KULTURBAROMETERN 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:1

KULTURBAROMETERN 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:1

Cultural Barometer 2002 Kulturbarometern 2002 Swedish National Council for Cultural Affairs Ansvarig utgivare: Kulturrådet Producent: Statistiska centralbyrån, SCB Förfrågningar: Sten Månsson, Kulturrådet, tel. 08-519 264 56 eller Kerstin Tengrud, SCB, tel. 08-506 949 36. Printed in Sweden by SCB Tryck, Örebro 2003 ISSN 1403-0276 ISBN 91-85603-90-2 Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08-519 264 00 Fax: 08-519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Grafisk form omslag: Liedgren Design Kulturrådet 2003

Innehåll Contents Sida/Page 5 Förord 6 Undersökningens genomförande 8 Sammanfattande resultat 10 Summary 12 Kulturvanor bland män och kvinnor 14 Kulturvanor i olika utbildnings- och sysselsättningsgrupper 17 Kulturvanor i olika delar av landet 20 Förändringar i kulturvanor 22 Besöka teater/musikteater 24 Besöka konsert/musikevenemang 26 Spela musikinstrument 28 Sjunga i kör 30 Besöka museum (exkl. konstmuseum) 32 Besöka konstmuseum/konstutställning 34 Besöka kyrka som sevärdhet 36 Besöka historisk byggnad 38 Besöka fornminne 40 Delta i studiecirkel 42 Delta i föreningsmöte 44 Biobesök 46 Vara åskådare på idrottsevenemang 48 Besöka religiös sammankomst 50 Biblioteksbesök 52 Bokläsning 56 Bokinköp och biblioteksutnyttjande 63 Bilaga 1. Resultattabeller 90 Bilaga 2. Konfidensintervall 92 Bilaga 3. Beskrivning av bakgrundsvariabler 93 Bilaga 4. Beskrivning av H-region 94 Bilaga 5. Intervjufrågor

5 Förord Kulturpolitikens fördelningspolitiska aspekter, demografiskt, socialt och geografiskt, har varit grundläggande alltsedan de kulturpolitiska besluten 1974. I riksdagens beslut om kulturpolitiken 1996 sägs i ett av de nationella målen för kulturpolitiken att den skall verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande. Representativa statistiska undersökningar av befolkningens kulturvanor kan ge underlag för att visa på färdriktning och måluppfyllelse i den beslutade kulturpolitiken. Kulturrådet har regelbundet sedan 1983 genomfört undersökningar om svenska folkets kulturvanor. Föreliggande rapport, Kulturbarometern 2002, är en uppföljning av den barometermätning som senast genomfördes år 2000. Barometern syftar till att ge en bred täckning av kulturområdet. Mot bakgrund till ett särskilt bokstatistiskt uppdrag som Kulturrådet fått av Kulturdepartementet innehåller undersökningen även några fördjupningsfrågor om läsvanor, biblioteksutnyttjande och bokinköp. Kulturbarometern kompletterar andra undersökningar av kultur- och medievanor, t. ex. Mediebarometern (Nordicom), SCB:s s.k. ULF-undersökningar och Barnbarometern (MMS). Kulturbarometern har tidigare genomförts sju gånger. Mätningarna har genomförts av Statens kulturråd tillsammans med Sveriges Radio/PUB (1983-1993) och SIFO (1994-1995). De två senaste mätningarna har Statistiska centralbyrån svarat för. Inför kommande Kulturbarometer kommer en översyn att ske för att anpassa frågebatteriet till en förändrad kulturpolitisk verklighet. Statistiska centralbyrån, SCB, har på uppdrag av Kulturrådet svarat för undersökningen som grundas på närmare 2 000 telefonintervjuer med personer i åldrarna 9-79 år. SCB har även medverkat vid utformningen av frågor, genomfört telefonintervjuerna, tagit fram resultattabeller samt sammanställt text och diagram till denna rapport. Projektledare vid SCB har varit Kerstin Tengrud, som även har svarat för rapportsammanställningen. Ansvarig för arbetet inom Kulturrådet har varit Sten Månsson. Kristina Rennerstedt Generaldirektör för Statens kulturråd

6 Undersökningens genomförande Undersökningspopulationen omfattar samtliga i Sverige boende personer i åldrarna 9-79 år. Som ram vid urvalsdragningen har använts SCB:s register över den totala befolkningen (RTB). Urval har gjorts av personer födda 1923-1993. Av födda 1993 valdes endast personer som skulle hinna fylla 9 år före intervjun. En tolftedel av urvalet har dragits före varje månad och fördelats på månadens samtliga veckor. Intervjuerna gjordes mellan den 11 mars 2002 och den 12 mars 2003. Ett informationsbrev skickades före varje månad till dem som tillhörde månadens urval. För barn under 15 år sändes brevet till målsman. Intervjun gjordes med barnet först efter det att målsmans muntliga tillstånd erhållits. Målsman fick avgöra om barnet eller målsman skulle besvara frågorna. För barn 15-17 år skickades introduktionsbrevet till målsman, som efter genomläsning ombads lämna det vidare till urvalspersonen. Vid intervju med barnet kontrollerades att barnet fått brevet av målsman. Till dem som har hemligt telefonnummer eller saknar telefon har ett kontaktbrev skickats. I brevet utlovades alla som lämnade telefonnummer till SCB en trisslott. Frågorna har ställts per telefon med hjälp av datoriserade intervjuer. Tabell 1. Population, urval, svar och bortfallsorsak. Antal personer 9-79 år i befolkningen 7 556 265 Urval 2 737 100 % Svar 1943 71 % Bortfall på grund av vägran 288 11 % språksvårigheter 15 1 % fysiskt/psykiskt hinder 27 1 % tillfällig sjukdom 7 0 % tillfälligt bortrest 30 1 % hemligt telefonnummer 11 0 % saknar telefon 136 5 % flyttat till okänd adress 4 0 % ej anträffad 276 10 % Bortfallet i denna undersökning är 29 %. Andelen vägrare är 11 %, medan 10 % utgörs av personer från vilka varken svar eller skäl att inte svara erhållits. Tabell 2. Urval, svar och svarsandel. Urval Svar Svarsandel Samtliga 2737 1943 71 % Män 1384 971 70 % Kvinnor 1376 972 71 % Män 9-14 år 134 92 69 % Män 15-24 år 194 142 73 % Män 25-44 år 430 294 68 % Män 45-64 år 453 325 72 % Män 65-79 år 165 118 72 % Kvinnor 9-14 år 115 94 82 % Kvinnor 15-24 år 188 129 69 % Kvinnor 25-44 år 396 290 73 % Kvinnor 45-64 år 437 313 72 % Kvinnor 65-79 år 225 146 65 % Bortfall uppstår när en person vägrar delta eller ej kan anträffas eller lämnar uppgifter av en sådan kvalitet att de ej kan användas. Fel till följd av bortfall uppstår när personerna i bortfallet systematiskt skiljer sig från de svarande. De som inte svarat kan ha andra kulturvanor än de som har svarat. För att förhindra snedvridning av resultatet på grund av att svarsandelen är olika stor i olika köns- och åldersgrupper har uppräkning gjorts till populationsnivå för män och kvinnor i var och en av de 5 åldersgrupperna. Uppräkning hade också varit möjlig att göra för variablerna undersökningsmånad och boenderegion, men eftersom dessa variabler oftast har litet samband med undersökningsvariablerna, hade detta förfarande varit mindre effektivt. Skattningarna är behäftade med en viss slumpmässig osäkerhet beroende på att de baseras på en urvalsundersökning i stället för en totalundersökning. Den slumpmässiga osäkerheten varierar beroende på det skattade procenttalets storlek och urvalets storlek för den redovisningsgrupp skattningen avser. Osäkerheten hos skattningen har beräknats med ett s.k. 95-procentigt konfidensintervall, vilket med 95 procents sannolikhet

