Vad vill vi uppnå med våra hus? gd beständighet låg energiförbrukning gd funktin hälssam innemiljö gd arkitektur } } } varaktighet (firmitas) användbarhet (cmmditas) skönhet (venustas) KORT SAGT: HÅLLBART BYGGANDE!?! Krav på en byggnad? 1
Hur ser byggprcessen ut? Hållbart byggande: Kretslpp Hållbart byggande Återanvändning Hållbart byggande Återanvändning Energiförbrukningen? I vilka skeden uppstår byggfel? 2
Varför uppstår skadr? Tidsbrist? eller brist på kunskap? m Du inte har tid att göra det rätt första gången, när skall Du i så fall få tid att göra m det?!?! Husägarna får betala för dålig byggmetd SDS 4 sept. 2007 I dag är vi många sm är ledsna ch besvikna, säger Jan Ivarssn en av husägarna sm förlrade mt Myresjöhus i hvrätten. Ft: Håkan Röjder (Sydsvenskan 2013-01-19) Villamrådet på Erlandsdal började byggas 1999 ch de första villrna på Rapsfjärilgatan ch Rvfjärilgatan std klara 2000. Jan ch Helene Ivarssn flyttade dit 2003. Huset de köpte var 1,5 år gammalt. (Sydsvenskan 2013-01-19) 30 år av varningar ignrerades Henrik Nrdbeck ch Tbias Prahl lägger rör för elkablar. Renveringsarbetet på Lönneberga förskla på Nrra Fäladen började i augusti ch väntas pågå i ett år. Ft: Albin Brönmark (Sydsvenskan 2013-01-19) 3
Riskerna med byggmetden var kända redan på 1970-talet. 1976 släppte Lunds tekniska högskla, LTH, den första handbken i ämnet. Författaren Lars-Olf Nilssn, prfessr i byggnadsmaterial vid LTH, förvånas över dagens situatin i Lund. (Sydsvenskan 2013-01-04) Hur kmmer Du i mål? Etappmål? (Blms kunskapstaxnmi) Stmmaterial? Stmmaterial? 4
Stmmaterial? Materialgrupper Materialgrupper, frts. Viktiga egenskaper Viktiga egenskaper, frts. Byggregler ch hjälpmedel 5
Byggregler ch hjälpmedel Byggregler ch hjälpmedel Materialstruktur - nivåer Makrstruktur Autklaverad lättbetng Makrstruktur Mikrstruktur Mikrstruktur Submikrstruktur Atmär uppbyggnad Submikrstruktur Atmär uppbyggnad Materialstruktur - nivåer Atmär uppbyggnad Bindningstyper Bindningstyp Exempel Bindningsenergi Typiska egenskaper Jnbindning Kvalent bindning Salter Keramiska material Glas Plastmlekyler Hög Hårda ch spröda material Metallbindning Alla metaller Ganska hög Gd defrmerbarhet (seghet). Gd ledningsförmåga för elektricitet ch värme van der Waals bindning Vätebindning Plastmlekyler till varandra. Lim ch ytbehandling till underlag Vätehaltiga mlekyler till varandra, t.ex. vattenmlekyler i is,cellulsa mlekyler i trä Låg Ganska låg Bindningar försvagas vid höjning av temperaturen. Gd defrmerbarhet Starkare men mindre defrmerbarhet än van der Waalsbindning 6
Bindning Ämne Bindningsenergi Bindningsenergi kj/ml ev/atm Jn NaCl 640 3.3 MgO 1000 5.2 Kvalent Si 450 4.7 C (diamant) 713 7.4 Metall Hg 68 0.7 Al 324 3.4 Fe 406 4.2 W 849 8.8 van der Waals Ar 7.7 0.08 Cl 2 31 0.32 Väte NH 3 35 0.36 H 2 O 51 0.52 Bindningar - fysikaliskt Khesin Adhesin Absrptin Adsrptin x x x x x (1 electrn vlt = 1.60217646 10-19 jules ) Aggregatinsfrmer Istrpa/anistrpa material Gasfas Vätskefas Fast fas Amrf (glas, plaster, gummi) rdning Kristallin (metaller) rdning LIKA egenskaper i alla riktningar OLIKA egenskaper i alla riktningar Hmgena/hetergena material Prsitet, exempel Hmgent (ett enda ämne). T.ex. metaller Hetergent/kmpsit (flera ämnen). T.ex. betng, glasfiberarmerad plast Dispersin (en fas är finfördelad i den andra). T.ex. bindemedel i vattenbaserad målarfärg 7
Prsitet, exempel Prsitet, exempel Prsitet, exempel (Crist Redentr 1931) Prsitet, exempel Prsitet V Prsitet ch densitet VPö Öppna prer VP Massa 0 VP VPö Slutna prer Prsitet (P) V p P V Kmpakt material V VP P 1 k Massa m Densitet ( ) Skrym- Kmpakt- m V k V m V p 8
Densitet ch prsitet, exempel Bestämning av kmpaktdensitet Prstrleksfördelning Cementpasta ch tegel Frekvens [%] 40 30 20 10 Summaprsitet [%] 100 0 80 60 40 20 Summaprsitet [%] 100 80 60 40 20 Cementpasta vct = 0.3 Prsitet = 19 % [6] Keramiskt material bränt vid 1100 C Prsitet = 22 % [4] 0 10-3 10-2 10-1 10 0 10 1 10 2 10 3 10 4 Prradie, r [ m] 0 0.3 3 10 30 100 300 1 Prradie [ m] Frekvenskurva 0 0.3 1 3 10 30 100 300 Prradie [ m] Summaprsitet 9