Odlingssystem i höstvete

Relevanta dokument
Odlingssystem i höstvete 2013

Odlingssystem i höstvete 2014

Odlingssystem i höstvete 2016

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post:

Fem odlingssystem i höstvete, LS Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, Bjärred E-post:

Odlingssystem i höstvete 2010 Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

odlingssystem i höstvete

Odlingssystem i höstvete

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

odlingssystem i höstvete

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Kvävestrategi i höstvete

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Kväveform och strategi i höstvete

Kvävebehov hos olika maltkornssorter

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Två såtidpunkter i höstvete

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

Sortanpassad kvävegödsling

Såtid höstvete och vårsäd

Vi ser ingen omkullkastning av sorternas

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1

Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING

Kvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Bekämpning av svartpricksjuka

Kvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426

Bekämpning av svartpricksjuka

Svampsjukdomar i vårkorn

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i

Kvävestrategi i höstvete

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Växjö möte 3 december 2014

Hur utvecklar vi svensk. Nils Yngveson

Kvävestrategi i höstvete

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Kväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 2018

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Proteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Bekämpning av svartpricksjuka

Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Kvävepass med Gunsorna

Sortförsök i höstvete

Svampförsök i korn. Växtskydd

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.

Sortförsök i höstvete

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661

Nordic Field Trial System Version:

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Kvävestrategi i höstvete

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Växjö möte 4 december 2012

Västerås NPK-stege i vårkorn

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Växjö möte 8 december 2015

Växjö möte 6 december 2016

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Växtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Växjö möte 4 december 2013

NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Kväve i höstvete 2013

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

Försöksåret 2012/2013

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Etablering och snigelförsök

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Transkript:

Nils Yngveson, HIR Skåne, Bjärred E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Odlingssystem i höstvete SAMMANFATTNING Årets försök med stigande odlingsintensitet i höstvete bekräftar tidigare års resultat, kostnaderna för are odlingsformer är för höga för att de skall bli lönsamma. 215, i likhet med tidigare år i försöksserien, ger den återhållsammare odlingsintensiteten (i försöksplanen kallad ) återigen den högsta lönsamheten. De två are odlingssystemen har förvisso gett en avkastningsökning, men dessa har varit alltför blygsamma för att kunna betala sig, särskilt gäller detta den mycket a odlingsintensiteten. Med ökande avsalupris ökar lönsamheten för odlingsintensitet, men då avkastningsökningen för are odlingsformer är blygsam blir lönsamhetsökningen fortfarande störst i det ½-a odlingssystemet. Produktionskostnaden i förhållande till skattat avsalupris måste alltid hållas under uppsikt för lönsam höstveteodling, för odlingsformer utan lönsamhetskrav hänvisas till Vetemästaren. Troligtvis är det framförallt två faktorer i den ½-a odlingsintensiteten som ger störst utväxling av de ingående insatserna: 1. Kvävegödsling vid två tillfällen, ingen tidig giva, men en 1 / 3 i stråskjutningens slutskede. 2. Svampbehandling vid två tillfällen, den första för att skydda flaggbladet, den andra axet. Inledning och bakgrund Hösten 29 inleddes en försöksserie i Skåneförsökens regi med odlingsintensitetsförsök i höstvete. Försök med stigande odlingsintensitet har till uppgift att försöka komma fram till den lönsammaste intensiteten för höstvete över en tidsperiod. Huvudfrågeställningen är: Vilken intensitet i odlingen ger bäst lönsamhet, prärie eller tysk? I försöken provas ökande intensitet av insatsmedel som sort, utsädesmängd, kvävegödsling och svampbehandling. Åtgärder därutöver vilka mer eller mindre påtagligt inverkar på lönsamheten provas i andra försöksserier. Förutom den ovan angivna huvudanledningen till denna typ av försök har också den på senare år omdiskuterade avtagande skördeökningen i höstvete föranlett en fortsättning av försöksserien. I det nya upplägget av serien har därför ett så kallat mycket t lagts in. Det mycket a odlingssystemet beskriver en odlingsintensitet som inte praktiseras för närvarande, men om den avtagande skördeökningen bottnar i en alltför snål användning av insatsmedel borde utfallet i maxledet indikera detta. Försöksupplägget ger inte ett faktiskt svar på vilken del av intensitetsökningen som ger mest effekt på avkastning, kvalitet och lönsamhet utan återspeglar skillnaden som helhet mellan systemen. Material och metoder I försöksserien provas två sorter i fyra utsädesmängder, i fyra kvävenivåer och i fyra växtskyddsupplägg. Sorterna har valts efter tänkt användning. Sorten representerar därför kvarnvetesegmentet medan företräder bränneri/stärkelsevete, båda med hög avkastningspotential. De två sorterna provas var för sig i fyra stigande intensiteter. För försöksplan med utsädesmängder och kvävemängder, se tabell 1a. Skillnaden i utsädesmängd uttryckt som kg/ha är förhållandevis liten mellan sorterna varför ingen hänsyn tagits till detta i den ekonomiska sammanställningen. Kvävegödslingen vid tidpunkt 2 (1:a våren) sker givetvis först när gällande spridningsregler så medger! I tabell 1b presenteras växtskyddsinsatserna vid stigande intensitet. För kostnadssammanställning, se tabell 2. 172 SKÅNEFÖRSÖK SVERIGEFÖRSÖKEN 215