inkluderar det sanna värdet för populationen. I maskintabellerna som överlämnats till Kulturrådet anges för varje antals- och procentskattning halva konfidensintervallet för skattningen. I resultatredovisningen har konfidensintervallen inte angivits i tabeller och diagram. Av bilaga 2 ramgår intervallens ungefärliga storlek för olika redovisningsgrupper och olika procenttal. I textavsnitten i anslutning till tabeller och diagram kommenteras endast statistiskt säkerställda skillnader. För många frågor finns ett partiellt bortfall, d.v.s. den svarande har inte velat eller kunnat besvara samtliga frågor. I resultatredovisningen har vet ej och ej svar slagits ihop. För de flesta frågor är andelen vet ej/ej svar högst 1 %. För en del av aktivitetsfrågorna är andelen stor för barn i åldrarna 9-14 år när målsman svarat. Vid procentberäkningar ingår vet ej/ej svar i basen. Se bilaga 1. I resultatredovisningen redovisas resultaten i text, tabeller och diagram. Redovisningen inleds med några avsnitt som övergripande beskriver skillnader i kulturvanor mellan män och kvinnor, olika utbildnings- och sysselsättningsgrupper, boende i olika delar av landet samt olika år. Därefter redovisas fråga för fråga mer detaljerat. Samtliga frågors exakta formulering, inkl. använda definitioner och förklaringar framgår av texten i resultatredovisningen. Se även frågeblanketten, bilaga 5. Frågornas numrering i bilaga 5 överensstämmer inte med numreringen i resultatredovisningen. I resultatredovisningen har resultatet på kulturvanefrågorna redovisats med uppdelning på kön, ålder, utbildning, förekomst av hemmavarande barn, sysselsättning och region. Könsuppdelning har gjorts även inom var och en av de övriga grupperna. Grupper med färre än 100 svarande har ej särredovisats i tabellen i bilaga 1 med två undantag, nämligen män 9-14 år och kvinnor 9-14 år. Vid jämförelser i denna rapport med tidigare år har uppgifter hämtats från Statens kulturråds rapport Kulturbarometern 1994-1995. Intervjuerna genomfördes huvudsakligen under 2002, men även under 2003. För att förkorta texten i denna rapport omnämns resultatet som resultat för 2002. Samma gäller för 1995 års undersökning som genomfördes 1994-10 1995-09 och 2000 års undersökning som genomfördes 1999-12 2000-11. 7

8 Sammanfattande resultat Av de kulturaktiviteter som undersökts är bokläsning för nöjes skull den oftast förkommande aktiviteten. Av samtliga personer i åldrarna 9-79 år har drygt 80 % läst för nöjes skull åtminstone vid något tillfälle under året. Därefter kommer aktiviteterna varit på bio, besökt bibliotek samt besökt kyrka eller annan gudstjänstlokal för att delta i gudstjänst, dop, bröllop, begravning eller annat möte med religiös anknytning. Att sjunga i kör, delta i studiecirkel samt spela musikinstrument är de aktiviteter som minst andel ägnat sig åt under senaste året. Om man istället tittar på de aktiviteter som flest ägnat sig åt under de senaste 4 veckorna blir rangordningen en annan. Läst böcker för nöjes skull och besökt bibliotek har flest gjort även under denna kortare period. Därefter kommer aktiviteterna varit på förenings möte, möte, varit på bio, varit åskådare på idrottsevenemang, besökt kyrka eller annat möte med religiös anknytning samt konsert. De aktiviteter flest ägnat sig åt under en genomsnittlig vecka är läst bok för nöjes skull, besökt bibliotek, varit på föreningsmöte, spelat musikinstrument samt varit åskådare på idrottsevenemang. Majoriteten av dem som under senaste året läst böcker, besökt bibliotek, varit på föreningsmöte, spelat musikinstrument och sjungit i kör har gjort detta under de senaste 4 veckorna. Att gå på konsert, teater och museer av olika slag är däremot aktiviteter som relativt många gjort någon gång under året men inte så ofta. Även besökt historisk byggnad, sevärd kyrka eller fornminne har många gjort, men inte så ofta. Diagram A. Andel personer som under senaste veckan, senaste 4 veckorna och senaste året ägnat sig åt olika aktiviteter. Bokläsning Biobesök Biblioteksbesök Religiös sammankomst Historisk byggnad Konsert Idrottsevenemang Föreningsmöte Teater/musikteater Kyrka som sevärdhet Museum (exkl. konstmuseum) Konstmuseum/konstutställning Fornminne Spela musikinstrument Studiecirkel Sjunga i kör Senaste veckan Senaste 4 vekorna 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procentandelarna finns angivna i bilaga 1.

