Brandskadeåret 2004 Dödsbränderna halverade. Färre brandskador men oförändrade kostnader.anlagda bränder fortfarande ett stort problem. Dödsbränder Mycket glädjande var att dödsbränderna halverades under 2004. 65 människor omkom i samband med 62 bränder, att jämföra med de två föregående årens dystra siffror på 134 respektive 137 döda. 42 män och 23 kvinnor omkom och fem av de omkomna var barn. De vanligaste orsakerna till dödsbränderna var rökning, överhettning och levande ljus. Fungerande brandvarnare saknades i mer än 60 % av fallen. Orsaken till nedgången i antalet döda förmodas vara satsningen på brandvarnare; många bostadsbolag och bostadsrättsföreningar har t.ex. monterat brandvarnare hos sina boende och informationskampanjer har bedrivits. Även tillfälligheter kan naturligtvis också ha spelat in. Antal, orsaker och objekt avseende dödsbränderna redovisas i figur 1 och 2. Senare års dödsbrandstatistik visar att ungefär hälften av alla omkomna är över 60 år och att problemen i eget äldreboende är störst. En ökad livslängd, minskade vårdresurser och ett eget boende högre upp i åldrarna kan vara en del av förklaringen. Olika former av nedsatthet och rörelsehinder innebär bland annat att förmågan att förebygga och upptäcka brand samt att sätta sig i säkerhet minskar. Antalet skador Försäkringsbolagen rapporterade 35 600 brandskador under året jämfört med 40 000 under 2003. Av dessa drabbade 28 000 våra bostäder vilket är en minskning med 10 %. I näringsliv och industri inträffade 7 600 brandskador och det är en minskning med 900 skador. Det är viktigt att notera att ca 15 000 av årets brandskador troligen utgörs av åsk- och överspänningsskador och att brand i egentlig mening inte utbryter i mer än cirka en tredjedel av fallen trots att de klassas som brandskador. Ökningen av dessa skador har
Fritidshus 0 Fordon 4 Villa 29 Flerfamiljshus 25 93 108 117 163 110 106 137 137 134 65 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 Fig 1: Antal omkomna i bränder 1995 2004. Omkomna efter orsak 2004: rökning 21, överhettning 7, självmord/mordbrand 5, torrkokning 1, levande ljus 6, eldstad 1, elfel 1, övriga och okända 23 (omkomna i fordonsbränder ingår i övriga). Vård- och servicehem 2 Övriga 5 Fig 2: Antalet omkomna fördelade på objekt. skett snabbt och parallellt med elektronikens snabba utbredning i samhället under senare år (till exempel datorer och annan avancerad elektronisk utrustning). Uppgifter från försäkringsbolagen visar dock att samtliga åsk- och överspänningsskador understiger 150 miljoner kr vilket är mindre än 5 % av den totala brandskadekostnaden. Bostadsbränderna (inklusive fritidshus) har länge legat i blickpunkten beroende på att ca 80 % av antalet rapporterade brandskador och normalt 90 % av alla dödsbränder inträffar i vår boendemiljö. Utvecklingen av antalet brandskador redovisas i tabell 1 och figur 3. Tabell 1 är en översiktstabell över antal brandskador, storskador och kostnader. Meningen med tabellen är att siffermaterialet bakåt i tiden ska vara så jämförbart som möjligt och redovisa trender. Siffrorna avser rapporterade tal per den 31 december för vardera året. Hur antalet brandskador fördelar sig på olika branscher och områden framgår av figur 4. Kostnader Försäkringsbolagens totala brandskadekostnader inklusive avbrott uppgick till 3,2 miljarder kr, samma som föregående år. De direkta brandskadorna stannade på 3,0 miljarder kr också det samma som föregående år. Avbrottskostnaderna slutade på 200 miljoner kr och även det samma som föregående år. Bostadssektorn kostade 1 100 miljoner kr, en minskning med 200 miljoner medan brandskadorna i näringsliv och industri uppgick till 2 100 miljoner kr en ökning med 200 miljoner jämfört med föregående år. Således drabbas industri, näringsliv och kommersiella fastigheter av nästan 70 % av de totala brandskadekostnaderna trots att dessa sektorer tillsammans inte står för mer än cirka 20 % av antalet skador. Det är inom dessa sektorer som de större och mer omfattande skadorna dominerar och utgör ett hot. Det bör även observeras att de totala brandskadekostnaderna för 2004 klart understiger 1994 års nivå räknat i fast 3,5 3,0 35 211 32 280 60 226 41 443 40 324 45 679 44 245 48 421 40 078 35 602 95 96 97 98 99 00 01 02 03 Fig 3: Antal försäkringsanmälda brandskador 1995 2004. 04 2,5 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 Fig 5: Totalt brandskadebelopp exklusive avbrottskostnader i miljarder kronor 1995 2004.
