1 Mer jämställda pensioner efter skilsmässa
Sammanfattning Det svenska pensionssystemet ska spegla livsinkomstprincipen. Den levnadsstandard en person får som pensionär ska bygga på den levnadsstandard personen haft under sin tid i arbetslivet. Som pensionär får alla en lägre inkomst, men inkomstsänkningen är förutsägbar. För många som skiljer sig efter ett längre äktenskap gäller inte detta. Makarna delar vid skilsmässa på värdet av bostaden, bilen och övriga tillgångar men inte på pensionsbesparingarna. Med undantag av privat pensionsförsäkring delas inte pension vid skilsmässa utan är istället särskilt undantagen från giftorättsgodset. För den som under ett äktenskap haft en lägre inkomst än sin partner innebär detta en betydligt lägre levnadsstandard under pensioneringen än de annars hade haft. Medan kvinnor med lägre pensioner än män kan kompenseras inom äktenskapet och trots låg pension få en relativt god levnadsstandard, upphör den tryggheten vid skilsmässa. Majoriteten av frånskilda kvinnor ser sin disponibla inkomst gå ned medan deras levnadskostnader går upp. Folkpartiet föreslår därför att: - En större del av pensionen ska ingå i giftorättsgodset och delas vid skilsmässa. - En statlig utredning bör tillsättas i detta syfte. - Reformen ska ske inom ramen för pensionsöverenskommelsen och tillsammans med de fem partier som står bakom det svenska pensionssystemet. 2
Pensioner mer ojämställt fördelade än löner Kvinnor har genom hela arbetslivet lägre inkomster än män. I kvinnligt dominerade yrken är lönerna lägre, kvinnor arbetar fler timmar hemma och färre avlönade timmar än män. Även när en kvinna och en man har samma yrke och samma arbetstid utsätts kvinnor för lönediskriminering. Över ett arbetsliv summerar dessa ojämställdheter till 3,6 miljoner kronor i lägre inkomst för en genomsnittlig kvinna jämfört med en genomsnittlig man. Ett annat sätt att uttrycka samma skillnad är att en kvinnas genomsnittliga tjänsteinkomst under ett arbetsliv är ca 78 procent av vad en mans genomsnittliga inkomst är. Det svenska pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen. En högre inkomst under arbetslivet ger en högre pension. Följden av ett ojämställt arbetsliv är därför att pensionsutbetalningarna också fördelas ojämställt. Skillnaden mellan mäns och kvinnors pensioner kommer att minska i takt med att fler kvinnor som har arbetat heltid under sitt yrkesliv går i pension. Men huvuddelen av skillnaden kommer att bestå under åren framöver. Dessa skillnader var kända när den historiska pensionsreformens principer beslutades 1994. Men förhoppningen och tidsandan var att arbetslivet ändå skulle komma att bli alltmer jämställt och att skillnaderna med tiden skulle jämna ut sig. Dessutom var och är principen att varje individ ska försörja sig själv och att det ska löna sig att arbeta vägledande för utformningen. Nu, två decennier senare, vet vi att skevheterna inte är borta. Kvinnors andel av pensionerna är till med lägre än deras andel av tjänstinkomsterna under arbetslivet. Vi ser också att många kvinnor som levt i äktenskap där löneskillnaderna inte upplevts som så allvarliga så länge som man hållit ihop, drabbas av dubbel orättvisa den dag då makarna går skilda vägar. Stora skillnader i pension Tjänstepensionen är den del av pensionen som ger störst skillnad mellan kvinnor och mäns pensioner. Till skillnad från den allmänna pensionen finns det inte något takbelopp för intjäning av tjänstepension. Detta ger en stor effekt på utbetalda pensioner. Enligt senast tillgängliga statistik är mäns tjänstepension närmare dubbelt så hög som kvinnors tjänstepension bland nya pensionärer. Den genomsnittliga tjänstepensionen i åldern 65-69 år är 50 000 kronor per år för kvinnor och 94 000 kronor per år för män. Exempel 1 - Man. Har sedan 20 års ålder arbetat heltid som säljare i privat sektor och går i pension 2015 vid 65 års ålder. Slutlön på 39 600 kronor och tjänstepension via ITP2. - Kvinna. Fött barn och sedan från 25 års ålder arbetat heltid som köksbiträde i kommunal sektor. Går i pension 2015 vid 65 års ålder. Slutlön på 21 900 kronor och tjänstepension via KAP-KL. - Sammantaget kan paret räkna med en pension på 39 500 kronor per månad. Ensam skulle mannen få en pension på 26 700 kronor och kvinnan få en pension på 12 800 kronor. 3