9 Att spela musik eller sjunga i grupp är det få som gör, men de som gör det gör det regelbundet. Drygt 60 % av dem som spelar musikinstrument gör det varje vecka. De aktiviteter som undersökts i denna undersökning är huvudsakligen sådana som görs utanför hemmet och ofta tillsammans med andra. Spela musikinstrument och läsa böcker är de enda aktiviteter, som man ofta gör ensam och i hemmet. Andra kulturaktiviteter som utövas i hemmet mäts ej i denna undersökning. Exempel på sådana aktiviteter är att se teaterföreställningar, film och andra kulturprogram på TV, se på hyrda eller köpta videofilmer samt lyssna på musik via radio och CD. För att undersöka om det är samma personer som ägnar sig åt de olika aktiviteterna har de 16 undersökta aktiviteterna jämförts parvis. Starka samband mellan olika aktiviteter framgår då. Av samtliga är det 17 % som senaste året spelat musikinstrument, men av dem som sjungit i kör senaste året är motsvarande andel 57 %. De som sjunger i kör utgör endast 4 % av samtliga i åldrarna 9-79 år. Dessa personer spelar musikinstrument, går på teater/musikteater/konsert och går i kyrkan eller annat möte med religiös anknytning i betydligt större utsträckning än dem som inte sjunger i kör. Av samtliga är det 58 % som varit på konsert senaste året. Motsvarande andel för dem som sjunger i kör är 83 % och för dem som spelar något musikinstrument 76 %. De personer som besökt museer har besökt konstmuseer/konstutställningar i större utsträckning än övriga personer. Att under senaste året ha deltagit i studiecirkel, varit på bio, varit åskådare på idrottsevenemang, läst böcker eller besökt bibliotek har inget klart samband med övriga undersökta aktiviteter. Mellan bokläsning och biblioteksbesök finns emellertid samband. Ju oftare man besökt bibliotek desto större är sannolikheten att man läst för nöjes skull under senaste veckan. Av dem som besökt ett bibliotek senaste veckan har 71 % läst för nöjes skull under samma tid. Av dem som besökt bibliotek senaste året är motsvarande andel 59 %. Det omvända förhållandet gäller också, d.v.s. ju oftare man läst för nöjes skull desto större är sannolikheten att man besökt bibliotek under senaste veckan. Av dem som läst för nöjes skull senaste veckan har 28 % också varit på bibliotek under denna tid. Av dem som läst senaste året är motsvarande andel 23 %. För var och en av de undersökta aktiviteterna gäller att de personer, som utövat en aktivitet under det senaste året, också har utövat samtliga övriga aktiviteter i större eller lika stor utsträckning som övriga personer. Detta samband gäller för samtliga i åldrarna 9-79 år. För olika delgrupper kan sambandet se annorlunda ut, men detta är inte studerat. Det här beskrivna sambanden mellan olika aktiviteter var i stort de samma i 2000 års mätning. Av de kompletterande frågorna om bokinköp och biblioteksutnyttjande framgår att de två vanligaste sätten att skaffa de flesta böcker, som läses för nöjes skull på fritiden, är att köpa i bokhandel/varuhus och låna på bibliotek. Av samtliga personer i åldrarna 9-79 år har 40 % köpt minst en bok för nöjesläsning till sig själv eller någon annan under senaste månaden. I genomsnitt köps 1,2 böcker per person och månad. De flesta böcker köps för eget bruk. För personer som köper böcker för eget bruk är det vanligaste inköpsbeloppet för dessa böcker 101-250 kronor. Av samtliga personer har 6 % köpt för mer än 500 kronor på en månad till sig själv. Drygt 60 % av befolkningen i åldrarna 9-79 år har besökt ett folk- eller filialbibliotek under senaste året. Skolbibliotek har besökts av var fjärde person. Studerande äldre än 16 år är flitiga biblioteksbesökare. De flesta som besökt ett folkbibliotek under de senaste 12 månaderna har gjort det för att låna eller lämna tillbaka böcker. Var femte person har besökt folkbibliotek och använt dator till annat än att bara söka efter en bok. Bland studerande är det hälften som gjort samma sak.

10 Summary Since 1983 the Swedish National Council for Cultural Affairs has made regular surveys of the cultural habits of the Swedish population. The Cultural Barometer 2002 is a follow-up to the Cultural Barometer last compiled in 2000. The present survey also contains some special indepth questions on reading habits, library use and book purchases. Statistics Sweden (SCB) carried out the survey on behalf of the National Council for Cultural Affairs. It is based on 1943 telephone interviews with people from a sample representing the whole country. The interviews took place continuously during all of the year to give full year representativeness. The sample population covers all people living in Sweden aged 9-79 years. The dropout rate for the survey was 29 %. The number of refusals was 11%, while 10% were people from whom neither a reply nor reasons for not replying were obtained. Just less than half of the population aged 9-79 have been to a theatre, opera, operetta or musical performance in the past year. The percentage did not increase significantly compared with the previous survey in 2000. Somewhat more people, 58 %, had been to a concert or other event with live music in the past year. The measurement for 2002 shows the same proportion of concert attendees as in 2000. 17 % of the population aged 9-79 played a musical instrument in the past year. The proportion has not varied appreciably between the years. The percentage that sing in a choir or group is small compared with other activities, but those who sing do it often. The proportion has not varied appreciably between the years. 44 % visited museums other than art museums in the past year and 42 % have been to an art museum/art exhibition in the past year. The percentage has not changed between 2000 and 2002. The percentage of the population aged 9-79 who participated in a study circle in the past year is 14 %. The percentage has not changed between 2000 and 2002. 54 % of the population aged 9-79 has been to a meeting in an association in the last year. The participation in associations was about the same in the 2000 survey as in the one for 2002. In the past year 68 % have been to the cinema. The proportion of cinemagoers has increased in the past three measurements after being at a lower level previously. Just over half of the population has been a spectator at a sporting event in the past year. The percentage of people who have been spectators at sporting events is at the same level in this year s survey as in the previous measurements. 61 % have attended church or other premises for religious services to participate in a divine service, a baptism, a wedding, a funeral or another meeting with religious associations in the past year. The percentage of church attendance was somewhat higher in 2000 than in 2002. In 2000 66 % of everyone aged 9-79 visited a library. The proportion of library visitors have increased in the past three measurements after being at a lower level previously. Just over 80 % of the population had read a book for pleasure in the past year. In 2002 there was the same result as in 2000. Of everyone, 39 % had bought at least one book for pleasure in the past month. Most books were bought for the person s own use. People aged 9-79 buy 1,2 books per person and mouth. For people, who buy books for their own use the most common purchase amount is 101-250 Swedish kronor. Of everyone, 6 % buy for more than 500 Swedish kronor in one month. 61 % of the population aged 9-79 has visited a public or branch library in the past year. School libraries were visited by 26 %. Students over the age of 16 are a group who visit libraries to a great extent. Most who visited a public library in the past 12 months have done so to borrow or return books. Every fifth person has used a computer at the public library. The cultural activity that the most people had devoted themselves to in the past year was reading books for pleasure. Of all people aged 9-79 over 82 % had read for pleasure at least on one occasion during the year. After this come been to the cinema, visited a library and been to church. Singing in a choir, participating in a study circle and playing a musical instrument are the activities to which the least number of people had devoted themselves in the past year. The figures above say nothing of how often people have carried out the various activities. If instead one looks at the activities that most people have devoted themselves to in the past 4 weeks the ranking changes. Most people have read books for pleasure and visited a library even in this shorter period. After this come the activities of attending an association meeting, going to the cinema, being a spectator at a sporting event, visiting church or another meeting with religious associations and going to a concert.

