Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

UV RAPPORT 2012:148 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus Boplatslämningar från mellan- och senmesolitikum samt neolitikum på södra Hisingen i Göteborg Västergötland, Göteborgs kommun/socken, Biskopsgården 830:12, RAÄ Göteborg 330 Petra Nordin med bidrag av Jens Heimdahl, Glenn Johansson, Håkan Ranheden och Ulf Strucke

UV RAPPORT 2012:148 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus Boplatslämningar från mellan- och senmesolitikum samt neolitikum på södra Hisingen i Göteborg Västergötland, Göteborgs kommun/socken, Biskopsgården 830:12, RAÄ Göteborg 330 Dnr 423-1764-2009 Petra Nordin med bidrag av Jens Heimdahl, Glenn Johansson, Håkan Ranheden och Ulf Strucke

Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) Kvarnbygatan 12 431 34 Mölndal Tel.: 010-480 81 90 Fax: 010-480 82 13 e-post: uvvast@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se 2012 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:148 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2012-09-17. Dnr 601-2012/3669. Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslag Petra Nordin rensar fram ett stolphål på avsatsen i norr. Foto, från norr: Jörgen Streiffert. Tryck/utskrift E-Print, Stockholm 2012

Innehåll Inledning 5 Topografi 7 Fornlämningsmiljö 8 Äldre stenålder 8 Yngre stenålder 12 Brons- och järnålder samt medeltid/nyare tid 12 Syfte 13 Metod 13 Resultat 16 Anläggningar 16 Huskonstruktioner 16 Fyndmaterial 26 Analyser och 14 C-dateringar 29 Utvärdering av undersökningsplan 31 Sammanfattning 33 Referenser 34 Administrativa uppgifter 36 Bilagor 37 Bilaga 1a. Anläggningsplaner 37 Bilaga 1b. Anläggningslista 39 Bilaga 2a. Fyndspridningsplan 41 Bilaga 2b. Fyndlista 43 Bilaga 3. Plan över grävenheter 57 Bilaga 4a. Vedartsanalys 59 Bilaga 4b. Makroanalys 67 Bilaga 5. 14 C-dateringar 69 Bilaga 5. Profilplaner 73 Figur- och tabellförteckning 75

Göteborg 330 NORGE Göteborg Göteborg 330 Figur 1. Platsen för undersökningen markerad på utsnitt ur Vägkartan, blad 61 Göteborg (skala 1:100 000), och GSD-Sverigekartan. 4 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

På uppdrag av Skanska Vikans Kross och enligt beslut fattat av länsstyrelsen i Västra Götalands län har Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst), under augusti och september månad 2010 undersökt boplatsen Göteborg 330 på Hisingen i Göteborg. Vid undersökningen dokumenterades avtrycken efter en tvåskeppig byggnad från yngre stenålder, en hydda från senmesolitikum och en fyrstolpshydda från mellanmesolitikum. Därtill observerades ett mellanmesolitiskt, senmesolitiskt och ett neolitiskt flintmaterial. Inledning På uppdrag av Skanska Vikans Kross och enligt beslut fattat av länsstyrelsen (dnr 431-57509-2009) i Göteborg slutundersökte Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) under hösten 2010 boplatsen Göteborg 330, som var belägen på ön Hisingen i nordvästra Göteborg. Uppdraget föranleddes av att Skanska planerade att vidga sin täktverksamhet på Vikans Kross industriområde. Fornlämningen upptäcktes vid en utredning år 2004 (von der Luft 2004). Vid en förundersökning 2009 iakttogs boplatslämningar från bronsålder och ett rikt flintmaterial från mellanmesolitikum (Nordin 2009). Vid den arkeologiska slutundersökningen dokumenterades avtrycken efter ett tvåskeppigt hus och två hyddlämningar. Fem 14 C-dateringar från bland annat fyra stolphål i den tvåskeppiga byggnaden har daterats till tidigneolitikum. Träkol från ett stolphål i den yngsta hyddlämningen har daterats till senmesolitikum. Under den yngsta hyddan dokumenterades avtrycken efter en mindre fyrstolpshydda. Inget daterande träkol från hyddan fanns, men fyndmaterialet var från mellanmesolitikum, den så kallade sandarnaperioden. På den sydvästra delen av boplatsen dokumenterades en överlagrad härd, A19. Tall från härden har daterats till 7810±25 BP, som omräknat i kalenderår motsvarar 6685 6595 före Kristus. De stratigrafiska iakttagelserna och fyndmaterialet tillsammans med 14 C-dateringen talar för att den mindre hyddan, kan ha varit samtida med den överlagrade härden. Sammanlagt dokumenterades 52 anläggningar. Merparten av dem var belägna på en avsats i den norra delen av boplatsen. Totalt insamlades 6359 fynd och merparten av fynden var flintavslag. Flintmaterialet var i huvudsak mellanmesolitiskt och låg koncentrerat där avtrycken efter bebyggelse dokumenterades. I övrigt framkom kärnyxor, spånborrar, avslagsskrapor, mikroliter, sticklar, knivar och ett hundratal skärnor. Därutöver observerades ett fåtal senmesolitiska och neolitiska fynd. Flera överlagrade härdar dokumenterades inom den södra delen av boplatsen. På samma nivå påträffades också bland annat mellanmesolitiska sandarnaspån och en kärnyxa. Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 5

Lundby 35:1 Björlanda 602 Lundby 289:1 Björlanda 291:1 Lundby 291:1 Lundby 290:1 Lundby 256:1 Björlanda 376:1 Skjutbana Björlanda 377:1 Stenbrott Motorbana Björlanda 172:1 Lundby 292:1 Göteborg 329 Lundby 258:1 Lundby 293:1 Lundby 321:1 anda 171:2 Björlanda 171:1 Björlanda 378:1 Göteborg 330 Lundby 267:1 Lundby 268:1 Lundby 309:1 Lundby 295:1 Lundby 259:1 Göteborg 326 Göteborg 323 Lundby 310:1 da 170:1 undby 241:1 Lundby 158:1 Göteborg 345 Lundby 160:1 Lundby 159:1 Göteborg 331 Lundby 314:1 Göteborg 328 Göteborg 324 Göteborg 468 Göteborg 325 Lundby 312:1 Göteborg 327 Figur 2. Fornlämningen Lundby 161:1 Göteborg 330 markerad på Lundby utsnitt 335:1 ur GSD-Fastighetskartan, blad 64D 0bS Biskopsgården. Lundby 313:1 Skala 1:10 000. Lundby 4:1 Lundby 316:1 Lundby 334:1 Lundby 230:1 Lundby 5:2 Lundby 144:1 Lundby 155:1 Göteborg 330 Motorbanor Lundby 307:1 Lundby 5:1 Lundby 308:2 Figur 3. Vy över boplatsen Göteborg 330 inne på Vikans Kross Industriområde. Täktverksamheten är i full gång och 20 meter av berget i bakgrunden har redan sprängts bort. Foto, från västnordväst: Jörgen Streiffert. 6 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Topografi Hisingen är en ö belägen i den nordvästra delen av Göteborgs kommun och omges av vattendragen Göta Älv i söder samt Nordre Älv i norr. Slutundersökningsområdet var beläget på den södra delen av Hisingen, utmed inloppet till Göteborgs Hamn. Boplatsen låg på den östra sidan i en dalgång mellan två högre bergspartier. Den berörda fornlämningen låg på Vikans Kross industriområde och avgränsades i öster av ett högt berg. Väster och norr om boplatsen har stora bergsmassiv jämnats med marken eller ner till under marknivå. Miljön såg helt annorlunda ut i början av 1900-talet. Då var boplatsen belägen utmed den östra kanten av en dalgång där en bäck slingrade sig fram i nord-sydlig riktning ut mot en havsvik i söder. Under perioden 9000 7000 BP har boplatsen varit belägen på en större ö vid flodmynningsområdet där Göta Älvs söta vatten blandades med det salta havet. Hisingen var då uppsplittrad i några större öar och mindre skär. Rakt söder ut, på andra sidan mynningsområdet, låg den boplats som har fått ge Figur 4. Vy över den södra delen av boplatsen Göteborg 330, Lundby 268 och hällkistan Lundby 267. Fotografiet är taget av Johan Alin i början av 1900-talet. Foto, från nordnordväst: Johan Alin (Göteborgs arkeologiska museums arkiv). Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 7

namn åt perioden: Sandarnaboplatsen. Nedan ses en karta med en strandlinje på 15 meter över havet. På kartan har överlagrade sandarnaboplatser markerats (figur 43, Fångstfolk och bönder 2005). Mellan Arendalshalvön i sydväst och boplatsen fanns ett mindre sund. Det låglänta området i väster utgjorde då ett större sund som går under benämningen Syrahålasundet. På ömse sidor om Syrahålasundet finns flera överlagrade boplatser från mellanmesolitikum. Göteborg 330 var belägen 20 29 meter över havet. De norra och nordöstra delarna av boplatsen har aldrig berörts av den transgression som ägde rum 7200 BP. Transgressionen medförde att vattnet steg till en nivå av 22 meter över havet. Västra delen av boplatsen, belägen på en nivå av 20 meter över havet, har legat under vatten under perioden. Efter vattenhöjningen sjönk sedan havsnivån successivt. Under yngre stenålder torrläggs sundet mellan Arendalshalvön och boplatsen. Utmed Syrahålasundet i väster finns rikligt med gravar och boplatser från bronsålder. Därför kallas också sundet Bronsålderssundet. Detta har varit en viktig kommunikationsled fram tills runt 500 före Kristus, då landhöjningen i kombination med sänkningen av havsnivån ledde till att sundet torrlades. Fornlämningsmiljö Hisingen har varit attraktiv för människan under hela förhistorien och är så än idag. Ön är belägen i en brytzon där sött vatten från Göta älv möter havets salta vatten. Generellt domineras fornlämningsbilden av boplatser med ett flintmaterial från både äldre och yngre stenålder. Vid senare tiders undersökningar har boplatslämningar från såväl förhistoriens alla tre perioder som medeltid/nyare tid dokumenterats i närområdet (Gustavsson 2010, Nordin 2008, 2009, 2011a c, 2012). Äldre stenålder Som nämnts ovan så domineras fornlämningsbilden av boplatslämningar från stenåldern. I närområdet har flera undersökts. Boplatserna Björlanda 290, 291, 376, 377, 621, 622 och 623 återfinns i en dalgång väster om den aktuella boplatsen. Björlanda 290 och 291 undersöktes i slutet av 1960-talet (FYND-rapporter 1970 I). Björlanda 376 är registrerad som en boplats med lämningar från både äldre och yngre stenålder. Under hösten 2011 förundersöktes boplatsen Björlanda 377 tillsammans med de nyupptäckta fornlämningarna 621, 622 och 623 (Nordin 2012). Inom Björlanda 377 och 621 observerades ett flintmaterial från mellanmesolitikum, senmesolitikum och yngre stenålder. När Björlanda 290 (FYND-rapporter 1970 I, s. 41 52) och 291 (FYNDrapporter 1970 I, s. 55 58) undersöktes i slutet av 1960-talet noterade man att boplatserna, båda belägna över 25 meter över havet, överlagrades av ett stenrikt sandlager. Man tolkade detta som att transgressionen avsatt lagret och att lämningarna var överlagrade. Enligt Tore Påsse (muntlig uppgift) 8 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Göteborg 330 Figur 5. Göteborgsområdet med en strandlinje på 15 meter över havet. Röda punkter markerar överlagrade boplatser från perioden 9000 7000 BP. Den aktuella boplatsen Göteborg 330 har lagts till med en vit punkt. Karta ur boken Fångstfolk och bönder (figur 43, s. 50). Göteborgs stadsmuseum, 2005. Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 9

