Regional produktionsanalys

RAPPORT 26 2006 Regional produktionsanalys - Uppskattning av tillgängligt trädbränsle i Dalarnas och Gävleborgs län Per-Anders Ingebro, Mats Josefsson, Solfrid Kulstadvik, Magnus Pettersson

Skogsstyrelsen oktober 2006 Författare Per-Anders Ingebro, Skogsstyrelsen Mats Josefsson, Skogsstyrelsen Solfrid Kulstadvik, Skogsstyrelsen Magnus Pettersson, Skogsstyrelsen Projektledare Per-Anders Ingebro, Skogsstyrelsen Projektgrupp Per-Anders Ingebro, Skogsstyrelsen Mats Josefsson, Skogsstyrelsen Styrgrupp Ragnar Friberg, Stora Enso Skog Ingemar Bertilsson, Mellanskog Sture Karlsson, Sågverken Mellansverige Monica Robin Svensson, Länsstyrelsen Gävleborg Inger Eriksson, Länsstyrelsen Dalarnas län Jan Hedlund, Skogsstyrelsen Papper brilliant copy Tryck JV, Jönköping Upplaga 130 ex ISSN 1100-0295 BEST NR 1776 Skogsstyrelsens förlag 551 83 Jönköping

Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 2. Material och metoder 4 2.1 Områdesindelning 4 2.2 Metodik 5 2.3 Data 5 2.4 Beräkningsmetodik 5 2.5 Analysperiodens längd 6 2.6 Produktionsförutsättningar 6 2.7 Anpassning 8 2.8 Tillgänglighet 8 3. Resultat 10 3.1 Biobränsletillgångens utveckling. 10 3.2 Biobränslesortimentens utveckling 11 3.3 Tillgångar inom Dalarna och Gävleborg 13 4. Diskussion 16 Källförteckning 19 Bilaga 1 Kommunernas tillväxtandelar i W och X län samt de tre delområdena 20

Förord Denna sammanställning är en analys av de möjligheter och begränsningar till biobränsleproduktion vid en given skötselambitionsnivå i paritet med nuvarande skogspolitik. Det är den sista av tre rapporter vilka utgör rapporteringen av Skogsstyrelsen region Mitts produktionsanalys för länen Dalarna och Gävleborg. Motivet till produktionsanalysen är ett uttalat behov av att grundligt undersöka förutsättningarna för virkes- och biobränsleproduktion i länen Dalarna och Gävleborg i dagsläget men även på lång sikt. Man har även analyserat påverkan av målen för Levande skogar på skogsproduktionen. Ett stort tack riktas till styrgruppen för ett gott samarbete och även till institutionen för resurshållning och geomatik vid SLU. Vi är även tacksamma till KUAfonden som bidrog med finansiella medel vilket gjorde analysen möjlig. 1

Sammanfattning Användningen av biobränsle i allmänhet och trädbränsle i synnerhet ökar stadigt i Sverige. Den största ökningen sker i södra Sverige, men utnyttjandet sprider sig allt längre norrut. Utbyggnaden och planering av kommunala värmeverk baserade på trädbränsle har under senare år ökat markant och på den privata sidan ersätts många äldre pannor med exempelvis pelletsbrännare. Dalarna och Gävleborg är utpräglade skogslän med stor råvarubas. Här finns alltså möjligheter till export av framför allt förädlade trädbränslen. I denna studie har tillväxtberäkningar för biomassa gjorts för att beskriva nuvarande och framtida potential avseende trädbränsle inom Dalarnas och Gävleborgs län. Materialet i denna rapport baseras på Skogsstyrelsen Region Mitts regionala produktionsanalys. Dataunderlaget baseras på Riksskogstaxeringens inventeringsmaterial och avverkningsberäkningarna har genomförts vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå. I beräkningarna har regionen indelats i tre produktionsområden: Inland, Mellanbygd och Kustland. Indelningen följer de kriteriegränser SKS har satt för sin produktionsanalys. För avverkningsberäkningarna har HUGIN - systemet, Sveriges Lantbruksuniversitet, använts. Beräkningarna simulerar framtida skogstillstånd och virkesproduktion beroende på val av skötsel- och miljöambition. Beräkningsperioden har varit 100 år med redovisningsintervaller på 10 år. Valet av skötseloch miljöhänsyn motsvarar den skogspolitiska ambitionsnivån och miljömålens skogliga delmål Levande skogar Resultatet visar att under den närmaste 10-års perioden kan det årliga teoretiska brutto biobränsleuttaget uppgå till 2 600 000 ton TS motsvarande 11,5 TWh. Under påföljande 50-års period kan uttaget öka upp emot 300 000 ton TS/år. Skattningar har gjorts för att kvantifiera tillgänglig volym biobränsle. Beroende på ekonomiska och tekniska restriktioner kan volymen av årliga tillgängliga biobränslekvantiteter reduceras med 5 %. Prognosresultatet visar på en reduktion av den totala avverkningsvolymen för Inlandet under kommande 20 års period. Nuvarande avverkningsvolymer uppnås först efter ca 40 år. Avverkningsvolymerna kommer att reduceras som mest med 300 000 m 3 sk/år. Detta innebär också att biomassamängderna kommer att minska under aktuell period. Den totala årliga kvantiteten biomassa kommer att minska med ca 250 000 ton TS inom en 20 års period. Trots den närmaste 30 års periodens avtagande avverkningsvolymer bör GROTkvantiteter runt 1.6 miljoner ton TS/år vara ett tillräckligt fundament för ökad tillväxt inom länen Dalarna och Gävleborg, dels genom att användandet av trädbränsle prioriteras inom delområdet, dels genom att öka exporten till närliggande regioner. Trädbränsle kommer därför med stor sannolikhet att vara en viktig tillväxtresurs för regionen med flera spin-off - effekter i form av t ex ökad sysselsättning i skogen, i tillverknings- och byggnadsverksamheten, i förädlings- och transportkedjan. Till detta kan miljövinster och hållbar utveckling tillföras. 2