Most people who read books, visited a library and played a musical instrument in the past year have done this in the past 4 weeks. Going to museums and the theatre are, on the other hand, activities that relatively many people have done sometime during the year but they do not do it very often. Few people play music or sing in a group, but those who do, do it regularly. More than half the people who play do so every week. Many of the activities are mainly carried out by women and those with a higher education. In order to investigate whether it is the same people who devote themselves to the various activities the 13 activities investigated have been compared in pairs. A strong correlation between various activities then emerges. Of everyone, 17 % have played a musical instrument in the past year, but of those who sang in a choir in the past year the corresponding percentage is as high as 57 %. Those who sing in a choir make up only 4% of everyone aged 9-79. These people play musical instruments, go to the theatre/musical theatre/concerts and go to church or other meetings with religious associations to a considerably greater extent than those who do not sing in a choir. Of everyone, 58 % have been to a concert in the past year. The corresponding figure for those singing in a choir is 83 % and for those who play a musical instrument 76 %. Two thirds of those who visited museums have also visited art museums/art exhibitions. Having participated in a study circle, been to the cinema, been a spectator at a sporting event, read books or visited a library have no clear correlation with other activities investigated. For each of the activities investigated it is shown that the people who carried out one activity in the past year have carried out all the other activities to a greater or equally great extent as others. This correlation applies to all people aged 9-79. The correlation may be different for various sub-groups, but this has not been studied. Many cultural activities investigated in the Cultural Barometer are mainly carried out by women. Exceptions are participation in an association meeting and being a spectator at a sporting event. Men and women play musical instruments to the same extent. 11

12 Kulturvanor bland män och kvinnor Många av de kulturaktiviteter som undersöks i Kulturbarometern utnyttjas olika mycket av män och kvinnor. I diagrammen B och C visas andelen män och kvinnor som senaste veckan respektive senaste året ägnat sig åt de 16 olika aktiviteter som undersökts. Aktiviteterna har i diagrammet sorterats så att de aktiviteter som utnyttjas i störst utsträckning av kvinnor placerats överst. I mitten ligger de aktiviteter för vilka skillnaden mellan män och kvinnor inte är statistiskt säkerställd och underst ligger de aktiviteter som utnyttjas i störst utsträckning av män. Ytterligare ett diagram hade varit möjligt att ta fram, nämligen ett för andelen aktiva under senaste 4 veckorna. I detta diagram skulle aktiviteterna ha varit grupperade på samma sätt som i diagrammet för senaste året med den skillnaden att konstmuseum/konstutställning, deltagit i studiecirkel samt kyrka som sevärdhet skulle ha flyttat till mittgruppen. Av diagrammen ses, oberoende av tidsperiod, att kvinnor i större utsträckning än män besöker bibliotek och läser böcker. Även deltagande i religiös sammankomst är vanligare bland kvinnor. Männen däremot har, i större utsträckning än kvinnorna, varit åskådare på idrottsevenemang. Det är lika många män som kvinnor som spelar något musikinstrument, men det är fler män än kvinnor som gör det så ofta som varje vecka. Diagrammen visar att det är fler kvinnor än män som under senaste året varit på teater, varit på konstmuseum, tittat på sevärd kyrka och deltagit i studiecirkel. Även i den grupp som ägnat sig åt dessa aktiviteter senaste veckan är kvinnorna fler än männen, men skillnaden mellan könen är nu inte statistiskt säkerställd. Även när det gäller bokinköp och biblioteksutnyttjande finns skillnader mellan män och kvinnor. Fler kvinnor än män köper böcker för nöjes skull.

13 Diagram B. Andel män och kvinnor som senaste året ägnat sig åt olika aktiviteter. Biblioteksbesök Bokläsning Teater/musikteater Religiös sammankomst Konstmuseum/konstutställning Studiecirkel Kyrka som sevärdhet Biobesök Konsert Sjunga i kör Historisk byggnad Spela musikinstrument Fornminne Museum (exkl. konstmuseum) Föreningsmöte Idrottsevenemang Män Kvinnor 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Diagram C. Andel män och kvinnor som senaste veckan ägnat sig åt olika aktiviteter. Bokläsning Biblioteksbesök Religiös sammankomst Biobesök Kyrka som sevärdhet Teater/musikteater Konsert Sjunga i kör Konstmuseum/konstutställning Studiecirkel Historisk byggnad Museum (exkl. konstmuseum) Fornminne Föreningsmöte Idrottsevenemang Spela musikinstrument Män Kvinnor 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procentandelarna finns angivna i bilaga 1.

14 Kulturvanor i olika utbildnings- och sysselsättningsgrupper I diagram D redovisas olika kulturaktiviteter för grupper med olika utbildning. Observera att i de tre utbildningsgrupperna ingår endast personer äldre än 16 år. Gruppen förgymnasial utbildning består huvudsakligen av personer äldre än 45 år, hela 40 % är äldre än 65 år. Bland personer med gymnasial eller eftergymnasial utbildning finns endast 7 % respektive 8 % som är 65 år eller äldre. De flesta kulturaktiviteter som undersöks i denna undersökning utnyttjas främst av högutbildade. Undantag är att deltaga i föreningsmöte, delta i religiös sammankomst och sjunga i kör. Deltagandet i dessa aktiviteter är lika stort i samtliga utbildningsgrupper. De aktiviteter som störst andel av dem som har eftergymnasial utbildning ägnat sig åt senaste året är att läsa bok, gå på bio, besöka bibliotek, gå på konsert och titta på historisk byggnad. De aktiviteter som störst andel av dem som har gymnasial utbildning ägnat sig åt senaste året är att läsa bok, gå på bio, besöka bibliotek, gå på konsert, vara åskådare på idrottsevenemang och besöka historisk byggnad. De aktiviteter som störst andel av dem som har förgymnasial utbildning ägnat sig åt senaste året är att läsa bok, gå i kyrkan, gå på föreningsmöte och besöka bibliotek. Diagram D. Andel personer med olika utbildning som senaste året ägnat sig åt olika aktiviteter. Bokläsning Biobesök Biblioteksbesök Konsert Historisk byggnad Teater/musikteater Konstmuseum/konstutställning Museum (exkl. konstmuseum) Föreningsmöte Kyrka som sevärdhet Idrottsevenemang Fornminne Spela musikinstrument Religiös sammankomst Studiecirkel Förgymnasial utbildning Gymnasial utbldning Eftergymnasial utbildning Sjunga i kör 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procentandelarna finns angivna i Bilaga 1. Beskrivning av gruppindelningarna finns i bilaga 3.