30 25 20 15 10 5 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 Fig 4: Totala antalet försäkringsanmälda brandskador födelade på bransch 1995 2004. penningvärde. De senaste tio årens satsningar på bland annat brandvarnare, heta arbeten, anlagd brand och andra kampanjer har säkert bidragit till den utvecklingen. De totala brandskadekostnaderna (exklusive avbrottskostnader) redovisas i tabell 1 och figur 5. Under hela 1980-talet hade vi en trend med kraftigt ökande brandskadekostnader från 1 till 3,4 miljarder kr. Den utvecklingen vände neråt under 90-talet med en botten år 1995 på 2,6 miljarder kr (allt i löpande penningvärde) och därefter en relativt stabil utveckling kring 3 miljarder kr fram till år 2001. Därefter vände det uppåt men har under de senaste två året gått ner igen till 3 miljarder kr. Avbrottsskadorna har legat relativt konstant kring 200 300 miljoner kr under tioårsperioden och drabbar nästan uteslutande näringslivet. Hur kostnaderna ungefärligt fördelas mellan näringsliv och bostäder framgår av tabell 1. minskning med 55 miljoner kronor och en av de lägst redovisade siffrorna på över tio år. Det beror i första hand på att vi drabbats av väsentligt antal färre storbränder än normalt. Endast 22 storbränder hade ett 1,5 1,2 0,9 Villa-hem 15 720 Sep hem 10 602 Lantbruk 3 328 Näringsliv 3 118 Fritidshus 1 720 Fastighet 1 114 högre skadebelopp än 10 miljoner kronor varav den största brandskadan kostade 80 miljoner kr. Dessa 22 bränder kostade tillsammans 470 miljoner kronor (inklusive avbrott) en i sammanhanget låg siffra. Tidigare tillbaka har storbränderna över 10 miljoner kr kostat närmare 1 miljard kronor årligen. Således en mycket positiv utveckling som inleddes för ca fyra år sedan. De tre senaste årens tio största bränder redovisas i tabell 6. Storskadornas utveckling följs med stort intresse. Det beror bland annat på att storskadorna utgör mindre än 1 % av det totala antalet brandskador, men svarar normalt för 30 50 % av brandskadekostnaderna. Storskadorna speglar även bilden av de större riskerna i samhället. Den långsiktiga trenden beträffande storskador har varit fallande. Antal och kostnader för storskador över den senaste10-årsperioden redovisas i tabell 1. För att bättre kunna jämföra storskadebeloppen över hela tidsperioden har beloppen i figur 6 justerats enligt KPI och för olika storskadegränser. (Storskadegränsen var 1 miljon kr t.o.m. år 1996). De olika årens belopp är m.a.o. direkt jämförbara. Storskador Under året inträffade 112 storskador, d.v.s. skador överstigande 1,5 miljoner kr. Totalt kostade de 112 storskadorna 770 miljoner kr inklusive avbrottsskador. Det är en 0,6 95 96 97 98 99 00 01 02 03 Fig 6: Kostnader för storskador inklusive avbrott i miljarder kronor, justerade enligt KPI till 1997 års priser och för olika storskadegränser. De olika årens belopp är med andra ord direkt jämförbara. 04
Barns lek med eld 0,8 (1,5) Tobaksrökning 0,7 (1,6) Åska 1,4 (2,9) Övriga kända 5,9 (6,9) Självantändning 1,4 (1,3) Uppvärmning, torkning 3,9 (7,8) Heta arbeten 3,5 (2,0) Okänd orsak 30,5 (27,8) (varav anlagd brand 30 %) Kraftalstring/ varmgång 6,9 (3,5) Explosion 8,8 (3,0) Elorsaker 17,0 (25,1) Anlagd brand 19,2 (16,6) Fig 7: 10 års storskador (1995 2004) cirka 1600 stycken till en sammanlagd kostnad av cirka 9,5 miljarder kronor. Brandorsakerna i procent fördelade efter kostnader (inom parentes efter antal). Orsaker och riskslag Enskilda storskador får ofta stor genomslagskraft i statistiken vilket gör att fördelningen mellan riskslag och skadeorsaker varierar kraftigt mellan åren. För att mildra detta och för att få en mer relevant bild av orsaker och risker redovisas medeltalen för de senaste tio årens storskador, d.v.s. cirka 1 600 skador till en