1. Inledning 1.1 Bakgrund Skogsmarken och den växande skogen är en av de viktigaste och mest värdefulla tillgångarna i länen Dalarna och Gävleborg. Tre fjärdedelar av landarealen täcks av skog, vilket är 20 % mer än riksgenomsnittet. Totalt omfattar skogsmarken inom regionen ca 3,5 milj. ha produktiv skogsmark med ett virkesförråd på 416 milj. m 3 sk. Av den totala tillväxten på ca 14,3 milj. m 3 sk/år avverkas årligen knappt 80 %. Skogen utgör en förnyelsebar råvara som lägger grunden för en av regionens viktigaste basnäringar. Den förser sågverk, trävaruindustrier, massa- och pappersbruk med råvara och trädbränsle är dessutom en viktig energikälla. Användningen av biobränsle i allmänhet och trädbränsle i synnerhet ökar stadigt i Sverige. Den största ökningen sker i södra Sverige, men brukandet sprider sig allt längre norrut. Utbyggnad och planering av kommunala värmeverk baserade på trädbränsle har under senare år ökat markant och på den privata sidan ersätts många äldre pannor med exempelvis pelletsbrännare. Dalarna och Gävleborg är utpräglade skogslän med stor råvarubas. I söder gränsar regionen bl.a. till Mälardalen där brukandet av trädbränsle börjar tangera tillgångarna. Detta ökar efterfrågan på bioenergi och skapar möjligheter till export av framför allt förädlade trädbränslen. I de regionala tillväxtavtalen mellan länsstyrelserna och Näringsdepartementet, som tagits fram i regionen har biobränsle lyfts fram som en viktig del i det regionalpolitiska arbetet. Från Skogsstyrelsens sida ses användningen av trädbränsle som något positivt som kan skapa mervärde bl.a. genom ökad sysselsättning och inkomster samt minskat oljeberoende. Under de senaste två decennierna har vi vant oss vid ett rejält virkesöverskott och det har funnits balans i tillgång och efterfrågan. Men förutsättningarna för avverkning och avsättning av skogsråvaran har på senare tid dramatiskt förändrats. Skogsnäringens verksamhet präglas idag av en hård internationell konkurrens och ökade krav från samhället och från ideella organisationer. Mot bakgrund av den förändrade situationen har det framkommit behov av att utarbeta en regional skoglig produktionsanalys, som ska belysa tillgång och efterfrågan på virkesråvaran. I analysen skall bl. a. situationen för trädbränsle belysas för att kunna utgöra ett planerings- och beslutsunderlag för användningen i regionen för olika aktörer. I produktionsanalysen har regionen indelats i tre olika produktionsområden. Denna rapport baseras på beräkningsdata från scenario 2 där nivån på skötsel- och miljöhänsyn står i paritet med rådande skogspolitik (prop:1992/93:226;prop:1997/98:145) 1.2 Syfte Avsikten med rapporten är att på en övergripande nivå beskriva nuvarande och framtida potential avseende trädbränsle i länen Dalarna och Gävleborg. Målet är att resultatet skall utgöra underlag och stöd för framtida strategiska övervägande avseende det pågående arbetet mot förnyelsebara energikällor. 3

2. Material och metoder 2.1 Områdesindelning Länen Dalarna och Gävleborg har delats in i tre geografiska delområden Inlandet, Mellanbygden och Kustbygden. Indelningen speglar de olika delområdenas förutsättningar för att producera en skogsråvara som industrin kan tillgodogöra sig. Indelningen bygger bl.a. på naturgeografiska regioner, temperaturzoner och andra abiotiska faktorer, såsom berggrund, nederbördsförhållanden mm. De tre delområdena benämns Inlandet, Mellanbygden och Kustbygden och omfattar följande kommuner: Område 1 Inlandet: Älvdalen, Malung, Mora, Orsa och Ljusdal. Område 2 Mellanbygden: Vansbro, Gagnef, Leksand, Ludvika, Smedjebacken, Avesta, Hedemora, Säter, Borlänge, Falun, Rättvik, Ovanåker och Bollnäs. Område 3 Kustbygden: Hofors, Sandviken, Gävle, Ockelbo, Söderhamn, Hudiksvall och Nordanstig. Områdesindelning av länen Dalarna och Gävleborg 3 0 0 30 60 90 120 150 180 210 240 Kilomet e r s Skala 1:3.500.000 S j öar och hav O m r å d esindelning I n landet M ellanbygden K ustbygden W N S E Figur 1. Indelning av länen för produktionsanalysen. Gränserna följer kommungränser. 4

2.2 Metodik För att kunna presentera utvecklingen av regionens skogar, givet olika förutsättningar avseende t.ex. virkestillgångar, naturvårdsambitioner, energiuttag, behövs relevanta indata med tillräcklig noggrannhet att kunna bygga trovärdiga analyser på. Det behövs dessutom ett system som kan hantera stora mängder skogliga data och implementera de förutsättningar man anser vara relevanta på ett logiskt och riktigt sätt utan alltför stora kostnader. 2.3 Data Dataunderlaget för beräkningen baseras på inventeringsdata utfört av Institutionen för Skoglig Resurshushållning och Geomatik vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå. Inventeringen omfattar ca 18 000 provytor, varav ca 12 000 (tillfälliga ytor) besöks och inventeras varje år under barmarkssäsongen. Den omfattar alla markslag, den mest omfattande beskrivningen görs dock på skogsmark. Riksskogstaxeringen bedrivs som en stickprovsinventering. Ett urval av olika faktorer t.ex. träden, markvegetationen m.m. lottas ut (med känd urvalssannolikhet) och används sedan för att skatta den totala volymen av alla träd, den totala arealen täckt med viss vegetation osv. Inventeringen utförs på avgränsade, cirkulära provytor. Provytorna ligger av arbetstekniska skäl samlade i s.k. taxeringstrakter. Trakterna har kvadratisk eller rektangulär form och varierande storlek i olika delar av landet. Trakterna är utlagda i ett regelbundet nät över landet. 2.4 Beräkningsmetodik HUGIN-systemet (Lundström & Söderberg 1996) är ett beräkningssystem för regionala och nationella skogliga konsekvensanalyser, vilket skall kunna användas som stöd i t.ex. utformning och utvärdering av skogsskötselstrategier. Beräkningssystemet simulerar ett framtida skogstillstånd och virkesproduktion beroende på utgångsläge och vilka skogsskötselstrategi som tillämpas. Skogstillståndet i utgångsläget utgörs normalt av data från riksskogstaxeringen för det aktuella området, dvs. data från cirkelprovytor. I denna beräkning har SKS skogsvårdsstatistik legat till grund för fastställandet av utgångsläget. Normalt omfattar prognosperioden 100 år. Skötselåtgärder kan utföras i varje 5-årsperiod men resultaten redovisas per 10-årsperiod. Olika ägarkategorier kan användas för vilka olika utgångstillstånd kan särskiljas (genom vetskap om vilken ägarkategori de enskilda provytorna tillhör). För de olika kategorierna kan olika strategier tillämpas. För beståndsetablering efter föryngringsavverkning hämtas uppgifter från provytor ur en särskild ungskogsdatabas. De skötselåtgärder som kan styras är föryngringsmetoder, röjning, gallring, gödsling, typ av föryngringsavverkning och dikning. Skötselåtgärder, t.ex. gallring och föryngringsavverkning, appliceras på cirkelytor och inte på avdelningar. För att få realistiska prognoser väljs därför skötselåtgärder för merparten av ytorna enligt prioriterings regler baserade på empiriska data. För vissa ytor sker valet däremot mer eller mindre slumpmässigt. 5

