RÄTTMALL/Omtenta i TV-teknik 5p

Relevanta dokument
HELA KEDJAN. Videoteknik. från kamera till bildskärm. Nils Wennerstrand P. KTH NADA Medieteknik. Gunnar Kihlander, Anders Nyberg

TV-produktion / OB-teknik

HELA KEDJAN. Videoteknik. från kamera till bildskärm. Nils Wennerstrand P. KTH NADA Medieteknik. Gunnar Kihlander, Anders Nyberg

QosmioEngine För avancerad video

Videosignalen. Blockdiagram över AD omvandling (analogt till digitalt)

Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt.

QosmioEngine: För avancerad video

Audio & Videoteknik 2D2021, 2D1518

Sensorer i digitalkameror

SMS047 Mediakodning. Introduktion. Frank Sjöberg. Introduktion. Introduktion

LexCom Home Certifieringsutbildning

quick guide RSE Volvo förbehåller sig rätten att göra ändringar utan föregående meddelande. Tillval är markerade med en asterisk (*).

Grundläggande signalbehandling

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Föreläsning 7: Bild- och videokodning

Multimedia. Multimedia. Datakompression. Annorlunda krav. Inte bara text eller nerladdning av filer. Video, ljud med tidskrav.

Digital video - Labbpek Log&Capture och Edit to tape

Kamerateknik. Uppdelning av ljuset i en 3CCD kamera

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Register your product and get support at SDV5118/12. SV Användarhandbok


Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

1 Analog TV. Televisionens historia

Automatisk bildstabilisering

Grunderna i. Digital kamerateknik. SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG

Alla presentationstekniker har olika behov; bandbredd, lagring samt bildkvalitet

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Föreläsning i webbdesign. Bilder och färger. Rune Körnefors. Medieteknik Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se

3.0. Tips och Trix Sida 1 av 18

JVC CAM Control (för Windows) Användarguide

Digital Video. Användarhandledning

404 CAMCORDER VIDEOKAMERA & KAMERAFUNKTIONER

LexCom Home Certifieringsutbildning

Register your product and get support at SDV6224/12. SV Användarhandbok

Register your product and get support at SDV6121/12. SV Användarhandbok

Ingående delar. I ditt paket av IDEA-SOLO ingår följande delar. Kamerasystem. Väska för att transportera IDEA-SOLO

Videons historia och utveckling

Digital Video. Användarhandledning


Att bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra

TENTAMEN. Kurs: Kursnummer: Audio&Videoteknik, 2D2021. Program: Åk: HME02 Åk 2. Datum: Tid: :00. Omfattning och betygsgränser:

Kamerans sensor. I kameran sitter bildsensorn som består av en rektangulär platta med miljontals små ljuskänsliga halvledare av CCD eller CMOS typ.

Att fånga den akustiska energin

Europeiska unionens officiella tidning L 38/17

Dollar Street Beta Version 1.0 Manual

Grafik. För enklare datorsystem


70G 书纸 105*148mm. Digital-box, bruksanvisning DVBT-41

OneNote Version 1.0 Skolkontoret

14 medlemsbolag. Digital projektion. Björn Gregfelt Biografen Rio Eskilstuna Tisdagen den 19 oktober 2010

Direkt-router 2000IP. Buffrar och vidaresänder video över Internet och andra IP-nät eller fungerar som avancerad video-mottagare. Standardfunktioner

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming

NEX-3/NEX-5/NEX-5C A-DRH (1) 2010 Sony Corporation

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.

10/13/08. TV-standarder. Lennart Ståhlberg/STV Video Data Vad gör kameran? Vad gör kameran? Parallell till serieomvandlare

I rastergrafikens barndom...gjorde man grafik genom att skriva i ett videominne. Operationer på buffert och pixlar. Idag... Varför grafikkort?