Tabell 1a odlingssystem SORTER UTSÄDESMÄNGD kärnor/ m 2 kg/ ha KVÄVE tidpunkt 1 2 3 4 kg N/ha kg N/ha kg N/ha kg N/ha totalt kg N/ha och 2 1 - - 12-12 och 25 125 - - 12 6 18 och 3 15-6 12 6 24 och 35 175 2 8 12 8 3 Tidpunkter kvävegödsling 1. Myllas i samband med sådd som MAP (NP 12-23). 2. Första gången det är farbart efter den 1/3, men före den 1/4! 3. Huvudgiva, mellan den 1/4 och 2/4. 4. I DC 37-39. Tabell 1b VÄXTSKYDD TILLVÄXT- REGLERING odlingssystem Tidpunkt DC 13-22 * DC 31-32 DC 37-39 DC 59 DC 32 - - - - - - -,8 Aviator Xpro,8 Armure -,5 Jenton -,25 Flexity,8 Armure - +,8 Aviator Xpro,25 Flexity +,5,5 Jenton,8 Sportak,8 Armure,4 Moddus M Jenton +,6 Proline +,8 Aviator Xpro * DC 13-22 höstbehandling Tabell 2 KOSTNAD KOSTNADER FÖRDELNING ÖVERFARTER odlingssystem insatser * arbete & växtskydd gödning växtskydväxtr. till- utsäde gödning i systemet maskiner svamp tillväxtreg. antal antal antal 471 4 1 249 1 927 5 1 874 954 2 2 1 22 6 2 498 1 34 3 3 1 818 7 3 921 2 391 222 4 4 1 * inklusive körning SVERIGEFÖRSÖKEN 215 SKÅNEFÖRSÖK 173

Resultat Statistik avkastning: CV 4,1 LSD,73 Statistik proteinhalt: CV 4,2 LSD,7 Statistik hl-vikt: CV 1,2 LSD 1,3 1 85, 81,5 81,5 82,1 1 1 1 79,9 1,68 73,5 13,28 76,1 75,9 75,3 8, 75, 9,8 11,5 12, 12,4 9,1 1,5 11,2 11,7 7, 65, protein % hl-vikt kg/hl 6, Intensitet i kvarn-höstvete (LS3-911) 215. 4 försök Skåne 55, Statistik avkastning: CV 4,1 LSD,73 Statistik stärkelsehalt: CV,8 LSD,8 Statistik hl-vikt: CV 1,2 LSD 1,3 1 85, 1 1 1 79,9 1,68 81,5 81,5 82,1 73,5 13,28 76,1 75,9 75,3 8, 75, 7,8 7,2 7, 69,3 69,4 69,4 68,9 68,5 7, 65, hl-vikt kg/hl stärkelse % 6, Intensitet i stärkelse-höstvete (LS3-911) 215. 4 försök Skåne 55, 174 SKÅNEFÖRSÖK SVERIGEFÖRSÖKEN 215