Restriktioner, baserade på t.ex. ekonomiska, tekniska eller naturvårdsmässiga faktorer, kan åsättas skötseln på ytor som uppfyller vissa kriterier. Kriterierna kan baseras på egenskaper för själva ytan, t.ex. ytans läge eller egenskaper för t.ex. trädskiktet. Restriktioner kan alltså anges för skötseln på ytor som är belägna nära vattendrag, vägar eller bebyggelse eller för ytor vars virkesvolym utgörs av en viss minsta andel löv etc. 2.5 Analysperiodens längd Analyserna är gjorda för åren 2007-2097. Tillväxtberäkningarna, m.m. i HUGIN görs baserat på femårsperioder. Däremot redovisas sammanställningar och analyser för tioårsperioder. Det periodiska scenario som beräkningarna (2007-2097) baseras på är en initial beräkning som baseras på fastställda och fixerade restriktioner (se avsnitt produktionsförutsättningar nedan). Val av restriktioner t ex avverknings- och gallringsnivåer etc. baseras på uppmätta data ifrån SKS regionala skogsvårdsstatistik. Som databas för den initiala beräkningen används Rikstaxeringens provytor från perioden 1994-1999. Eftersom beräkningen baseras på medelvärden anges värdena för period beräkningen som gällande för år 1997. Den initiala beräkningen är en framräkning av skogstillståndet och bildar utgångsläget för själva scenarioberäkningarna i HUGIN systemet. Framräkningen av nuvarande skogstillstånd skapar en matematisk modell för det nu rådande regionala skogstillståndet. Utifrån detta beräknade skogstillstånd har sedan HUGIN systemets tillväxtfunktioner beräknat i 10 st. 10-årsperioder den framtida skogliga utvecklingen. För varje 10 års period beräknar HUGIN det optimala uttaget enligt fastställda skötsel - och miljökriterier. Miljöambitionen i beräkningen har fixerats vid en nivå motsvarande målen för miljömålet Levande Skogar. Detta innebär att förutom redan avsatt och planerad skogsmark för reservat och skydd har schablonmässigt 5 % av arealen inom respektive delområde avsatts för hänsynsområden. Förutom andelen avsatt skogsmark i form av hänsynsområden tillkommer restriktioner enligt generell hänsyn (SVL 30, FSC, PEFC) motsvarande 5 % av skogsmarken inom respektive delområde. Biobränsleberäkning sker automatiskt genom körningarna. Det kan dock inte läggas några restriktioner t ex terrängtransport, kvantiteter/ha eller avstånd till bilväg. För att skatta dessa variablers påverkan på möjligt produktionsutfall nyttjas erfarenhetstal, utvecklat i tidigare biobränsleprojekt vid SKS (Josefsson & Johansson 1999). 2.6 Produktionsförutsättningar I denna resultatbeskrivning fokuseras biobränsleutfallet vid ett tänkt scenario som motsvarar en skogsskötselnivå i paritet med sektorns uppsatta regionala mål. Till grund för skötselambitionsnivån har data från Skogsstyrelsens olika årliga inventeringar nyttjas (Grönt bokslut SVSWX 2003). Valda skötselkriterier för HUGINberäkningarna enligt: 6

Ägarekategori: Redovisning sker för två ägarkategorier enligt rikstaxeringens definition. Enskilda respektive Övriga (aktiebolag, fastighetsverket, övriga statliga ägare, ecklesiastika ägare, allmänningar och besparingsskogar, kommunala och landstingsägda marker samt övriga allmänna ägare). Områdesindelning: Tre delområden (Inland, Mellanbygd, Kustbygd) Areal skogsmark: Trädslagsfördelning: Virkesförråd: Tillväxt: Avverkningsnivå: Kalmarksperiod: Svensk definition av skogsmark Enligt Riksskogstaxeringens datamaterial Nuvarande virkesförråd enligt 94-99 års medelvärden (Riksskogstaxeringen SLU). Utgångsnivå SKA99 (119 m 3 sk/ha) Nuvarande virkesförråd enligt 94-99 års medelvärden. Utgångsnivå SKA99 35 000 ha/år 3 år Föryngringsmetod: Enskilda: Naturligföryngring 30 %; Skogsodling 70 % Övriga: Naturlig föryngring 15 %; Skogsodling 85 % (källmaterial: SKS polytax) Markberedning: Enskilda: Naturlig föryngring 75 %; Skogsodling 90 % Övriga: Naturlig föryngring 90 %; Skogsodling 95 % (källmaterial: SKS polytax) Trädslagsval: Antal stammar/ha: Röjning: Gallring: 45 % tall, 35 % gran, 20 % löv (gäller enbart skogsodling) Källmaterial: SKS polytax) Föryngringsareal 35 000 ha (källmaterial: SKS ST16) Enskilda 2200; övriga 2500 (avser enbart skogsodling) Standard metod: röjning vid 3-4 m höjd. (Skötselpolicy, SVS WX 1999) Programmet beräknar gallringsandelen för en omloppstid baserad på medelbonitet. Gallringsuttaget blir därför mer slumpartat. En standardberäkning utförs enligt HUGIN, men med inriktning enligt följande: Gallring utförs på 80 % av möjlig areal för både enskild och övriga, gallringsstyrka 30 % 1:a och 2:a gallring = krongallring. Övriga gallringar = fri/kron gallringskvot 1,0 respektive 0,9 för fri/kron Gödsling: 8 000 ha (omfattar enbart storskogsbruket, SKS ST16) 7

2.7 Anpassning Kommunerna inom Dalarna och Gävleborg har tilldelats proportionerliga andelar av länen och delområdena. Andelarna har framräknats på basis av respektive kommuners årliga tillväxt i relation till den årliga regionala tillväxten. Då upplösningen på resultaten från HUGIN ligger på delområdesnivå har dessa andelar använts för att fördela de prognostiserade värdena. Skattning genom tillväxtandelar är ett bra fördelningsmått eftersom det är väl korrelerat till areal och markens produktionsförmåga. Andelarna resovisas i bilaga 1. 2.8 Tillgänglighet Beräknade kvantiteter biomassa är det optimala volymer enligt SLU beräkningsfunktioner. I beräkningsfunktionerna ingår inga tekniska eller ekonomiska restriktioner. För att bedöma storleken av tillgänglig kvantitet av beräknade biomassa har erfarenhetstal och bakgrundsmaterial nyttjats från SLU (Lönner et al, 1998) och GDE-Net (Gävleborg Dalarna Energy-Net). Materialet har legat till grund för andelsberäkning och antagande av kriterier för skattning av rådande regionala och ekonomiska förhållanden. Regionens totala biomassa (GROT) har fördelats inom respektive kostnadsklassindelningar utifrån andelar baserade på beräkningar utförda av SLU (Lönner et al, 1998) för Virkesbalansområde 2 (Bo2), (Anon, 2003). Biomassavolymen inom respektive kostnadsklass har sedan fördelats för respektive delområden enligt en andelsfördelning baserad på delområdenas produktionsförutsättningar och areal. Fördelningen av regionens biomassavolym har inte gjorts för samtliga kostnadsklasser eftersom vissa utökade restriktioner har gjorts med hänsyn till naturvård och ekonomiska faktorer i förhållande till SLU:s beräkningar (Lönner et al, 1998) samt att den regionala GROT beräkningen enbart omfattar avverkning och gallring och är inte dimensionsuppdelad. I beräkningen ingår inte andelen TS för stående småträd och kvarlämnade träd eftersom de i enlighet med SVL 30 bör lämnas i samband med avverkning och att variabeln är svårdefinierbar. Lump ingår ej heller då, det i normalfallet lämnas för att öka mängden död ved i skogen. De ekonomiska restriktionerna begränsas i denna studie till att omfatta ett grovt resonemang avseende transportavstånd, avsättningsförhållanden, kvantiteter och tekniska markförhållanden. Det är först och främst i delområde Inlandet som det har antagits att svår terräng och långa terrängavstånd (> 400 m) leder till en allt för kostbar och olönsam hantering. För delområdena Mellanbygd och Kustland har det antagits att avsättningen är bättre, vilket gör att terrängtransport (trp) upp till 700 m i normal terräng får kostnadsmässigt anses vara acceptabel. Definitioner och klassindelning för terrängtransport och terrängsvårighet baseras på de för SLU rådande definitionerna (Lönner et al, 1998). Vidare har beräkningen begränsats till att enbart omfatta grot uttag i samband med föryngringshuggning och gallring. Detta eftersom SLU:s material inte beaktar stamved eller andra källor till biobränsle. 8