Göteborg 330 Figur 6. Boplatser från senmesolitisk tid, 7000 5000 BP. Boplatsen Göteborg 330 har lagts till med en vit punkt. Karta ur boken Fångstfolk och bönder (figur 55, s. 59). Göteborgs stadsmuseum, 2005. 10 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Figur 7. Utdrag ur FMIS (Fornminnesinformationssystem). Skala 1:10 000. är det stenrika lagret inte ett transgressionslager, utan ett utkastlager som avsatts under en längre tid med början vid tiden för transgressionen och fram till vår tid. Sannolikt härrör stora delar av stenlagret från aktiviteter under nyare tid och den sentida berg täkts verksamheten, som pågått intensivt de senaste sextio åren. 2010 undersöktes boplatsen Lundby 160, som var belägen på Arendalshalvön sydväst om exploateringsområdet. Vid utgrävningen påträffades ett mesolitiskt flintmaterial med bland annat flera kärnyxor och mikrospånkärnor av lihultkaraktär på en nivå av 20 25 meter över havet. Här dokumenterades också en senmesolitisk anläggning (Glenn Johansson muntligen). Ett flertal förundersökta boplatser på Arendalshalvön uppvisade ett fyndmaterial från äldre stenålder (Bramstång 2006). År 2010 upptäcktes två nya stenålderslokaler vid Arendal (Nieminen 2010). Nordost om undersökningsområdet låg boplatsen Lundby 295, som i slutet av 1960-talet undersöktes av Göteborgs Universitet och Göteborgs Stadsmuseum. Vid utgrävningarna iakttogs ett gropkeramiskt och mesolitiskt flintmaterial samt neolitisk keramik på en nivå av 8 till 25 meter över havet. Härdar observerades på en nivå av 20 meter, på den östra delen av boplatsen. 14 C-dateringarna på träkol från härdarna faller inom perioden senmesolitikum. En senmesolitisk bosättning skulle då ha varit belägen vid stranden. Inom boplatsen Lundby 295 iakttogs också en bred stensträng, åkerparceller och fynd som slagg, järn, lerklining, oornerad keramik, brända ben samt bränd lera (FYND-rapporter 1972, s. 97 114). Under hösten 2011 undersöktes boplatserna Björlanda 602 och 603. Båda var belägna någon kilometer nordväst om exploateringsområdet. Inom dessa dokumenterades lämningar från främst järnålder, men också ett flintmaterial från både mellanmesolitikum och mellanneolitikum. Det Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 11

mellanmesolitiska flintmaterialet observerades i ett gruslager i leran på en nivå av 15 meter över havet (Nordin i manus). Yngre stenålder Figur 8. Foto på pilspetsen från Lundby 268. Fyndet upptäcktes strax söder om hällkistan Lundby 267. Pilspetsen och boplatslämningarna inom Lundby 268 och Göteborg 330 är ungefär1500 år äldre än graven. Skala 1:1. Foto: Lena Troedson. Som nämnts ovan, iakttogs ett rikligt neolitiskt flint- och keramikmaterial vid undersökningen av boplatsen Lundby 295. Boplatsen är registrerad som undersökt och borttagen i fornminnesregistret. Boplatsen Lundby 268, belägen cirka 25 meter över havet, angränsar i söder till den aktuella boplatsen. Vid en förundersökning dokumenterades här ett tiotal boplatslämningar och ett flintmaterial från mesolitikum och neolitikum. En pilspets, som är ovanlig i Bohuslän men som i andra sammanhang daterats till övergången sent tidigneolitikum tidigt mellanneolitikum, påträffades i ett schakt. Pilspetsen påminner om Becker typ A-spetsar. Vide från en grop inom Lundby 268 har daterats till övergången mellan sent tidigneolitikum/ tidigt mellanneolitikum. Intressant att notera är att pilspetsen och dateringen från Lundby 268 är samtida med de fem 14 C-dateringarna av anläggningar som dokumenterades inom den aktuella boplatsen Göteborg 330 (Nordin 2009). Efter förundersökningen kom stora delar av boplatsen att ingå i ett skyddsområde runt hällkistan Lundby 267. Från den mellanneolitiska perioden finns avtryck efter tvåskeppiga hus och spår av odling på boplatsen Lundby 333 i öster (Nordin 2011c). Det är möjligt att avtrycken av en tvåskeppig huskonstruktion som kartlades vid 2011 års slutundersökning inom Björlanda 603 också ska relateras till den neolitiska perioden (Nordin i manus). På de närliggande boplatserna som finns omnämnda ovan har fynd, säd och träkol daterats till neolitikum. Det finns fem hällkistor inom en kilometers radie utmed den södra delen av Hisingen. Gravarnas utbredning talar indirekt för en mer stationär bebyggelse i området under senneolitisk tid. Brons- och järnålder samt medeltid/nyare tid På närbelägna höjder finns rösen och stensättningar. Hundra meter söder om området ligger hällkistan Lundby 267 och hundra meter norr om boplatsen finns uppgift om en fornborg, Lundby 291. I en parallell dalgång väster om den aktuella fornlämningen ligger boplatserna Björlanda 621, 622, 623 och 377. Vid en förundersökning 2011 dokumenterades boplatslämningar från brons- och järnålder (Nordin 2012). Nordväst om exploateringsområdet låg boplatserna Björlanda 602 och 603. Vid en förundersökning 2010 daterades träkol från anläggningar till slutet av yngre bronsålder och äldre järnålder (Nordin 2011B). Vid slutundersökningen under hösten 2011 kartlades fyra treskeppiga huskonstruktioner, ett fyrstolpshus och ett rännhus inom Björlanda 603, samt en treskeppig konstruktion och en sentida husgrund inom Björlanda 602. På båda boplatserna iakttogs ett keramikmaterial som kan relateras till perioden 500 före Kristus 500 efter Kristus (Nordin i manus). 12 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Invid hällkistan Lundby 267 dokumenterades vid en förundersökning en träkonstruktion. Kol från anläggningen har daterats till folkvandringstid (Nordin 2009). I närområdet finns ett flertal indikationer som visar på att ön varit attraktiv under hela förhistorien. Från bronsåldern finns skärvstenshögar, rösen och boplatser i närområdet. Någon kilometer väster om området låg Bronsålderssundet/Syrahålasundet. På Arendalshalvöns östra sida finns en hällristning (Lundby 316, se figur 5). Vid en förundersökning av boplatsen Göteborg 325 dokumenterades lämningar från järnålder, medeltid och nyare tid. Boplatsen är belägen någon kilometer österut (Nordin 2008). Syfte Resultatet från förundersökningen visade att en slutundersökning av boplatsen Göteborg 330 borde prioritera de mesolitiska lämningarna och att förstå stratigrafin. Målet var att kunna urskilja faser, kartlägga strukturer, få en bild av näringsfång och nyttjande samt om möjligt urskilja aktivitetsområden.vid förundersökningen dokumenterades också anläggningar från mellersta bronsålder. Ett delmål var även att kartlägga och dokumentera boplatsanläggningar och strukturer oavsett vilken tidsperiod de representerade. Nedan nämnda frågeställningar var aktuella för undersökningen av boplatsen Göteborg 330: Hur gammal är den äldsta mesolitiska bosättningen? Kan anläggningar och strukturer kopplas till detta skede? Kan man se en kontinuitet eller diskontinuitet från den postglaciala transgressionens maximum och framåt, det vill säga från 7200 BP och framåt? Kan vi kartlägga bebyggelsestrukturer? Vad kan ingående studier av flintmaterialet i relation till stratigrafiska iakttagelser ge för resultat? Rör det sig om relativt stationära bosättningar på den södra delen av en större ö? Kan vi utifrån läget, boplatsens storlek och fyndmaterialet kartlägga näringsfång och aktiviteter? Metod Boplatsens yta uppskattades i undersökningsplanen till ca 9000 kvadratmeter. Vid undersökningen planerades att en 2500 kvadratmeter stor yta skulle undersökas intensivt och 3500 kvadratmeter skulle undersökas extensivt. Resterande yta ansågs vara störd av sentida verksamheter. Vid undersökningen banades undersökningsytan av med hjälp av en larvgående grävmaskin. I den norra och östra delen av boplatsen schaktades ett tjockt sandlager med stora stenar bort. Under lagret fanns ett mellanbrunt sandlager med ett fåtal stenar upp till 0,5 meter stora. På en liten platå nedanför berget i den norra delen av boplatsen schaktades även detta Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 13

Klippblock Göteborg 330 Ej undersökt del av Göteborg 330 Ingår i skyddsområde runt hällkistan Lundby 267 Lundby 268 Lundby 267 0 50 m Figur 9. Schaktplan över boplatsen Göteborg 330 Skala 1:1000. 14 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

sandlager av. I ett underliggande sandlager med inslag av lera och grus i botten iakttogs fynd, kulturpåverkade lager och anläggningar. Över ytan lades ett provrutssystem och varje meterruta grävdes i stick för att försöka tolka stratigrafi, studera fynd, finna anläggningar och strukturer. I den sydvästra delen av undersökningsområdet schaktades en yta av i två omgångar. Målet var att försöka finna överlagrade boplatslämningar och fynd från mellanmesolitikum på en nivå av 20 meter över havet. Makro- och kolprover samlades in från för frågeställningarna relevanta anläggningar. De som bedömdes ingå i konstruktioner prioriterades högt. Schakt, provrutor, anläggningar, fynd och prover mättes in med totalstation och behandlades i Intrasisprojektet V2009:017. Anläggningar grävdes ut och dokumenteras i profil. All dokumentation, såsom fältinmätning, beskrivningar och foto, registrerades i Intrasis enligt Riksantikvarieämbetets standard. Intrasisprojektet inkluderar all data och arkiveras på UV. Foto arkiverades på CD, enligt direktiv från ATA. Figur 10. Foto från norr över boplatsens norra del. De gula pinnarna markerar provrutor och anläggningar. Successivt kartlades spåren efter tre huskonstruktioner på avsatsen. Foto: Petra Nordin. Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 15

Resultat Vid slutundersökningen dokumenterades 52 boplatsrelaterade anläggningar och 6359 fynd registrerades på 453 fyndposter. De flesta anläggningarna låg koncentrerade på en avsats i undersökningsområdets norra del. Härdar observerades också i en överlagrad nivå i de sydvästra delarna av boplatsen, men förekom också spridda utmed berget i öster. Nedan redogörs för de anläggningar och avtryck efter strukturer som dokumenterades. Därefter redovisas fyndmaterialet samt dess spridning i relation till de ovan nämnda konstruktionerna. Anläggningar Vid slutundersökningen dokumenterades 52 boplatsrelaterade anläggningar: 13 gropar, 8 härdar, ett kulturlager, två rännor, en stenpackning och 27 stolphål. Merparten av anläggningarna låg koncentrerade på en avsats utmed ett berg i den nordöstra delen av boplatsen. På platån, som avgränsades av en stenpackning/stenvall i väster och ett nordsydligt berg i öster, dokumenterades 37 anläggningar: 28 stolphål, 2 gropar, 2 rännor, 3 härdar, en stenpackning och ett kulturpåverkat lager. Huskonstruktioner Ett tvåskeppigt hus och två hyddlämningar, båda stolpkonstruktioner, dokumenterades vid slutundersökningen. De låg på en avsats som avgränsades av en bergskant i öster och en stenvall i väster. Bergskanten och stenvallen var inte synliga innan schaktningen påbörjades. Fem träkolsprover från det tvåskeppiga huset har daterats till sent tidigneolitikum. Träkol från ett stenskott, takstolphål i den yngsta mesolitiska konstruktionen har daterats till senmesolitikum. Från den äldsta konstruktionen, en fyrstolpshydda, fanns inget bevarat organiskt material. Träkol från en överlagrad härd på boplatsen har daterats till mellanmesolitikum. De arkeologiska spåren vittnar alltså om att avsatsen återbesökts vid flera tillfällen under förhistorisk tid Kanske har vistelsen varit säsongsbunden. Den tidsperiod som det finns flest 14 C-dateringar från är tidigneolitikum. På omgivande närliggande boplatser finns ett rikt neolitiskt material (se s. 6 i rapporten). Man kan ana en mer stationär närvaro i området under tidigneolitikum som följs av en expansiv utveckling mellanneolitisk och senneolitisk tid. Nedan beskrivs de tre konstruktionerna som kartlades. En mellanmesolitisk fyrstolpshydda På platån i nordost dokumenterades resterna efter en mindre hyddlämning benämnd fyrstolpshydda. Hyddan har varit rundad i formen och cirka 11 kvadratmeterstor. Hyddlagret A1070 och de fyra stolphålen A3018, A1946, A1047 och A2227 har utgjort grundkonstruktionen i hyddan. Hyddlagrets 16 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

1928 11 474 488 371 2095 2108 2083 821 836 19 0 50 m Figur 11. Anläggningsplan över boplatsen. Skala 1:1000. Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 17

2011 585 2000 1505 1475 1517 1966 1529 1990 1243 18 1979 10464 17 3266 3142 3131 3286 3018 3153 1058 798 737 260 270 316 3028 1070 11 3089 1568 3320 3050 3010 2227 301 1047 1946 1918 282 2238 3000 293 3076 1542 2023 1556 327 1 m Figur 12. Anläggningsplan över den nordöstra delen av boplatsen. Skala 1:75. 18 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

A3018 A1946 a. b. Fyrstolpshydda 3266 3286 2227 3018 Härd 1568 Takstolphål 1946 282 1047 Figur 13. Plan över fyrstolpshyddan på den södra delen av avsatsen invid berget. Notera de tre trädrötterna/recenta störningarna som omger hyddlämningen i nordväst, sydväst och söder. På planen har också fynd och ledartefakter från sandarnatid markerats. Redskap som avslagsskrapor och sticklar samt de flesta kärnyxorna och mikroliterna påträffades utanför hyddområdet. Skala 1:50. a. Stolphålet A3018 från väster. b. Stolphålet A1946 från söder. c. Stolphålet A2227 från söder. d. Stolphålet A1047 från söder. Notera stenskoningen under stolphålet. Foto: Petra Nordin. 293 Takstolphål 0 1 m A2227 A1047 c. d. Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 19