15 Diagram E. Andel arbetare och tjänstemän som senaste året ägnat sig åt olika aktiviteter. Bokläsning Biobesök Historisk byggnad Konsert Biblioteksbesök Teater/musikteater Föreningsmöte Konstmuseum/konstutställning Museum (exkl. konstmuseum) Kyrka som sevärdhet Fornminne Spela musikinstrument Studiecirkel Religiös sammankomst Idrottsevenemang Sjunga i kör Arbetare Tjänstemän 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procentandelarna finns angivna i bilaga 1. I diagrammen E och F redovisas andelen arbetare och tjänstemän som någon gång under senaste året ägnat sig åt olika aktiviteter. Indelningen i grupperna arbetare, tjänstemän och företagare har de svarande själva fått göra. Företagarna är en liten grupp. Osäkerheten i skattningarna är stor och gruppen är därför ej medtagen i diagrammen. Av diagram E framgår att de flesta av de undersökta aktiviteterna har främst tjänstemän ägnat sig åt. Aktiviteterna religiös sammankomst, åskådare på idrottsevenemang och körsång utövas i samma utsträckning av arbetare och tjänstemän. Ingen aktivitet är vanligare bland arbetarna än bland tjänstemännen.

16 Diagram F. Andel arbetare och tjänstemän som senaste 4 veckorna ägnat sig åt olika aktiviteter. Bokläsning Biblioteksbesök Föreningsmöte Biobesök Historisk byggnad Konsert Spela musikinstrument Konstmuseum/konstutställning Teater/musikteater Museum (exkl. konstmuseum) Idrottsevenemang Religiös sammankomst Kyrka som sevärdhet Fornminne Studiecirkel Sjunga i kör Arbetare Tjänstemän 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procentandelarna finns angivna i bilaga 1. Av diagram F framgår att även under en 4-veckorsperiod finns, med några undantag, denna skillnad mellan arbetare och tjänstemän. Att delta i studiecirkel och att titta på fornminne och sevärd kyrka är under denna kortare tid lika vanligt bland arbetare som bland tjänstemän. De aktiviteter som flest tjänstemän ägnat sig åt under en 4-veckorsperiod är bokläsning för nöjes skull, biblioteksbesök, föreningsmöte, biobesök och idrottsevenemang.. Även bland arbetarna är det dessa fem aktiviteter som flest ägnat sig åt. Andelen som ägnat sig åt respektive aktivitet är emellertid klart större bland tjänstemän än bland arbetare. Även aktiviteterna besöka historisk byggnad, gå på konsert, spela musikinstrument samt gå på teater och museum är klart vanligare bland tjänstemän än bland arbetare.

17 Kulturvanor i olika delar av landet För att kunna studera hur närheten till större kommuncentra påverkar kulturvanorna har svaren redovisats efter H-region. Se bilagorna 2 och 4. I diagram G nedan redovisas hur stor andel som någon gång under det senaste året ägnat sig åt olika aktiviteter i de fyra skapade regionerna. Aktiviteterna har i diagrammet grupperats i tre grupper efter hur stor skillnaden är mellan Stockholm med omnejd och övriga landet. I översta gruppen ingår de aktiviteter vilka är vanligare ju större staden är som personen bor i eller i närheten av. I denna grupp återfinns aktiviteterna bokläsning samt besök på teater, museum, bio, fornminne, historisk byggnad och kyrka som sevärdhet. Orsaken till detta samband kan vara tillgången till aktiviteterna, men också på att befolkningssammansättningen är olika i storstäder och på landsbygden. I den understa gruppen i diagrammet återfinns de aktiviteter som är vanligare i övriga landet än i Stockholm med omnejd. Dessa aktiviteter är att delta i studiecirkel, besöka religiös sammankomst, vara åskådare på idrottsevenemang och besöka föreningsmöte. Andelen som senaste året spelat musikinstrument och sjungit i kör är lika stor i alla regioner. Detta gäller också konsertbesök, men troligen går man på olika typer av musikevenemang i storstäder och på landsbygd. Biblioteksbesök är vanligare i Göteborg och Malmö med omnejd än i Stockholm med omnejd. Om vi istället valt att titta på andelen deltagare senaste 4 veckorna hade i stort sätt samma bild av regionala skillnader erhållits. Se diagram H. Jämförelse mellan diagram G och H visar att det för flera aktiviteter i storstadsområdena är en större andel som åtminstone någon gång under året ägnat sig åt en aktivitet, men andelen som ofta ägnar sig åt aktiviteten är lika stor i storstadsområdena och i övriga Sverige. Att gå på konsert är vanligare bland boende i Göteborg och Malmö med omnejd än i övriga regioner under en 4-veckorsperiod.

18 Diagram G. Andel personer i olika regioner som senaste året ägnat sig åt olika aktiviteter. Historisk byggnad Teater/musikteater Biobesök Museum (exkl. konstmuseum) Konstmuseum/konstutställning Kyrka som sevärdhet Bokläsning Fornminne Konsert Spela musikinstrument Sjunga i kör Biblioteksbesök Studiecirkel Religiös sammankomst Idrottsevenemang Föreningsmöte Stockholm Göteborg, Malmö Större städer Övriga landet 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Beskrivning av gruppindelningarna finns i bilaga 3. Procentandelarna finns angivna i bilaga 1.

19 Diagram H. Andel personer i olika regioner som senaste 4 veckorna ägnat sig åt olika aktiviteter. Biobesök Bokläsning Historisk byggnad Teater/musikteater Konstmuseum/konstutställning Museum (exkl. konstmuseum) Konsert Spela musikinstrument Kyrka som sevärdhet Sjunga i kör Föreningsmöte Fornminne Religiös sammankomst Biblioteksbesök Stockholm Göteborg, Malmö Studiecirkel Idrottsevenemang Större städer Övriga landet 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Beskrivning av gruppindelningarna finns i bilaga 3. Procentandelarna finns angivna i bilaga 1.