Tabell 1. Schematisk beskrivning av olika kriterier för beräkning av skogsbränsle tillgången utifrån SLUs beräkningsmodell. Område Inland Mellanbygd & Kustland Trp avstånd < 400 m 400-700 m < 400 m 400-700 m Slutavverkning Normal terräng > 30 ton ts/ha X X X X Normal terräng < 30 ton ts/ha X X X Svår terräng > 30 ton ts/ha X X X Svår terräng < 30 ton ts/ha X Gallring Normal terräng > 30 ton ts/ha X X Normal terräng < 30 ton ts/ha X X Svår terräng > 30 ton ts/ha X 9

3. Resultat 3.1 Biobränsletillgångens utveckling. Förutsatt att skogsbruket fortsatt bedrivs enligt nuvarande skötselambition kommer tallskogen i länen att arealmässigt minska framöver. Under kommande 100- års period sker en 30 procentig minskning till en nivå på 1.1. milj. ha tallskog. Granskogen kommer däremot att öka och vid simulationsperiodens slut har andelen granskog ökat med 30 % i förhållande till utgångsläget. Övrig skog (blandskog) och lövskog kommer att öka med 8 % respektive 30 %. Detta innebär att omfattningen av de skogstyper som är lämpliga för biobränsleproduktion (Granoch blandskog) kommer att öka från nuvarande 1.6 milj. ha till 1.9 milj. ha under de närmaste 100 åren. Skogstypernas utbredning 1000 ha 3000 744 895 800 329 417 429 2000 851 856 1119 1000 1525 1281 1102 0 År 0 År 2050 År 2100 Tallskog Granskog Lövskog Blandskog % 100 80 60 40 20 0-20 -40 Procentuell förändring av skogstyper mellan år 0 2050 och 2100 1 31 27 30 Tallskog Granskog Lövskog Blandskog -16-28 År 2050 År 2100 20 8 Figur 2. Skogstypers andel av skogsmarksarealen mellan prognosens början, år 2050 och år 2100. Figur 3. Förändringen av andelen skogstyper mellan år 0 och 2050 samt mellan år 0 och 2100. Den totala tillgängliga kvantiteten biomassa & Grot vid årlig bruttoavverkning för länen 1000 ton TS Dalarna och Gävleborg 7000 5903 6059 6000 5000 4440 4000 3000 2000 1000 1698 1912 1978 0 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Tot mängd biomassa Grot Figur 4. Den totala tillgängliga kvantiteten biomassa vid årlig bruttoavverkning (övre kurvan). Den undre kurvan visar kvantiteten GROT. 10

Den totala mängden biomassa, exklusive GROT, tillgänlig för avverkning kommer att ha en tydlig ökning över simulationsperioden. Jämfört med utgångsläget motsvarar ökningen 36 %. För GROT är ökningen lägre (16 %) då möjligheterna till barrexpansion är fysiologiskt begränsad. 3.2 Biobränslesortimentens utveckling 1000 ton TS 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 101 365 1232 Årlig kvantitet grotuttag fördelat på sortiment 110 123 375 381 1426 1474 2010-20 -30-40 -50-60 -70-80 -90 2100 Gren Barr Topp Figur 5. Årlig kvantitet grotuttag, fördelat över sortiment. Det årliga grottuttaget består till 74 % av grenar. Topparnas andel är relativt liten beroende på massabitens minimi diameter i avverkningsberäkningen. Barrandelen ligger runt 20 %, vilket är en relativt stor andel. Detta kan enligt SKS bidra till negativ effekt på markens produktionsförmåga. 1000 ton TS Årlig mängd möjligt grotuttag fördelat på avverkningsformer 2500 2000 1500 1000 1082 1388 1289 500 0 280 343 293 273 230 409 2010-20 -30-40 -50-60 -70-80 -90 2100 1:a gallring öv gallring slutavv Figur 6. Årlig mängd möjligt grotuttag fördelat på avverkningsformer. De stora grotvolymerna uppnås i föryngringsavverkningarna. Det årliga medelutfallet för hela beräkningsperioden uppgår till ca 1.2 milj. ton TS/år vilket motsvarar ca 67 % av totala GROT utfallet. Gallringarna bidrar i medel med ca 600 000 ton TS/år, vilket medför att det potentiella årliga grotuttaget i regionen under hela prognosperioden kan uppgå till 1.7-2.0 milj. ton TS. Noterbart är att 11

grotuttaget i 1:a gallringen nästan motsvarar det totala grotuttaget i övriga gallringar. 1000 ton TS 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 692 604 402 Årlig kvantitet GROT 800 670 442 2010-20 -30-40 -50-60 -70-80 -90 2100 Inland Mellanbygd Kustbygd Figur 7. Årlig kvantitet GROT för Inlandet, Mellanbygden och Kustbygden. En jämförelse mellan delområdena (figur 7) visar att det är i Mellanbygden största volymmässiga uttaget av GROT kan göras. Kustbydgen är det område som uppvisar den högsta procentuella (26 %) förändringen under prognosperioden. I Inlandet inleds en svacka vid periodens början och värdena är som lägst år 2020. Nuvarande möjliga uttagbara kvantitet GROT uppnås först efter år 2040. 810 664 505 1000 ton TS 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 3071 884 484 Årlig mängd stamved och bark för olika avverkningsformer 4417 920 567 4268 2010-20 -30-40 -50-60 -70-80 -90 2100 1:a gallring övr gallring slutavv Figur 8. Årlig mängd stamved och bark i olika huggningsklasser för Inlandet, Mellanbygden och Kustbygden. Inte helt oväntat är det i föryngringsavverkningarna som de största biomassakvantiteterna av stamved och bark kan skördas. I prognosperiodens början är andelen stamved dubbelt så hög i Övrig gallring jämfört med 1:a gallring. Volymerna från Övrig gallring ligger dock konstant över tiden medan volymerna för 1:a gallring fördubblas och ligger, vid periodens slut, ca 50 000 ton TS högre än värdena för Övrig gallring. Detta kan till en början förklaras med att virkesdimensionerna vid Övrig gallring är betydligt grövre än vid 1:a gallringen. De kraftigt ökande biomassavolymerna i 1:a gallring beror sannolikt på 872 919 12

