Matematiska Institutionen KTH. Lösningar till några övningar inför lappskrivning nummer 7, Diskret matematik för D2 och F, vt08.

Relevanta dokument
Matematiska Institutionen KTH. Lösning till några övningar inför lappskrivning nummer 5, Diskret matematik för D2 och F, vt09.

1. (3p) Ett RSA-krypto har de offentliga nycklarna n = 33 och e = 7. Dekryptera meddelandet 5. a b c d e. a a b c d e

Efternamn förnamn pnr årskurs

Om gruppers verkan på

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE, CL2 och Media 1, SF1610 och 5B1118, onsdagen den 17 augusti 2011, kl

, S(6, 2). = = = =

Lösning till tentamensskrivning på kursen Diskret Matematik, moment B, för D2 och F, SF1631 och SF1630, den 1 juni 2011 kl

SF2703 Algebra grundkurs Lösningsförslag med bedömningskriterier till tentamen Fredagen den 5 juni 2009

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, m fl, SF1610, tisdagen den 2 juni 2015, kl

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik, SF1610 och 5B1118, torsdagen den 21 oktober 2010, kl

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Lösning av tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, tisdagen den 27 maj 2014, kl

SF2715 Tillämpad kombinatorik Kompletterande material och övningsuppgifter Del IV

Hjalpmedel: Inga hjalpmedel ar tillatna pa tentamensskrivningen. 1. (3p) Los ekvationen 13x + 18 = 13 i ringen Z 64.

x 23 + y 160 = 1, 2 23 = ,

Läsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik

SF2703 Algebra grundkurs Lösningsförslag med bedömningskriterier till tentamen Måndagen den 9 mars 2009

1. (3p) Ett RSA-krypto har parametrarna n = 77 och e = 37. Dekryptera meddelandet 3, dvs bestäm D(3). 60 = = =

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 11 april, 2002

Tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, onsdagen den 20 augusti 2014, kl

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik II

Modelltentamen. Ditt svar ska vara ett ändligt uttryck utan summationstecken.

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del II

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610 och 5B1118, tisdagen den 7 januari 2014, kl

Institutionen för matematik, KTH Mats Boij. Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 20 december, 2000

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Appendix, del II

Algebra och kombinatorik 28/4 och 5/ Föreläsning 9 och 10

Mer om analytisk geometri

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 22 augusti, 2001

Lösning till tentamensskrivning på kursen Diskret Matematik, moment A, för D2 och F, SF1631 och SF1630, den 10 januari 2011 kl

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 14 augusti, 2002

Algebra och talteori MMGL31. Repetition. Idag. Föreläsning 9 VT FLS och primtalstestning. Carmichaeltal. Rabin-Miller test.

Algebra och kryptografi Facit till udda uppgifter

Några satser ur talteorin

PÓLYAS ENUMERATIONSTEORI FREDRIK CUMLIN

Algebra och kryptografi

Fakulteten för teknik och naturvetenskap. Johan Jonsson. Ändliga grupper. Finite groups. Matematik C-uppsats


KOMBINATORIK. Exempel 1. Motivera att det bland 11 naturliga tal finns minst två som slutar på samma

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 20 december, 2001

Lösningsförslag till tentamensskrivning i SF1610 Diskret Matematik för CINTE 30 maj 2018, kl

EXAMENSARBETEN I MATEMATIK

Känguru 2019 Student gymnasiet

Lösningsförslag till övningsuppgifter, del II

Finaltävling i Stockholm den 22 november 2008

Lars-Daniel Öhman Lördag 2 maj 2015 Skrivtid: 9:00 15:00 Hjälpmedel: Miniräknare, lock till miniräknare

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN I MATEMATIK

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik II

NÅGOT OM KRYPTERING. Kapitel 1

Sats 2.1 (Kinesiska restsatsen) Låt n och m vara relativt prima heltal samt a och b två godtyckliga heltal. Då har ekvationssystemet

Polynom över! Till varje polynom hör en funktion DEFINITION. Grafen till en polynomfunktion

a n = A2 n + B4 n. { 2 = A + B 6 = 2A + 4B, S(5, 2) = S(4, 1) + 2S(4, 2) = 1 + 2(S(3, 1) + 2S(3, 2)) = 3 + 4(S(2, 1) + 2S(2, 2)) = = 15.

Tentamen TMV210/MMGD10 Inledande Diskret Matematik, D1/GU

18 juni 2007, 240 minuter Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 24p. för Väl Godkänd (av maximalt 36p.