Analys/syntes-kodning

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Digitalt Monitor-Endoskop. Bruksanvisning. Ver web: tel: fax:

Digitalkamera. Fördelar. Nackdelar. Digital fotografering. Kamerateknik Inställningar. Långsam. Vattenkänslig Behöver batteri Lagring av bilder

Så skapas färgbilder i datorn

mer färg och ljus Videokameror med 3CCD från Panasonic

Grundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad

'LJLWDODELOGHUR KGLJLWDOELOGPDQLSXOHULQJ

Laboration 1 Fysik

Föreläsning 1: Bild- och ljudkodning

BILDKODNING TEORI. Källkodning. Analogt - och samplat

Filformat / bildformat

En generell prediktiv kodare utnyttjar signalens utseende N steg tillbaka i tiden för kodningen, dvs vi kodar efter den betingade fördelningen

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

SNABBGUIDE för Windows Media Encoder (media kodaren) - Sänd live med din webbkamera

Grunder. Grafiktyper. Vektorgrafik

Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system

Bildredigering i EPiServer & Gimp

Linjär prediktion. Prediktiv kodning. Linjär prediktion. Prediktiv kodare och avkodare

BING-lab/Preliminär (BING = Bildingenjör i TV-studio) kalibrering av kameror i en flerkamerastudio

Live Sök Export. ExacqVision användarguide Live Sök Export. Teletec Connect AB Emil Warnicke

Torstens Digitalbildguide

Fullfunktions fjärrkontroll (för MT-serien) Fjärrkontroll i kortstorlek (för LT-serien)

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat).

4/27/12. Fönstring i MDCT. Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck

Exponera mera AV STEFAN OHLSSON I PRAKTISK TEKNIK

Handledning laboration 1

Laboration 4: Digitala bilder

MALMÖ HÖGSKOLA ODONTOLOGISKA FAKULTETEN

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

DENVER SC-2. Trådlös Baby Alarm, 2,4 GHz. Bruksanvisning ALL RIGHTS RESERVED COPY RIGHT DENVER ELECTRONICS A/S.

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p kl

Prioritet. Varför digitalisera? Apparater; i allmänhet. Datorn

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01

Avancerade alternativ

TELEX PROFESSOR Daisyspelare

Dental digital röntgenteknik Vad ska vi tänka på?

Signal- och bildbehandling TSEA70

Instruktioner för Articulate Storyline 2

Förberedelser. Svenska

Laborationshandledning Introduktion till AVID Xpress Pro videoredigering

Media Control. Styrsystem för bild & ljud i sportbarer. Bruksanvisning

Bildhantering i OEW. Vi ska arbeta med följande bilder:

Transkript:

RÄTTMALL/Omtenta i TV-teknik 5p 030613 I de tentamensfrågor som har alternativa svar, kan om inte annat anges, ett eller flera av alternativen vara rätt. Rätt rad (alla fyra rutor markerade eller tomma som de ska vara) ger 2 p. Varje felaktigt kryss ger avdrag med 1p. Mer än ett felplacerat kryss ger alltså 0 p för frågan. Fråga 1. (2p) Vad innebär begreppet Presidentsyndromet? o a) Att man har så god associativ förmåga att man genom redundant information t.ex. känner igen presidentens bild (eller en annan välkänd person) på en lågupplösande skärm. o b) Att man anser sig vara entydig i sin presentation med tanke på tittarens förkunskaper och associationsförmåga. o c) Att man genom upprepat tittande på en film har lärt sig att rätt tolka budskapet som det är avsett och att man sedan inte är medveten om att viss ljud- eller bildinformation inte går att uppfatta för en förstagångstittare. Fråga 2. (2p) Hur ser lägerbålskurvan ut? Rita en enkel skiss och förklara i korta ordalag hur den är uppbyggd och tänkt att fungera. kul (Ungefär så här, fastän inte kantig!) tid Fråga 3. (2p) Vad innebär kannibalisering av en medieupplevelse? o a) att meddelandets form helt eller delvis förtär dess innehåll. o b) att meddelandet är så övertydligt presenterat att det skapar motvilja hos den som tar del av det. o c) att det ligger fel i tiden, så att det refuseras genom att det avviker från den rådande populära uppfattningen.

