esvar till frågor i frisörkunskap HÅR OCH KEMI av Lars och Ann Dahlstrand

esvar till frågor i frisörkunskap HÅR OCH KEMI av Lars och Ann Dahlstrand i frisörkunskap eisbn 978-91-86336-38-7 av Lars Dahlstrand och Ann Dahlstrand 1998-2014 D&D Förlag AB, Lars och Ann Dahlstrand All rights reserved. No part of this publication may be reproduced or transmitted in any form or by any means, electronic or mechanical, including photocopying, recording, storage in an information retrieval system, or otherwise, without prior permission of the publisher. While all reasonable care has been taken in the preparation of this book the publisher cannot accept any legal responsibility or liability for any errors or omissions or the consequences thereof. D&D förlag AB Nygatan 19 A SE-272 38 BRANTEVIK Telefon: 0414-22055 www.dodforlag.se 1 D&D

till Hår och kemi Håret 1. Att skydda mot värme och kyla. 2. Ullhår, långhår, borsthår. 3. Hårstrånas spänst minskar i ordningen av vatten, ammoniak, permanentvätska. 4. Allsidig kost, motion och frisk luft. 5. Vinterklimat gör inomhusluft mycket torr, vilket leder till statisk elektricitet i håret, som också förlorar sin smidighet. Sommarklimat gör att håret behåller sin fuktighet. 6. Skönhetsvård. 7. Fint, normalt, grovt. 8. Intill hårbotten. 9. Hårets tvärsnitt. 10. a) ca 50-60 cm. b) ca 1 cm/månad. 11. Keratin, som är en sorts protein. 12. 20-30. 13. ca 150 000. 14. Rödhår. 15. Arvsanlag. 16. Blonda hår växer tätare än andra. 17. Tätast på hjässan, glesast runt hårfästet. 18. Vid hårpapillen. 19. Växer under växtfasen 2-6 år. Växtfasen övergår i vilofasen, som är 4-6 månader. Därefter kommer övergångsfasen i ca 3 veckor. 20. Hårstrånas tvärsnitt och växtriktningen genom huden. 21. Rakt hår hos barn kan i tonåren bli lockigt och senare åter bli rakt. 22. a) Fjällskikt. b) Fiberstam. c) Kitt. 23. Hårroten är lökformad och innesluten i hårsäcken vid hårpapillen där blodkärl finns. Roten intill papillen har levande celler, vilka delas så att hårstrået växer till. 24. I hårroten. 25. I tillväxtdelen vid papillen. 26. Intill papillen. 27. Att smörja/skydda hud och hår. 28. Talg. 29. Vid kyla, rädsla, feber. 30. Nej. 31. Vid schamponering, före, under, efter. 32. Blir formbart så länge det är vått. 33. Gamla toppar, som preparerats genom många behandlingar. Man anser att kittet inte längre binder. 34. Från blodet. 35. Keratin (=hårprotein). 36. Hårmolekylen är mycket stor och spiralformad. 37. a) Fett smörjer/skyddar hårstråna och svett bevarar fuktighet. Fukten gör stråna smidiga. b) Mjölksyra (ett AHA-ämne), karbamid och salt. 38. I hela hårstrået. 39. Grovlek (kallas inom branschen ofta kvalité), struktur (uppbyggnad), textur (ytbeskaffenhet), hygroskopisk effekt (fuktupptagning), elasticitet (spänst), plasticitet (formbarhet). 40. Sol och salta bad, blondering, färgning, permanentning, värmeborstning. 41. Före permanentning, före färgförändrande behandling, före klippning. 42. a) Elastisk betyder: har spänst. b) Plastisk betyder: är formbart. 43. a) Struktur är uppbyggnad, b) Textur är ytbeskaffenhet. 44. Genom sträckprov t.ex. med hållfasthetsmätare. Huden 45. Skydda och hålla samman inre organ samt förmedla känsel. 46. Överhuden, läderhuden, underhuden. 47. Celler bildas i överhudens tillväxtlager. Cellerna skjuts uppåt till det yttre och förhornas där till ett hornlager. Vid nötning och tvättning faller celler i hornlagret bort. 48. Pigmenten bildas i överhudens tillväxtlager och fungerar som skydd mot UV-strålning från sol och solarielampor. 2