20 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus utbredning var cirka 3,5 meter i diameter och rundat till formen. Stolphålen var 0,3 meter i diameter stora och 0,2 0,25 meter djupa. Avståndet mellan de fyra takbärande stolparna har varit 2 meter i nord-sydlig riktning och 2.20 meter i öst-västlig riktning. I väster fanns en grop med stenpackning (A3266) i botten och ett stolphål (A3286). Stolphålet innehöll tall. De två sistnämnda anläggningarna har tolkats ingå i hyddkonstruktionen, liksom A1568 (urlakad härd) centralt i hyddlämningen och stolphålen A293 och A1918. Planen nedan visar de anläggningar som har tolkats ingå i fyrstolpskonstruktionen. Redskapen från mellanmesolitisk tid inom hyddområdet har också markerats på planen nedan. Fyllningen i de fyra centrala stolphålen var urlakad och det var svårt att fotografera anläggningsprofilerna i solljus. Vid utgrävningen stod det dock helt klart att fyllningen i stolphålen skiljde sig från den omgivande fina sanden med inslag av lera. Makroanalyser från fyrstolpshyddan visade att ek, lövträd, hassel och tall förekom i stolphålen. Bark, bärris och vide samt ask och hassel fanns i makroprovet från A1070. Ett tvåskeppigt hus från sent tidigneolitikum och en hyddlämning från senmesolitisk tid dokumenterades i lager som överlagrade/var nedgrävda i den äldre hyddlämningen. Överliggande boplatslämningar såsom nedgrävningar för stolphål, till exempel A1058 och A3320, blir i det perspektivet yngre störningar. Området var också stört av tre stora trädrötter nordväst, sydväst och söder om hyddlämningen. I närheten av och inom hyddområdet fanns flera mellanmesolitiska redskap som kan relateras till sandarnaperioden, bland annat två sticklar, fyra spånborrar av sandarnatyp, avslagsknivar, avslagsskrapor, avslag med retusch, två mikroliter och 13 kärnyxor. Flintmaterialet från hyddlagret A1070 var också mellanmesolitiskt: tre spånborrar av sandarnatyp, två kärnyxor, avslagsskrapa, spån med retusch, en pilspets (mikrolit), knivar och två spånkärnor samt tre avslag med retusch. Många en- eller tvåpoliga skärnor från sandarnatid dominerade i fyndmaterialet. Norr om hyddan framkom ytterligare redskap och kärnor från mellanmesolitikum: två sticklar, mikrolit, två skrapor (en avslagsskrapa) och flera kärnyxor. Dessa redskap låg i sandig morän och här var de få anläggningar som registrerades om än möjligt ännu mer urlakade än i den tidigare omnämnda fyrstolpshyddan. Nedanför och väster om avsatsen med boplatslämningarna iakttogs sandarnaspån och redskap samt en urlakad härd/stenpackning utan kol (A1928). Några av anläggningarna inom området för fyrstolpshyddan innehöll tall, bland annat stolphålen A3018 och A3286. Materialet var dock för fragmentariskt för analys. Eftersom de fyra stolphålen och hyddlagret var stratigrafiskt belägna i en nivå under ett stenskott stolphål daterat till senmesolitikum tillhör de dock sannolikt en äldre fas än 4500 före Kristus. I närheten finns 14 C-dateringar från mellanmesolitikum. I en av lera överlagrad nivå inom den sydvästra delen av boplatsen dokumenterades flera härdar. Träkol från anläggningarna innehöll bark, hassel, äpple, alm och tall. Tall från A19 har daterats till cirka 6600 före Kristus (7810±25 BP). Dateringen kan tillföras perioden yngre sandarna och tiden före transgressionens maximum. I samma nivå återfanns tidstypiska sandarnaspån och en kärnyxa.

A1070, fyrstolpshydda (2 m) A1946 A1047 A3018 A1568 A2227 A1058, takstolphål A3320, takstolphål (TN) A301, ränna Figur 14. Profil genom A1070 från väster. Notera det stenskodda stolphålet A1058 som är nedgrävt i A1070. Foto: Petra Nordin. Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 21

Den sammanfattande tolkningen är att fyrstolpshyddan med största sannolikhet kan tolkas vara samtida med flintredskapen i hyddlagret. Flintredskapen kan dock tillhöra mellersta/yngre sandarna, även om sticklar, spånborrar och mikroliter inte tidigare tolkats som vara representativa redskap under yngre sandarnatid (Hernek 2005, Nordqvist 2000, Johansson m.fl. 2011). En senmesolitisk konstruktion Vid undersökningen dokumenterades en senmesolitisk hyddkonstruktion. Byggnaden har varit 16,5 kvadratmeter stor. Dess utbredning har varit 5,5 meter lång (nord-sydlig riktning) och 3 meter bred (öst-västlig riktning). En 0,40 meter i diameter stor och 0,2 meter stor stolpe har burit upp taket. I norr och söder fanns stenfyllda rännor som utgjorde byggnadens gavelväggar. Centralt i byggnaden dokumenterades det stenskodda stophålet A1058. Stolphålet var nedgrävt i det mellanmesolitiska hyddlagret A1070 (se figur Senmesolitisk hyddkonstruktion 798 Figur 15. Plan över den senmesolitiska konstruktionen. De senmesolitiska fynden finns markerade på planen. Skala: 1:50. 316 Takstolphål 1058 Figur 16. Detalj av A798. Notera att stenen är lagd i ett flätliknande mönster. A798 har svagt böjd form och har tolkats utgöra den norra vägglinjen i den senmesolitiska hyddlämningen. Foto, från Ö: Petra Nordin. A270 A798 301 A737 0 1 m 22 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

A301 A3320 A1070 A1058 A301 A3320 A1070 A1058 A260 A737 A798 Figur 17. Vy över området, från norr. I förgrunden syns A798 och i bakgrunden kan man ana härden A1568 och rännan A301. I mitten, och i den infällda bilden uppe till höger, syns A1058, stolphålet som var beläget centralt i byggnaden. Foto: Petra Nordin. Nedgrävning Stolpe A1058 Figur 18. A1058 i profil från väster. Foto: Petra Nordin. Sten från bottnen av 1058

14). Träkol från stolphålet A1058 har daterats till 5610±25 BP, i kalenderår räknat 4500 4360 före Kristus. En stenfylld ränna, A798 avgränsade byggnaden i norr och ränna A301 avgränsade byggnaden i söder. Väggstolparna var 0,35 meter i diameter stora och 0,15 meter djupa. Den västra väggen har troligtvis vilat på stenvallen A18. Stenarna i rännan A798 var lagda som i ett flätmönster (se figur 16) och var 0,15 0,2 meter i diameter stora. I söder utgjorde rännan A301 den södra gaveln. Den senmesolitiska konstruktionen har tolkats vara en tvåskeppig konstruktion. Ett stort, stenskott stolphål centralt i byggnaden har burit upp taket. Väggarna har delvis vilat på stenfyllda rännor i norr och söder samt på stenvallen i väster och två väggstolpar. Ett tvåskeppigt hus från sent tidigneolitikum Den tidsperiod som finns bäst representerad om man ser till antalet 14 C-date ringar är tidigneolitikum. Det neolitiska huset har varit 10 meter långt (nord syd) och 3 meter brett (öst väst). Två stolpar (A737 och A3320) har burit upp taket i byggnaden. Stolphålen var 0,45 meter i diameter stora och 0,3 meter djupa. Väggen har delvis vilat på stenvallen och på stolpar i väster och i öster (se figur 19 nedan). I den norra delen av byggnaden framkom en härd, A1243. Träkol (ask) från fyra stolphål i byggnaden har med hjälp av 14 C-metoden daterats till 3700 3200 före Kristus. Vedartsanalysen på träkol från A737 visade på hundra procent ask. Förutom träkol från stolphålen fanns också hasselnötskal och bark inom området för det neolitiska huset. Fragment av en slipad neolitisk yxa/mejsel och några spån påträffades på boplatsen. Flintmaterialet från neolitisk tid är begränsat inom området. Vid undersökningen framkom enstaka spår i form av spån, en spånskrapa och fragment av en slipad yxa. Både nordost och öster (Lundby 295, på andra sidan berget) samt söder (Lundby 268) om Göteborg 330 har både anläggningar och artefakter som kan knytas till perioden observerats. Hydda eller stolpkonstruktion? En diskussion kring mesolitiska bebyggelselämningar I avhandlingen Nytt ljus på sandarnakulturen finns en kronologisk genomgång av de bebyggelsestrukturer som har dokumenterats på mesolitiska boplatser på Västkusten. Många stenpackningar, flertalet med något oval eller rundad form, har i olika sammanhang tolkats som hyddbottnar. Under 1990-talet dyker hyddor med försänkta golv upp. De tre som har kartlagts på Västkusten är Timmerås, Huseby Klev och Munkeröd. Hyddlämningarna har daterats till 8500 7000 BP. Hyddan i Timmerås hade en försänkt hyddbotten och fyra stolpar hade burit upp taket på hyddan (Hernek 2005, s. 97). Även tältkonstruktioner som mer liknar kåtor med snedställda stolpar har kartlagts från perioden, bland annat i Tölö (Artelius & Nordin 2007). Där påträffades i en överlagrad nivå en hydda/kåta och en intilliggande eldstad. Träkol från härden har daterats till 7905±60 BP. Sten lagda i ringar har också tolkats som tältringar (Persson 2012). Stolpbyggda konstruktioner 24 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Tidigneolitisk tvåskeppig byggnad Ask (TN) 2000 1475 Ask Härd 1529 Ask Figur 19. Plan över den tvåskeppiga neolitiska konstruktionen. Träkol från fyra stolphål och en grop har daterats till sent tidigneolitikum. Skala 1:75. 1543 Stenvall Hassel 737 Bark (TN) Ask (TN) 270 316 3320 Takstolphål Lövträd, kvist Ask (TN) 1918 2218 1542 1 m 2023 Figur 20. Takstolphålet A737 nedgrävt i den senmesolitiska hyddans vägglinje, A798. En hasselkvist från makroprovet har daterats till tidigt mellanneolitikum. Det troliga är dock att kolprovet med ask representerar byggmaterialet. Ask från fyra övriga stolphål i konstruktionen har daterats till sent tidigneolitikum, eller 3300 3700 före Kristus. Byggnaden har troligtvis stått rest på platsen under sent tidigneolitikum. Foto, från söder: Petra Nordin. A737 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 25

har dokumenterats på boplatser från yngre sandarna och senmesolitisk tid (Hernek 2005). Vid slutundersökningen av boplatsen Göteborg 330 kartlades tre stolpbyggda konstruktioner. Huset och hyddorna var belägna på en avsats som i väster begränsades av en stenvall och i öster av ett berg. Den neolitiska byggnaden har varit en tvåskeppig konstruktion med två stora, takbärande stolpar på rad. De två mesolitiska bebyggelselämningarna var också stolpkonstruktioner. Den senmesolitiska hyddan skulle kunna benämnas som en mindre tvåskeppig byggnad. Den äldre konstruktionen skulle kunna benämnas fyrstolpshydda med försänkt hyddbotten. Fyra stolpar med ungefär två meters mellanrum i en kvadrat har burit upp en takkonstruktion. Två stolpar i öster och väster har också haft stödjande funktioner i konstruktionen. Storleksmässigt har den neolitiska konstruktionen upptagit en yta av 30 kvadratmeter, medan den senmesolitiska har varit 16,5 kvadratmeter stor. Den äldre fyrstolpshyddans area har beräknats till cirka 11 kvadratmeter. Fyndmaterial Fyndmaterialet omfattar 452 fyndposter och sammanlagt 6359 fynd. Glenn Johansson har gått igenom och registrerat fynden. Nedan visas fördelningen på antalet poster i ett cirkeldiagram. Förutom några knackstenar i bergart samt bearbetad kvarts, bergart samt kvartsit- och kvartsavslag så var övrigt material i flinta. Kategorin avslag stod för 92,5 procent eller 5893 av 6359 enskilda fynd. På övriga poster utgjorde spån och mikrospån 0,5 procent, kärnor cirka 2 procent, övrig slagen flinta 4 procent och andelen redskap knappt 1 procent. 120 kärnor insamlades på boplatsen. De mellanmesolitiska skärnorna var flest till antalet men det fanns också inslag av kärnor som mer allmänt kan dateras till mesolitikum. Merparten av kärnorna iakttogs 7 % 5 % 27 % 5 % Övrigt slagen Avslag Avslag m. retusch Kvarts, bearbetad Redskap Kärnor Spån 9 % 1 % 3 % Figur 21. Diagrammet visar hur de 452 posterna fördelades på avslag, övrig slagen flinta, kärnor, spån, mikrospån och redskap. 26 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

i provrutorna på avsatsen i norra delen. 109 skärnor med en, två eller flera ar har registrerats. Utöver dessa framkom också två fragmentariska spånkärnor, en konisk kärna med och tre kölformiga kärnor med samt två obestämbara kärnor. Två mikrospånkärnor och två handtagskärnor vittnade om att tillverkning av mikrospån har förekommit. Andelen spån och mikrospån var relativt litet, varför man kan anta att produktionen av spån och mikrospån skett på annan plats. De tre kölformiga kärnorna och två handtagskärnor brukar generellt dateras till senmesolitikum eller lihultperioden. I redskapsmaterialet dominerar de mesolitiska artefakterna. Följande redskap har registrerats: tre avslagsskrapor, två sticklar, två mikroliter, tretton kärnyxor, ett kombinationsredskap (spånskrapa/kniv), tre knivar (varav en spånkniv och en avslagskniv), två segmentknivar, fyra borrar (varav tre lancettborrar), ett förarbete till en kärnyxa, en slipad yxa/mejsel, två övriga redskap och sex knackstenar. Tabell 1. Fyndmaterialet från boplatsen Göteborg 330. Fyndmaterial FU SU Totalt Kommentar Mikrospånkärna 1 2 3 Handtagskärna 0 2 2 Plattformskärna, en 3 47 50 Platt forms kärna, två eller fler ar 0 40 40 Plattformskärna, sidofragment 0 23 23 Konisk kärna 0 1 1 Kölformig kärna 0 3 3 Spånkärna 1 0 1 Övrig kärna 32 1 33 Avslag 762 5880 6642 Avslag med retusch 14 13 27 Spån 51 31 82 Spån med retusch 1 3 4 Mikrospån 10 9 19 Splitter 53 0 53 Yxavslag 1 0 1 Knacksten 0 6 6 3 bergart, 3 flinta Redskap, övrigt 0 1 1 Kombinationsredskap 0 1 1 Spånskrapa/kniv Kärnyxa 1 13 14 Förarbete till kärnyxa 0 1 1 Skrapor 2 3 5 3 avslagsskrapor, varav 2 enkla Spånskrapa 0 2 2 Bryne 1 0 1 Borr 1 0 1 Avslagsborr Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 27