åldersklassfördelningen med hög andel skog i låga åldrar. Vid prognoperiodens mitt (50-60 år) är sannolikt antal stockar/ha eller/och stockarnas dimensionsstorlek den största påverkande faktorn för de höga volymandelarna. 3.3 Tillgångar inom Dalarna och Gävleborg Tabell 2. Den årliga bruttoavverkade biomassans sortimentsfördelning för respektive kommun inom Inland, Mellanbygd och Kustbygd. Samtliga värden anges i 1000 ton TS med undantag av Energi som anges i Gwh. 1000 ton TS GROT Stamved Bark Röjning Biomassa Energi Delområde Kommun All avv All avv All avv Totalt Gwh Inland Älvdalen 83 199 19 2,0 303 1362 Malung 82 194 19 2,0 297 1335 Mora 85 203 19 2,1 309 1390 Orsa 48 113 11 1,1 173 779 Ljusdal 222 531 51 5,4 809 3643 Summa 520 1240 119 12,5 1891 8508 Mellanbygd Vansbro 49 118 11 1,2 179 806 Gagnef 39 93 9 0,9 142 640 Leksand 59 142 14 1,4 216 973 Ludvika 56 134 13 1,4 204 918 Smedjebacken 48 113 11 1,1 173 779 Säter 29 69 7 0,7 105 473 Hedemora 44 105 10 1,1 161 723 Avesta 25 61 6 0,6 93 417 Falun 87 207 20 2,1 315 1418 Borlänge 24 57 5 0,6 87 389 Rättvik 75 178 17 1,8 272 1223 Ovanåker 95 227 22 2,3 346 1557 Bollnäs 112 267 26 2,7 408 1835 Summa 742 1771 170 17,9 2700 12151 Kustbygd Ockelbo 46 109 10 1,1 167 751 Hofors 19 45 4 0,5 68 306 Nordanstig 61 146 14 1,5 222 1001 Gävle 75 178 17 1,8 272 1223 Sandviken 63 150 14 1,5 229 1029 Söderhamn 53 126 12 1,3 192 862 Hudiksvall 121 288 28 2,9 439 1974 Summa 436 1041 100 10,5 1588 7146 Summa tot. WX 1698 4052 389 40,9 6179 27805 Stamveden utgör merparten av biomassaskörden och uppemot 4 milj. ton TS är möjligt att skörda uthålligt under de närmaste 10 åren. Stamvedsandelen av totalmängden biomassa motsvarar 66 %. Grotandelen i det totala biomassa uttaget utgör 27 % motsvarande en vikt av 1.7 milj. ton TS. Barkmängden från såväl gallring som föryngringavverkning utgör 7 %. I röjningen går det totalt i länen att tillvarata ca 41 000 ton TS. Röjningsbidraget till övriga biomassekällor får anses 13

vara mycket begränsat då det enbart utgör 0,7 % av den årliga biomassaproduktionen och är tekniskt svårhanterbart. Tabell 3. Utfall av GROT, bark, spån och flis exklusive stamved, i 1000 ton TS, för Inlandet, Mellanbygden och Kustlandet. Tabellen visar även energivärdet för den totalt tillgängliga biomassan i Gwh. 1000 ton TS GROT GROT Bark Spån & flis Tillg.uttag Tillg.energi Delområde Kommun föryavv gallring all avv föryavv Biomassa Gwh Inland Älvdalen 53 30 19 23 125 564 Malung 52 30 19 23 123 554 Mora 54 31 19 24 128 574 Orsa 30 17 11 13 72 323 Ljusdal 142 81 51 62 335 1509 Summa 331 188 119 145 783 3525 Mellanbygd Vansbro 31 18 11 14 74 333 Gagnef 25 14 9 11 59 265 Leksand 38 22 14 17 90 405 Ludvika 36 20 13 16 85 381 Smedjebacken 30 17 11 13 72 323 Säter 18 10 7 8 44 198 Hedemora 28 16 10 12 66 299 Avesta 16 9 6 7 39 174 Falun 55 31 20 24 131 588 Borlänge 15 9 5 7 35 159 Rättvik 48 27 17 21 113 506 Ovanåker 61 34 22 26 144 646 Bollnäs 71 41 26 31 169 762 Summa 473 269 171 207 1120 5039 Kustbygd Ockelbo 29 17 10 13 69 309 Hofors 12 7 4 5 28 125 Nordanstig 39 22 14 17 92 415 Gävle 48 27 17 21 113 506 Sandviken 40 23 14 18 94 424 Söderhamn 34 19 12 15 79 357 Hudiksvall 77 44 28 34 182 820 Summa 278 158 99 122 657 2956 Summa tot WX 1082 616 389 475 2560 11520 Av det totala möjliga biomassauttaget kan dock enbart en del skördas av olika orsaker. Störtsa reglerande faktorerna är ekonomi och teknik. Det är svårt att få lönsamhet vid avverkning med låga volymer t ex gallring eller röjning. Största rationella vinst avseende biobränsle görs därför i samband med en föryngringsavverkning. I föryngringsavverkningar går det att uppnå synergieffekter mellan ekonomi och teknik. Det årliga biomassa uttaget kan därför med stor sannolikhet knytas till föryngringsavverkningarna. Tillgänglig biomassa utgörs av: All GROT i föryngringsavverkningen. All bark från såväl gallring som föryngringsavverkning eftersom barken når industri. Av 14