Fråga 4. (2p) Videokamerans seende skiljer sig i flera avseenden från det mänskliga ögat. Vilken eller vilka av dessa egenskaper är korrekta: o a) Skärpedjupet är mindre. o b) Det som är mörkt, blir ännu mörkare och det ljusa blir ljusare. o c) Vid lägre färgtemperatur upplevs bilden som mera kontrastrik. o d) Kontrastomfånget är bara en bråkdel av ögats. Fråga 5. (2p) Till vad använder man tidkod vid medieproduktion? a) För att synkronisera bilden och ljudet då de spelas upp från videobandet. b) För att synkronisera bilden med ljud som spelats in på en DAT-bandspelare. c) För att kunna hitta ett sökt inslag vid snabbspolning i ett videoband. d) För att kunna synkronisera en filmscanner med en videobandspelare. Fråga 6. (1+1+2p) I en videokamera omvandlas infallande ljus till en elektrisk signal. I den processen ingår sampling som ett grundläggand moment. a) Förklara kort vad sampling innebär. Sampling = provtagning. Ögonblicksvärdet hos en signal eller ett förlopp mäts och fryses/lagras. b) En videosignal är samplad i flera dimensioner; vilka? - Spatialt; horisontalt = i sidled - Spatialt; vertikalt = i höjdled - Temporalt = i tidsled, över tiden c) Den digitala videosignalen ITU-601 har drygt 700 luminanssampel per linje medan CCD-chipet i en professionell videokamera har närmare 1000 pixlar på varje linje. Varför? Vid all sampling fås ett visst nivåfall vid högre frekvenser p.g.a. apertureffekten. Ideellt skulle samplingspulsen vara oändligt kort/smal. Detta skulle ge helt rak frekvensgång. Ju bredare samplingspulsen är, desto mer nivåfall fås vid högre frekvenser. I 601- standarden är samplingspulserna normalt mycket korta (någon procent av totala pulstiden) och detta ger försumbara förluster. I ett CCD-chip är samplingspulsbredden = bredden på varje pixel. Eftersom pixlarna ligger nästan kant-i-kant, blir samplingspulsbredden därmed nästan 100 %, vilket ger påtaglig apertureffekt, d.v.s. högfrekvensfall. För att kompensera detta ökas antalet pixlar - vilket är det samma som att öka samplingsfrekvensen.

Fråga 7. (2p) Vilken funktion har linjesynkpulsen? a) Den ger TV-mottagaren order att påbörja ny rad när TV-sändaren bestämmer så. b) Det är egentligen samma sak som linjesläckpulsen. c) Den släcker elektronstrålen när den kommer längst ned på sidan och skall börja rita upp en ny sida. d) Den håller synkroniteten med sändaren, så att bilden inte viker sig i överkanten eller lägger sig ned över bildskärmens bredd. 8. ( 2p) Vad är riktigt i denna jämförelse mellan det europeiska TV-systemet PAL med det amerikanska, NTSC? a) PAL har en lägre bildfrekvens, som valts med hänsyn till frekvensen hos växelströmmen i elnätet. b) NTSC är överlägset när det gäller detaljskärpa i bilden. c) En störning vid en NTSC-sändning kan göra att personer och föremål i bilden tillfälligt ändrar färg. Så är det inte med PAL. d) En störning vid en PAL-sändning yttrar sig som vågräta, vita gnistor som jagar över bildrutan. Så är det inte med NTSC. Fråga 9. (1p) En MPEG video har en GOP som är 9 bilder lång. Visa hur man utnyttjar så kallad picture reordering vid kodningen. Antag att sekvensen är: B1 B1 I2 B2 B2 P2 B2 B2 P2 B2 B2 I3 B3 B3 P3. Hur ser den färdiga MPEG sekvensen ut? (Siffrorna 1, 2 och 3 anger GOP-block 1, 2 respektive 3) svar: Bildsekvens:... B1 B1 I2 B2 B2 P2 B2 B2 P2 B2 B2 I3 B3 B3 P3... efter "reordering":... I2 B1 B1 P2 B2 B2 P2 B2 B2 I3 B2 B2 P3 B3 B3... (Se boken sid 326. Obs att starten av sekvensen kan se lite annorlunda ut, som i boken. Godkännes det också)

