Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Relevanta dokument
Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Jämförelse med uppsatta mål

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

En utlokaliserad energiproduktion

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Vi tror på kraften i förnyelsebar energi

Lantbruk och landsbygd

Rörflen till Strö och Biogas

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB

hållbar affärsmodell för framtiden

Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vårt ansvar för jordens framtid

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Slutrapport Rörflen som affärsidé Nya rörflenaffärer

* * * * * Bioenergigårdar i ett nytt landskap Lägesrapport. 1. Inledning. Övergripande om projektet. ringförframtiden * * 1.1

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Alltid det svarta fåren!

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

Mjölkkon & biologisk mångfald

Energiodlare och användare tillsammans

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB

Resilienta mikroregioner

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Jordbruk, biogas och klimat

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Vindpark Töftedalsfjället

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?

Energihushållning i växtodling

Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel?

Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål

Energikällor Underlag till debatt

Landsbygdsprogrammet

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Bio2G Biogas genom förgasning

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Energieffektivisering i växtodling

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang:

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Innehåll

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Skellefteå Kraft på kartan

Kraftsamling Biogas och samverkansplattformem Biogas Väst. Hanna Jönsson Miljöavdelningen, Västra Götalandsregionen 6 sept 2017

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Energisituation idag. Produktion och användning

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Biogas och miljön fokus på transporter

Förbränning av energigrödor

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Ola Pettersson. Vägen mot minskad användning av fossil energi på gården, idag och i morgon

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

När oljan blivit för dyr- det svenska lantbrukets framtida drivmedelsförsörjning - Slutrapport

Hvam seminaret 22/ Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst

Transkript:

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans

Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla och förmedla kunskap till nytta för dess näringar

Hur kan rörflen bidra i samhällsutvecklingen? Vi har bara ett jordklot! Idag förbrukar vi resurser motsvaraande 3-5 jordklot!

Industrialiseringen på 1800-talet > utvinning av fossil energi -> naturgas, kol och olja Fossila bränslen = olja, kol, naturgas som bildats under lång förhistorisk tid via högt tryck och hög temperatur. De senaste ca 150 åren storskalig utvinning av material från jordens innandöme, förbränning och utsläpp i atmosfären = obalans => Global uppvärmning växthuseffekt klimatpåverkan - försurning av mark och vatten - andra föroreningar i naturen, rubbade ekosystem.

Globala mål: max +2 grader medeltemperatur max 400 ppm koldioxidekvivalenter jfm förindustriell nivå År 2010 +0,8 grader ökning av medeltemperaturen År 2011 global koldioxidhalt 390,1 ppm (+100 senaste ca 100 åren)

Före 1900-talet - all matproduktion var ekologisk! NU i huvudsak fossilberoende mat Handels-/konstgödsel och bekämpningsmedel kraftigt fossilberoende! Ca 7 kalorier fossilt bränsle behövs för att tillverka 1 kalori mat!

Energi till svenskt lantbruk Totalt ca 3,6 TWh/år (direkt energi) Källa: SJV 2010:16 samt underlagsrapport Baky m.fl. 2010 (JTI)

Energi till svenskt lantbruk Totalt ca 3,6 TWh/år (indirekt energi) Totalt ca 3,6 TWh/år (indirekt energi) Källa: SJV 2010:16 samt underlagsrapport Baky m.fl. 2010 (JTI)

Fossila råvaror o fossil energi -basen i det moderna samhället! Används vid tillverkning och som råmaterial i olika produkter, tex : möbler, vägar, plastprylar, leksaker, elektronik, datorer, skrivare, telefoner, kemikalier etc.

NU EN BIOBASERAD SAMHÄLLSEKONOMI ett regeringsuppdrag om forskningsstrategi till Formas, Energimyndigheten och Vinnova.

Biomassa Organiskt material som kommer från växternas fotosyntes och som kan utgöra råvara till många av samhällets produkter. Ex på råvaror att förädla: ved, flis, gräs, strå t.ex. RÖRFLEN, växter från skog och åker

Varför rörflen? Kan odlas i hela Sverige med möjlighet till goda skördar även i norr. Flerårig gröda som med rätt skötsel kan odlas i 10-15 år Vanliga jordbruksmaskiner kan användas vid anläggning och skörd Slåtter sen höst eller tidig vår och vårbärgning ger torrt material till bränsle eller strö medan grön sommarskörd kan användas som bigasråvara Bränsleegenskaperna förbättras av vinterns urlakning Kan balas, fälthackas och briketteras 1 hektar rörflenvall kan producera ca 15 000-35 000 kwh 4-10 ton Ts eller 7-8 ton grön skörd. Marknadspriser som ger förutsättningar för lönsam odling Rörflen ger vall-, gårds- & restaureringsstöd

Jordbruksverket fokuserar på Salix och Rörflen -energieffektiva åkerbränslen!

