o Erik Sparrevik, Vattenfall AB o Olle Calles, Krafttag ål/karlstad Universitet o Patrik Holmer, Nyköpings Forspaddlare o Naturskyddsföreningen o Ann-Sofi Ördén, SSAB EMEA AB Styrgrupp Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbunds styrelse fungerar som styrgrupp för projektet.

Projektledarens roll: Projektledaren ska tillsammans med projektgruppen ta fram offertunderlaget. Skicka ut offertförfrågan till konsulterna. Sammanställa offerterna och presentera dem för projektgruppen. Projektledaren kommer även att vara kontaktperson mot konsulten. Projektledaren håller i projektmöten och arbetsmöten. Kontakter med media. Rapporterar mot Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbunds styrelse. Ansvarar för att aktiviteterna i projektet genomförs. Projektgruppens roll: Projektgruppen ska tillsammans med projektledaren ta fram offertunderlaget och besluta om vilken konsult som får uppdraget. Projektgruppen ska vara i kontakt med referensgruppen under arbetet med offerten och för att få in värdefulla synpunkter på dess utformning. Projektgruppen är behjälplig och tar fram underlag/information till konsulten (tex historiska data). Projektgruppen kan vara med på arbetsmöten med konsulten. Deltagarna i projektgruppen ska föra vidare information om projektet. Sekreterarens roll Boka in lokal och skriva anteckningar från möten. Sökandes roll Nyköpingsåarnas styrelse ansvarar för kvalitetssäkringen av projektet och fungerar som styrgrupp. Ekonomi och Budget Projektet finansieras med stöd från Nyköpings Kommun med 200 000 kr och med fiskevårdsmedel som söks från länsstyrelsen på 50 000 kr. Resterande 250 000 kr söks från Fiskeområde Kustlinjen. Den totala budgeten är på 500 000 kr.

Förvaltning, Hur ska vi ta hand om projektets resultat Målsättningen med förprojekteringen är att den ska ligga till grund för konkreta åtgärder i ån för att ge förutsättningar för en så naturlig biologisk mångfald som är möjligt. Projektgruppen kommer att tillsammans och i samråd med berörda söka medel för de åtgärder som förprojekteringen pekar ut. En seminariedag om förprojekteringens resultat hålls efter projektets slut. En utställning av resultaten av förprojekteringen ska ske för allmänheten och andra intressenter efter projektets slut.