- Hår och kemi 49. a) Kyla kroppen, tillföra fuktbevarande ämnen till hud och hår, avlägsna restprodukter från livs processerna (hjälporgan till njurarna). b) Ge signaler om kyla, värme, beröring tryck, smärta,... 50. Salt, karbamid (urinämne), mjölksyra och fett. 51. Bristande fettproduktion från talgkörtlarna. 52. Ämnen i kroppens utsöndring bildar med luften illaluktande rester, som vi vill bli kvitt. 53. Huden har hydrofila och lipofila kanaler. De hydrofila är envägskanaler som kan släppa ut vatten och däri lösta ämnen. Dessa envägskanaler är den väsentliga delen av barriären. De lipofila kanalerna kan släppa in fett/olja och däri lösta ämnen, exempelvis cortisonsalva. 54. Talgkörtel, hårsäck, blodkärl, lymfkärl, svettkörtlar och nerver. 55. I överhudens undre del. 56. Fettceller. 57. Huden måste försiktigt vänja sig vid bestrålningen, så att pigmenten hinner aktiveras som skydd. Olika personer har olika förmåga att utstå strålningens UV-ljus. Risk för brännskador. Hår- och hudförändringar, allergi 58. a) Försiktigt fråga om kunden är medveten om saken. b) Dermatolog. 59. a) Överbehandling av håret. b) Sjukdom. 60. Ökar med åldern och är i 20-årsåldern ca 30 strån, 40-årsåldern ca 60 strån, 60-årsåldern ca 120 strån. 61. Många män börjar tappa hår i 20-årsåldern. Flintskallighet är ärftlig. Kvinnor behåller i allmänhet håret. 62. Låta flinten synas, skyla över med kvarvarande hår, skaffa toupé (delperuk). 63. a) Man kan skämta om det. b) Försöka seriöst förklara flintskallighet och hjälpa till att ev. skaffa toupé (delperuk). 64. Ärftlighet, febersjukdom, ätstörning. 65. Efter en tid, 2-6 månader efter exempelvis febersjukdom, graviditet. 66. a) Tillfällig fläckskallighet. b) Total skallighet. c) Total hårlöshet över hela kroppen. 67. a) Som absolut kala runda fläckar på huvudet. b) Börjar med en eller flera kala fläckar, som kan förstoras. Efter en tid växer nytt hår ut. Det nya håret kan vara grått. 68. Okänd. Kan vara stress, dåligt allmäntillstånd, bakomliggande sjukdom. 69. Taktfullt informera om upptäckten. Rekommendera kunden att konsultera läkare för undersökning om bakomliggande sjukdom föreligger. 70. Mjäll är hudrester från onormalt snabb hudavlagring. 71. Ärftlig folksjukdom. 72. Som stearinliknande fläckar, vilka under schamponering förs bort. Kvar blir röda fläckar på hårbotten. Kan uppträda på hela kroppen t. ex. på hårbotten och runt öronen, men troligen på knän och armbågar. 73. a) Med salvor, bad och solarium. b) Rengöra håret med klassisk inpackning, vilket är skonsamt mot den underliggande tunna huden. 74. Ja, i de flesta fall. 75. Onormalt stor talgavsöndring. 76. a) Torr. b) fet/oljig. 77. Seborré sicca, seborré oleosa, seborréiskt eksem. 78. Nej. 79. Rekommendera läkarbesök. 80. a) En art av seborré hos spädbarn. b) Med barnolja. 81. a) Samlingsnamn för kvisslor, finnar, pormaskar. b) Rengöring och uttorkning. 82. Ja. 83. Överkänslighet mot någonting. 84. Jordgubbar, skaldjur i födan, pollen från olika växter, kontakt med nickel, pälsdjur, parfym. 85. Astma, hösnuva, eksem. 86. Klåda, röda blåsor, som så småningom vätskar sig och därefter övergår i torra skorpor. 87. Pricktest. Många ämnen injiceras var för sig i huden. Alternativt blodprov. 88. Använda bra produkter, använda handskar, använda munskydd/utsug vid tillredning och applicering. 3

- Hår och kemi 89. Huvudlusen är 2-3 mm lång, grågul och genomskinlig, platt, har 6 ben. Lusen har kraftiga käkar, som den biter till med och suger därefter blod. 90. Gnetter. 91. I den varma nacken. 92. Genom kammar, huvudbonader. 93. På apoteket. Med luskam. 94. Ett kvalster, som gräver gångar i huden. 95. Överpreparering av hår, sår på hårbotten av för stark blondering, för stark permanentvätska. Överkänslighet till följd av vissa ämnen i produkter. 96. Fett, fuktbevarande ämnen och bindemedel som protein. 97. Syraskiktet utestänger/hämmar bakterier. Kroppens och cellernas funktion 98. a) Socker och stärkelse. b) Proteiner. c) Vitaminer. 99. a) Med utandningsluften. b) Genom huden, med utandningsluften och i urinen. 100. a) Stärkelse blir glukos, proteiner delas till aminosyror, fetter spjälkas till glycerol och fettsyror. b) Med blodet och med lymfan. 101. Syre, glukos, aminosyror, fettsyradelar, salter, vitaminer. 102. Vatten, koldioxid, karbamid, salter. 103. Cellen fångar in lämpliga aminosyror från blodet och sammanfogar dessa till hårproteinet keratin. Blandningar 104. a) Lösning är en klar blandning där man ser endast en vätska. b) Emulsion är en blandning av oljedroppar i vatten (exempel balsam) eller vattendroppar i olja (exempel inpackning/mask). 105. Aerosoler (sprayer) och mousser (skum). 106. Olja/fett löser olja/fett. Vatten löser alkoholer, syror, alkaliska ämnen, socker, salter. 107. Först behandling med inpackning/mask sedan schamponering. 108. a) Vattenvän. b) Vatten, sprit, många proteiner, salt. 109. a) Olje-/fettvän. b) Matolja, vax, fotogen. Kemins grunder 110. Atomen är elektriskt neutral, jonen har en laddning antingen plusladdning eller minusladdning, molekylen är en grupp sammanhängande atomer. ++ kolatom, C vattenmolekyl, H 2 O kopparjon, Cu 2+ 111. Hårmolekylen är en mycket stor molekyl och är byggd av olika aminosyror i rad. Fyra slags aminosyror är särskilt vanliga i hårmolekylen. Hela molekylen brukar ha spiralform. Varje aminosyra består av omkring 15 atomer och i hela molekylen ingår ett mycket stort antal atomer. 112. Molekylernas spiralform och framförallt ett stort antal tvärbindningar (bl.a. svavelbindningar) mellan hårmolekylerna. 113. a) Minusladdad jon (minusladdad atom eller atomgrupp). b) Plusladdad jon (plusladdad atom eller atomgrupp). 114. Tillförsel av vatten/fukt. Bruksvatten 115. Marken där är kalkrik. 116. Magnesium- och kalciumsalter. 117. Kopparsalter i bruksvattnet från kopparrören. Hår har stor förmåga att binda vattnets kopparsalter, som är gröna. 118. Kopparsalter (ärg) och järnsalter (rost) i bruksvattnet har fastnat på håret och döljer de ljusa slingorna. Kan påverka permanentbehandling, färgning och blondering. 119. Järnsalter från kranvattnet finns i håret. Tillsammans med permanentvätskans tioglykolat bildas violett färg. Permanentningen påverkas knappast. 120. Håret bleks och blir glasartat. 121. Den extrema värmeutvecklingen beror på kopparsalter i håret. Kopparsalterna påskyndar (katalyserar) blonderingen med förhöjd temperatur som resultat. Man kan lösa kopparsalterna med askorbinsyra eller EDTA, som ingår i vissa produkter. 122. Spola ur vattenledningen och börja med att tvätta kroppen. 4

- Hår och kemi Schamponering och schampo 123. Damm och sot, fetter och oljor, salter och andra vattenlösliga ämnen. 124. Tensider gör att vatten väter bättre och att olja/ fett emulgeras (finfördelas). 125. Det bildas ett gråvitt slam av kalktvål. 126. Inget speciellt. 127. vatten olja 128. Schampot blir tjockare. 129. Håret kan förlora för mycket fett och fuktbevarande ämnen. Håret blir då gnisslande och flygigt, vilket gör att håret nöts lättare. Dessutom kan exempelvis silikon fastna i håret. 130. a) Minusladdad. b) Plusladdad. c) Icke-laddad. d) Både plus- och minusladdad. 131. Anjontensider (minusladdade), nonjon-tensider (oladdade), katjontensider (plusladdade), amfotära tensider (dubbelladdade). 132. Nonjontensider och amfotära tensider. 133. Särskilt milda schampon. 134. Fett och fuktbevarande ämnen avlägsnas. 135. Eftersom de flesta schampon innehåller anjontensider blir hårets strån minusladdade. Håret blir gnisslande och flygigt. 136. Fett. 137. Tvättvattnet löser de vattenlösliga ämnena och schampots tensid emulgerar fett och håller sot och damm svävande i tvättvattnet. Masseras och sköljes bort. 138. Gör att vattnet väter bättre och finfördelar (emulgerar) fett/oljor. 139. Tensiden är tillverkad i fabrik på ett mer avancerat sätt än tvål- och såpkokning. 140. fettvänlig del vattenvänlig del 141. Tensid, fett/oljeliknande ämnen, tillsats mot svamptillväxt, salt, produktfärg, stearin ("pärlemor"), konserveringsmedel, parfym. 142. Nej. 143. Att förhindra förändringar (t.ex. bakterietillväxt) i schampot under förvaringen. 144. Med balsam eller strukturant. Dessa produkter innehåller katjonaktiva ämnen. Hårvård och hårvårdsmedel 145. Som hjälp vid livsprocessen vid papillen. Vitaminer kan dessutom tjänstgöra som bindemedel på håret. 146. Bäst genom matspjälkningen och därefter ut i blodet. 147. Klassiska inpackningar/mask är mycket feta, ca 80% fett, är bra till hårbotten och därav för fett eller för fettfattigt hår. Inpackningar plus är mycket feta och innehåller dessutom bindemedel (silikon). Reparerar hår och ger glans. Balsam har mindre fetthalt, 3-40%, och innehåller dessutom katjonaktivt (plusladdat) ämne. Balsam är bra till håret, smörjer håret och tar bort flygighet. Strukturanter innehåller bindemedel, som regel protein och dessutom katjonaktivt ämne. Strukturanter är bra till håret, limmar och stärker stråna samt tar bort flygighet. Fuktbevarare (moisturizer, humectanter) brukar innehålla salt, karbamid (urinämne), AHA-ämne t.ex. mjölksyra, glycerol. 148. Fett smörjer och skyddar stråna, de övriga ämnena bevarar strånas fuktighet/smidighet. 149. a) Emulsioner typ balsam. b) Typ fuktbevarare (moisturizer). 150. Protein vanligen av slaget keratin eller collagen (kollagen). 151. a) Inpackning b) Balsam och/eller strukturant. c) Inpackning/mask. d) Strukturant eller inpackning plus. 152. Först inpackning/mask därefter mjällschampo. Hårvatten till hårbotten. 153. Elektriskt plusladdade ämnen, som tar bort flygigheten efter schamponering. 154. Till preparerat och slitet hår. Strukturant ger stadga. 155. Bindemedlet silikon, som är något löslig i vatten. 156. a) Med klassisk inpackning/mask och efterföljande schamponering. b) Klassisk inpackning saknar bindemedel, inpackning plus innehåller bindemedel ofta silikon. 5

- Hår och kemi 157. a) Med klassisk inpackning/mask och efterföljande schamponering. b) Inpackning plus. Bindemedlet reparerar håret. 158. a) Med klassisk inpackning/mask o milt schampo b) Inpackning plus. Bindemedlet silikon ger glans. c) Hår, som behandlats med silikon flera gånger kan ha kvar rester av silikon. Klassisk inpackning tar bort kvarvarande bindemedel (silikon).. 159. Först klassisk inpackning/mask och mycket försiktig schamponering med milt schampo. Sälj gärna klassisk inpackning till kunden för att ta bort salvor och liknande. 160. De binds bra vid hårstråna. 161. Katjonaktivt (plusladdat) ämne. 162. Katjonaktivt (plusladdat) ämne. (Finns som regel i balsam och strukturanter). 163. Salt (natriumklorid), karbamid (urinämne) och mjölksyra, ett AHA-ämne. Frisyrmedel/stylingprodukter 164. Vätska uppblåst med t.ex. luft till ett stort antal sammanhängande bubblor. 165. Genomskinlig trögflytande produkt tillverkad med protein (t.ex. collagen=gelatin) eller stärkelseämne av typen potatismjöl. 166. Förhindra förändringar under lagringstiden, t.ex. att bakterier börjar växa i produkten. 167. Plasten är vattenlöslig. 168. Någon typ av bindemedel, t.ex. collagen (ett slags protein). 169. Frisyren blir mera hållbar, medlet skyddar vid föning. 170. Kvalitet, struktur, textur, hygroskopisk effekt, elasticitet, plasticitet. 171. a) Bindemedel exempelvis PVP, som är vattenlösligt. b) Binda och ge hållbarhet åt frisyren och skydda håret vid föning. 172. Fönvätskor brukar innehålla alkohol (sprit), som avdunstar fortare än vatten. 173. En film (hinna) av bindemedel, kan vara silikon, PVP eller protein. 174. a) Tryckförpackning (sprayburk) ger små droppar, som fördelas jämnt. b) Sprutflaska ger stora droppar, som fort faller till golvet. Bättre för hälsan. 175. Plasten är löslig i vatten. Permanentning och permanentprodukter 176. ph beskriver om provet är surt, neutralt eller alkaliskt och beskriver dessutom hur surt eller hur alkaliskt provet är. 177. ph 7. 178. ph 7,5. 179. ph sjunker under 7. 180. Alkalisk, den innehåller alkali. 181. Koncentration är styrka och anges ofta i procent. 182. Ammoniaken är flyktig och avdunstar. Ammoniaklösningen i flaskan blir svagare. 183. Ammoniak har lukt och är flyktig. Den kan lätt nå näsan. 184. a) 7,5-9; b) 1-5; c) Omkring 6; d) 7,5 (som regel); e) 5-7. 185. Att göra neutralt dvs. ändra ph till 7. Syra kan neutralisera alkali och alkali kan neutralisera syra. 186. Den alkaliska permanentvätskan har påverkat (öppnat) hårstråna, som åter bör slutas. Ev. kvarvarande permanentvätska måste förbrukas. 187. Hårets och hudens ph brukar vara omkring 5. 188. Hårstråna sväller (öppnas). 189. Ammoniak, bikarbonat, etanolamin. 190. Hårstråna sluts (adstringeras). 191. Permanentvätskan är alkalisk och reducerande. 192. Håret förlorar sin spänst, blir som kokt spagetti. Reduktionsmedlet bryter tvärbindande svavelbindningar mellan hårmolekylerna. 193. Styrkan avtar under hand. 194. Svar b. 195. Alkali gör att stråna sväller och reduktionsmedel gör håret slappt och formbart (reduktionsmedel bryter svavelbindningar). 196. Ha hög styrka alkali (öppnare) och/eller ha hög styrka reduktionsmedel (slappgörare). 197. Etanolamin och/eller bikarbonat. 198. a) På redan preparerade delar av håret. b) Mildra permanentvätskans verkan. c) Protein. 199. Reducerande. 6

- Hår och kemi 200. Håret blir slappt av reduktionsmedlet. En förutsättning är vanligen att håret redan är preparerat (öppet). 201. Till preparerade hår och ibland till mycket fintrådiga hår. 202. Fixérvätskor är sura och oxiderande. 203. Håret blir åter spänstigt av nya svavelbindningar och stråna dras samman. 204. Väte är ett helt annat ämne, som blandat med luft lätt exploderar. En kemist i stolen flyr! 205. Väteperoxid i sur miljö blonderar inte märkbart. 206. Välj fixérvätskan till en starkare permanentvätska. 207. Fixéringen blir för dålig och håret sannolikt rakt i torrt tillstånd. 208. Permanentvätskan fortsätter att verka och förbrukar en del av fixérvätskan. Håret kan bli risigt och fixéringen för dålig. 209. Neutralisera innebär kemiskt att ph sänks till 7 men i fallet med hår brukar det bli 5. Hårstråna dras samman (sluts). Fixéra betyder att låsa hårstråna så att de blir fixa i sin nya form genom att nya svavelbindningar bildas. 210. Nej. 211. För att kunna besluta om ev förbehandling och för att välja permanentvätska med lämplig styrka och spolarnas storlek. 212. Fixérvätska förbrukas och späds ut av kvarvarande permanentvätska. Fixéringen kan då bli för svag. 213. a) Att enbart fixéringen blivit för dålig. b) Fixéra en gång till (utan ny upprullning). 214. Massera håret med klassisk inpackning/mask. Skölj och schamponera. 215. Troligen innehåller den första vätskan bikarbonat som alkali och den andra ammoniak som alkali. Bikarbonat buffrar. 216. Nej. Se föregående uppgift. 217. Till opreparerade inte alltför fintrådiga hår. 218. Till preparerade och fintrådiga hår. 219. Passar till grova hår. 220. De saknar alkali (öppnare). 221. Fixérvätska och därefter vatten. 222. Skölj med vatten så fort du kan. 223. a) Oxidationsfärgning först, permanentning därefter. b) Färgningen ger hela håret samma struktur, vilket är ett jämnt utgångsläge för permanentningen. Permanentvätska för preparerat hår väljs. c) Normalvätska, som passar den opreparerade delen. Topparna skyddas med mycket förbehandling. 224. Kopparsalter och järnsalter från kranvattnet har fångats av håret och salterna döljer de ljusa slingorna. Permanentvätskans tioglykolat löser (genom komplexbildning) metallsalterna, håret blir rent och slingorna syns igen. 225. Skölj håret med 1 tesked askorbinsyra löst i 1 dl varmt vatten eller schamponera håret med ett s.k. antigreenschampo före permanentningen. EDTA, som troligen ingår i schampot, fungerar på samma sätt som askorbinsyran. 226. Man prövar några droppar av produkten med jod-jodidlösning. Oxidationsmedel i produkten gör lösningen mörkare gul-brun och reduktionsmedel i produkten tar bort lösningens gula färg. 227. Både ammoniaken och tioglykolsyran förbrukas och det bildas en lösning av ett nytt ämne, ammoniumtioglykolat. 228. I procent, t.ex. 6%, 9% eller volym (volume), t.ex. 20, 30. 229. Fixérvätska är sur. Väteperoxid i sur lösning blonderar knappast. 230. Utjämnande ämne, t.ex. protein. 231. Alkali. 232. ph-värdet ger egentligen ingen information om hur mycket alkali det är i vätskan. 233. Vätebindning, saltbindning, svavelbindning, peptidbindning. 234. Vätebindningar, saltbindningar och svavelbindningar. 235. Ammoniak, etanolamin, bikarbonat. 236. Etanolamin eller bikarbonat. 237. Ammoniaken är den enda sorten alkali, som är flyktig. Den går bort av sig själv om den oavsiktligt skulle bli kvar i håret. 238. Ammoniumtioglykolat eller kortare tioglykolat. 239. Oxidationsmedlet väteperoxid och en syra t. ex. citronsyra. 7

- Hår och kemi 240. a) Rakpermanentning/chemical relaxing är att göra ett lockigt/krulligt hår rakare. b) Appliceras utan upprullning på lockigt hår, som efter hand kammas rakt. Försiktighet! Permanentvätskebehandlat hår är ömtåligt Arbetsteknik - olika behandlingar Svar se läroboken HÅR OCH KEMI. 241. Sid 88. 242. Sid. 92. 243. Sid. 93. 244. Sid. 94. 245. a) Sid. 94; b) Sid. 94. 246. Sid. 97. 247. Sid. 98. 248. Sid. 102. 249. Sid. 105. Kemin blir enkel om man tänker så här. Varje ämne i produkten gör sin sak. Lars 8