stamveden utgör 48 % sågat virke av resterande andel avgår 29 % till cellulosa flis, 12 % sågspån, 5 % torrflis och 6 % torrförlust. Tillgängligt för biobränsle är sågspån och torrflis. Tillgänglig mängd biomassa utav möjligt årligt uttag kan därför uppkattas till ca 2.6 milj.ton TS motsvarande ett energivärde av 11.5 TWh eller 40 % av den totala årliga biomassaproduktionen. Reduceras GROT uttaget till att enbart omfatta GROT i anslutning till föryngringsavverkning sänks det årliga möjliga GROT uttaget med 43 %. Eftersom den regionala avverkningsberäkningen inte omfattar tekniska eller ekonomiska restriktioner har dessa parametrars påverkan på biomassautfallet bedöms enligt beräkningsprinciper, baserad på en modell utvecklad av SLU (Lönner et al, 1998), erfarenhetstal (se Material & Metoder). Tabell 4. Tillgänglig årlig mängd GROT med hänsyn till vissa ekonomiska och tekniska restriktioner för Dalarna Gävleborg, Inland, Mellanbygd och Kustland. Värden anges i 1000 ton TS. Föryngringsavverkning Inland Mellanbygd Kustbygd Norm terr >30 tts/ha trp<400 149 199 128 476 Norm terr.>30 tts/ha trp<400-700 44 59 38 141 Norm terr.<30 tts/ha trp<400 15 18 11 44 Norm terr.<30 tts/ha trp<400-700 9 6 15 Svår terr.>30 tts/ha trp<400 88 118 75 281 Svår terr.>30 tts/ha trp<400-700 32 20 52 Svår terr.<30 tts/ha trp<400 18 11 29 Totalt 296 452 289 1037 Gallring Norm terr. >30 tts/ha 105 139 89 333 Norm terr. <30 tts/ha 42 56 37 135 Svår terr.>30 tts/ha 62 40 102 Totalt 147 257 166 570 Total tillgänglig mängd GROT 463 709 454 1607 Den totala årliga tillgängliga kvantiteten GROT i regionen, när såväl ekonomiska som tekniska restriktioner har beaktas, uppgår till 1 607 000 ton (tabell 4), vilket motsvarar en reduktion på 5 % av total möjliga uttaget. Enligt denna modell har Inlandet de sämsta förutsättningarna för GROT uttag, vilket är en följd av alltför låga volymer i svåra terrängavsnitt. Inlandet har dessutom en hög andel tallskog som innehåller mindre andel grenar och toppar. De tekniska oh ekonomiska restriktionerna medför en reducering av grotvolymerna på 11 % i Inlandet. Mellanbygden och Kustbygden har tillräckligt stora volymer i de svåra terrängavsnitten, men framförallt en mycket lägre andel sluttande terräng. Således påverkas det möjliga uttaget inte nämnvärt i Mellanbygden eller Kustlandet. WX 15

4. Diskussion Beräkningarna i denna rapport är först och främst inriktade på att fastställa volymstorleken och hur den fördelar sig över tiden inom ett väldefinierat område. Beräkningarna har utförts av Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för Skoglig Resurshållning och Geomatik. Värdena kan därför anses ha stor precision och acceptabla medelfel. Däremot har man, för att fördela värdena på kommunnivå, använt en enkel andelsfördelning baserad på produktionsförutsättningar och areal. Detta förfarande bidrar till en viss osäkerhet i värdenas exakthet. Däremot torde det vara relevanta skattningar då summorna av delområdena har god precision. Vidare måste man beakta att beräkningsresultat är ett scenario baserad på en specifik skötselnivå. Vald skötselregim motsvarar ett skogsbrukande som bedrivs i paritet med nuvarande skogspolitik. Idag uppfyller inte det regionala skogsbrukande skogspolitikens stipulerade mål (sektorsmål, miljömål). När det gäller trender i materialet är det i synnerhet den initialt minskande avverkningsnivån för GROT- och virkesvolymer som är av intresse. En bidragande orsak till den minskande avverkningsvolymen beror bl. a på arealavsättningarna för miljövård, i och med miljömålet Levande skogar (prop: 1997/98:145; 2000/01:130; 2000/01:10), som har ingått i HUGIN-beräkningarna. Åldersklassfördelningen och tidigare skötselstrategier har också stor påverkan på utfallet. Skogar i åldersklasserna 80-140 minskar radikalt under de första 50 åren till följd av att avsättningar av skogsmark uteslutande sker i skogar äldre än 140 år. Skogsstyrelsens produktionsanalys visar att regionens tallskogar kommer att reduceras kraftigt framöver, i synnerhet inom delområde Inland. Talltimmer kommer att bli bristvara och befintliga tallskogar omvandlas till gran- eller blandskog. Omvandlingen av skogstyper leder till en ökad möjlighet till GROT uttag. Valet av skötselinriktning är därför är en mycket viktig och styrande faktor för framtida biobränsleproduktion i regionen. Som en konsekvens av miljöavsättningarna kommer skogsbruket i framtiden att tvingas alltmer att ta yngre skog i anspråk för föryngringsavverkning. Dessa skogar har betydligt klenare dimensioner och lägre medelvolymer. Detta får negativa konsekvenser för tillvaratagandet av GROT och bark. Enligt avverkningsberäkningen är det inte osannolikt att länens totala biobränsle potential (GROT, spån och bark) kan, inom en 50 års period, uppgå till ca 2.9 milj. ton TS/år motsvarande ett energivärde på ca 13 000 GWh/år. Det är inte heller otänkbart att en del av stamveden också tas i anspråk som biobränsle. I eftersatta och klena gallringar kan biobränsle bli ett sortiment framöver. Vad detta kan innebära i termer av volym går inte att spekulera i, men stamveden från all gallring omfattar en potential på ca 1.2 milj. ton TS eller 5600 GWh per år. Man har dock konstaterat att ökat minsta toppmått för massaved medför att det ekonomiska underlaget för att skörda biobränsle i samband med virkesuttag ökar dramatiskt i synnerhet i gallring (Vikinge, 1998). Alternativa avsättningsmöjligheter är intressant, då industrins ökade kvalitetskrav leder höjda volymer ratat virke. För att uppnå biobränslenivåer i paritet med beräkningarna måste dock utnyttjandet av skogsmarkens produktionsförmåga öka med ca 10 % jämfört med dagens 16