Fråga 10. (1p) Vid MPEG-kodning används så kallad zig-zag scanning. Ett av nedanstående alternativ är riktigt. Är detta en metod som: o a) underlättar beräkningen av rörelsevektorer o b) minskar behovet av buffertminne i avkodaren. o c) underlättar en effektiv packning av data (upptäcka data som kan kastas bort). Förtydligande av svar: svar: Alternativ c) är korrekt. Zig-zag scan används för att läsa ut data så att de "viktigaste" komponenterna kommer först och sedan komponenter med avtagande betydelse. Ofta kan utläsningen av data avbrytas i förtid om de återstående komponenterna är = 0. Fråga 11. (1p) MPEG är en så kallad asymmetrisk kodningsmetod. Vad menas med det? o a) att kodare respektive avkodare har olika stor komplexitet. Avkodaren är enklare än kodaren. o b) att kodning innebär förlust av bildkvalitet och att denna förlust inte kan återvinnas. o c) MPEG kan användas för kodning av högupplöst TV (HDTV). Förtydligande av svar: svar: a. Asymmetrisk kodning är kostnadseffektivt då man har många avkodare och endast en kodare (broadcast), till skillnad från bildkodning i en bandspelare (en kodare + en avkodare) Fråga 12. (1p) Vilket av följande påståenden är inte riktigt? o a) MPEG-2 har funktionalitet för att komprimera video i delbildsmod. o b) MPEG-1 är utvecklad för att använda för uppspelning av CD-video. o c) MPEG-2 lämpar sig inte för så kallad variable-bitrate kodning. (Olika kodningshastighet beroende på hur komplicerat bildmaterialet är).

Fråga 13. (1p) Vid MPEG-2 kodning av filmat material erhålles som regel bättre kompressionsprestanda. Ett av nedanstående tre förhållanden är den bakomvarande orsaken: o a) Bilderna i en film är ett så kallat progressivt bildmaterial. Man uppnår bättre kompression för att delbild 1 och delbild 2 saknar rörelsekomponent. (De är tagna vid samma tidpunkt.) o b) Film innehåller som regel mindre brus än en videoinspelning. o c) En videokamera har som regel högre upplösning och ger därmed många smådetaljer som kräver extra bitkapacitet för att koda. Fråga 14. (1p) En av följande metoder ger en icke-förstörande bildkodning. Vilken? oa) JPEG-kodning som bygger på DCT-transform. o b) Entropikodning som använder så kallad Huffmankod. oc) Att använda så kallad I-frame only MPEG-koding. (GOP=1) Fråga 15. (3p) Nämn minst tre skäl för att införa automatisering av produktionsprocessen för nyheter i TV. Svar: Snabbare/effektivare processflöde Säkrare materialhantering Personalbesparingar Lättare/enklare att ändra i körschemat med kort varsel Fråga 16. (2p) Fördelen med central server-lagring av allt material i verksamheten är uppenbar. Nämn, a) en nackdel/potentiell risk med serverlagring och b) hur denna risk kan minimeras Svar: a) Ett allvarligare funktionsbortfall av servern gör att inget material på diskarna kan kommas åt = totalstopp för sändningen. b) S.k. spegling, dvs en redundansenhet installeras, alternativt allt material måste backas upp på tape.