Statistik avkastning: CV 4,4 LSD,47 Statistik proteinhalt: CV 3,9 LSD,4 Statistik hl-vikt: CV 1,4 LSD 1 1 84, 1 1 1 8,7 1,76 82,3 82,5 13,9 82,9 13,4 78,3 78,3 78,4 82, 8, 78, 1,1 11,6 12,1 12,5 76,2 9,5 1,7 11,4 11,9 76, protein % 74, hl-vikt kg/hl Intensitet i kvarn-höstvete (LS3-911) 213-215. 11 försök Skåne 72, Statistik avkastning: CV 4,4 LSD,47 Statistik stärkelsehalt: CV,8 LSD,5 Statistik hl-vikt: CV 1,4 LSD 1 1 85, 1 82,3 82,5 82,9 83, 1 8,7 13,9 13,4 81, 79, 1 1,76 78,3 78,3 78,4 77, 76,2 75, 72,2 71,6 71,1 7,9 71,1 7,7 7,1 69,9 73, 71, 69, hl-vikt kg/hl stärkelse % 67, Intensitet i stärkelse-höstvete (LS3-911) 213-215. 11 försök Skåne 65, SVERIGEFÖRSÖKEN 215 SKÅNEFÖRSÖK 175

2 1 13,28 1 1 1 1,68 1 1 1 9 37 9 999 9 839 9 497 9 654 9 44 6 442 6 91 Lönsamhet vid stigande intensitet i kvarn-höstvete 215. 4 försök Skåne, vetepris aug -15 (1 12 kr/t) 2 1 13,28 1 1 1 1,68 1 1 1 11 977 13 181 13 151 12 344 12 966 12 264 9 754 9 53 Lönsamhet vid stigande intensitet i kvarn-höstvete 215. 4 försök Skåne, pool-pris 1-15 (1 37 kr/t) 176 SKÅNEFÖRSÖK SVERIGEFÖRSÖKEN 215

2 1 13,28 1 1 1 1,68 1 1 1 9 499 9 515 8 646 5 117 Lönsamhet vid stigande intensitet i stärkelse-höstvete 215. 4 försök Skåne, vetepris aug -15 (1 7 kr/t) 9 839 9 919 8 413 5 48 2 1 13,28 1 1 1 1,68 1 1 1 12 169 12 697 11 959 12 686 13 231 11 866 8 429 8 821 Lönsamhet vid stigande intensitet i stärkelse-höstvete 215. 4 försök Skåne, pool-pris 1-15 (1 32 kr/t) SVERIGEFÖRSÖKEN 215 SKÅNEFÖRSÖK 177

2 1 13,9 13,4 1 1 1,76 1 1 1 1 9 392 1 36 9 651 9 949 1 118 9 299 6 617 6 796 Lönsamhet vid stigande intensitet i kvarn-höstvete 213-215. 11 försök Skåne, vetepris aug -15 (1 12 kr/t) 2 1 13,9 13,4 1 1 1,76 1 1 1 1 12 82 13 198 12 924 9 967 12 769 13 416 12 639 1 214 Lönsamhet vid stigande intensitet i kvarn-höstvete 213-215. 11 försök Skåne, pool-pris 1-15 (1 37 kr/t 178 SKÅNEFÖRSÖK SVERIGEFÖRSÖKEN 215

2 1 13,9 13,4 1 1 1,76 1 1 1 1 9 715 9 65 8 617 1 185 1 79 8 778 5 532 5 689 Lönsamhet vid stigande intensitet i stärkelse-höstvete 213-215. 11 försök Skåne, vetepris aug -15 (1 7 kr/t) 2 1 13,9 13,4 1 1 1,76 1 1 1 1 12 45 12 768 11 89 13 5 13 376 12 118 8 882 9 16 Lönsamhet vid stigande intensitet i stärkelse-höstvete 213-215. 11 försök Skåne, pool-pris 1-15 (1 32 kr/t) SVERIGEFÖRSÖKEN 215 SKÅNEFÖRSÖK 179

2 16, 1 1 1 1,76 13,9 13,4 14, 12, 1 1, 9 392 9 715 1 36 9 65 9 651 8 617 9 949 1 185 1 118 1 79 9 299 8 778 6 617 5 532 6 796 5 689 Lönsamhet kvarn vs stärkelse-höstvete 213-215. 11 försök Skåne, vetepris aug -15 2 16, 1 1 1 1,76 13,9 13,4 14, 12, 1 12 82 12 45 13 198 12 768 12 924 11 89 9 967 8 882 12 769 13 5 13 416 13 376 12 639 12 118 1 214 9 16 1, Lönsamhet kvarn vs stärkelse-höstvete 213-215. 11 försök Skåne, vetepris pool-pris 1 215 18 SKÅNEFÖRSÖK SVERIGEFÖRSÖKEN 215