Fyndmaterial FU SU Totalt Kommentar Spånborr 0 4 4 Knivar 0 3 3 1 avslagskniv, 1 spånkniv, 1 övrig Segmentkniv 0 2 2 Slipad yxa/mejsel 0 1 1 Neolitiskt fragment Mikrolit 1 2 3 Stickel 0 2 2 Övrig slagen flinta 184 257 462 Bearbetad kvarts 5 5 10 Kvartsitavslag 0 1 1 Summa 1124 6359 7483 Materialet från senmesolitikum var relativt magert. Ett fragment av en slipad yxa/mejsel och några spån vittnade också om en blygsam representation från den neolitiska tidsperioden. Det mellanmesolitiska materialet redskap och kärnor Som tidigare nämnts kan merparten av kärnor och redskap kategoriseras som representativa för en mellanmesolitisk bosättning. I Västsverige benämns tidsavsnittet 9000 7000 BP sandarnatid. Av de 120 kärnorna som upphittades på boplatsen är flertalet av kategorin skärnor med en, två eller flera ar. Dessa är typiska för perioden. Mikroliter, sticklar och spånborrar (eller så kallade lancettborrar) är också karateristiska för sandarna. Kärnyxor och avslagsskrapor förekommer under mesolitikum, inte bara under lihult utan även under sandarnatid. I en överlagrad nivå på boplatsen finns en 14 C-datering till 7810±25 BP. I samma nivå påträffades sandarnaspån och en kärnyxa. Dateringen sammanfaller med tiden innan transgressionens maximum. Det senmesolitiska materialet ett fåtal kärnor, enstaka redskap Materialet från senmesolitikum var relativt magert. De två segmentknivarna tillsammans med tre kölformiga kärnor och två handtagskärnor (mikrospånkärnor) är typiska för den senmesolitiska perioden, som ofta benämns lihult. Det finns dock teorier om att till exempel segmentknivarna och handtagskärnorna också förekommer under yngre sandarnatid (Kindgren & Schaller Åhrberg 1999). Det neolitiska materialet spån och fragment av en slipad yxa/mejsel Fragment av en slipad yxa/mejsel och några spån samt en konisk spånkärna vittnade om en blygsam representation från den neolitiska tidsperioden. 28 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Analyser och 14 C-dateringar 40 kolprover från olika anläggningar på boplatsen vedartsanalyserades av Ulf Strucke, UV Mitt. Nio makroprover har analyserats av Jens Heimdahl och Håkan Ranheden vid UV Mitt. Efter det att första omgången 14 C-dateringar anlänt till kontoret, utfördes en kompletterande vedartsanalys på det träkol som hade påträffats i makroproverna. Eftersom boplatsens nordöstra del inte har varit överlagrad, gjordes idoga försök att finna organiskt material för 14 C-datering. Fem 14 C-dateringar är tidigneolitiska, en senmesolitisk och två mellanmesolitiska. Ytterligare fyra prover har daterats till bronsålder (ek och hassel), järnålder (säd) och medeltid (ek). Tabell 2. Sammanställning över resultatet från vedarts- och makroanalysen. Provnr Subklass Id Analysid Ved./org. mat. AO IG Ark. obj. Ark. kontext Dat. BP Anmärkning 1 Kolprov 281 7656 Hassel (7) 798 Ränna ID 281. Invid A798 2 Kolprov 381 371 371 Grop 3 Kolprov 563 1243 Härd Insamlat vid provrutsgrävning 4 Kolprov 592 585 585 Grop 5 Kolprov 579 8652 bark av lövträd 260 260 Grop Grop inom 2-skeppigt hus Daterad se prov 12 6 Miljöprov 692 9171 (Alm, björk, tall) Ek 5. 293 293 Stolphål Vägg fyrstolpshus Alm, björk och tall har kasserats 7 Kolprov 813 8665 Ask (5) 737 737 Stolphål Takbärande stolpe i neolitisk byggnad 8 Kolprov 835 8656 Alm 821 821 Härd Invid berg i söder 9 Kolprov 842 836 836 10 Kolprov 735 8651 Ask (2) 270 270 Stolphål Vägg 2-skeppigt hus 11 Kolprov 816 8649 Ek 270 270 Stolphål 12 Kolprov 736 Bark 260 260 Grop Grop inom 2-skeppigt neo litiskt hus 13 Kolprov 1976 8659 Ask 100% 1966 1966 Stolphål Vägg 2-skeppigt långhus 4590±25 4590±25 14 Miljöprov 1977 9177 ek, ask, hasselnötskal 1966 1966 Stolphål Vägg 2-skeppigt långhus 15 Miljöprov 1945 9178 (ask, lind, ek) hassel 737 737 Stolphål Stenskott Takstolphål tvåskeppigt hus 4410±25 16 Miljöprov 2021 9176 (Salix sp) bärris 282 282 17 Miljöprov 2022 9189 Ask, ek, sädeskorn 1058 1058 Stolphål Stenskott Takbärande mittstolpe i senmesolitisk hydda. 1980±20 Säden sekundär i toppen av anläggningen. Se prov 32 18 Kolprov 2092 8660 Alm 2083 2083 Härd I söder 19 Kolprov 2112 8661 Asp, Tall 2108 2108 Härd Överlagrad 20 Kolprov 3141 8657 Lövträd (7) 3131 3131 Stolphål 21 Kolprov 3152 8653 Växtdelar 1946 1946 Stolphål Fyrstolpshydda Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 29

Provnr Subklass Id Analysid Ved./org. mat. AO IG Ark. obj. Ark. kontext Dat. BP Anmärkning 22 Kolprov 3275 8658 lind (1) 3266 3266 Stolphål 23 Miljöprov 3298 9193 ek (4), lind, ask, salix sp 3266 3266 Stolphål 24 Miljöprov 3296 9188 ek (5) tall (1) 3286 3286 Stenpackning Fyrstolpshydda västra delen 25 Miljöprov 3260 9169 tall 3018 3018 Stolphål Fyrstolpshydda 26 Miljöprov 3261 9194 Ek 1946 1946 Stolphål Fyrstolpshydda, stört av trädrot, lös jord 3190±25 27 Miljöprov 3262 9192 alnus, ek 1047 1047 Stolphål Fyrstolpshydda 28 Miljöprov 3263 9186 ek, kvist av lövträd 2227 2227 Stolphål Fyrstolpshydda 4812±65 29 Miljöprov 3264 9175 ek 3010 3010 Stolphål Fyrstolpshyddområde 30 Miljöprov 3299 9170 Ek, salix sp 3131 3131 Stolphål 497±30 31 Miljöprov 3341 9195 (ek) Ask, salix sp. 3320 3320 Stolphål Takbärande stolpe i tvåskeppig neolitisk byggnad 4670±25 32 Kolprov 10002 8664 Ask, Lind 1058 1058 Stolphål Stenskott Takbärande stolpe i tvåskeppig mesolitisk byggnad 5610±25 33 Kolprov 10005 8663 (Bark, äpple) Alm (8 av 10) 2095 2095 Härd Överlagrad 34 Kolprov 10006 8662 Ask (1) + extra påse med 2 bitar 798 798 Ränna Gavelränna i tvåskeppig mesolitisk byggnad 35 Kolprov 10007 8655 Tall (4) 19 20 Härd Överlagrad. Inmätt som fynd 2124 7810±25 35 Kolprov 10007 8655 Hassel (1) 19 20 Härd Överlagrad 7540±30 36 Kolprov 10008 1243 1243 Härd Härd i tvåskeppig neolitisk byggnad 37 Kolprov 10009 8654 Ask 100% 1243 1243 Härd Härd i tvåskeppig neolitisk byggnad 38 Kolprov 10465 1070 1070 Lager Södra hyddområdet, jord med kol 39 Kolprov 10466 F3315 1070 Lager Södra hyddområdet, smulor 40 Kolprov 10467 1070 1070 Lager Södra hyddområdet, 2 bitar 41 Kolprov 10468 1529 1529 Härd Stenskodd, 3 bitar 42 Kolprov 10469 1505 1505 Stolphål Norra hyddområdet, 2 bitar 43 Kolprov 10470 1475 1475 Stolphål Norra hyddområdet, 2 bitar Material inom paran tes ej sparat 30 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Tabell 3. De 14 C-daterade anläggningarna i BP och kalibrerade värden. Anl.nr Anl.typ Vedart Datering BP Datering kal. Tidsperiod Anmärkning 260 Grop Bark 4590±25 3490 3340 f.kr. TN 737 Stolphål Hassel 4410±25 3270 2920 f.kr. TN/MN 100 % ask i kolprov. Takbärande stolpe i tvåskeppig neolitisk byggnad. 1966 Stolphål Ask 100% 4590±25 3490 3340 f.kr. TN Ek, ask och hasselnötskal i makro. Väggstolpe i tvåskeppig neolitisk byggnad. 1058 Stolphål Ask 5610±25 4500 4360 f.kr. SM Takbärande stolpe i tvåskeppig mesolitisk byggnad. 1058 Stolphål Sädeskorn 1980±20 40 f.kr. 70 AD JÄÅ Säd i toppen av A1058. Sekundärt i anläggningen. 1946 Stolphål Ek 3190±25 1505 1415 f.kr. Ä BRÅ Bronsålder ek = störning. Troligtvis tall i den mesolitiska fyrstolpshyddan. 2227 Stolphål Kvist av lövträd 4812±65 3710 3370 f.kr. TN Kvist daterad i A2227. Sekundär i A? 3131 Stolphål Ek, salix sp 497±30 1395 1450 AD MEDELTID Medeltid ek = störning. Troligtvis tall i den mesolitiska fyrstolpshyddan. 3320 Stolphål Ask, salix sp. 4670±25 3520 3360 f.kr. TN Takbärande stolpe i tvåskeppig neolitisk byggnad. 19 Härd Hassel (1) 7540±30 6465 6370 f.kr. MM Hassel flyktigt. 19 Härd Tall (4) 7810±25 6685 6695 f.kr. MM Kol från härden. Dominerar i kolprovet. 3018 Stolphål Hassel 2820±25 1050 900 f.kr. Y BRÅ Hassel från bronsålder = störning. Troligtvis tall i den mesolitiska fyrstolpshyddan. Utvärdering av undersökningsplan Huvudinriktningen för undersökningen av boplatsen Göteborg 330 var att kartlägga de mellanmesolitiska lämningarna. Målet var att kunna urskilja faser, förstå stratigrafin, kartlägga strukturer, få en bild av näringsfång och nyttjande samt och om möjligt urskilja aktivitetsområden. Ett delmål var även att kartlägga och dokumentera boplatsanläggningar och strukturer oavsett vilken tidsperiod de representerade. De tidigare nämnda frågeställningarna kretsade kring datering av anläggningar och strukturer och relationen till ett flintmaterial. När man studerar en boplats ur ett sådant generellt perspektiv som omfattar en lång tidsperiod, blir fokus ögonblicksbilder eller nedslag utefter en tidsskala som faktiskt sträcker sig över flera tusen år. Nedslag i mellanmesolitikum, senmesolitikum och tidigt neolitikum spänner över en tidsrymd av 3500 år. Resultatet stämde relativt väl överens med vad vi förmodade att vi skulle finna, även om tidigneolitiska lämningar inte togs upp separat i undersökningsplanen. Resultatet är dock intressant i ett lite vidare perspektiv, eftersom neolitikum är en expansiv period som är väl representerad på närliggande boplatser på Hisingen (FYND-rapporter 1970 I, Nordin 2009, Nordin 2011:128 m.fl.). På platån dokumenterades två hyddlämningar. Träkol från det takstolphålet i den yngre hyddkonstruktionen har daterats till slutet av senmesolitisk tid. Den fyrstolpskonstruktion som kartlades stratigrafiskt under nivån har tolkats tillhöra den mellanmesolitiska fasen, även om vi inte har lyckats finna träkol som kan dateras till perioden. De mellanmesolitiska artefakterna Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 31

Göteborg 330 Figur 22. Den överlagrade härdens datering har placerats in på Tore Påsses kurva för vattennivåns förändring i Göteborgsområdet vilken motsvarar kurva 3 på bilden (Andersson m.fl. 1988, s. 85). 32 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

återfanns på avsatsen och i nivån för den mindre hyddan. Spridningsbilden för redskapen i relation till konstruktionen är intressant. Träkol från en härd på den överlagrade delen av boplatsen har daterats till mellanmesolitikum. På boplatsen kartlades en tvåskeppig neolitisk konstruktion. Fem 14 C-ana lyser från den tvåskeppiga konstruktionen pekar på en datering till sent tidigneolitikum/tidigt mellanneolitikum. Resultatet är inte överraskande och högst intressant. På den intilliggande boplatsen Lundby 295 fanns ett neolitiskt fyndmaterial samt härdar daterade till senmesolitikum och på boplatsen i söder dokumenterades en anläggning daterad till sent tidigneolitikum/tidig mellanneolitikum (jämför FYND-rapporter 1970 I, Nordin 2009, Nordin 2011:128 m.fl.). Andelen skärnor som kan relateras till mellanmesolitikum var stort och säkert kan flertalet av avslagen höra samman med redskapstillverkning. Dock fanns inte spår efter spån eller mikrospånstillverkning i någon större utsträckning. Det är intressant att notera de fyra spånborrarna från sandarnatid, de tretton kärnyxorna, två avslagsskrapor, knivar och mikroliterna. När det gäller näringsfång och nyttjande kan en observation vara värt att notera: boplatsen har inte varit strandbunden men kustanknuten under mesolitikum eller neolitikum. Sammanfattning Vid slutundersökningen kartlades en tvåskeppig neolitisk konstruktion och två mesolitiska hyddlämningar. Den tvåskeppiga konstruktionen har med hjälp 14 C-analyser kunnat knytas till sent tidigneolitikum. Konstruktionen har varit ungefär 10 meter lång och 3 meter bred. De enda fynd som kan relateras till perioden är ett fragment av en slipad yxa/mejsel och enstaka spån. Spåren efter en 5,5 3 meter stor hyddlämning återfanns också på boplatsen. Träkol från den takbärande stolpen har daterats till senmesolitikum. Även från denna tidsperiod var fyndmaterialet magert, endast tre kölformiga kärnor och fragment två handtagskärnor. Fyrstolpshyddan var den äldsta påträffade konstruktionen stratigrafiskt belägen på en lägre nivå än den senmesolitiska hyddan. I en överlagrad nivå strax nedanför avsatsen fanns dock träkol från hassel, tall, alm och äpple. Ett träkolsprov från en härd har 14 C-daterats till 7810±25 BP. Härden låg på en nivå av 19,5 meter över havet och har för 8700 år sedan varit belägen vid den dåtida stranden. Boplatsen Göteborg 330 kan dels utifrån dateringen av härden och dels utifrån uppsättningen av redskap sannolikt dateras till yngre mellanmesolitikum och sandarnatid. Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 33