Grafer och grannmatriser

Permutationer med paritet

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

MINNESANTECKNINGAR FÖR DELTAGARNA I WORKSHOP GRUPPER

Diskret matematik: Övningstentamen 4

Kängurutävlingen Matematikens Hopp Cadet 2003 Uppgifter

Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2

10! = =

MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik Examinator: Daniel Bergh. Lösningsförslag Algebra och kombinatorik

Trigonometri. Sidor i boken 26-34

Kombinatorik. Kapitel 2. Allmänt kan sägas att inom kombinatoriken sysslar man huvudsakligen med beräkningar av

Grupper och RSA-kryptering

Undersökande arbetssätt i matematik 1 och 2

Hela tal LCB 1999/2000

Kapitel 2: De hela talen

2:1. A4-systemet. 616 Talföljder på laborativt vis. Pesach Laksman lärarutbildare vid Malmö högskola. Potenser. 3 Biennal 2008

1. (3p) Bestäm den minsta positiva resten vid division av talet med talet 31.

SF2715 Applied Combinatorics// Extra exercises and solutions, Part 2

Matematiska uppgifter

Nämnaren/ NCM ncm.gu.se/stravorna Sidan får kopieras

Kvalificeringstävling den 26 september 2017

RSA-kryptering och primalitetstest

Kinesiska restsatsen

Lösningsförslag Junior 2018

Komposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen.

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

Låt n vara ett heltal som är 2 eller större. Om a och b är två heltal så säger vi att. a b (mod n)

Övningshäfte 2: Komplexa tal

P Q = ( 2, 1, 1), P R = (0, 1, 0) och QR = (2, 2, 1). arean = 1 2 P Q P R

Matematik. Namn: Datum:

Rep 1 NÅGOT EXTRA. Sidan 88. Sidan 85. Sidan 89. Sidan 86. Sidan 87. Sidan 90

Facit åk 6 Prima Formula

Symmetrireducering av slutspelsdatabas i Schack

2 (6) k 0 2 (7) n 1 F k F n. k F k F n F k F n F n 1 2 (8)

Algebra och kombinatorik 10/ Föreläsning 4. Låt X vara en ändlig mängd. En permutation av X är en bijektiv funktion X X. Sats: S n =n!

Rita även upp grafen till Fourierseriens summa på intervallet [ 2π, 3π], samt ange summans värde i punkterna π, 0, π, 2π. (5) S(t) = c n e int,

1. (a) (1p) Undersök om de tre vektorerna nedan är linjärt oberoende i vektorrummet

Kvalificeringstävling den 28 september 2010

Avdelning 1, trepoängsproblem

Trepoängsproblem. Kängurutävlingen 2019 Cadet. 1 Vilket moln innehåller endast jämna tal? A B C D E

Matematisk problemlösning

DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 17 april 2010 kl

Sannolikhetsbegreppet

Transkript:

1 Matematiska Institutionen KTH Lösningar till några övningar inför lappskrivning nummer 7, Diskret matematik för D2 och F, vt08. 1. Betrakat gruppen G = (Z 19 \ {0}, ). (a) Visa att G är en cyklisk grupp. Lösning: Vi söker en generator till G, dvs ett element g G sådant att varje element h G är lika med en potens av g, dvs h = g k för något icke negativt heltal k. Detta element g måste ha ordning 18 eftersom = 18, dvs g 18 = 1 och ingen lägre exponent än 18 till g ger identitetselementet i G. Vi vet att om g k = 1 så gäller att k delar antalet element i G. Vi söker gen generator g med hjälp av trial and error. Prövar elementet 2. Vi testar om 2 har ordning 2, 3, 6 eller 9, vilka är de icke triviala delarna till talet 18. 2 2 = 4 1, 2 3 = 8 1, 2 6 = 7 1, 2 9 = 2 3 2 6 = 8 7 = 1 1. Enda kvarvarande möjlighet för ordningen av elementet 2 är 18 och således är 2 en generator till gruppen G. Vår slutsats är alltså att eftersom G har ett element av ordning 18 och G består av 18 element så måste G vara cyklisk. (b) Bestäm antalet generatorer till G. Lösning: Det finns en sats i läroboken som säger att om G är en cyklisk grupp med n element så är antalet element av ordning d, där d delar n, lika med ϕ(d), Eulers ϕ-funktion. Vi har alltså SVAR: ϕ(18) = 18(1 1 2 )(1 1 3 ) = 6. (c) Bestäm delgrupper med 2, 3, 6 och 9 element till G. Lösning: Enligt samma sats i läroboken finns för varje delare d till 18 precis en delgrupp med d element, och som erhålles enligt nedan: H 2 = {1, 2 9 = 1}, H 3 = {1, 2 6 = 7, 2 12 = 11}, H 6 = {1, 2 3 = 8, 2 6 = 7, 2 9 = 1, 2 12 = 11, 2 15 = 12}, H 9 = {1, 2 2 = 4, 2 4 = 16, 2 6 = 7, 2 8 = 9, 2 10 = 17, 2 12 = 11, 2 14 = 6, 2 16 = 5}. 2. Bestäm antalet delgrupper till en cyklisk grupp med 63 element. Lösning: En cyklisk grupp G med n element har precis en delgrupp för varje delare d till n. För den givna gruppen G gäller att n = 63 = 7 3 2, antalet delare blir då antalet möjliga sätt att kombinera potenser 7 e och 3 f, av talen 7 och 3, med 0 e 1 och 0 f 2. Vi får SVAR: 2 3 = 6.