nivå. Detta scenario är dock inte realistiskt på kort sikt med hänsyn till skogsindustrins och prissituationens nuvarande utveckling. Uttag av biobränsle kommer därför med stor sannolikhet att fortsatt enbart ske i samband med föryngringsavverkning. Tillgänglig mängd biobränsle kan därför kanaliseras till att omfatta GROT i föryngringsavverkning samt bark och spån från all avverkning. I dagsläget kan därför inte potentialen för biobränsleuttag förväntas motsvara mer än 76 % av den årliga biomassaproduktionen d v s runt 8700 GWh. I GROT uttaget ingår barr vilket förutsätter att kompensationsgödsling utförs på de arealer där barruttag utförs. Skogsstyrelsens direktiv (Engnell et al, 1998) för biobränsleuttag anger tydligt att borttagande av barr kan ha negativ påverkan på beståndets tillväxt. Därför är det nödvändigt att kompensationsgödsling realiseras t.ex. som askåterföring. Om rutinmässig kompensationsgödsling inte är något realistiskt alternativ, måste den årliga biobränsletillgången reduceras med ca 240 000 ton TS/år motsvarande ett energibortfall på 1000 GWh/år. Möjligt GROT uttag inom länen har i denna rapport uppskattats till nära 7600 GWh/år. För att kunna göra en precis skattning av framtida skogsbränsle potential krävs det en omfattande ekonomisk och teknisk analys. I denna rapport har ett försök till att kvantifiera effekten av dessa parametrar på biobränsleuttaget gjorts (tabell 4). Uppskattningen är baserad på beräkningar och antagande från en studie utförd av Sveriges Lantbruksuniversitet (Lönner et al 1998) för virkesbalansområde 2 (Anon, 2003). Angivna premisser i studien har för ett framtida tekniskt och ekonomiskt scenario också använts i denna rapport. Resultatet av denna grova kvantifiering visar på en ytterligare reducering av tillgänglig biobränslekvantitet. Förväntat årligt GROT uttag blir 1.6 milj. ton TS eller 7200 GWh, vilket motsvarar en reduktion med ca 5 % av totala mängden biobränsle (GROT). Eftersom studien från SLU baseras på relativ gammalt bakgrundsmaterial (AVB92) medför detta att skattade värden på kort sikt mister sin aktualitet eftersom de tekniska och ekonomiska förutsättningarna förändras med tiden. Dock medger denna kvantifiering en storleksskattning av de ekonomiska och tekniska restriktioners påverkan på biobränsleuttaget. Dagens volymer för uttag av bränslesortiment direkt från skogen är osäkra, då uppgifterna om uttagens fördelning på kommuner är svårtillgängliga. Det årliga totala uttaget av biobränsle (GROT, spån och bark), inom WX regionen, beräknas uppgå till 500 GWh/år (B O Danielsson, 2003). Nuvarande uttagsnivå är anmärkningsvärt låg. I synnerhet när förbrukningen av trädbränsle som i enbart fjärrvärmesektorn uppgår 1560 GWh/år (pers.com. B O Danielsson, 2002). En bidragande orsak till det låga uttaget kan vara för få större aktörer på marknaden, vilket kan ha effekt på såväl produktionsuttaget som distributionsflödet. Vidare har prissättningen av skogsbränsle hitintills haft en betydande påverkan på det relativa låga uttaget. Utifrån beräknad kvantitet tillgängligt biobränsle och den regionala förbrukningen i fjärrvärmesektorn kan det konstateras att den årliga kvantiteten biobränsle överstiger energi behovet, något som också tidigare studier har påvisat (Josefsson & Johansson, 2000). Biobränsle tillgången kan därför ses som exportresurs för länen Dalarna och Gävleborg med tydliga tillväxt- och expansionsmöjligheter. Sammanfattningsvis kan man utifrån denna studie konstatera att möjligheterna för GROT uttag är mycket goda i länen Dalarna och Gävleborg vilket rätt använt kan 17

ha stor betydelse för tillväxten. Dels genom att prioritera nyttjandet av trädbränsle inom regionen, och dels genom att öka exporten till närliggande regioner. Trädbränsle kommer därför med stor sannolikhet att vara en viktig tillväxtresurs för regionen med flera spin-off - effekter i form av t ex ökad sysselsättning i skogen, i tillverknings- och byggnadsverksamheten, i förädlings- och transportkedjan. Till detta kan miljövinster och uthållig produktion tillföras. 18

Källförteckning Anon 1999. Skötsel Policy, Skogsvårdstyrelsen Dalarna-Gävleborg Anon. 2003. Skogsstatistisk årsbok. Skogsstyrelsen förlag Anon. 2003. Grönt Bokslut. Skogsvårdstyrelsen Dalarna-Gävleborg Anon 2000. Skogliga Konsekvens Analyser. Skogens möjligheter på 2000-talet. Skogsstyrelsen förlag. Egnell G; Nohrstedt H Ö; Weslien J; Westling O; Örlander G: 1998. Miljökonsekvensbeskrivning av skogsbränsleuttag, asktillförsel och övrig näringskompensation. Rapport 1. Skogsstyrelsen. Josefson M & Johanson T, 1999: Uppskattning av tillgängligt trädbränsle i region Dalarna-Gävleborg. Skogsvårdstyrelsen WX, Intern rapport. Lundström A, Söderberg U, 1996. Outline of the HUGIN system for long-term forecasts of timber yields and possible cut. In : Large- Scale Forestry Scenario Models: experiences and requirements. EFI proceeding No.5 s 77 Lönner G; Danielsson B-O; Vikinge B; Parikka M; Hektor B; Nilsson P O, 1998: Kostnader och tillgänglighet för trädbränslen på medellång sikt. Sveriges Lantbruksuniversitet, SIMS, rapport 51. Regeringsproposition, 1998. Svenska miljömål. prop 1998/99:145. Regeringsproposition, 2000. Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier. prop 2000/01:130, 2000/01:10. Vikinge B 1998. Removal of Forest Fuel in Early Thinning. SLU, Uppsala Personlig kommentar: Bengt-Olof Danielsson, GDE-net 19

Bilaga 1 Kommunernas tillväxtandelar i W och X län samt de tre delområdena Omfattning av mark och årlig tillväxt för respektive kommun inom Dalarnas och Gävleborgs län, samt deras storleksandelar av regionens och länens totala årliga tillväxt. Kommun Skogsmark Tillväxt Tillväxt andel av, 1000 ha 1000 m 3 sk W resp. X WX Vansbro 108,9 387 5,9 2,9 Malung 263,3 645 9,9 4,8 Gagnef 72,2 305 4,7 2,3 Leksand 108,1 473 7,2 3,5 Rättvik 151,9 588 9,0 4,4 Orsa 129,9 370 5,7 2,8 Älvdalen 344,8 649 9,9 4,9 Smedjebacken 74,9 369 5,6 2,8 Mora 221 668 10,2 5,0 Falun 161,8 686 10,5 5,1 Borlänge 42,1 182 2,8 1,4 Säter 41,8 227 3,5 1,7 Hedemora 65 342 5,2 2,6 Avesta 39,1 204 3,1 1,5 Ludvika 113,7 445 6,8 3,3 Summa W 1 938,5 6540 100,0 49,1 Ockelbo 73,3 359 5,3 2,7 Hofors 30 151 2,2 1,1 Ovanåker 170,5 742 10,9 5,6 Nordanstig 109,5 483 7,1 3,6 Ljusdal 446,3 1744 25,7 13,1 Gävle 111,1 587 8,6 4,4 Sandviken 90,6 490 7,2 3,7 Söderhamn 86,8 412 6,1 3,1 Bollnäs 170,5 878 12,9 6,6 Hudiksvall 210,2 945 13,9 7,1 Summa X 1 498,8 6791 100,0 50,9 20

Omfattning av mark och årlig tillväxt för respektive kommun inom respektive delområde. Skogsmark Tillväxt Tillväxtandel av Delområde Kommun 1000 ha 1000 m 3 sk delområde, % Inland Älvdalen 344,8 649 15,9 Malung 263,3 645 15,8 Mora 221 668 16,4 Orsa 129,9 370 9,1 Ljusdal 446,3 1744 42,8 Summa 1 405,3 4076 100,0 Mellanbygd Vansbro 108,9 387 6,6 Gagnef 72,2 305 5,2 Leksand 108,1 473 8,1 Ludvika 113,7 445 7,6 Smedjebacken 74,9 369 6,3 Säter 41,8 227 3,9 Hedemora 65 342 5,9 Avesta 39,1 204 3,5 Falun 161,8 686 11,8 Borlänge 42,1 182 3,1 Rättvik 151,9 588 10,1 Ovanåker 170,5 742 12,7 Bollnäs 170,5 878 15,1 Summa 1 320,5 5828 100,0 Kustbygd Ockelbo 73,3 359 10,5 Hofors 30 151 4,4 Nordanstig 109,5 483 14,1 Gävle 111,1 587 17,1 Sandviken 90,6 490 14,3 Söderhamn 86,8 412 12,0 Hudiksvall 210,2 945 27,6 Summa 711,5 3427 100,0 21

