Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Relevanta dokument
Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Lokal Pedagogisk planering

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Livets myller Ordning i myllret

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Förslag den 25 september Biologi

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Naturorienterande ämnen

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Workshop om kursplaner åk 7 9

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Statens skolverks författningssamling

LPP Energi och elektricitet År 7

Atomer och det periodiska systemet

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal pedagogisk plan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Ekologi Så fungerar naturen

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Nationella prov i NO årskurs 6

LPP Biologi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Krafter märkbara men osynliga

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Ljud njutning eller plåga

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18

Pedagogisk planering Elev år 5

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

för samtalen och diskussionerna framåt

Fysiken i naturen och samhället

Förslag den 25 september Fysik

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Arv och utveckling Arvet

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3

Ljus snabbare finns inte

BIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING. Jonas Bohlin LIBER

ISBN Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Ekenässkolans Må-bra tema Ht- 17 Vt - 18

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

Transkript:

Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa. Genomföra systematiska undersökningar i biologi. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande och utvecklar förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder. Tidsplanering: Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och blodomlopp 36 Musklerna ger dig rörelseförmåga Skelettet Hjärta och blodomlopp Immunförsvaret 37 38 39 40 Repetition Vandring Prov Människokroppen

Arbetssätt: Föreläsningar Egna undersökningar Filmer Laborationer Litteratur: Biologi Spektrum Cellen kap 12.1 sid 240-242 Andningen Kap 13.4 sid 265-267 Andningen kap13.5 Sid268-270 Blodomloppet Kap 14.1 sid 274-279 Blodet och immunfösvaret Kap 14.2 sid 280-285 Sjukdomar i andnings-organen och blodomloppet Sid 286-289 + 268-270 Utdelat material Digilär Centralt innehåll: Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande ar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier. Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturvetenskapen. Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och

Vad bedöms? Du kommer att bedömas utifrån dina kunskaper i att kunna beskriva kroppens olika organsystem, funktion och hur dessa hänger samman. (T.ex. hjärta-blod-lungor, matspjälkningssystemet). kunna förstå hur vår hälsa påverkas av hur vi lever och kunna föra en diskussion om dessa. kunna redogöra för vanliga ar sprids och hur de kan förebyggas och behandlas samt problem med resistenta bakterier. kunna ge exempel på några upptäckter inom biologi som påverkar människans levnadsvilkor och samhället i stort. kunna genomföra ett experiment som du på egen hand planerat, dokumentera resultatet och därefter utvärdera detta. kunna se hur olika begrepp, modeller och teorier uppkommit i samband med biologiska undersökningar.

Kunskapskrav: E i slutet av årskurs 9 ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del informationens och källornas trovärdighet och relevans. informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven C i slutet av årskurs 9 ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl informationens och källornas trovärdighet och relevans. informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till A i slutet av årskurs 9 ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna

för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla tabeller, diagram, bilder och Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa och och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion. biologiska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade tabeller, diagram, bilder och Eleven har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa och och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade tabeller, diagram, bilder och Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl hälsa och och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.