2 3. Vilka av följande grupper är cykliska? (a) (Z 2, +) (Z 3, +). Lösning: Elementet (1, 1) genererar den direkta produkten ovan eftersom givna gruppen har sex element och elementet (1, 1) varken har ordning 2 eller 3 eftersom 2(1, 1) = (0, 1) = (0, 0), och 3(1, 1) = (1, 0) (0, 0), och då ordningen av elementet (1, 1) delar talet 6 så måste detta element ha ordning sex och alltså är givna gruppen cyklisk. (b) (Z 8, +) (Z 9, +). Lösning: Elementet (1, 1) genererar den direkta produkten ovan eftersom givna gruppen har 72 element och om elementet (1, 1) har ordning k så måste k(1, 1) = (k, k) = (0, 0), vilket ger att 8 delar k och 9 delar k och alltså 72 delar k. Alltså har elementet (1, 1) ordning 72 och den givna gruppen är cyklisk. (c) (Z 8, +) (Z 3, +) (Z 3, +). Lösning: Låt (a, b, c) vara ett godtyckligt element i den givna gruppen. Då gäller, eftersom a Z 8, b Z 3 och c Z 3 att 24(a, b, c) = (0, 0, 0), och alltså finns inget element som kan ha ordning 72, vilket var antalet element i gruppen. 4. Hörnen i en kvadrat färgas svarta eller vita. Kvadraten kan sedan speglas, vridas och vändas. (a) Bestäm en bana med precis två element, och en bana med precis fyra element. Lösning: Vi numrerar hörnen 1, 2, 3 och 4 så att hörn 1 har kant till hörn 4 och 2. Och kodar färgläggningarna så att 0 betyder vit färg och 1 svart färg, så tex (0, 1, 1, 1) betecknar den färgläggning där hörn 1 är vitt och de övriga svarta. En bana med två element är då och en bana med fyra element är då t ex {(0, 1, 0, 1), (1, 0, 1, 0)}, {(0, 1, 1, 1), (1, 0, 1, 1), (1, 1, 0, 1), (1, 1, 1, 0)}. (b) Bestäm satibilisatorn till en färgläggning där två närliggande hörn är vita och de övriga två svarta. Lösning: Vi betraktar färgläggningen (0, 0, 1, 1). Stabilisatorn består av de vridningar, vändningar och speglingar som avbildar kvadraten på sig själv och så att färgläggningen bevaras. Identiteten, dvs ingen vridning etc alls är en sådan. Den enda andra möjligheten ges av att 1 2 och 2 1 och då måste även 3 4 och 4 3. Så SVAR Med vår färgläggning blev stabilisatorn {id, (1 2)(3 4)}.