Exempel 2 - Man. Sedan 23 års ålder arbetat heltid som ingenjör i privat sektor och går i pension 2015 vid 65 års ålder. Slutlön på 51 600 kronor och tjänstepension via ITP2. - Kvinna. Sedan 23 års ålder arbetat heltid som grundskolelärare i offentlig sektor och går i pension 2015 vid 65 års ålder. Slutlön på 30 800 kronor och tjänstepension via KAP-KL. - Sammantaget kan paret räkna med en pension på 52 000 kronor per månad. Ensam skulle mannen få en pension på 34 800 och kvinnan få en pension på 17 200 kronor. Exempel 3 - Man. Har sedan 20 års ålder arbetat heltid som elektriker i privat sektor och går i pension 2015 vid 65 års ålder. Slutlön på 30 200 kronor och tjänstepension via SAF-LO. - Kvinna. Fött barn och sedan från 25 års ålder arbetat halvtid som vårdbiträde i landstingskommunal sektor. Går i pension 2015 vid 65 års ålder. Slutlön på 11 850 kronor och tjänstepension via KAP-KL. - Sammantaget kan paret räkna med en pension på 26 200 kronor per månad. Ensam skulle mannen få en pension på 16 600 kronor och kvinnan få en pension på 9 500 kronor. Skilsmässa och pensioner Skilsmässor är en bidragande orsak till skilda levnadsförhållanden mellan män och kvinnor efter 65 års ålder. Kvinnor med lägre pensioner än män kan kompenseras inom äktenskapet och trots låg pension få en relativt god levnadsstandard. Vid skilsmässa upphör den tryggheten: majoriteten av frånskilda kvinnor ser sin disponibla inkomst gå ned medan deras levnadskostnader går upp. Bostadstillägget till pensionärer med låga inkomster kompenserar en del av bortfallet men långt ifrån allt. Skilsmässor är vanliga. Antalet skilsmässor per år är ca 25 000 och medelåldern vid skilsmässa är uppemot 45 år. Men många skiljer sig ännu senare och närmare pensionen. Mellan 10 000 och 15 000 personer 50 år eller äldre går varje år ur ett äktenskap och över 315 000 pensionärer är frånskilda. Det är därför centralt att pensioner vid skilsmässor hanteras på ett mer jämställt sätt. Ingår vid bodelning Ingår sällan vid bodelning Ingår ej vid bodelning Komponenterna som utgör den sammanlagda pensionen hanteras idag på olika sätt vid bodelning. Det privata pensionssparandet ingår sedan 1999 åter i giftorättsgodset, medan intjänad inkomst- och premiepension ses som enskild egendom. Premiepensionen kan dock överföras löpande från en part till den andra inom äktenskapet. Intjänad tjänstepension är enskild egendom i den absoluta majoritet av fallen där försäkringen ägs av arbetsgivaren, medan den likställs vid ett privat pensionssparande om den ägs arbetstagaren. 4
Dela pensionen vid skilsmässa Det svenska pensionssystemet är ett av världens främsta. Det är till sin konstruktion finansiellt hållbart över tid och det är genom pensionsgruppen politiskt stabilt. Folkpartiet sätter stort värde på den politiska ordning som råder inom pensionsområdet. Det ändrar inte att regelverket vid bodelning behöver ses över för att skapa rättvisa och förutsägbara villkor för frånskildas pension. Folkpartiet föreslår därför: En större del av pensionen ska ingå i giftorättsgodset och delas vid skilsmässa. En statlig utredning ska tillsättas i detta syfte. Reformen ska ske inom ramen för pensionsöverenskommelsen och tillsammans med de fem partier som står bakom det svenska pensionssystemet. 5
6