20 Förändringar i kulturvanor Kulturbarometern har genomförts 8 gånger under åren 1983-2002. De första fem mätningar genomfördes av Sveriges Radio/PUB. Den sjätte mätningen 1995 genomfördes av SIFO. Undersökningarna 2000 och 2002 är gjorda av SCB. Av de 16 aktiviteter som mätts i senaste undersökningen har endast 9 aktiviteter mätts alla 8 gångerna. Tre av aktiviteterna har tillkommit 2002 och för 4 av aktiviteterna har frågans formulering eller beskrivningen av aktiviteten ändrats. I nedanstående diagram redovisas de aktiviteter som mätts alla åren. Värdena för 1995 avviker för flera av aktiviteterna kraftigt från värdena i tidigare mätningar. Det finns ingen annan förklaring till denna ökning än att frågorna har definierats på ett annat sätt än tidigare eller att undersökningens genomförande har förändrats. Även förändringar mellan 1995 och 2000 kan bero på ändringar i undersökningen. Mätningarna 2000 och 2002 har genomförts på exakt samma sätt och samma svarsandel erhölls bägge åren. Aktiviteterna spela musikinstrument, sjunga i kör, gå på bio och teater/musikteater har undersökts samtliga år och troligen utan förändringar av frågan. Andelen som går på bio och teater/musikteater har ökat med åren medan andelen som spelar musikinstrument och sjunger i kör är oförändrad. Med undantag av 1995 ligger andelen besökare på konsert på ungefär på samma nivå i samtliga undersökningar sedan 1987. Den höga andelen besökare 1995 kan bero på att definitionen av konsert/musikevenemang detta år inkluderar fler typer av evenemang än övriga års definition. Att besöka bibliotek, vara åskådare på idrottsevenemang, gå på föreningsmöte samt besöka religiös sammankomst är aktiviteter som alla förändrades lite under de år mätningarna gjordes av Sveriges radio/pub. Andelen besökare ökade signifikant 1995 när SIFO genomförde mätningen. I de två senaste mätningarna, som genomförts av SCB, ligger andelen på samma nivå som 1995 eller något under. De jämförelser som gjorts ovan gäller aktivitet under senaste året. Om vi i stället tittar på senaste 4 veckorna blir bilden i det närmaste identisk.

21 Diagram I. Andel personer i olika regioner som senaste året ägnat sig åt olika aktiviteter. Teater/musikteater Bio Konsert Spelat musikinstrument Sjungit i kör Besökt bibliotek 1983-1985 1985-1987 Religiös sammankomst 1987-1989 1989-1991 Åskådare på idrottsevenemang 1991-1993 1995 2000 Varit på föreningsmöte 2002 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procentandelarna finns angivna i bilaga 1.

22 Besöka teater/musikteater 1. När var du senast på någon teater-, opera-, operett- eller musikalföreställning? Även balett och revy räknas hit. Diagram 1:1. Andel personer som varit på teater-, opera-, operett- eller musikalföreställning 2002. 4 13 34 48 93 0 100 Nuläge Senaste veckan Senaste halvåret Någon gång Knappt hälften av befolkningen i åldrarna 9-79 år har under det senaste året varit på teater-, opera-, operetteller musikalföreställning. Under de senaste 4 veckorna är andelen besökare 13 % och under senaste veckan 4 %. Andelen som uppger att de aldrig varit på teater/musikteater är 5 %. För 1 % av de svarande uppgavs svaret vet ej. Detta svar förekommer huvudsakligen för de personer i åldrarna 9-14 år, för vilka målsman har svarat. I denna åldersgrupp är andelen vet ej hela 9 %. Störst andel teaterbesökare finns bland barn 9-14 år, kvinnor i åldrarna 15-24 år och 45-64 år, boende i storstadsområdena, tjänstemän, företagare, studerande och personer med eftergymnasial utbildning. Bland kvinnliga tjänstemän och bland kvinnor med eftergymnasial utbildning är andelen som varit på teater senaste året närmare 70 %. Minst andel teaterbesökare finns bland personer i åldrarna 65-79 år, boende långt från större städer, arbetare, personer med förgymnasial utbildning och småbarnsföräldrar. Kvinnor går på teater i större utsträckning än män. Detta gäller emellertid inte den yngsta och den äldsta åldersgruppen. I dessa grupper finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan män och kvinnor. Bland kvinnor som arbetar heltid är andelen som besökt teater senaste året större än andelen bland kvinnor som arbetar deltid. Både bland arbetare, tjänstemän, heltidsarbetande och studerande är det kvinnorna som i störst utsträckning går på teater. Andelen teaterbesökare ökar med utbildningen. Boende i Stockholm, Göteborg och Malmö med omnejd besöker teater/musikteater oftare än boende i övriga delar av landet. Diagram 1:2. Andel personer som varit på teater-, opera-, operett- eller musikalföreställning 1983-2002. 1983-1985 1985-1987 1987-1989 1989-1991 1991-1993 1995 2000 2002 Förändringar 0 20 40 60 80 100 Andelen som besöker teater/musikteater har långsamt ökat under den tid mätningarna har genomförts. Ökningen mellan enskilda år är dock så liten att den inte är statistiskt säkerställd. För de olika redovisningsgrupperna kan inte någon förändring ses sedan 2000 års mätning.

23 Diagram 1:3. Andel personer som varit på teater-, opera-, operett- eller musikalföreställning 2002. Diagram 1:4. Andel personer som varit på teater-, opera-, operett- eller musikalföreställning 2002. Samtliga Förgymn. utb.* Gymn. utb.* Män Kvinnor 9-14 år 15-24 år 25-44 år Eftergymn. utb.* Hemmavarande barn Inga barn * Yngsta 0-6 år Yngsta 7-17 år 45-64 år 65-79 år Förvärvsarbetande* Pensionärer Män 9-14 år Studerande* Kvinnor 9-14 år Män 15-24 år Kvinnor 15-24 år Män 25-44 år Arbetare Tjänstemän Företagare Kvinnor 25-44 år Män 45-64 år Kvinnor 45-64 år Män 65-79 år Kvinnor 65-79 år Stockholm Göteborg, Malmö Större städer Övriga landet 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100 * Personer i åldrarna 9-16 år ingår ej i gruppen. Beskrivning av gruppindelningarna finns i bilaga 3. Procentandelarna finns angivna i bilaga 1.