3 (c) Använd den sk Burnsides lemma för att beräkna antalet banor. Lösning: Vi listar upp gruppen G av alla vridningar som avbildar kvadraten på sig själv och antalet färläggningar F (g) som fixeras av respektive element g G: G F (g) id = (1)(2)(3)(4) 2 4 = 16 (1 2 3 4) 2 (1 3)(2 4) 2 2 = 4 (1 4 3 2) 2 (1)(3)(2 4) 2 3 = 8 (2)(4)(1 3) 2 3 = 8 (1 4)(2 3) 2 2 = 4 (1 2)(4 3) 2 2 = 4, och alltså med Burnsides lemma SVAR: 1 F (g) = 1 48 (16 + 2 8 + 3 4 + 2 2) = 8 8 = 6. g G Anmärkning: Motivering för att tabellen får de angivna värdena, se lösningen av nästa uppgift. 5. Ett rätblock har längden 3 cm, höjden 2 cm och djupet 2 cm. Bestäm antalet sätt att färga rätblockets sidor i 5 olika färger. Lösning: Kalla vänster kortsida för v, höger kortsida för h, ovansidan för o, undersidan för u, framsidan för f, och baksidan för b. Vi gör en tabell med alla vridningar som vrider rätblocket till sig själv och antalet färgläggningar som fixeras av respektive permutation G F (g) id = (v)(h)(f)(o)(b)(u) 5 6 (v)(h)(f o b u) 5 3 (v)(h)(f b)(o u) 5 4 (v)(h)(f u b o) 5 3 (v h)(f)(b)(o u) 5 4 (v h)(f o)(b u) 5 3 (v h)(f b)(o)(u) 5 4 (v h)(f u)(b o) 5 3, ty sidor som vrids av ev elementet g G in i varandra måste ges samma färg om färgläggningen skall fixeras av g. Detta medför att sidor i samma cykel skall ha samma färg, så antalet färgläggningar som fixeras av en permutation är lika med antalet antalet möjliga färger upphöjt till antalet cykler i permutationen g. Med hjälp av Burnsides lemma får vi nu SVAR: 1 F (g) = 1 8 (56 + 3 5 4 + 4 5 3 ) = 2250. g G 6. Betrakta en grupp G som verkar på en mängd S. Banan O innehåller 7 element ur S och stabilisatorn till elementet s O består av 4 element. Bestäm antalet element i G. Lösning: Från den bakomliggande teorin för banor och sabilisatorer vet vi att, med bokens beteckningar, om H är stabilisatorn till s, H = G(s s),

4 och s ett annat element i samma bana, och g ett element i G sådant att g(s) = s så gäller att G(s s ) = gh. Varje element i banan O motsvarar alltså en unik sidoklass till satbilisatorn H till s O (och H är ju en delgrupp till G). Då H har fyra element och antalet sidoklasser är 7 så måste G innehålla precis 28 element. SVAR: 28. 7. Bestäm samtliga grupper med 149 element. Lösning: Inget av primtalen 2, 3, 5, 7 eller 11 är delare till talet 149 och 13 2 > 149. Detta medför att talet 149 är ett primtal. Varje element i en grupp med 149 element har en ordning som delar 149. Så om ordningen hos ett element inte är ett så måste elementets ordning vara 149. Då är gruppen cyklisk, eftersom den har element av ordning 149. SVAR: Varje grupp med 149 element är cyklisk 8. Bestäm en grupp G som innehåller precis en delgrupp med 3 element, precis en delgrupp med 5 element, ingen delgrupp med 4 element men precis tre olika delgrupper med 2 element. (Det får finnas delgrupper med andra antal element än 4.) Lösning: Vi försöker med en produkt av grupper, t ex G = (Z 5, +) S 3, där S 3 betecknar mängden av permutationer på mängden {1, 2, 3}. Den har delgrupper med 3 resp 5 element nämligen H 5 = {(a, id) G a Z 5 }, och samt tre med två element, nämligen H 3 = {(0, (1 2 3)), (0, (1 3 2)), (0, id)}, K 1 = {(0, id), (0, (1 2))}, K 2 = {(0, id), (0, (1 3))}, K 3 = {(0, id), (0, (2 3))}. Undersöker nu om det finns fler delgrupper med tre, fem respektive två element Elementen i en delgrupp med tre element har samtliga förutom identiteten ordning tre eftersom tre är ett primtal, och motsvarande för delgrupper med fem respektive två element. Låt nu g = (a, ϕ) vara ett element i G. Under vilka förutsättningar har detta element ordning tre? Vi testar: (0, id) = g g g = (3a, ϕ 3 ) 3a 5 0, och ϕ 3 = id. Detta ger att elementet a måste vara nollelemntet och ϕ måste vara ett element av ordning 3 i S 3. Slutsatsen är att g för att ha ordning tre måste g vara lika med element av typen (0, (1 2 3)) eller (0, (1 3 2)) och alltså tillhöra H 3. På samma sätt visas att H 5 är den enda delgruppen med fem element och att det inte finns fler delgrupper med två element än de ovan tre beskrivna. Med samma motivering skulle en grupp med fyra element bestå av element av typ (0, γ i ), i = 1, 2, 3, 4, där dessa fyra element γ 1, γ 2, γ 3 och γ 4 skulle utgöra en delgrupp till S 3 med fyra element. Eftersom S 3 innehåller sex element och därmed, enligt Lagranges sats, saknar delgrupper med fyra element, finns ingen delgrupp med fyra element.

5 9. Uppgiften utgår emedan den var felformulerad. Lösning: Vi observerar att id alltid är konjugerad med sig själv, ty t ex id id id 1 = id. Men identiteten tillhör satbilisatorn till varje element i S. 10. Gruppen G är cyklisk och har en cyklisk delgrupp H med 105 element och en cyklisk delgrupp K med 63 element. Bestäm H K. Lösning: Vi observerar först att sgd(105, 63) = 21. Eftersom H är cyklisk och talet 21 delar antalet element i H så finns precis en delgrupp L H till H med 21 element. Motsvarande gäller för delgruppen K. Nu använder vi Lagranges sats. Vi finner att antalet element i G delas av både 105 och 63 och alltså att talet 21 delar. Eftersom G är cyklisk så har G precis en delgrupp L G med 21 element. Men både L H och L K är också delgrupper till G, eftersom H och K är delgrupper till G, båda med 21 element. Enda möjligheten är att dessa grupper är lika, dvs L G = L H = L K. Vi kan då sluta oss till att L G = L H = L K K och L G = L K = L H H och alltså L G H K. Men H K delgrupp till både H och K ger att antalet element i H K delar antalet element i både H och K och alltså H K sgd(105, 63) = 21. Vi får alltså att H K 21. Men då H K innehåller en delgrupp L G med 21 element så måste H K 21. Vi har nu kommit fram till att och alltså att 21 H K 21, H K = 21. Men då L G = 21 och L G H K så måste gälla att H K = L G, där L G var den unika delgruppen till G med 21 element. SVAR: H K är den unika delgruppen till G som har 21 element. 11. Bestäm antalet sätt att färga sidorna i en kub med 7 olika färger. Lösning: Vi bestämmer först antalet vridningar av kuben som vrider kuben på sig själv, dvs kubens automorfigrupp. Någon sida x skall vridas till kubens ovansida och någon av sidan x:s grannsidor y skall bli framsida. Antalet sätt att välja x är sex och då x har fyra angränsande sidor, finns det totalt 6 4 = 24 olika sätt att kombinera ihop x och y på så totalt finns det 24 automorfier av gruppen.

6 Vi skriver nu upp vår tabell, med beteckinigar som i uppgift nummer 5: G F (g) id = (v)(h)(f)(o)(b)(u) 7 6 (o)(u)(f v b h) 7 3 (o)(u)(f b)(v h) 7 4 (o)(u)(f h b v) 7 3 nedan vrids f till o först och sedan vrids kuben runt en tänkt z-axel (f o b u)(v)(h) 7 3 (f o h)(v b u) 7 2 (f o)(v h)(b u) 7 3 (f o; v)(b u h) 7 2 nedan vrids v till o först och sedan vrids kuben runt en tänkt z-axel (v o h u)(f)(b) 7 3 (v o f)(h u b) 7 2 (v o)(h u)(f b) 7 3 (v o b)(h u f) 7 2, pss när b och h vrids till o först och sedan vrids kuben runt en tänkt z-axel (o u)(f)(v)(b)(h) 7 5 (o u)(f v b h) 7 2 (o u)(f b)(v h) 7 3 (o u)(f h b v) 7 2 och Burnsides lemma ger nu antalet banor 1 F (g) = 1 24 (76 + 7 5 + 7 4 + 11 7 3 + 10 7 2 ) = 5880. g G 12. Låt H vara en delgrupp till gruppen G. Elementen i H beskriver funktioner på elementen i G enligt h(g) = h g. (a) Bestäm antalet banor i G. Lösning: Vi använder Burnsides lemma och skall för den skull beräkna F (h) för varje h H. Men i detta fall så är F (h) = {g G hg = g}, och alltså är F (id) = G och om h id så gäller att hg g för varje g G och således F (h) = om h id. Enligt Burnsides lemma blir nu antal banor lika med 1 F (h) = 1 1 F (id) = = H H H H. h H SVAR: Antalet banor är (b) Beskriv banorna. H.

7 Lösning: Låt Hg vara en sidoklass till H i G, dvs Hg = {hg h H}. Då gäller för varje par av element hg resp h g i denna sidoklass att med h = h h 1 H så är h (hg) = h hg = h h 1 hg = h g, och därmed, enligt definitionen av bana, att hg och h g tillhör samma bana. Nu räknar vi på antalet banor och antalet sidoklasser. Enligt uppgift (a) är antalet banor lika med / H vilket också är antalet sidoklasser. Eftersom elementen i en sidoklass tillhör samma bana, som vi visade ovan, så måste banorna bestå av sidoklasserna till H i G.