2013 Ca 800 hektar Rörflen motsvarande 13-30 GWh/år Potential: enl Jordbruksverkets rapp 2008:7 Kartläggning av mark som tagits ur produktion Nettot av nedlagd mark, överodling av vall och den mark som överförts till annan användning är 600-700 000 hektar motsvarande 12-24 TWh Mål år 2020 för åkerenergi hos Energimyndigheten: En ökning med 6 8 TWh från jordbruket, räknat från 2009

Bioenergigårdar i ett nytt landskap En fortsättning på projekt Ökad produktion av biobränsleråvara -minskat oljeberoende 2006-07 420 ha rörflen etablerades: 160 ha i Umeåomr. 260 ha i Skellefteåomr. Totalt 45 odlare Skellefteå Kraft

Nya former för utvecklingsarbete! Unikt samverkansprojekt med alla aktörer i produktionskedjan: råvaruproducenter, förbrukare och forskare. 4 delprojekt 3 års projekttid 1/7 2008-30/6 2011 Förlängt till 2011-12-31 Budget totalt ca 55 miljoner kr 34 Projektutförare: Kust: Inland: Forskning: SLU Skogen: Storskaligt rörflensystem Hushållningssällskapet & Maskinring Norr Hushållningssällskapet Norra Skogsägarna Småskalig rörflenanvändning

Produktionssamverkansområden Ny teknik Ny kunskap Nya metoder Nya samarbetsformer Nyckel till etablering av 420 ha 3-åriga leveranskontrakt med energibolagen. Dåva-2 Maskinring Norr som mellanliggande kontraktspart Bönder

Inlandsprojektet Rörflen i Skogslandet Bakgrund: Tusentals hektar obrukade odlingsmarker Samhällets miljömål, Förnybar energi, Arbetstillfällen Fokus: Kompetensutveckling av markägare, odlare, entreprenörer Utveckling av småskaliga produktionskedjor, från råvara till slutkund, med nya metoder, affärsmodeller, samverkansformer, värdehöjande beredning och teknikutveckling. Kunskapsuppbyggnad och utvärdering av torvmarksodlad rörflen Projektfinansiärer:

Fårträsk 6 ha restaurerad myrodling där SLU forskat om klimatpåverkan och skördeoptimering med reglerbar vattennivå.

Glommersträsk -från frö till färdig värme! Sveriges första mobila brikettanläggning utvecklad för stråråvara.

Skörd Rörflen Skörderesultat levererad energi odlingssäsongerna 2008/09, 09/10 och 10/11 i Västerbotten Skördesäsong 08/09 09/10 10/11 Antal odlare lev till UE/SK 37 34 31 Skördad areal för energi, ha 359 327 238 Skörd, ton 1 504 1 602* 1 064 Skörd, ton/ha 4,2 4,9* 4,5 Levererad energi, MWh 4 800 4 676 3 985 MWh/ha 13,4 14,3 16,7 *Dessa värden påverkas starkt av inleverans hösten 2009 - mycket fuktig rörflen! Vårens skörd 2012 levererades som strö, foder och bränsle. Bränsle till Ske-Kraft har lagrats över sommaren och körts in höst.

Nytt nationellt rörflenprojekt Rörflen som affärsidé Nya rörflenaffärer PROJEKTETS MÅL Utveckla användningen av rörflen - > nya affärer -> utveckla och expandera rörflenodlingen För att klara konjunktursvängningar på energimarknaden används rörflen som strö i affärskonceptet. Mer rörflenodling på outnyttjade arealer -> tillföra samhället mer förnybar energi - stärka landsbygdens lokala ekonomi - bidra positivt i klimatfrågan Samverkan med SP om förbränningstester - tre nya värmecentraler - fem nya bränsle- eller värmekunder - rörflen som biogasråvara 1000 ha år 2015 - nationellt nätverk - rörflen i minst en ny process (för framställning av värme, el och/eller drivmedel) - kunskapsspridning o omvärldsbevakning. Projektbudget ca 1,6 milj. kr för aktiviteter 2013-14

www.bioenergiportalen.se

Hur kan DU bidra till fler rörflenaffärer? Möjlighet att arbeta i projektet med timersättning Offert: VAD, VAR, NÄR, HUR, VARFÖR? Dialog och rapport om hur det gick Tex Träff med möjliga kunder och samarbetspartners Nedlagd tid faktureras projektet enligt ö.k. Ju fler som jobbar sida vid sida desto snabbare och bättre resultat!

Grönskördad rörflen till biogas? Vårskördad rörflen till strö? Forskning pågår mer praktisk erfarenhet behövs! Frågor att besvara: Skördetidpunkt för mesta möjliga metanutbyte/ha + uthållig vall? 1 eller 2 skördar i relation till utbyte och insatt energi+gödsel = ekonomi? Ekonomi för grön skörd till biogas jämfört med 1 grön skörd+1 torr vårskörd till strö? Optimal grad av sönderdelning? Fälthackat eller balat och sönderdelat vid biogasanläggning? Forskning har gjorts bl.a. i Finland, Lettland, Danmark, Västra Götaland Karin Eliasson forskar om gasutbyte och sönderdelning JTI skickat in ansökan om praktiska försök i Vännäs

TACK!