Referenser Andersson, S.; Wigforss, J. & Nancke-Krogh, S. 1988. Fångstfolk för 8000 år sedan om en grupp stenåldersboplatser i Göteborg. Arkeologi i Västsverige 3. Göteborgs Arkeologiska Museum. Kungälv. Andersson, S.; Ragnesten, U. & Wigforss, J. 2005. Fångstfolk och bönder. Värnamo. Artelius, T. & Nordin, P. 2007. Stavkyrka, gravar och skeppssättning. UV Väst Rapport 2007:11, s. 31 ff. Bramstång, C. 2006. Hensbacka i Arendal. UV Väst rapport 2006:18. FYND-rapporter, Rapporter över Göteborgs Arkeologiska Musei undersökningar 1970 I, s. 41 52. 12:S 7 Sörred Göteborg Boplatsområde äldre stenålder (Björlanda 290). FYND-rapporter. Rapporter över Göteborgs Arkeologiska Musei undersökningar 1970 I, s. 55 58. 12:S 8 Sörred Göteborg Boplatsområde stenålder (Björlanda 291). FYND-rapporter. Rapporter över Göteborgs Arkeologiska Musei undersökningar 1972, s. 97 114. 13:S10 Vikan Göteborg Boplatsområde Stenålder (Lundby 295). Gustavsson, A. 2010. Göteborg 324, 326, 328 och Lundby 312 i Halvorsäng. Göteborgs kommun. Kulturhistoriska rapporter 70. Hamburgsund. Hernek, R. 2005. Nytt ljus på Sandarnakulturen. Om en boplats från äldre stenåldern i Bohuslän. Gotarc Series B. Gothenburg Archaeological Theses No. 38 Coast to coast-books No. 14. Johansson, G.; Westergaard, B.; Artelius, T. & Nieminen, J. 2011. Boplatser och gravar vid Viskan i Veddige. UV Väst Rapport 2011:26. Kindgren, H. & Schaller Åhrberg, E. 1999. From Sandarna to Lihult. Fredsjö,s Enerklev phase revised. Red Boaz, J. The Mesolithic of Central Scandinavia. Universitetets Oldsakssamling skrifter. Ny rekke. 22. Oslo. Lindroth, H. 1936. Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län del IV. Hisings Härad. Nieminen, J. 2010. Två nyupptäckta stenålderslokaler vid Arendal. Arkeologisk utredning. UV Väst rapport 2010:14. Nordin, P. 2008. Romersk järnålder, medeltid och nyare tid på Halvorsängs inägor. Förundersökning. UV Väst Rapport 2008:29. Nordin, P. 2009. Folkvandringstid invid Hällkistan Lundby 267. Förundersökning. UV Väst Rapport 2009:24. Nordin, P. 2011a. Förhistoriska boplatslämningar i Arendal. Arkeologisk utredning inför planerad byggnation av produktionsanläggning. UV Rapport 2011:14. Nordin, P. 2011b. Förhistoriska boplatsspår och en husgrund från nyare tid inom fastigheten Sörred 7:3. Arkeologisk förundersökning. UV Rapport 2011:53. 34 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Nordin, P. m.fl. 2011c. En gropkeramisk boplats på ön Hisingen. Spåren efter en mellanneolitisk bebyggelse i kustmiljö. Arkeologisk undersökning. UV Rapport 2011:136. Nordin, P. 2012. Boplatser vid inloppet till bronsålderssundet. Förhistoriska boplatslämningar på ön Hisingen i Göteborg. Arkeologisk Förundersökning. UV Rapport 2012:26. Nordin, P. I manus. Slutundersökning av boplatserna Björlanda 602 och 603. Nordqvist, B. 2000. Coastal Adaptations in the Mesolithic. A study of coastal sites with organic remains from the Boreal and Atlantic periods in Western Sweden. GOTARC Series B. Gothenburg Archaeological Theses. No. 13. Göteborg. Persson, C. 2012. Den hemliga sjön en resa till det småländska inlandet för 9000 år sedan. Gotarc Series B. No. 58 Gothenburg, Smålands Museum rapport 2012:9. Litauen. von der Luft, M. 2004. Utredning vid Halvorsäng. Göteborgs Stadsmuseum. Arkeologisk Rapport 2004:44. Göteborg. Muntliga uppgifter Tore Påsse Glenn Johansson Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 35

Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 423-1764-2009. Länsstyrelsens dnr: 431-57509-2007. Riksantikvarieämbetets projektnummer: 11352. Intrasisprojekt: V2009:017. Undersökningstid: 16/8 23/9 2010. Projektgrupp: Glenn Johansson, Petra Nordin, Jörgen Streiffert, Jens Heimdahl, Ulf Strucke och Håkan Ranheden. Underkonsulter: Tobias Bergqvist (Schakt och Transport i Borås AB), Tore Påsse SGU, Ångströmlaboratoriet i Uppsala och Center for Isotop Studies, University of Georgia, USA. Exploateringsyta: 9000 kvadratmeter. Undersökt yta: 6000 kvadratmeter. Läge: GSD-Fastighetskartan, blad 64D 0b SV. Koordinatsystem: Sweref 99 12 grader. Höjdsystem: Rikets, RH 2000. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 148 foton med Unr 4910:1 148, 2 profilritningar i skala 1:20. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: fynd med Fnr 1 452 (ID10010 10463) förvaras på Riks anti kva rieäm betet, Arkeo logiska uppdragsverksamheten, UV Väst i väntan på beslut om fyndfördelning. 36 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Bilagor Bilaga 1a. Anläggningsplaner 474 2011 1475 1243 1928 18 1058 10464 3266 17 1070 11 Stenblock 327 För detaljer, se nästa sida. 488 371 2108 2095 19 2083 821 836 Skala 1:1000 0 50 m Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 37

2011 2000 585 1505 1475 1928 1966 1517 1529 18 1990 1979 737 1243 260 3266 798 3018 3131 3142 270 3153 17 3286 316 1946 3089 3028 282 1058 1070 3320 11 3010 2227 1918 3050 1568 1047 2238 301 3000 293 3076 1542 2023 10464 327 1556 Skala 1:100 0 5 m 38 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Bilaga 1b. Anläggningslista Id Subklass Storl. (m) Djup (m) Und. Und. andel Beskrivning Anmärkning 19 Härd 0,5 0,02 Ja 100 260 Grop 0,35 0,1 Ja 100 270 Stolphål 0,33 0,2 Ja 100 Stolphål i gavelränna 282 Stolphål 0,33 0,2 Ja 50 293 Stolphål 0,3 0,25 Ja 100 301 Ränna 1 0,15 Ja 50 Rännan är 0,94 (Ö V) 0,35 (N S) meter stor. Den plus sten i sydlig del i senmesolitisk hydda 316 Grop 0,4 0,15 Ja 50 327 Grop 0,5 0,14 Ja 100 Grusgrop med meso litisk flinta. Gruset har jämn korn storlek och enligt Tore Påsse är gropen inte skapad av trans-gressionskrafterna (d.v.s. har urlakats på mindre grus korn och sand p.g.a. transgressionen). I gropen påträffades en kärnyxa, kärnor och avslag 371 Grop 0,8 0,1 Ja 50 Grop fylld med stenar, 0,1 0,15 meter stora. Kol i gropen. Eventuell kokgrop 384 Stolphål 0,4 0,2 Ja 50 474 Grop 0,35 0,09 Ja 50 488 Grop 0,8 0 Nej 0 Ej snittad, ej ritad i profil 585 Grop 0,7 0,1 Ja 50 737 Stolphål 0,4 0,35 Ja 100 Takstolphål tidigneolitisk byggnad 798 Ränna 1,7 0,3 Ja 50 Stenfylld avlång, rundad gavelränna i senmesolitisk hydda 821 Härd 0,9 0,06 Ja 100 836 Härd 0,6 0,06 Ja 100 1047 Stolphål 0,3 0,24 Ja 100 Fyrstolpshydda 1058 Stolphål 0,5 0,25 Ja 100 Stenskott stolphål i senmesolitiska hyddan 1070 Lager 3,3 0,15 Ja 100 Lagret upptäcktes vid rut grävning. Runt till formen. Dess utbredning är 3,5 meter i diameter. Lagret har tolkats som golvet i en hydda. Bland annat finns redskap och knackstenar i lagret. I lagrets fyllning återfinns både skörbrända stenar och icke eldpåverkade stenar Område för fyrstolps-hydda 1243 Härd 1,2 0,2 Ja 100 Ett 2,2 1,5 meter stort område runt härden kulturpåverkat, med inslag av kol och skörbränd sten i ett grusigt sandlager. I tidigneolitisk byggnad 1475 Stolphål 0,4 0,2 Ja 50 1505 Grop 0,4 0,12 Ja 50 1517 Grop 0,7 0,2 Ja 100 1529 Härd 0,6 0,1 Ja 100 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 39

Id Subklass Storl. (m) Djup (m) Und. Und. andel Beskrivning Anmärkning 1542 Stolphål 0,28 0,1 Ja 100 1556 Stolphål 0,4 0,2 Ja 50 1568 Grop 0,95 0,2 Ja 100 1918 Stolphål 0,33 0,2 Ja 50 Fyrstolpshydda 1928 Grop 1,4 0,15 Ja 50 Gropen var stenfylld, stenarna cirka 0,15 meter i diameter. Naturlig grop. Inga fynd, inget kol 1946 Stolphål 0,34 0,18 Ja 100 1966 Stolphål 0,3 0,15 Ja 100 1979 Stolphål 0,4 0,16 Ja 50 1990 Stolphål 0,31 0,12 Ja 50 2000 Stolphål 0,35 0,1 Ja 50 2011 Stolphål 0,2 0,1 Ja 50 2023 Stolphål 0,3 0,22 Ja 100 2083 Härd 0,35 0,02 Ja 100 Härdrest. Överlagrad. Endast 0,02 meter tjock, ej ritad 2095 Härd 0,35 0,01 Ja 100 Överlagrad, ej ritad 2108 Härd 0,35 0,02 Ja 100 Överlagrad, ej ritad 2227 Stolphål 0,34 0,2 Ja 100 Fyrstolpshydda 2238 Stenlyft 0,2 0,05 Ja 100 3000 Stolphål 0,3 0,21 Ja 100 3010 Stolphål 0,2 0,1 Ja 100 3018 Stolphål 0,34 0,18 Ja 100 3028 Stolphål 0,34 0,18 Ja 100 3050 Stolphål 0,25 0,25 Ja 100 3076 Stolphål 0,25 0,18 Ja 100 3089 Grop 0,3 0,17 Ja 50 3131 Stolphål 0,34 0,2 Ja 100 3142 Stenpackning 0,8 0,1 Ja 100 På packningen påträffades sandar naspån. Fyll ningen består av upp till 0,15 meter stora, runda stenar samt en mörkare humös moinblandad sand. I packningen dokumenterades A3286. Stenpackningen är troligtvis en del i en fyrstolpskonstruktionen 3153 Grop 0,34 0,2 Ja 100 Eventuell grop i lager A1070 3266 Grop 1,5 0,1 Ja 100 Del i fyrstolpshydda, västra delen 3286 Stolphål 0,34 0,2 Ja 100 Sandarnaspån i fyllningen. I botten finns en stenpackning, A3142 3320 Stolphål 0,4 0,33 Ja 100 Takstolphål tidigneolitisk byggnad 40 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Bilaga 2a. Fyndspridningsplan 619 229 230 221 613 228 232 612 215 234 246 231 233 227 594 235 För detaljer, se nästa sida. 2183 529 515 516 511 514 512 513 2180 671 2105 2081 2080 2107 2093 2106 2094 2094 2124 2058 2057 2056 2050 2049 2039 660 2048 2040 2047 2113 2045 2046 Skala 1:1000 0 50 m Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 41