Fråga 17. (2p) Med vetskap om attt ögat kan se ett linjeraster på en bildskärm när vinkeln mellan ögat och två närliggande linjer överstiger 1minut, så finns det vissa enkla tumregler när det gäller lämpliga betraktningsavstånd (uttryckt som X gånger H, där X är ett "antal" och H är bildskärmens höjdmått) a) För vilket vedertaget betraktningsavstånd lämpar sig standardupplöst television (SDTV 576 linjer) för - 3H, 4H, 5H, 6H, 7H eller 8H? Svar: 6H b) Vilket betraktningsavstånd lämpar sig högupplöst television (HDTV) på en 768 linjers plasmaskärm - 3H, 4H, 5H, 6H, 7H eller 8H? Vi vill se det värde som de japanska studierna redan för trettio år sedan benämnde som "the sweet spot" för långvarigt TV-tittande - och som bekräftades av SVT:s studier av WideXGApanels i början av år 2002. Svar: 4H Fråga 18. (2p) Beskriv kortfattat en metod att förbättra (minska störningsrisken i) ett "oäkta" femledarsystem i ett kraftnät! Svar: En riktigt utförd potentialutjämning förbättrar det "oäkta" systemet. Ett alternativ är att installera en nollpunktstransformator varvid systemet blir "äkta". Fråga 19. (2p) Det kan uppstå problem i en kraftinstallation med stor andel elektronikbelastning. Vad är det som kan inträffa? a) neutralledaren kan bli överbelastad p g a belastningsströmmens höga övertonsinnehåll. b) det uppstår fasvridning i kraftnätet. c) magnetfälten ökar, jämfört med fallet med annan belastning. d) man kan få kraftiga vagabonderande strömmar i rörsystem och byggkonstruktioner av metall.

Fråga 20. ( 6p) Beskriv kortfattat med egna ord och med hjälp av ett blockschema med inritade signalflöden den analoga televisionens tekniska produktionsprocess vid en direktsänd trekamerasändning. Sändningen skall innehålla både förinspelade och direktsända inslag. Grafik och namnskyltar skall infogas kontinuerligt. Namnge de tekniska komponenterna i flödeskedjan mellan insignaler till kontrollrummet och den utsända (publicerade) signalen. Beskriv arbetsuppgift för bemanningen och vad som sker i respektive steg. Observera att frågan handlar om tekniken och inte det redaktionella arbetet! Du kan utgå från nedanstående block som visar vilka insignaler som skall hanteras i processen. Kam 1 Kam 2 Kam 3 Text o grafik Video inslag Mic 1 Mic 2 Mic 3 Svar: K1 K2 K3 ljudsignaler CCU (Camera Control Unit) Ljudmixer Ljud video film text Bildsignaler Bildmixer Utgående ljudsignal Utgående bildsignal Videobandspelare CCU: Videosignalerna från kamerorna går till respective CCU. På dessa kopplas mätutrustning I form av oscilloskop och monitor. Mha dessa kalibreras och balanseras signalen från respektive kamera en I taget. Detta för att färgtemperatur kontrast mm I bilden skall vara så överensstämmande som möjligt från kamerorna. Här finns även möjligheter att med tekniska inställningar av signalerna ge bilden annan karaktär än normal. Bildmixer: till bildmixern matas samtliga kamerasignaler. Respektive kamerabild visas också konstant I var sin egen monitor. Detta möjliggör för

bildproducent/producent att med hjälp av en regel/kontrollknapp bestämma vilken kameras bild som sänds ut I utgående bildsignal. Utgående bild visas hela tiden I en särskild monitor. Text: En textgenerator är kopplad till bildmixern. I denna kan man I förväg generera namskyltar och annan grafik. Den bild som visas på textgeneratorns monitor kan läggas ut i bild mha en switch/regel på mixern. Ljudmixer: till ljudmixern matas ingående ljud från olika källor såsom autentiskt ljud från videobandet, extern ljudkälla som tex en CD-spelare och intervjumicar etc. från inspelningsstudion. Ljuden mixas av en ljudtekniker mha reglar till en utgående ljudsignal. Utgående signaler: bandas vid en bandstation på videotape. Sammanslagen signal kan samtidigt direktsändas till TV-tittarna.