24 Besöka konsert/musikevenemang 2. När var du senast på konsert eller annat evenemang med levande musik? Endast evenemang man gått till för att huvudsakligen lyssna på musik. Musikcafé, musikpub och musik i kyrka räknas hit. Krogbesök med levande bakgrundsmusik eller dans med levande musik skall ej räknas. Diagram 2:1. Andel personer som varit på konsert eller annat evenemang med levande musik 2002. 6 19 43 58 93 0 100 Nuläge Senaste veckan Senaste halvåret Någon gång Drygt hälften av befolkningen i åldrarna 9-79 år har under det senaste året varit på konsert eller annat evenemang med levande musik. Andelen som varit på konsert under senaste veckan är 6 %. Av samtliga uppger 93 % att de någon gång varit på konsert eller annat evenemang med levande musik. Andelen som uppgett att de aldrig varit på ett sådant evenemang är 6 %. Störst andel konsertbesökare finns bland personer 15-24 år, studerande, tjänstemän och personer med eftergymnasial utbildning och minst andel bland äldre män. Andelen konsertbesökare i åldrarna 9-14 år kan vara underskattad eftersom svaret vet ej erhållits för 8 % av pojkarna och 5 % av flickorna. Kvinnor och män går på konsert i lika stor utsträckning, utom i den äldsta åldersgruppen, i vilken kvinnor går oftare än män. Det finns ingen skillnad mellan män och kvinnor i grupperna arbetare och tjänstemän när det gäller besök på konsert. Under en genomsnittlig 4-veckorsperiod har 19 % varit på konsert. Av dem som intervjuats i juli har en större andel, nämligen 30 %, varit på konsert under de senaste 4 veckorna. Andelen som varit på konsert ökar markant med utbildningens längd. Det finns ingen skillnad mellan de olika regionerna, när det gäller andelen som gjort besök under olika tidsperioder. Troligen finns det skillnader i typ av besökt evenemang. Diagram 2:2. Andel personer som varit på konsert eller annat evenemang med levande musik 1983-2002. 1983-1985 1985-1987 1987-1989 1989-1991 1991-1993 1995 2000 2002 Förändringar 0 20 40 60 80 100 Andelen besökare har ökat kontinuerligt mellan 1983 och 1995, medan de två senaste mätningarna visar en tillbakagång. Den höga andelen besökare 1995 kan bero på att definitionen av konsert/musikevenemang detta år inkluderar fler typer av evenemang än övriga års definition. Se även avsnittet Förändringar i kulturvanor. Med undantag av undersökningen 1995 ligger andelen besökare på ungefär samma nivå i samtliga undersökningar sedan 1987.

25 Diagram 2:3. Andel personer som varit på konsert eller annat evenemang med levande musik 2002. Diagram 2:4. Andel personer som varit på konsert eller annat evenemang med levande musik 2002. Samtliga Förgymn. utb.* Gymn. utb.* Män Kvinnor 9-14 år 15-24 år 25-44 år Eftergymn. utb.* Hemmavarande barn Inga barn * Yngsta 0-6 år Yngsta 7-17 år 45-64 år 65-79 år Förvärvsarbetande* Pensionärer Män 9-14 år Studerande* Kvinnor 9-14 år Män 15-24 år Kvinnor 15-24 år Män 25-44 år Arbetare Tjänstemän Företagare Kvinnor 25-44 år Män 45-64 år Kvinnor 45-64 år Män 65-79 år Kvinnor 65-79 år Stockholm Göteborg, Malmö Större städer Övriga landet 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100 * Personer i åldrarna 9-16 år ingår ej i gruppen. Beskrivning av gruppindelningarna finns i bilaga 3. Procentandelarna finns angivna i bilaga 1.

26 Spela musikinstrument 3. Spelar du något musikinstrument? När spelade du senast? Diagram 3:1. Andel personer som spelat något musikinstrument 2002. Diagram 3:2. Andel personer som spelat något musikinstrument 1983-2002. Senaste veckan Senaste halvåret Någon gång 11 14 17 17 20 0 100 Nuläge 1983-1985 1985-1987 1987-1989 1989-1991 1991-1993 1995 2000 2002 0 20 40 60 80 100 Av befolkningen i åldrarna 9-79 år har 17 % spelat något musikinstrument under det senaste året. Andelen som spelat senaste veckan är 11 %, vilket visar att de flesta som spelar gör detta ofta. Frågans formulering medför att de som slutat spela kan ha svarat nej på den första frågan och därmed inte fått följdfrågan, som gäller när man spelade senast. Andelen personer som spelat under senaste året eller tidigare är då underskattad. Störst andel personer som spelar något musikinstrument finns bland pojkar och flickor i åldrarna 9-14 år. Minst andel finns bland personer i åldrarna 65-79 år, arbetare, pensionärer och personer med förgymnasial utbildning. Andelen som spelat senaste året är lika stor bland män som bland kvinnor. Bland dem som spelar ofta dominerar männen. Andelen som spelar ökar med utbildningens längd och avtar med åldern, både för män och kvinnor. Förändringar I hela befolkningen 9-79 år har andelen som spelat något musikinstrument inte förändrats nämnvärt mellan åren. Bland barn 9-14 år däremot har andelen som spelat under senaste 4 veckorna minskat. Mellan 1983 och 1993 låg andelen på en högre nivå än i de tre senaste undersökningarna. Diagram 3:3. Andel personer 9-14 år som spelat något musikinstrument 1983-2002. 1983-1985 1985-1987 1987-1989 1989-1991 1991-1993 1995 2000 2002 0 20 40 60 80 100

27 Diagram 3:4. Andel personer som spelat något musikinstrument 2002. Diagram 3:5. Andel personer som spelat något musikinstrument 2002. Samtliga Förgymn. utb.* Gymn. utb.* Män Kvinnor 9-14 år 15-24 år 25-44 år Eftergymn. utb.* Hemmavarande barn Inga barn * Yngsta 0-6 år Yngsta 7-17 år 45-64 år 65-79 år Förvärvsarbetande* Pensionärer Män 9-14 år Studerande* Kvinnor 9-14 år Män 15-24 år Kvinnor 15-24 år Män 25-44 år Arbetare Tjänstemän Företagare Kvinnor 25-44 år Män 45-64 år Kvinnor 45-64 år Män 65-79 år Kvinnor 65-79 år Stockholm Göteborg, Malmö Större städer Övriga landet 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100 * Personer i åldrarna 9-16 år ingår ej i gruppen. Beskrivning av gruppindelningarna finns i bilaga 3. Procentandelarna finns angivna i bilaga 1.

28 Sjunga i kör 4. Sjunger du i kör eller grupp? När sjöng du senast i kör eller grupp? Diagram 4:2. Andel personer som sjungit i kör eller grupp 1983-2002. Diagram 4:1. Andel personer som sjungit i kör eller grupp 2002. 3 3 4 4 4 Senaste veckan Senaste halvåret Någon gång 1983-1985 1985-1987 1987-1989 1989-1991 1991-1993 1995 0 100 Nuläge Andelen av befolkningen i åldrarna 9-79 år som sjunger i kör eller grupp är liten, men de som sjunger gör det ofta. Att andelen som har sjungit i kör någon gång inte är större än andelen som sjungit senaste året beror på frågans formulering. Jämför aktiviteten spela musikinstrument. Störst andel som sjunger i kör eller grupp finns enligt diagrammet bland kvinnor i åldrarna 9-14 år, men då gruppen är liten är avvikelsen från övriga grupper inte statistiskt säkerställd. Körsjungandet minskar med åldern och ökar med utbildningen. 2000 2002 0 20 40 60 80 100 Andelen som sjunger i kör har inte ändrats nämnvärt mellan åren.