3150 3265 3295 3148 3140 3297 3300 3088 2182 3314 3086 3087 3276 326 820 3149 3316 2237 3315 3151 3313 3312 312 292 818 3319 3317 1494 1492 2020 2010 248 1464 247 246 238 591 240 1474 239 593 237 236 235 1978 1939 1940 1927 1495 1493 3318 814 315 314 815 817 313 819 1944 1496 1497 1941 1942 1942? 352 354 353 3151 2181 352 531 338 532 299 300 3075 337 533 535 534 536 537 539 538 483 484 2188 2184 355 547 366 367 356 368 370 369 543 543 541 542 540 485 486 497 605 2185 394 546 545 496 487 530 498 2186 383 382 2187 395 529 Skala 1:150 0 5 m 42 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Bilaga 2b. Fyndlista Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE 1 10010 Flinta Avslag 660 130 0 910 0 2 10012 Flinta Avslag 238 42 0 216 0 3 10013 Flinta Avslag 780 196 0 606 0 4 10014 Flinta Avslag 520 71 0 995 0 5 10015 Flinta Avslag 213 6 0 0 2040 6 10016 Flinta Avslag 127 23 0 853 0 7 10017 Flinta Avslag 172 8 0 222 0 8 10018 Flinta Avslag 101 20 0 920 0 9 10019 Flinta Avslag 95 9 0 863 0 10 10020 Flinta Avslag 316 0 0 905 0 11 10021 Flinta Avslag 134 6 0 0 2094 12 10022 Flinta Avslag 142 7 0 0 2184 13 10023 Flinta Avslag 65 10 316 0 0 14 10024 Flinta Avslag 90 12 0 858 0 15 10025 Flinta Avslag 33 6 0 0 383 16 10026 Flinta Avslag 25 6 0 0 2183 17 10027 Flinta Avslag 114 15 0 0 2185 18 10028 Flinta Avslag 301 74 0 1005 0 19 10029 Flinta Avslag 171 21 0 925 0 20 10030 Flinta Avslag 368 19 0 950 0 21 10031 Flinta Avslag 47 13 0 945 0 22 10032 Flinta Avslag 38 3 0 975 0 23 10033 Flinta Avslag 12 6 0 985 0 24 10034 Flinta Avslag 49 22 0 553 0 25 10035 Flinta Avslag 306 72 0 898 0 26 10036 Flinta Avslag 232 8 0 0 512 27 10037 Flinta Avslag 122 7 0 0 237 28 10038 Flinta Avslag 119 15 0 564 0 29 10039 Flinta Avslag 128 19 0 873 0 30 10040 Flinta Avslag 16 5 0 843 0 31 10041 Flinta Avslag 20 3 0 0 2124 32 10042 Flinta Avslag 21 7 0 569 0 33 10043 Flinta Avslag 214 43 0 614 0 34 10044 Flinta Avslag 17 1 371 0 0 35 10045 Flinta Avslag 200 39 0 661 0 36 10046 Flinta Avslag 117 15 0 0 2058 37 10047 Flinta Avslag 42 5 0 0 2048 38 10048 Flinta Avslag 28 5 0 0 1942 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 43

Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE 39 10049 Flinta Avslag 211 46 0 0 352 40 10050 Flinta Avslag 335 18 0 0 2081 41 10051 Flinta Avslag 125 30 0 0 353 42 10052 Flinta Avslag 202 40 0 0 2188 43 10053 Flinta Avslag 539 52 0 0 2020 44 10054 Flinta Avslag 67 12 0 0 1493 45 10055 Flinta Avslag 29 8 0 0 2056 46 10056 Flinta Avslag 16 1 0 0 2039 47 10057 Flinta Avslag 21 8 0 0 612 48 10058 Flinta Avslag 223 39 0 0 1492 49 10059 Flinta Avslag 60 4 0 2034 0 50 10060 Flinta Avslag 279 25 0 0 2186 51 10061 Flinta Avslag 90 22 0 0 1497 52 10062 Flinta Avslag 187 3 0 650 0 53 10063 Flinta 1 1 0 0 613 54 10064 Flinta 20 3 0 0 2049 55 10065 Flinta 56 1 0 0 2180 56 10066 Flinta Avslag 247 3 0 0 660 57 10067 Flinta Avslag 112 17 0 0 1495 58 10068 Flinta Avslag 458 136 0 687 0 59 10069 Flinta Avslag 178 10 737 0 0 60 10070 Flinta Avslag 78 25 0 682 0 61 10071 Flinta Avslag 238 35 1058 0 0 62 10072 Flinta Avslag 86 14 0 606 0 63 10073 Flinta Avslag 99 53 0 606 0 64 10074 Flinta Avslag 1 0 0 0 3318 65 10075 Flinta Avslag 49 13 0 645 0 66 10076 Flinta Avslag 48 18 0 635 0 67 10077 Flinta Avslag 111 10 0 0 532 68 10078 Flinta Avslag 23 9 260 0 0 69 10079 Flinta Avslag 162 22 0 0 314 70 10080 Flinta 63 16 3131 0 0 71 10081 Flinta Avslag 121 12 0 677 0 72 10082 Flinta Avslag 25 7 3028 0 0 73 10083 Flinta 9 11 270 0 0 74 10084 Flinta Avslag 146 12 0 0 312 75 10085 Flinta 840 202 0 625 0 76 10086 Flinta Avslag 107 18 0 580 0 77 10087 Flinta Avslag 576 136 1070 0 0 78 10088 Flinta Avslag 75 22 3018 0 0 44 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE 79 10089 Flinta Avslag 95 21 0 0 3316 80 10090 Flinta Avslag 360 83 0 0 2182 81 10091 Flinta Avslag 29 8 3142 0 0 82 10092 Flinta Avslag 11 3 0 0 292 83 10093 Flinta Avslag 69 13 0 0 533 84 10094 Flinta Avslag 149 3 0 0 513 85 10095 Flinta Avslag 224 15 0 0 230 86 10096 Flinta Avslag 175 17 0 0 356 87 10097 Flinta Avslag 202 17 0 0 484 88 10098 Flinta Avslag 117 21 0 0 235 89 10099 Flinta Avslag 69 9 0 0 545 90 10100 Flinta Avslag 78 17 0 0 534 91 10101 Flinta Avslag 300 60 0 0 2181 92 10102 Flinta Avslag 545 37 0 0 537 93 10103 Flinta Avslag 64 15 0 0 300 94 10104 Flinta Avslag 30 18 0 0 370 95 10105 Flinta Avslag 195 56 0 868 0 96 10106 Flinta Avslag 546 40 0 687 0 97 10107 Flinta Avslag 223 29 0 1010 0 98 10108 Flinta Avslag 441 38 0 1005 0 99 10109 Flinta Avslag 54 5 1966 0 0 100 10110 Flinta Avslag 28 9 0 960 0 101 10111 Flinta Avslag 30 1 0 970 0 102 10112 Flinta Avslag 120 19 0 940 0 103 10113 Flinta Avslag 81 33 0 1016 0 104 10114 Flinta Avslag 519 65 0 0 395 105 10115 Flinta Avslag 234 32 0 848 0 106 10116 Flinta Avslag 27 3 2227 0 0 107 10117 Flinta Avslag 17 7 0 0 326 108 10118 Flinta Avslag 95 8 0 346 0 109 10119 Flinta Avslag 484 53 798 0 0 110 10120 Flinta Avslag 23 7 3089 0 0 111 10121 Flinta Avslag 71 6 2023 0 0 112 10122 Flinta Avslag 229 69 0 620 0 113 10123 Flinta Avslag 11 4 0 0 2050 114 10124 Flinta Avslag 465 130 0 915 0 115 10125 Flinta Avslag 236 68 0 883 0 116 10126 Flinta Avslag 488 133 0 950 0 117 10127 Flinta Avslag 230 19 0 200 0 118 10128 Flinta Avslag 32 5 0 0 671 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 45

Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE 119 10129 Flinta Avslag 6 3 0 0 1939 120 10130 Flinta Avslag 121 27 0 0 1464 121 10131 Flinta Avslag 86 8 0 0 487 122 10132 Flinta Avslag 94 8 0 0 1474 123 10133 Flinta Avslag 155 35 0 0 338 124 10134 Flinta Avslag 159 19 0 0 367 125 10135 Flinta Avslag 7 1 0 0 315 126 10136 Flinta Avslag 39 4 0 0 232 127 10137 Flinta Avslag 20 5 0 0 2106 128 10138 Flinta Avslag 88 5 0 0 538 129 10139 Flinta Avslag 86 6 0 0 1940 130 10140 Flinta Avslag 45 9 0 0 240 131 10141 Flinta Avslag 103 6 1556 0 0 132 10142 Flinta Avslag 38 3 0 0 546 133 10143 Flinta Avslag 114 19 0 0 497 134 10144 Flinta Avslag 135 4 0 0 229 135 10145 Flinta Avslag 9 1 0 2051 0 136 10146 Flinta Avslag 29 5 0 0 355 137 10147 Flinta Avslag 15 3 0 595 0 138 10148 Flinta 1 3 0 0 1927 139 10149 Flinta Avslag 20 3 0 0 2057 140 10150 Flinta Avslag 19 16 0 0 238 141 10151 Flinta Avslag 45 12 0 0 531 142 10152 Flinta Avslag 24 7 0 0 605 143 10153 Flinta Avslag 131 23 0 0 248 144 10154 Flinta Avslag 120 47 0 0 366 145 10155 Flinta Avslag 158 13 0 0 619 146 10156 Flinta Avslag 6 3 0 0 542 147 10157 Flinta Avslag 10 8 0 0 247 148 10158 Flinta Avslag 16 3 0 0 498 149 10159 Flinta Avslag 25 4 0 0 516 150 10160 Flinta Avslag 195 9 0 0 543 151 10161 Flinta Avslag 366 17 0 0 369 152 10162 Flinta Avslag 21 11 0 0 233 153 10163 Flinta Avslag 14 2 0 0 228 154 10164 Flinta Avslag 3 2 0 0 246 155 10165 Flinta Avslag 5 9 0 0 352 156 10166 Flinta Avslag 33 4 0 0 535 157 10167 Flinta Avslag 14 2 0 0 486 158 10168 Flinta Avslag 364 54 0 210 0 46 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE 159 10169 Flinta Avslag 21 1 0 0 529 160 10170 Flinta Avslag 98 9 0 0 395 161 10171 Flinta Avslag 43 11 0 0 1494 162 10172 Flinta Avslag 96 29 0 898 0 163 10173 Flinta Avslag 186 12 0 0 514 164 10174 Flinta Avslag 163 42 0 878 0 165 10175 Flinta Avslag 12 4 0 0 2113 166 10176 Flinta Avslag 18 3 0 0 547 167 10177 Flinta Avslag 18 4 0 0 2082 168 10178 Flinta Avslag 57 3 0 0 2093 169 10179 Flinta Avslag 28 2 0 0 2045 170 10180 Flinta Avslag 58 4 0 0 515 171 10181 Flinta Avslag 47 9 0 0 593 172 10182 Flinta Avslag 70 9 0 0 234 173 10183 Flinta Avslag 274 70 0 558 0 174 10184 Flinta Avslag 395 92 0 893 0 175 10185 Flinta Avslag 42 25 0 940 0 176 10186 Flinta Avslag 66 32 0 915 0 177 10187 Flinta Avslag 149 59 0 548 0 178 10188 Flinta Avslag 442 132 0 883 0 179 10189 Flinta Avslag 374 60 0 888 0 180 10190 Flinta Avslag 120 26 3266 0 0 181 10191 Flinta 9 5 3266 0 0 182 10192 Flinta Avslag 251 43 0 0 3150 183 10193 Flinta Avslag 176 40 1070 0 0 184 10194 Flinta Avslag 362 82 1070 0 0 185 10195 Flinta Avslag 194 37 1070 0 0 186 10196 Flinta Avslag 249 56 1070 0 0 187 10197 Flinta Avslag 63 29 3266 0 0 188 10198 Flinta Avslag 49 14 3266 0 0 189 10199 Flinta Avslag 75 30 0 558 0 190 10200 Flinta Avslag 51 13 0 878 0 191 10201 Flinta Avslag 20 8 2000 0 0 192 10202 Flinta Avslag 72 8 0 564 0 193 10203 Flinta Avslag 114 43 0 910 0 194 10204 Flinta Avslag 56 23 0 564 0 195 10205 Flinta Avslag 187 29 0 241 0 196 10206 Flinta Avslag 30 4 0 564 0 197 10207 Flinta Avslag 8 3 0 920 0 198 10208 Flinta Avslag 10 6 0 666 0 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 47

Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE 199 10209 Flinta Avslag 140 58 0 940 0 200 10210 Flinta Avslag 85 16 0 930 0 201 10211 Flinta Avslag 53 5 0 666 0 202 10212 Flinta Avslag 35 6 0 241 0 203 10213 Flinta Avslag 38 13 0 580 0 204 10214 Flinta Avslag 141 47 0 950 0 205 10215 Flinta Avslag 35 7 0 1000 0 206 10216 Flinta Avslag 221 65 0 873 0 207 10217 Flinta Avslag 14 5 0 925 0 208 10218 Flinta Avslag 77 28 0 241 0 209 10219 Flinta Avslag 433 107 1070 0 0 210 10220 Flinta Avslag 520 122 1070 0 0 211 10221 Flinta Avslag 291 73 1070 0 0 212 10222 Flinta Avslag 203 28 0 0 540 213 10223 Flinta Avslag 196 21 0 955 0 214 10224 Flinta Avslag 9 3 0 558 0 215 10225 Flinta Avslag 96 19 0 950 0 216 10226 Flinta Avslag 0 12 0 595 0 217 10227 Flinta Avslag 74 9 0 945 0 218 10228 Flinta Avslag 144 41 0 564 0 219 10229 Flinta Avslag 95 34 0 990 0 220 10230 Flinta Avslag 460 91 0 888 0 221 10231 Flinta Avslag 107 44 0 905 0 222 10232 Flinta Avslag 363 177 0 558 0 223 10233 Flinta Avslag 339 86 0 873 0 224 10234 Flinta Spån 8 2 1070 0 0 225 10235 Flinta Kärna 7 1 Fragment 0 888 0 226 10236 Flinta Spån 1 1 Fragment 0 558 0 227 10237 Flinta Avslag 1 1 Retusch 0 558 0 228 10238 Flinta Avslag 4 1 Retusch 0 558 0 229 10239 Flinta Kärna Övrig kärna med en 230 10240 Flinta Kärna Kölformig kärna med en 35 1 0 558 0 15 1 0 940 0 231 10241 Flinta Kärna Sidofragment 18 1 Fragment 1070 0 0 232 10242 Flinta Kärna Fragment av mikrospånkärna 3 1 Fragment 1070 0 0 233 10243 Flinta Spån 5 1 Retusch 1070 0 0 234 10244 Flinta Yxa Fragment av slipad yxa/ me 235 10245 Flinta Kombinationsredskap 19 1 Fragment 0 0 2040 5 1 Spån-skrapa/kniv 0 564 0 48 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE 236 10246 Flinta Kärna Övrig kärna med en 237 10247 Flinta Kärna Övrig kärna med en 238 10248 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 13 1 1070 0 0 11 1 1070 0 0 12 1 1070 0 0 239 10249 Flinta Skrapa Enkel 4 1 Avslagsskrapa 0 564 0 240 10250 Flinta Spån 3 1 0 853 0 241 10251 Flinta Kärna Sidofragment 2 1 0 920 0 242 10252 Flinta Spån 1 1 Fragment 0 955 0 243 10253 Flinta Spån 1 1 0 0 2124 244 10254 Flinta Spån 2 1 Fragment 0 0 2183 245 10255 Flinta Kärna Övrig kärna med en 16 1 0 925 0 246 10256 Flinta Spån 1 1 0 925 0 247 10257 Flinta Avslag 15 1 Retusch 0 0 237 248 10258 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 47 1 0 905 0 249 10259 Flinta Spån 14 1 Retusch 0 0 313 250 10260 Flinta Kärna Sidofragment 19 1 Spånkärna 0 606 0 251 10261 Flinta Spån 4 2 Fragment 0 614 0 252 10262 Flinta Kärna Fragment av mikro spånkärna 3 1 0 205 0 253 10263 Flinta Avslag 6 1 Retusch 0 0 2094 254 10264 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 255 10265 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 68 1 316 0 0 21 1 0 661 0 256 10266 Flinta Spån 1 1 0 0 3316 257 10267 Flinta Kärna Övrig kärna med en 258 10268 Flinta Kärna Övrig kärna med en 259 10269 Flinta Kärna Övrig kärna med en 260 10270 Flinta Kärna Övrig kärna med en 37 1 0 915 0 6 1 0 915 0 7 1 0 915 0 118 1 0 241 0 261 10271 Flinta Kniv 3 1 Spånkniv 0 241 0 262 10272 Flinta 24 1 1070 0 0 263 10273 Flinta Borr 2 1 Spånborr 1070 0 0 264 10274 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 98 1 0 606 0 265 10275 Flinta Spån 3 1 0 216 0 266 10276 Flinta 10 1 0 945 0 267 10277 Flinta Kärna Övrig kärna med en 52 1 0 0 1940 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 49

Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE 268 10278 Flinta Avslag 4 1 Retusch 1070 0 0 269 10279 Flinta Spån 2 1 Fragment 0 0 239 270 10280 Flinta Kärna Sidofragment 10 1 Fragment 0 950 0 271 10281 Flinta Borr 2 1 0 950 0 272 10282 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 273 10283 Flinta Kärna Övrig kärna med en 274 10284 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 275 10285 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 16 1 0 548 0 16 1 0 0 3150 57 1 3266 0 0 15 1 3266 0 0 276 10286 Flinta Avslag 4 1 Retusch 3266 0 0 277 10287 Flinta Kärna Övrig kärna med en 22 1 1070 0 0 278 10288 Flinta Avslag 2 1 Retusch 1070 0 0 279 10289 Flinta Mikrospån 1 1 Fragment 1070 0 0 280 10290 Flinta Mikrospån 1 1 0 210 0 281 10291 Flinta Avslag 2 1 Retusch 0 210 0 282 10292 Flinta Spån 2 2 Fragment 0 0 395 283 10293 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 284 10294 Flinta Kärna Övrig kärna med en 13 1 798 0 0 43 1 0 893 0 285 10295 Flinta Kärna 21 1 0 893 0 286 10296 Flinta Kärna Sidofragment 15 1 Fragment 0 893 0 287 10297 Flinta Kärna Övrig kärna med en 288 10298 Flinta Kärna Övrig kärna med en 11 1 0 878 0 9 1 0 878 0 289 10299 Flinta Spån 2 1 Fragment 0 878 0 290 10300 Flinta Spån 8 1 0 0 2057 291 10301 Flinta 10 1 0 0 352 292 10302 Flinta Spån 1 1 0 0 1939 293 10303 Flinta Kärna Övrig kärna med en 294 10304 Flinta Kärna Kölformig kärna med en 295 10305 Flinta Kärna Övrig kärna med en 296 10306 Flinta Kärna Övrig kärna med en 12 1 0 940 0 9 1 0 878 0 34 1 0 0 534 9 1 0 0 534 297 10307 Flinta Spån 2 1 Fragment, retusch 2227 0 0 298 10308 Flinta Avslag 3 1 Retusch 0 0 233 299 10309 Flinta Kärna Sidofragment 28 1 Fragment 0 898 0 50 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE 300 10310 Flinta Kärna Sidofragment 14 1 Fragment 0 898 0 301 10311 Flinta Kärna Övrig kärna med en 302 10312 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 17 1 0 0 356 21 1 0 0 356 303 10313 Flinta Avslag 4 1 Retusch 0 0 2050 304 10314 Flinta Kärna Övrig kärna med en 305 10315 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 306 10316 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 307 10317 Flinta Kärna Övrig kärna med en 308 10318 Flinta Kärna Övrig kärna med en 24 1 0 0 2182 48 1 0 940 0 22 1 0 940 0 5 1 0 940 0 13 1 3018 0 0 309 10319 Flinta 14 1 0 0 228 310 10320 Flinta Övrig kärna med en 311 10321 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 67 1 0 0 370 30 1 0 0 370 312 10322 Flinta Kärna Sidofragment 17 1 Fragment 0 580 0 313 10323 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 314 10324 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 45 1 0 580 0 87 1 0 0 292 315 10325 Flinta Spån 4 1 0 915 0 316 10326 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 317 10327 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 318 10328 Flinta Kärna Övrig kärna med en 55 1 0 915 0 31 1 0 915 0 5 1 3131 0 0 319 10329 Flinta Mikrospån 1 1 0 606 0 320 10330 Flinta Spån 2 1 Fragment 0 606 0 321 10331 Flinta Kniv 4 1 0 606 0 322 10332 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 323 10333 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 31 1 0 606 0 78 1 0 0 395 324 10334 Flinta Kniv Segment 6 1 0 0 240 325 10335 Flinta Pilspets Övrig mikrolit 1 1 Mikrolit? 0 0 240 326 10336 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 43 1 0 0 1495 327 10337 Flinta Skrapa Enkel 67 1 Avslagsskrapa 0 645 0 328 10338 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 19 1 0 0 1474 329 10339 Flinta Kärna Sidofragment 7 1 Fragment 0 0 1474 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 51

Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE 330 10340 Flinta Kärna Sidofragment 8 1 Fragment 0 0 1474 331 10341 Flinta Kärna Handtagskärna med 332 10342 Flinta Kärna Övrig kärna med en 333 10343 Flinta Kärna Övrig kärna med en 18 1 0 0 1464 25 1 0 950 0 10 1 0 950 0 334 10344 Flinta Kärna Sidofragment 34 1 Fragment 0 0 2186 335 10345 Flinta Kärna Sidofragment 34 1 Fragment 0 0 2186 336 10346 Flinta Kärna Övrig kärna med en 337 10347 Flinta Kärna Övrig kärna med en 338 10348 Flinta Kärna Övrig kärna med en 19 1 0 0 2186 17 1 0 0 2188 35 1 0 960 0 339 10349 Flinta Spån 5 3 0 0 353 340 10350 Flinta Spån 2 1 0 0 1492 341 10351 Flinta Kärna Sidofragment 14 1 Fragment 1070 0 0 342 10352 Flinta Kärna Handtagskärna med 343 10353 Flinta Kärna Övrig kärna med en 344 10354 Flinta Kärna Övrig kärna med en 18 1 1070 0 0 14 1 1070 0 0 73 1 0 677 0 345 10355 Flinta Kärna Sidofragment 57 4 Fragment 0 625 0 346 10356 Flinta Kärna Övrig kärna med en 347 10357 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 348 10358 Flinta Kärna Övrig kärna med en 349 10359 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 51 1 0 625 0 32 1 0 625 0 33 1 0 625 0 23 1 0 625 0 350 10360 Flinta Mikrospån 1 1 0 625 0 351 10361 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 352 10362 Flinta Kärna Övrig kärna med en 353 10363 Flinta Kärna Övrig kärna med en 9 1 0 625 0 31 1 0 888 0 28 1 0 0 2058 354 10364 Flinta Kniv 3 1 Avslagskniv 0 0 2058 355 10365 Flinta Spån 6 2 Fragment 0 868 0 356 10366 Flinta Kärna Kölformig kärna med en 357 10367 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 358 10368 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 13 1 0 868 0 18 1 0 868 0 53 1 0 868 0 52 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE 359 10369 Flinta Kärna Övrig kärna med en 360 10370 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 24 1 0 898 0 33 1 0 898 0 361 10371 Flinta Avslag 2 1 Retusch 0 0 2081 362 10372 Flinta Kärna Övrig kärna med en 57 1 0 0 2080 363 10373 Flinta Mikrospån 1 1 0 0 366 364 10374 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 365 10375 Flinta Kärna Övrig kärna med en 79 1 0 687 0 25 1 0 687 0 366 10376 Flinta Kniv Segment 5 1 0 687 0 367 10377 Flinta Kärna Övrig kärna med en 368 10378 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 369 10379 Flinta Kärna Övrig kärna med en 370 10380 Flinta Kärna Övrig kärna med en 76 1 0 553 0 148 1 0 553 0 10 1 0 0 1497 94 1 0 0 498 371 10381 Flinta Avslag 16 1 Retusch 0 0 498 372 10382 Flinta Kärna Sidofragment 7 1 Fragment, retusch 0 0 1493 373 10383 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 68 1 0 0 2048 374 10384 Flinta Kärna Sidofragment 13 1 Fragment 0 0 355 375 10385 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 376 10386 Flinta Kärna Övrig kärna med en 68 1 0 558 0 25 1 0 558 0 377 10387 Flinta Spån 2 2 Fragment 0 558 0 378 10388 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 379 10389 Flinta Kärna Övrig kärna med en 32 1 0 558 0 9 1 0 558 0 380 10390 Flinta Kärna Sidofragment 19 1 Fragment 0 558 0 381 10391 Flinta Kärna Övrig kärna med en 382 10392 Flinta Kärna Övrig kärna med en 383 10393 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 9 1 0 558 0 5 1 0 558 0 201 1 0 635 0 384 10394 Flinta Kärna Sidofragment 16 1 Fragment 0 595 0 385 10395 Flinta Kärna Övrig kärna med en 386 10396 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 47 1 0 883 0 25 1 0 883 0 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 53

Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE 387 10397 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 26 1 0 883 0 388 10398 Flinta Kärna Sidofragment 19 1 Fragment 0 883 0 389 10399 Flinta Spån 2 2 Fragment 0 883 0 390 10400 Flinta Mikrospån 1 1 0 883 0 391 10401 Flinta Kärna Konisk kärna med en platt 392 10402 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 393 10403 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 394 10404 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 8 1 0 883 0 38 1 0 883 0 172 1 0 883 0 484 1 0 0 2187 395 10405 Flinta Avslag 47 1 0 853 0 396 10406 Flinta Kärna Sidofragment 10 1 Fragment 0 955 0 397 10407 Flinta Stickel 3 1 Trolig stickel 0 955 0 398 10408 Flinta Mikrospån 1 2 0 950 0 399 10409 Flinta Kärna Övrig kärna med en 63 1 0 950 0 400 10410 Flinta Spån 19 1 0 888 0 401 10411 Flinta Borr 1 1 0 888 0 402 10412 Flinta Kärna Övrig kärna med en 36 1 0 558 0 403 10413 Flinta Mikrospån 1 1 0 558 0 404 10414 Flinta Skrapa 2 1 Avslagsskrapa 0 558 0 405 10415 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 406 10416 Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar 407 10417 Flinta Kärna Övrig kärna med en 20 1 0 990 0 18 1 0 873 0 269 1 0 873 0 408 10418 Bergart Knacksten 319 1 0 687 0 409 10419 Bergart Knacksten 130 1 0 0 2048 410 10420 Flinta Avslag 3 1 Retusch 0 0 533 411 10421 Flinta Kniv 5 1 Kniv/stickel? 0 210 0 412 10422 Bergart Bearbetad 73 1 0 0 538 413 10423 Kvarts Bearbetat 68 2 0 0 2039 414 10424 Kvartsit 14 1 Avslag 0 0 540 415 10425 Bergart Knacksten 224 1 0 0 3297 416 10427 Flinta Kärnyxa 36 1 0 0 3265 417 10428 Flinta Kärnyxa 46 1 0 955 0 418 10429 Flinta Kärnyxa 41 1 0 625 0 419 10430 Flinta Kärnyxa 69 1 0 853 0 420 10431 Flinta Kärnyxa 93 1 0 848 0 54 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE 421 10432 Flinta Kärnyxa 104 1 0 0 2081 422 10433 Flinta Kärnyxa 49 1 0 0 2020 423 10434 Flinta Kärnyxa 46 1 1070 0 0 424 10435 Flinta Kärnyxa 89 1 Stick 1 0 888 0 425 10436 Flinta Kärnyxa 32 1 0 898 0 426 10437 Flinta Övrigt redskap 17 1 3266 0 0 427 10438 Flinta Övrig flinta 122 1 Förarbete/kärnyxa? 0 558 0 428 10439 Flinta Övrigt redskap 429 10440 Flinta Plattformskärna Övrig kärna med en 36 1 Stick 3 0 241 0 166 1 0 0 231 430 10441 Flinta Knacksten 291 1 0 0 354 431 10442 Flinta Knacksten 461 1 0 672 0 432 10443 Flinta Knacksten 310 1 Stick 1 0 883 0 433 10444 Kvarts Bearbetad kvarts 434 10445 Kvarts Bearbetad kvarts 1 1 0 0 1494 271 1 Stick 3 0 564 0 435 10446 Flinta Mikrolit Övrig mikrolit 1 1 Mikrolit? Stick 2 0 910 0 436 10447 Flinta Övrig flinta 269 1 I morän/gruslager 0 945 0 437 10448 Flinta Övrig flinta 1403 1 0 0 530 438 10449 Flinta Kärnyxa 48 1 327 0 0 439 10450 Flinta Plattformskärna 440 10451 Flinta Plattformskärna Övrig kärna med en Övrig kärna med en 27 1 327 0 0 37 1 327 0 0 441 10452 Flinta Avslag 248 35 327 0 0 442 10453 Flinta Borrspets 3 1 0 0 3265 443 10454 Flinta Kärnyxa 63 1 327 0 0 444 10455 Flinta Plattformskärna Övrig kärna med två eller flera ar 16 1 327 0 0 445 10456 Flinta Avslag 176 54 327 0 0 446 10457 Flinta 0 0 447 10458 Flinta Avslag 364 102 0 635 0 448 10459 Flinta Övrig kärna med två eller flera ar 449 10460 Flinta Övrig kärna med två eller flera ar 450 10461 Flinta Övrig kärna med två eller flera ar 451 10462 Flinta Övrig kärna med en 27 1 0 635 0 44 1 0 635 0 19 1 0 635 0 15 1 0 635 0 452 10463 Flinta Kärnyxa 32 1 Kärnyxa? Fragment 0 635 0 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 55

Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE 42824 6359 56 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Bilaga 3. Plan över grävenheter 210 614 216 205 222 200 620 863 858 868 848 För detaljer, se nästa sida. 595 600 650 666 661 655 2051 2034 Skala 1:1000 0 50 m Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 57

995 990 985 980 975 970 965 960 955 950 945 940 935 930 925 920 915 910 905 898 893 888 883 878 873 868 863 858 853 848 843 687 682 677 672 645 640 635 630 625 620 614 606 580 574 569 564 558 553 548 346 241 1016 1010 1005 1000 0 5 m Skala 1:100

Bilaga 4a. Vedartsanalys Analysprotokoll Vedart på träkol Landskap: Västergötland Socken: Göteborgs stad Fastighet: Göteborg 830:812 RAÄ nr: Göteborg 330 Kategori: Boplats AnalysId: 8652 Anläggning: 260 Provnr: Pnr 736 P. 12 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 1 Analyserat antal: 1 Art: Bark Antal: 1 Kommentar: Bark av lövträd. AnalysId: 8651 Anläggning: 270 Provnr: Pnr 235 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 4 Analyserat antal: 4 Art: Ask Antal: 4 Kommentar: AnalysId: 8649 Anläggning: 270 Provnr: Pnr 281 P.1 Vikt (g): 0,2 Analyserad vikt (g): 0,2 Fragment: 5 Analyserat antal: 5 Art: Ek Antal: 5 Kommentar: Kärnved AnalysId: 8664 Anläggning: 1058 Provnr: Pnr 10002 P.32 Vikt (g): 0,2 Analyserad vikt (g): 0,2 Fragment: 2 Analyserat antal: 2 Art: Lind Antal: 2 Kommentar: AnalysId: 8665 Anläggning: 737 Provnr: Pnr 813 P.7 Vikt (g): 0,8 Analyserad vikt (g): 0,8 Fragment: 5 Analyserat antal: 5 Art: Ask Antal: 5 Kommentar: AnalysId: 8656 Anläggning: 821 Provnr: Pnr 835 P. 8 Vikt (g): 0,2 Analyserad vikt (g): 0,2 Fragment: 3 Analyserat antal: 3 Art: Alm Antal: 3 Kommentar: Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 59

AnalysId: 8650 Anläggning: 836 Provnr: Pnr 842 P.9 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 12 Analyserat antal: 12 Art: Ek Antal: 12 Kommentar: Kärnved AnalysId: 8654 Anläggning: 1243 Provnr: Pnr 563 P. 3 Vikt (g): 0,6 Analyserad vikt (g): 0,6 Fragment: 14 Analyserat antal: 14 Art: Ask Antal: 14 Kommentar: AnalysId: 8653 Anläggning: 1946 Provnr: Pnr3132 P..21 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 7 Analyserat antal: 7 Art: Växtdelar (ört) Antal: 7 Material: Förkolnat Kommentar: Blad och stamdelar av gräs/ört. Endast delvis förkolnade. AnalysId: 8659 Anläggning: 1966 Provnr: Pnr 1976 P. 13 Vikt (g): 0,7 Analyserad vikt (g): 0,7 Fragment: 8 Analyserat antal: 8 Art: Ask Antal: 8 Kommentar: AnalysId: 8660 Anläggning: 2083 Provnr: Pnr 2092 P. 18 Vikt (g): 0,2 Analyserad vikt (g): 0,2 Fragment: 7 Analyserat antal: 7 Art: Alm Antal: 7 Kommentar: AnalysId: 8663 Anläggning: 2105 Provnr: ID10005 P. 33 Vikt (g): 1,0 Analyserad vikt (g): 1 Fragment: 9 Analyserat antal: 9 Art: Alm Antal: 7 Kommentar: Art: Bark Antal: 1 Material: Förkolnad Kommentar: Ej tillvaratagen. Art: Pomoideae Antal: 1 60 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Kommentar: Ej tillvaratagen. AnalysId: 8661 Anläggning: 2108 Provnr: Pnr 2112 P. 19 Vikt (g): 0,4 Analyserad vikt (g): 0,4 Fragment: 2 Analyserat antal: 2 Art: Asp Antal: 1 Kommentar: Art: Tall Antal: 1 Kommentar: Ej tillvaratagen AnalysId: 8655 Anläggning: 2124 Provnr: ID10007 P. 35 Vikt (g): 0,3 Analyserad vikt (g): 0,3 Fragment: 5 Analyserat antal: 5 Art: Hassel Antal: 1 Kommentar: Art: Tall Antal: 4 Kommentar: AnalysId: 8657 Anläggning: 3131 Provnr: Pnr 3141 P. 20 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 7 Analyserat antal: 7 Art: Lövträd Antal: 7 Material: Förkolnad Kommentar: Örtstam AnalysId: 8658 Anläggning: 3266 Provnr: Pnr 3275 P. 22 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 1 Analyserat antal: 1 Art: Lind Antal: 1 Kommentar: AnalysId: 8662 Anläggning: 3318 Provnr: ID10006 P. 34 Vikt (g): 0,4 Analyserad vikt (g): 0,4 Fragment: 1 Analyserat antal: 1 Art: Ask Antal: 1 Kommentar: Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 61

Analysprotokoll Vedart på Makro Landskap: Bohuslän Socken: Göteborgs stad Fastighet: Biskopsgården 830:812 RAÄ nr: Göteborg 330 Kategori: Boplats AnalysId: 9171 Anläggning: Provnr: PM293 Pnr 692 Vikt (g): 0,2 Analyserad vikt (g): 0,2 Fragment: 10 Analyserat antal: 10 Art: Alm Antal: 1 Kommentar: Ej tillvarataget Art: Björk Antal: 1 Kommentar: Ej tillvarataget Art: Ek Antal: 5 Kommentar: Art: Tall Antal: 3 Kommentar: Ej tillvarataget AnalysId: 9176 Anläggning: Provnr: PM252 Pnr2021 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 8 Analyserat antal: 8 Art: Salix sp Antal: 3 Kommentar: Ej tillvarataget Art: Växtdelar Antal: 5 Kommentar: Bärris AnalysId: 9178 Anläggning: Provnr: PM737 Pnr1945 Vikt (g): 0,4 Analyserad vikt (g): 0,4 Fragment: 26 Analyserat antal: 26 Art: Ask Antal: 5 Kommentar: Ej tillvaratagen Art: Ek Antal: 5 Material: Kommentar: Ej tillvaratagen Art: Hassel Antal: 15 Kommentar: Art: Lind Antal: 1 Kommentar: Ej tillvaratagen 62 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

AnalysId: 9189 Anläggning: Provnr: PM1058 Pnr2022 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 8 Analyserat antal: 8 Art: Al Antal: 1 Kommentar: Art: Ask Antal: 3 Kommentar: Art: Ek Antal: 4 Kommentar: AnalysId: 9195 Anläggning: Provnr: PM1070 Pnr3341 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 6 Analyserat antal: 6 Art: Ask Antal: 2 Kommentar: Art: Ek Antal: 3 Kommentar: Ej tillvaratagen Art: Salix sp Antal: 1 Kommentar: AnalysId: 9192 Anläggning: Provnr: PM1097 Pnr3262 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 3 Analyserat antal: 2 Art: Lövträd Antal: 1 Kommentar: cf Alnus sp Art: Ek Antal: 2 Kommentar: Ej tillvaratagen AnalysId: 9194 Anläggning: Provnr: PM1946 Pnr3261 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 4 Analyserat antal: 4 Art: Ek Antal: 4 Kommentar: Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 63

AnalysId: 9177 Anläggning: Provnr: PM1966 Pnr1977 Vikt (g): 0,4 Analyserad vikt (g): 0,4 Fragment: 26 Analyserat antal: 26 Art: Ask Antal: 21 Kommentar: Art: Ek Antal: 5 Kommentar: AnalysId: 9186 Anläggning: Provnr: PM2227 Pnr 3263 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 6 Analyserat antal: 6 Art: Ek Antal: 3 Kommentar: Art: Lövträd Antal: 3 Kommentar: AnalysId: 9175 Anläggning: Provnr: PM3010 Pnr3264 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 5 Analyserat antal: 5 Art: Ek Antal: 5 Kommentar: AnalysId: 9169 Anläggning: Provnr: PM3018 Pnr3260 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 15 Analyserat antal: 15 Art: Tall Antal: 15 Kommentar: AnalysId: 9170 Anläggning: Provnr: PM3131 Pnr3299 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 5 Analyserat antal: 5 Art: Ek Antal: 4 Kommentar: Art: Salix sp Antal: 1 Kommentar: Litet fragment, ej tillvarataget 64 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

AnalysId: 9193 Anläggning: Provnr: PM3266 Pnr3298 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 7 Analyserat antal: 7 Art: Ask Antal: 1 Kommentar: Art: Ek Antal: 4 Kommentar: Art: Lind Antal: 1 Kommentar: Art: Salix sp Antal: 1 Kommentar: AnalysId: 9188 Anläggning: Provnr: PM3286 Pnr3296 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 6 Analyserat antal: 6 Art: Ek Antal: 5 Kommentar: Art: Tall Antal: 1 Kommentar: Ej tillvaratagen AnalysId: 9187 Anläggning: A11270 Provnr: Pnr 12769 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 11 Analyserat antal: 11 Art: Ek Antal: 7 Kommentar: Ej tillvaratagen. Kärnved Art: Gran Antal: 1 Kommentar: Ej tillvaratagen Art: Tall Antal: 3 Kommentar: AnalysId: 9191 Anläggning: Provnr: PM11314 Pnr12771 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 1 Analyserat antal: 1 Art: Tall Antal: 1 Kommentar: Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 65

AnalysId: 9190 Anläggning: Provnr: PM11325 Pnr12770 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 4 Analyserat antal: 4 Art: Ask Antal: 1 Kommentar: Art: Hassel Antal: 2 Kommentar: Art: Tall Antal: 1 Kommentar: 66 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Bilaga 4b. Makroanalys Makrofossilanalys av prov från Göteborg 330 SU PM282 Träkol x Id2021 PM293 Träkol xx Id692 Björkfrukter xx (ej brända) PM737 Träkol xxxx Id1945 PM1058 Träkol xx Id? Cerealie sp. (ospec. Säd) 2 delar PM1097 Träkol x Id3262 PM1946 Träkol xx Id3261 PM1966 Träkol xxx Id1977 Corylus avellana (hassel-nötskal) 1 PM2227 Träkol x Id3263 PM3010 Träkol xx Id3264 PM3018 Träkol xx Id3260 PM3131 Träkol xx Id3299 PM3266 Träkol xx Id3298 PM3286 Träkol xx Id3296 PM3341 Träkol xxx Id1070 (?) PM11325 Träkol xxx Id12770 PM12769 Träkol xx Id11270 PM11314 Träkol x Id12771 Kommentar Proverna har flotterats på sedvanligt sätt där jorden upplösts i en vanlig hink och där den starkt upprörda suspensionen dekanterats över siktar med minsta diameter av 0,5 mm. Det på det sättet frampreparerade materialet har sedan analyserats genom ett stereomikroskop i förstoringar mellan 8 till 50 gånger. Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 67

Som framgår av listan ovan har inslaget av frön/frukter eller andra identifierbara växtdelar varit mycket sporadiskt förekommande. Ett större eller mindre inslag av träkol har dock funnits i alla prov. Antalet x-tecken illustrerar mängderna ifråga där x anger mer eller mindre sporadiska noteringar och där xxx anger att träkol förekommit mycket rikligt. Ett antal björkfrukter fanns i PM293 men dessa var inte brända och relaterar med all säkerhet till mer eller mindre recent spridning av sådana. Noterbara är emellertid två delar av oidentifierbar säd (Cerealie sp.), vilka framkom ur PM1058. Dessa var också brända och kan därmed vara gamla. Vidare påträffades en skaldel av hasselnöt i PM1966. Även detta var bränt och har förutsättningar att vara gammalt. 68 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Bilaga 5. 14 C-dateringar Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 69

70 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 71

72 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Bilaga 6. Profilplaner (Skala 1:20, nedminskade till skala 1:25.) Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 73

74 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus