Nybyggnad av småhus i områdena Olofstorp, Amhult, Gånglåten och Hovåsboden i Göteborgs Kommun.

Relevanta dokument
Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

KMA-plan. Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare. Stockholm

Introduktion till kvalitetssäkringsmetoderna ByggaF, ByggaL och ByggaE

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning

Vad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE

Gemensamma arbeten Energi-minimering på byggarbetsplatsen

Miljöplan i byggprojekt Falkenbergs kommun

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Vi skall uppmuntra till att tänka dynamiskt för att minimera miljöpåverkan även utanför Malmö Saluhalls verksamhet.

Tekniska anvisningar Energi

Information om vårt miljöledningssystem

Fuktbegrepp - definitioner

Verktyg och metoder för att bygga Fuktsäkra, Lufttäta och Energieffektiva byggnader. Thorbjörn Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Verktygslådan SMART. Miljöutredning 9 punktersprogram Organisation Organisatorisk del: Arkiv Tidpunkt Datum: Deltagare

MILJÖPLAN FÖR. Projektör: Entreprenör: Beställare: Mall Miljöplan (6)

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Gemensamt miljöprogram för Akademiska Hus och Högskolan i Gävle. Högskolan i Gävle ÖVERGRIPANDE DEL. För projektet: Bibliotek

Miljöredovisning 2015

Miljöanpassat byggande Lukas Memborn

MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik Eva Sjödahl

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Miljöpolicy. F. Ad. Müller Söhne AB. Version

18 november Ombyggnation och energieffektivisering Byggmöte

Fuktcentrumdagen, Stockholm ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell. Fuktsäkerhet i byggprocessen

Kvalitetssäkringssystem

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

Förlängning av markanvisning till HSB Göteborg, Bostads AB Poseidon samt Göteborgs Egnahems AB avseende bostäder vid Torpagatan i Härlanda

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande

Frillesås passivhusen blir vardagliga

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

Stadsbyggnadskontoret Tekniska kontoret Miljökontoret

Riktlinje Energi och miljö

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Optimalt helt enkelt!

Styrdokument för energieffektivisering

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blåklockan 2

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan Tunabyggen Affärsplan Box Borlänge

Miljöprogram

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1

Miljöprogram , Region Gävleborg

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

Miljöfokus i Värtahamnen

Branschens egen kravmärkning.

Miljöprofilerat byggande för Stockholm. Allan Leveau, Nybyggnadschef Telefon

Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter

Miljöpolicy. Miljökonsekvensbeskrivning

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Handlingsplan Miljöarbete

Upprättad: Dat Rev KVALITETS- & MILJÖPLAN

Detta vill jag få sagt!

Bilaga. Energi ROLLBESKRIVNINGAR. Fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar

DANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer

MILJÖ- och ARBETSMILJÖ- BERÄTTELSE 2014

Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion

MILJÖREDOVISNING 2012

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

FUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING

SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen

SKOLFS. beslutade den maj 2015.

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

Miljö och kvalitetsföreskrifter

Miljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB. (Rev. 2018)

(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001: % av verksamheterna

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige

Region Skånes Miljöbevis - checklista

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:295

Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik.

Svanenmärkta. hem. peabbostad.se

Detaljplan för Vårlöken 1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

Sammanställning av krav

Bilaga 1. Akademiska Hus generella krav för fuktsäkert byggande

FÖRSLAG TILL KONTROLLPUNKTER - KONTROLLPLAN Sidan 1 av 14

Checklista för flerbostadshus

INTEROC AKUSTIK historia. INTEROC AKUSTIK histora. EMPORIA Malmö. Akustik

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Broby 2:4

Bedömning av betydande miljöpåverkan

Komplett stomme till flerbostadshus

Energi- och miljöplan

Hållbart byggande. Regler och riktlinjer för byggande i Nynäshamn. Gäller från

Miljöredovisning 2016

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Transkript:

. FÖRFRÅGNINGSHANDLING Göteborg Göteborgs Egnahems AB Box 4034 422 04 Hisings Backa Telefon: 031-707 70 00

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 ALLMÄNT... 1 Inledning... 1 Orientering om objektet... 1 Lagar och förordningar... 2 Egnahemsbolagets miljöpolicy... 3 Ta hänsyn till människor och natur... 3 Miljöanpassade varor och tjänster... 3 Bättre miljö i våra områden... 3 Samverkan... 3 2 MILJÖ... 3 2.1.1 Övergripande miljömål... 3 2.1.2 Energi... 4 2.1.3 Vatten... 4 2.1.4 Inomhusmiljön... 4 2.1.5 Avfall... 5 2.1.6 Materialval... 5 2.1.7 Utomhusmiljön... 5 3 KVALITET... 5 3.1.1 Kunden i fokus!... 5 3.1.2 Allmänna kvalitetskrav... 6 3.1.3 Arbetsberedning av kvalitetskritiska moment... 6 3.1.4 Fuktsäkert byggande... 6 3.1.5 Ljudkrav... 7 3.1.6 Kvalitetskrav på färdigt objekt... 7 3.1.7 Provning... 7

1(7) 1 ALLMÄNT Inledning Denna Kvalitets- och miljöplan har tagits fram för att ligga till grund för kvalitetsoch miljöarbetet på Egnahemsbolagets nybyggnadsprojekt i ovan rubricerade projekt. Planen beskriver dels de övergripande mål som Egnahemsbolaget satt upp för all sin verksamhet och dels de projektanpassade kvalitets- och miljökrav som gäller specifikt för projekten. Kraven skall följas upp och dokumenteras under hela byggprocessen. Planen kommer att kompletteras och revideras under projektens gång och kommer slutligen, när de är färdigställda, ersättas av en Kvalitets- och Miljödeklaration för respektive projekt. Eventuella avvikelser från planen skall hanteras med avvikelserapport för granskning och godkännande av projektledaren. Orientering om objektet Egnahemsbolaget har deltagit i detaljplanearbetet för bostäder i områdena Olofstorp, Amhult 3:1, Gånglåten och Hovåsboden. I dessa områden kommer ca 135-140 bostäder sammanlagt att byggas. Olofstorp: Planområdet är beläget vid Bergums Prästgårdsväg inom stadsdelen Olofstorp i Göteborg och innebär ca 60-70 bostäder fördelat på olika hustyper. Ny bebyggelse skall vara småskalig, med upp till tre våningar som högst. Hänsyn skall tas till de kulturmiljövärden som finns i planområdet och dess närhet. Amhult 3:1: Planområdet ligger väster om Flyghamnsvägen i Amhult och innebär nybyggnation av ca 8 bostäder fördelat på två flerbostadshus. Gånglåten: Planområdet är beläget öster om Grimmereds industriområde vid Lergöksgatan, ca 6,5 km sydväst om Göteborgs centrum. Frölunda Torg är beläget ca 1 km söder om området. Planförslaget innebär nybyggnation av markbostäder, ca 40 lägenheter, i max. 3 våningar Hovåsboden: Planområdet ligger strax söder om Hovåsmotet, drygt 10 km sydväst om Göteborgs centrum och innebär nybyggnation av ca 25 bostäder. Dels i form av flerbostadshus, dels i forma av ett par radhusenheter, efter att den nedlagda Hovåsboden rivits.

2(7) Lagar och förordningar Som grund för allt kvalitets- och miljöarbete ligger lagar och förordningar. I projektet skall beaktas bl.a - Plan- och Bygglagen - BBR, senaste utgåva - Arbetsmiljölagen - Arbetsmiljöförordningen med Arbetsmiljöverkets författningar (AFS) - Miljöbalken - Lokala föreskrifter som Renhållningsordningen i Göteborg

3(7) Egnahemsbolagets miljöpolicy Egnahemsbolagets miljöpolicy är framtagen inom ramen för Miljöpolicy för Göteborgs Stad och Framtidens miljöpolicy. Egnahemsbolaget skall bidra till en hållbar utveckling genom att verksamheten bedrivs på ett miljöanpassat sätt, med minsta möjliga påverkan på miljön. Med påverkan avses utnyttjande av naturens resurser genom val av material och materialförbrukning, val av energislag och energianvändning samt restprodukter i form av avfall eller utsläpp till luft, mark och vatten. Som ett stöd i det dagliga miljöarbetet gäller även nedanstående: Ta hänsyn till människor och natur Vi skall hushålla med naturresurserna och sträva efter att minska användningen av energi, råvaror och icke förnyelsebara resurser. Vi eftersträvar minsta möjliga miljöpåverkan inom alla våra verksamhetsgrenar såsom byggande, förvaltning, boende och administration. Miljöanpassade varor och tjänster All upphandling skall stimulera leverantörer, konsulter och entreprenörer att ta fram miljöanpassade produkter och tjänster. Vi vill ta vårt miljöansvar genom ett miljöarbete som kan bedrivas med ett företagsekonomiskt lönsamt synsätt som grund. Vissa åtgärder kan motiveras av grundläggande miljöskäl medan andra åtgärder motiveras av att kostnaderna sänks eller att betalningsviljan finns hos våra köpare. Bättre miljö i våra områden Vårt miljöansvar avser inte enbart den fysiska miljön utan även den sociala miljön, varför vårt arbete måste präglas av en helhetssyn på den miljö vi verkar i. Vi skall alltid agera så att vi skapar förtroende för vårt miljöarbete hos våra kunder. Samverkan Vid nybyggnation skall vi i samråd med kommunen medverka till att service och kommunikationer löses på ett ur de boendes synpunkt bra sätt med hänsyn till miljö, transporter mm. Vi skall medverka i utvecklingsprojekt inom miljöområdet tillsammans med högskolor och statliga verk. Vår målsättning är att bygga miljövänliga bostäder till attraktiva priser! 2 MILJÖ 2.1.1 Övergripande miljömål Med utgångspunkt från Egnahemsbolagets Miljöplan har följande övergripande miljömål satt upp för projektet: - Energi och vatten: Begränsa energiåtgången och vattenförbrukningen för området genom effektiv värme, vatten och elanvändning. - Inomhusmiljön: Skapa en bra inomhusmiljö för våra kunder med bra luftkvalitet med minimal påverkan från fukt, miljöfarliga emissioner, elektriska och magnetiska fält samt mikroorganismer.

4(7) - Avfall: Lösa avfallshanteringen såväl under byggskedet som för våra kunder på ett miljömässigt bra sätt. - Materialval: Byggnadsmaterial skall väljas med hänsyn till dess påverkan på människor och miljö och hanteras via Sunda Hus. 2.1.2 Energi För projektet skall vi sträva efter att byggnadens specifika energianvändning* högst uppgår till 55 kwh/m² år Detta skall uppnås genom att - Individuell mätning av elförbrukning för varje bostad införs. - Byggnaden skall ha en lufttäthet 0,3 l/s m². - Genomtänkta detaljer avseende tätning och köldbryggor. - Effektiv systemlösning för värme och ventilation. - Energieffektiva fönster och dörrar. - Individuell mätning av energiförbrukningen för värme/varmvatten. - Välisolerade ytterväggar, takbjälklag och bottenplatta. - Val av armaturer, vitvaror, mm görs med hänsyn till energiförbrukning. 2.1.3 Vatten * Byggnadens specifika energianvändning avser tillförd energi för uppvärmning, varmvatten och fastighetsel enligt gällande utgåva av BBR Vi skall välja lösningar som uppmuntrar till hushållning med vatten. - Installationer och armaturer utförs vattensnåla. - Individuell mätning av vattenförbrukning för varje bostad. - Dagvatteninstallationer skall utformas så att dagvatten från området i första hand infiltreras i marken och så att utsläpp av dagvatten på kommunens nät fördröjs. 2.1.4 Inomhusmiljön Skapa en bra inomhusmiljö för de boende. Detta skall uppnås genom att - Skapa en väl fungerande ventilation utan problem med kallras och drag. - Bygga radonsäkert. - Minimera elektriska och magnetiska fält genom installation av femledarsystem och genomtänkt placering av matarledningar/centraler. - Undvika problem orsakade av fukt genom val av fuktsäkra detaljlösningar samt fuktdimensionering av stomme med fortlöpande uppföljning under entreprenadtiden. - Bullerpåverkan utifrån och från människor och maskiner i byggnaden skall minimeras. Ljudklass C gäller. Vid par- eller radhus gäller ljudklass B för lägenhetsskiljande väggar. - Bra miljöval avseende material, utrustning och ytskikt.

5(7) 2.1.5 Avfall Avfallsmängden skall minimeras och avfall skall omhändertas på ett miljömässigt bra sätt. Detta skall uppnås genom att - Krav på entreprenörerna under byggtiden att i möjligaste mån undvika engångsemballage. - Krav på entreprenörerna under byggtiden att källsortera avfall. - För de boende skapas möjligheter för källsortering av avfall i köket genom flera kärl för avfall. 2.1.6 Materialval Genom genomtänkta materialval skall man skapa en sund inre och yttre miljö. Detta skall uppnås genom att medvetna produktval bland alla inblandade aktörer. I våra projekt skall vi använda oss av miljödatabaser typ Sunda Hus för att utvärdera produkternas miljöegenskaper. - Byggnadsmaterial och utrustning som innehåller ämnen på avvecklingslistan skall undvikas. Eventuella avvikelser skall dokumenteras och lyftas för beslut. Alla byggnadsmaterial som byggs in i huset skall vara byggvarudeklarerade. - Lågemitterande ytskikt skall väljas. 2.1.7 Utomhusmiljön Vårt mål är att skapa en utomhusmiljö som ger så liten negativ miljöpåverkan på omgivningen som möjligt och som känns trygg för de boende och besökande. Detta skall uppnås genom att - Vid planläggning av området skall hänsyn tas till naturens förutsättningar. Byggnader och vägar skall planeras in så att ingreppen i naturen begränsas så mycket som möjligt. - Vid planering av uteplatser skall hänsyn tas till buller från kringliggande vägar o.dyl. - Byggentreprenörernas fordon skall uppfylla Göteborgs Kommuns upphandlingskrav avseende Miljö- och trafiksäkerhet. - Eventuell förekomst av miljöstörande material i mark skall inventeras och omhändertagas i samråd med Miljöförvaltningen. - Genom en väl genomtänkt yttre miljö med god belysning skapas en trygg miljö för våra kunder. 3 KVALITET 3.1.1 Kunden i fokus! Att köpa ett nytt hus eller en ny lägenhet är för de flesta människor den största affären de gör i livet. Förväntningarna är stora och det är därför mycket viktigt att alla som är inblandade i arbetet med att ta fram det nya huset är medvetna om att en nöjd kund är det bästa betyget på vårt arbete. Detta måste såväl arkitekter som hantverkare vara medvetna om. Målet skall vara att vi lämnar över en felfri produkt till vår köpare på inflyttningsdagen och att

6(7) vi snabbt och professionellt hanterar de frågor som dyker upp hos kunden efter inflyttningen. Entreprenören skall i sin planering redovisa hur han uppnår en felfri produkt på inflyttningsdagen. Planeringen skall skapa utrymme för enbart besiktnings- och justeringsarbeten de 3-4 sista veckorna före inflyttning. Entreprenören skall utföra avsyning och förbesiktning i egen regi innan beställarens besiktningar startar. 3.1.2 Allmänna kvalitetskrav Samtliga projektörer och entreprenörer i projektet skall ha ett kvalitetssystem motsvarande SS-EN ISO 9001. Objektsanpassad kvalitetsplan med checklistor för egenkontroll skall upprättas av medverkande projektörer och överlämnas till projektledaren (PL) efter avslutad projektering. Avvikelser under arbetets gång skall anmälas skriftligen till (PL). 3.1.3 Arbetsberedning av kvalitetskritiska moment Kvalitetskritiska moment skall identifieras av entreprenören och projektledaren gemensamt redan i projekteringsskedet. Detaljlösningar skall tas fram som redovisar hur man tänkt lösa frågan i byggskedet. På arbetsplatsen skall sedan arbetsberedning av kvalitetskritiska moment ske. Genomgången skall hållas av entreprenören tillsammans med berörd personal och projektledaren skall medverka. Vid behov kallas även specialist som t.ex fuktansvarig, konstruktör eller plåtbesiktningsman. Målet med arbetsberedning är att minska antalet fel i projektet och uppnå avsedd kvalitet. Exempel på kvalitetskritiska moment kan vara - vattensäkra installationer - inga rörkopplingar annat än i våtrum - vikten av en helt tät diffspärr i huset - detaljutförande med delad bottenplatta vid parhus - anslutning av diffspärr till fönstersmygar - anslutning av diffspärr vid syll/bottenplatta och mot takbjälklag - genomgång av installationer genom diffspärr - rördragning i våtrum - tätskikt i våtrum - anslutning av tätskikt mot angränsande ytor på terrass - anslutning av plåtdetaljer runt öppningar i fasad - spikning av fasadpanel 3.1.4 Fuktsäkert byggande Stor vikt skall läggas på ett fuktsäkert hus, både under produktionstiden och för den färdiga byggnaden. I projekteringsskedet skall tekniska lösningar som ger en långsiktigt fuktsäker konstruktion prioriteras framför arkitektoniskt häftiga lösningar. Fuktkänsliga detaljer och lösningar skall specialgranskas av konstruktör, arkitekt och projektledare. Fuktdimensionering skall utföras på fuktkänsliga byggnadsdelar som t.ex bottenplattor av betong.

7(7) Rörinstallationer i byggnaden skall utföras genomtänkt och på ett fuktsäkert sätt. Kopplingspunkter för vatten och värmeledningar skall förläggas så att ett eventuellt läckage observeras snabbt och inte ger följdskador. Alla kopplingspunkter skall utföras så att ev läckage (skvallerrör) hamnar i våtrum. I byggskedet skall byggnad och byggnadsmaterial skyddas mot nederbörd och fukt. Entreprenören skall i anbud redovisa hur han uppnår ett fuktsäkert bygge. Entreprenören skall ha en särskilt utsedd fuktansvarig i projektet som bevakar fuktfrågor och dokumenterar mätningar och provningar under byggtiden. 3.1.5 Ljudkrav Ljudkrav klass C gäller för de bostäder som vi producerar. Mellan bostäder i t.ex parhus och radhus gäller dock klass B. I sovrum skall ljudklass B avseende ljud från installationer (t.ex ljud från tilluftsdon) gälla. Stor vikt skall läggas på projektering och utförande av bottenplattor och lägenhetsskiljande väggar för par- och radhus. Vi har haft problem med ljudöverhörning mellan bostäder i flera projekt, vilket är mycket kostsamt, och dessutom störande för våra kunder, att åtgärda i efterhand. Undvik helst att lägga trappor i anslutning till lägenhetsskiljande väggar. I tidigt skede skall även eventuella ljudstörningar från omkringliggande vägar o.dyl studeras. Detta kan resultera i förhöjt ljudkrav på ytterväggar, fönster och även på speciella åtgärder för uteplatser, krav på bullerplank, etc. Kolla även ev krav i detaljplan. 3.1.6 Kvalitetskrav på färdigt objekt Kvalitetskrav i projektet skall samordnas mellan handlingar och olika aktörer. Ett av de viktigaste målen med vårt kvalitetsarbete är noll kvarstående fel vid inflyttning! 3.1.7 Provning Omfattning av provning framgår av text i AF samt kompletterande texter i tekniska beskrivningar. Den första lufttäthetsprovningen skall ske i tidigt skede i första huset som produceras, innan t.ex invändig gips har monterats. Denna provning för att indikera läckage kan utföras i entreprenörens regi. Skall sedan följas upp med en mätning av det färdiga huset. Vid ljudkänsliga konstruktionen som t.ex mellanväggar i par- och radhus skall mätning ske så tidigt som möjligt i de första husen så att eventuella problem kan åtgärdas i den fortsatta produktionen. Program för fuktmätning under byggtiden skall tas fram och genomföras av entreprenören. Eventuella avvikelser skall rapporteras till projektledaren.