29 Diagram 4:3. Andel personer som sjungit i kör eller grupp 2002. Diagram 4:4. Andel personer som sjungit i kör eller grupp 2002. Samtliga Förgymn. utb.* Gymn. utb.* Män Kvinnor 9-14 år 15-24 år 25-44 år Eftergymn. utb.* Hemmavarande barn Inga barn * Yngsta 0-6 år Yngsta 7-17 år 45-64 år 65-79 år Förvärvsarbetande* Pensionärer Män 9-14 år Studerande* Kvinnor 9-14 år Män 15-24 år Kvinnor 15-24 år Män 25-44 år Arbetare Tjänstemän Företagare Kvinnor 25-44 år Män 45-64 år Kvinnor 45-64 år Män 65-79 år Kvinnor 65-79 år Stockholm Göteborg, Malmö Större städer Övriga landet 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100 * Personer i åldrarna 9-16 år ingår ej i gruppen. Beskrivning av gruppindelningarna finns i bilaga 3. Procentandelarna finns angivna i bilaga 1.

30 Besöka museum (exkl. konstmuseum) 5. När var du senast på något museum (exkl. konstmuseum)? Diagram 5:1. Andel personer som varit på något museum (exkl. konstmuseum) 2002. Diagram 5:2. Andel personer som varit på något museum 1989-2002. Senaste veckan Senaste halvåret Någon gång 3 9 30 44 95 0 100 Nuläge 1983-1985 1985-1987 1987-1989 1989-1991 1991-1993 1995 2000 2002 0 20 40 60 80 100 Drygt 40 % av alla personer 9-79 år har varit på något annat museum än konstmuseum under det senaste året. Under den senaste 4-veckorsperioden har endast 9 % gjort något besök. De grupper i vilka fler än hälften gjort museibesök under senaste året är skolbarn (9-14 år), tjänstemän, företagare, personer med eftergymnasial utbildning samt boende i Stockholm med omnejd. Minst andel besökare finns bland äldre, arbetare, personer med förgymnasial utbildning och boende långt från större städer. Besöksfrekvensen ökar med utbildningens längd. Ingen skillnad finns i besöksfrekvens mellan manliga och kvinnliga arbetare respektive tjänstemän. Förändringar I mätningarna 1989-1991, 1991-1993 samt 1995 mättes andelen som besökt något museum. I de två senaste mätningarna har konstmuseer exkluderats och slagits ihop med konstutställningar. Se nästa avsnitt. Före 1989-1991 års mätning var museer och utställningar sammanslagna. Ändringarna i frågans formulering gör det omöjligt att bedöma förändringar över tiden. I de två senaste undersökningarna har frågan emellertid ställt på exakt samma sätt. Nedgången av andelen besökare från 2000 till 2002 är inte statistiskt säkerställd.

31 Diagram 5:3. Andel personer som varit på något museum (exkl. konstmuseum) 2002. Diagram 5:4. Andel personer som varit på något museum (exkl. konstmuseum) 2002. Samtliga Förgymn. utb.* Gymn. utb.* Män Kvinnor 9-14 år 15-24 år 25-44 år Eftergymn. utb.* Hemmavarande barn Inga barn * Yngsta 0-6 år Yngsta 7-17 år 45-64 år 65-79 år Förvärvsarbetande* Pensionärer Män 9-14 år Studerande* Kvinnor 9-14 år Män 15-24 år Kvinnor 15-24 år Män 25-44 år Arbetare Tjänstemän Företagare Kvinnor 25-44 år Män 45-64 år Kvinnor 45-64 år Män 65-79 år Kvinnor 65-79 år Stockholm Göteborg, Malmö Större städer Övriga landet 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100 * Personer i åldrarna 9-16 år ingår ej i gruppen. Beskrivning av gruppindelningarna finns i bilaga 3. Procentandelarna finns angivna i bilaga 1.

32 Besöka konstmuseum eller konstutställning 6. När var du senast på något konstmuseum eller konstutställning? Diagram 6:1. Andel personer som varit på något konstmuseum eller konstutställning 2002. Diagram 6:2. Andel personer som varit på något konstmuseum eller konstutställning 1995-2002. Senaste veckan Senaste halvåret Någon gång 5 13 31 42 86 0 100 Nuläge 1983-1985 1985-1987 1987-1989 1989-1991 1991-1993 1995 2000 2002 0 20 40 60 80 100 Drygt 40 % av alla i åldrarna 9-79 år har varit på konstmuseum/konstutställning under det senaste året. I åldersgruppen 9-14 år är andelen vet ej hela 10 %. Störst andel besökare finns bland kvinnor i åldrarna 45-64 år, tjänstemän, personer med eftergymnasial utbildning och boende i Stockholm med omnejd. Minst andel besökare finns bland arbetare och personer med förgymnasial utbildning. Kvinnor går på konstmuseum/konstutställning i större utsträckning än män. Detta gäller även bland heltidsanställda och bland tjänstemän. Kvinnor som arbetar heltid går på konstmuseum i större utsträckning än kvinnor som arbetar deltid. Besöksfrekvensen ökar med utbildningens längd. Ju större stad personen bor i närheten av, desto större är sannolikheten att han besökt konstmuseum/konstutställning. Förändringar I mätningen 1995 ingick konstmuseer i museer, men har också redovisats tillsammans med konstutställningar. Se även föregående avsnitt. Andelen som besökt konstmuseum/konstutställning har inte förändrats mellan de undersökta åren. Inte heller i de olika redovisningsgrupperna kan någon tydlig förändring mellan åren ses.

33 Diagram 6:3. Andel personer som varit på något konstmuseum eller konstutställning 2002. Diagram 6:4. Andel personer som varit på något konstmuseum eller konstutställning 2002. Samtliga Förgymn. utb.* Gymn. utb.* Män Kvinnor 9-14 år 15-24 år 25-44 år Eftergymn. utb.* Hemmavarande barn Inga barn * Yngsta 0-6 år Yngsta 7-17 år 45-64 år 65-79 år Förvärvsarbetande* Pensionärer Män 9-14 år Studerande* Kvinnor 9-14 år Män 15-24 år Kvinnor 15-24 år Män 25-44 år Arbetare Tjänstemän Företagare Kvinnor 25-44 år Män 45-64 år Kvinnor 45-64 år Män 65-79 år Kvinnor 65-79 år Stockholm Göteborg, Malmö Större städer Övriga landet 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100 * Personer i åldrarna 9-16 år ingår ej i gruppen. Beskrivning av gruppindelningarna finns i bilaga 3. Procentandelarna finns angivna i bilaga 1.