sammanlagd kostnad av cirka 9,5 miljarder kr. Detta illustreras i figur 7, cirkeln som visar medeltalen för brandorsaker fördelat efter kostnader. Siffrorna inom parentes anger brandorsakerna fördelat efter antalet storskador. De dominerande brandorsakerna är anlagd brand och elorsaker med nästan 20 % vardera följt av explosion med nästan 9 %. I okänd orsak döljer sig anlagd brand med cirka 30 %. Det vet vi med ledning av olika vetenskapliga studier. Vidare har många elskador troligen sitt ursprung i olika åsk- och överspänningsskador. Storskadornas fördelning på mest drabbade riskslag under året redovisas i tabell 2 och fördelningen på orsaker redovisas i tabell 3. Tabell 4A och 4B redovisar storskadornas fördelning på anlagd brand respektive okänd orsak. För att ge en bild av brandorsakerna till det totala antalet brandskador som försäkringsbolagen rapporterat under senaste tioårsperiod redovisas detta i tabell 5. Observera att 2/3 av överspänningsskadorna inte ger upphov till utbruten brand, och att brandskadorna för år 2004 inte finns medtagna i tabellen (ligger sent i statistikbearbetningen). Anlagd brand Anlagd brand är ett konstant och bestående stort problem som måste bekämpas med ökad intensitet. Liksom tidigare år har även i år en lång rad sektorer i samhället drabbats av anlagda bränder. Enbart storskadorna till följd av anlagd brand bedöms inklusive mörkertalet till 300 miljoner kr. Beträffande storskadorna svarar anlagd brand och okänd orsak för mer än 50 % under året vilket understryker behovet av bättre brandorsaksundersökningar. Totalt bedöms de anlagda bränderna kosta försäkringsbolagen mellan 500 700 miljoner kr årligen. Bakgrund till årets statistik Underlaget till dödsbrandstatistiken bygger på Svenska Brandskyddsföreningen och Räddningsverkets gemensamma beräkningar. Underlaget för försäkringsbolagens kostnader och antal skador grundar sig på statistik från Sveriges Försäkringsförbund och representerar drygt 90 % av den svenska försäkringsmarknaden. Rapporteringen är kontinuerlig och ändras fortlöpande. Det beror bl.a. på att brandutredningar ofta tar lång tid och det slutliga utfallet kommer ofta först efter ett år. Därmed blir vissa siffror något osäkra, särskilt de för de totala brandskadekostnaderna och för storskadebeloppen. En viss överrepresentation av okänd brandorsak kan även föreligga. Statistiken har under hand även förändrats vilket gör jämförelserna något osäkra vid längre tidsserier. Materialet belyser i första hand trender och utveckling för den senaste tioårsperioden.
Brandskadestatistik 2004 TABELL 1: BRANDSKADEBELOPP (EXKLUSIVE AVBROTT) 1995 2004 TABELL 2: STORSKADORNAS FÖRDELNING PÅ MEST DRABBADE RISKSLAG År Totalt antal Brandskadebelopp Storskador Belopp i % brandskador mnkr Företag%* Bostad% Antal mnkr totalskadorna Riskslag Brandskada Brand + avbrott Antal % mnkr mnkr % STORSKADEGRÄNS 1000 KKR 1995 35 211 2 600 70 30 250 1 050 40 1996 35 280 2 900 70 30 300 1 200 41 STORSKADEGRÄNS 1500 KKR 1997 60 226 3 150 66 34 170 850 25 1998 41 443 3 100 72 28 145 950 30 1999 40 324 3 000 72 28 140 1 000 33 2000 45 679 3 000 65 35 140 720 24 2001 44 245 3 400 67 33 110 750 22 2002 48 421 3 500 67 33 111 800 23 2003 40 078 3 000 57 43 159 750 25 2004 35 602 3 000 65 35 112 720 23 Bostad 58 52 265 266 34 Handelsrörelse 9 8 73 98 13 Kemisk-teknisk industri 1 1 80 80 10 Järn- och metallindustri 7 6 55 59 8 Träindustri 4 4 47 52 7 Jord- och stenindustri 3 2 40 42 5 Hotell och restaurang 7 6 26 30 4 Lantgård, park 4 4 28 28 4 Pappersvaruindustri 1 1 7 7 1 Övriga riskslag 18 16 103 107 14 * Företag avser industri, fastighet och lantbruk. TABELL 4A: ANLAGD BRAND OCH BARNS LEK MED ELD AV ALLA STORSKADOR År Antal Procent av total Kostnad mnkr Procent av total TABELL 3: STORSKADORNAS FÖRDELNING PÅ DE STÖRSTA BRANDORSAKERNA Riskslag Brandskada Brand + avbrott Antal % mnkr mnkr % Anlagd brand 27 24 199 222 29 Explosion 3 3 100 101 13 Elapparater, elanordningar 11 10 32 33 4 Uppvärmning, torkning 6 5 23 27 4 Svetsning, skärning 2 2 7 8 1 Åska 2 2 6 6 1 Självantändning 1 1 6 6 1 Kraftalstring 1 1 3 3 Övriga brandstiftare 18 16 105 106 14 Okända brandstiftare 41 36 243 258 33 1995 47 19,4 420 36,5 1996 49 17,3 265 21,7 1997 27 16,4 156 14,8 1998 22 15,3 183 13,8 1999 20 14,5 96 7,0 2000 28 20,0 188 19,7 2001 22 20,2 90 10,0 2002 14 12,6 259 29,0 2003 28 17,6 132 16,0 2004 27 24,0 222 28,9
TABELL 4B: OKÄND ORSAK AV ALLA STORSKADOR År Antal Procent av total Kostnad mnkr Procent av total 1995 52 21,5 189 16,5 1996 62 21,9 296 26,8 1997 49 29,6 320 30,3 1998 42 29,4 276 20,9 1999 28 20,3 371 28,5 2000 43 30,7 143 15,0 2001 28 25,0 457 54,0 2002 37 33,3 309 34,5 2003 52 32,7 339 42,7 2004 41 36,6 258 33,6 TABELL 5: TOTALA ANTALET BRANDSKADOR EFTER BRANDORSAK 1994 2003 Brandorsak 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Tändstickor, levande ljus, tomtebloss 1143 1218 1187 1136 1156 1024 846 808 776 777 Uppsåt 1765 1842 1881 1773 1570 1393 1307 1066 1232 1488 Explosion 147 202 271 226 203 198 185 153 153 113 Soteld 782 374 296 298 315 248 214 185 137 182 Eldstadsanläggning i övrigt 1994 2489 2661 2791 2712 2473 2208 2348 2380 2315 Elorsaker 5885 5646 5606 7044 5209 4521 4109 4660 4805 4204 Åskslag/överspänning* 14941 14830 13061 36443 19377 19846 24748 21302 22841 17296 Tobaksrökning 293 294 304 264 258 251 208 164 188 197 Självantändning 163 203 250 238 199 234 207 224 232 213 Heta arbeten 146 110 158 150 110 104 84 115 112 121 Övriga kända orsaker 3856 3743 4114 4361 3904 3686 3716 3361 3391 3518 Okända orsaker 6869 6694 6905 7071 6955 7877 7469 7467 7647 7210 SUMMA TOTAL 37984 37645 36694 61795 41968 41855 45301 41853 43894 37634 * ca 2/3 av åskslag/överspänning ger ej upphov till brand (klassas dock som brandskador). Statistiken för 2004 fanns inte att tillgå vid tryckning. TABELL 6: DE 10 STÖRSTA BRÄNDERNA 2002 2004 Ersättning i mnkr Riskslag Branddag Brand Avbrott Summa 1. Oljelagring, Norrköping 2004-01-19 80 80 2. Paketering, Hässleholm 2004-06-17 33 2 35 3. Varuhus, Mörbylånga 2004-07-19 26 6 32 4. Industritvätt, Kristianstad 2004-03-05 29 29 5. Träindustri, Bollnäs 2004-01-16 26 26 6. Däcklager, Kristianstad 2004-03-31 22 3 25 7. Kasernbyggnad, Ystad 2004-07-26 24 24 8. Radhus, Järfälla 2004-07-25 23 23 9. Bostäder, butiker, Stockholm 2004-12-24 22 22 10. Hyvleri, Övertorneå 2004-07-29 17 5 22 1. Mekanisk verkstad, Södertälje 2003-03-04 45 4 49 2. Maskiner, Strängnäs 2003-06-19 46 46 3. Betongbyggnad inkl kontor, Ängelholm 2003-02-22 29 10 39 4. Butiker, Karlskoga 2003-08-04 36 36 5. Fastighet med butiker, Strömstad 2003-06-29 14 8 22 6. Betongbyggnader, Ängelholm 2003-02-22 16 1 17 7. Flerbostadshus, Göteborg 2003-05-23 16 1 17 8. Industrihotell, Malmö 2003-01-20 12 4 16 9. Bensinstation, Gottröra 2003-03-31 10 3 13 10. Restaurang, Norrköping 2003-05-26 11 1 12 1. Varuhusbyggnad, Landskrona 2002-12-03 116 9 125 2. Saluhall, Uppsala 2002-05-09 41 7 48 3. Danspalats, Norrköping 2002-09-24 38 38 4. Bageri, Stenungsund 2002-03-15 16 15 31 5. Gummifabrik, Trelleborg 2002-01-27 28 2 30 6. Gardencenter, Västerås 2002-05-11 20 10 30 7. Lagerbyggnad, Stockholm 2002-04-29 23 1 24 8. Förskola, Söderhamn 2002-07-15 18 5 23 9. Kondompaketering, Ljusdal 2002-04-11 17 3 20 10. Pelletsfabrik, Markaryd 2002-12-26 15 5 20 Svenska Brandskyddsföreningen är en medlemsorganisation som arbetar för ett brandsäkrare Sverige.Genom information och utbildning hjälper vi människor,företag och organisationer att ta eget ansvar för sitt brandskydd. Telefon 08-588 474 00. www.svbf.se