Av Skogsstyrelsen publicerade Rapporter: 1988:1 Mallar för ståndortsbonitering; Lathund för 18 län i södra Sverige 1988:2 Grusanalys i fält 1990:1 Teknik vid skogsmarkskalkning 1991:1 Tätortsnära skogsbruk 1991:2 ÖSI; utvärdering av effekter mm 1991:3 Utboträffar; utvärdering 1991:4 Skogsskador i Sverige 1990 1991:5 Contortarapporten 1991:6 Participation in the design of a system to assess Environmental Consideration in forestry a Case study of the GREENERY project 1992:1 Allmän Skogs- och Miljöinventering, ÖSI och NISP 1992:2 Skogsskador i Sverige 1991 1992:3 Aktiva Natur- och Kulturvårdande åtgärder i skogsbruket 1992:4 Utvärdering av studiekampanjen Rikare Skog 1993:1 Skoglig geologi 1993:2 Organisationens Dolda Resurs 1993:3 Skogsskador i Sverige 1992 1993:5 Nyckelbiotoper i skogarna vid våra sydligaste fjäll 1993:6 Skogsmarkskalkning Resultat från en fyraårig försöksperiod samt förslag till åtgärdsprogram 1993:7 Betespräglad äldre bondeskog från naturvårdssynpunkt 1993:8 Seminarier om Naturhänsyn i gallring i januari 1993 1993:9 Förbättrad sysselsättningsstatistik i skogsbruket arbetsgruppens slutrapport 1994:1 EG/EU och EES-avtalet ur skoglig synvinkel 1994:2 Hur upplever "grönt utbildade kvinnor" sin arbetssituation inom skogsvårdsorganisationen? 1994:3 Renewable Forests - Myth or Reality? 1994:4 Bjursåsprojektet - underlag för landskapsekologisk planering i samband med skogsinventering 1994:5 Historiska kartor - underlag för natur- och kulturmiljövård i skogen 1994:6 Skogsskador i Sverige 1993 1994:7 Skogsskador i Sverige nuläge och förslag till åtgärder 1994:8 Häckfågelinventering i en åkerholme åren 1989-1993 1995:1 Planering av skogsbrukets hänsyn till vatten i ett avrinningsområde i Gävleborg 1995:2 SUMPSKOG ekologi och skötsel 1995:3 Skogsbruk vid vatten 1995:4 Skogsskador i Sverige 1994 1995:5 Långsam alkalinisering av skogsmark 1995:6 Vad kan vi lära av KMV-kampanjen? 1995:7 GROT-uttaget. Pilotundersökning angående uttaget av trädrester på skogsmark 1996:1 Women in Forestry What is their situation? 1996:2 Skogens kvinnor Hur är läget? 1996:3 Landmollusker i jämtländska nyckelbiotoper 1996:4 Förslag till metod för bestämning av prestationstal m.m. vid själverksamhet i småskaligt skogsbruk. 1997:1 Sjövatten som indikator på markförsurning 1997:2 Naturvårdsutbildning (20 poäng) Hur gick det? 1997:3 IR-95 Flygbildsbaserad inventering av skogsskador i sydvästra Sverige 1995 1997:5 Miljeu96 Rådgivning. Rapport från utvärdering av miljeurådgivningen 1997:6 Effekter av skogsbränsleuttag och askåterföring en litteraturstudie 1997:7 Målgruppsanalys 1997:8 Effekter av tungmetallnedfall på skogslevande landsnäckor (with English Summary: The impact on forest land snails by atmospheric deposition of heavy metals) 1997:9 GIS metodik för kartläggning av markförsurning En pilotstudie i Jönköpings län 1998:1 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av skogsbränsleuttag, asktillförsel och övrig näringskompensation 1998:2 Studier över skogsbruksåtgärdernas inverkan på snäckfaunans diversitet (with English summary: Studies on the impact by forestry on the mollusc fauna in commercially uses forests in Central Sweden 1998:3 Dalaskog - Pilotprojekt i landskapsanalys 1998:4 Användning av satellitdata hitta avverkad skog och uppskatta lövröjningsbehov 1998:5 Baskatjoner och aciditet i svensk skogsmark - tillstånd och förändringar 1998:6 Övervakning av biologisk mångfald i det brukade skogslandskapet. With a summary in English: Monitoring of biodiversity in managed forests. 1998:7 Marksvampar i kalkbarrskogar och skogsbeten i Gotländska nyckelbiotoper 1998:8 Omgivande skog och skogsbrukets betydelse för fiskfaunan i små skogsbäckar 1999:1 Miljökonsekvensbeskrivning av Skogsstyrelsens förslag till åtgärdsprogram för kalkning och vitalisering 1999:2 Internationella konventioner och andra instrument som behandlar internationella skogsfrågor 1999:3 Målklassificering i Gröna skogsbruksplaner - betydelsen för produktion och ekonomi 1999:4 Scenarier och Analyser i SKA 99 - Förutsättningar

2000:1 Samordnade åtgärder mot försurning av mark och vatten - Underlagsdokument till Nationell plan för kalkning av sjöar och vattendrag 2000:2 Skogliga Konsekvens-Analyser 1999 - Skogens möjligheter på 2000-talet 2000:3 Ministerkonferens om skydd av Europas skogar - Resolutioner och deklarationer 2000:4 Skogsbruket i den lokala ekonomin 2000:5 Aska från biobränsle 2000:6 Skogsskadeinventering av bok och ek i Sydsverige 1999 2001:1 Landmolluskfaunans ekologi i sump- och myrskogar i mellersta Norrland, med jämförelser beträffande förhållandena i södra Sverige 2001:2 Arealförluster från skogliga avrinningsområden i Västra Götaland 2001:3 The proposals for action submitted by the Intergovernmental Panel on Forests (IPF) and the Intergovernmental Forum on Forests (IFF) - in the Swedish context 2001:4 Resultat från Skogsstyrelsens ekenkät 2000 2001:5 Effekter av kalkning i utströmningsområden med kalkkross 0-3 mm 2001:6 Biobränslen i Söderhamn 2001:7 Entreprenörer i skogsbruket 1993-1998 2001:8A Skogspolitisk historia 2001:8B Skogspolitiken idag - en beskrivning av den politik och övriga faktorer som påverkar skogen och skogsbruket 2001:8C Gröna planer 2001:8D Föryngring av skog 2001:8E Fornlämningar och kulturmiljöer i skogsmark 2001:8G Framtidens skog 2001:8H De skogliga aktörerna och skogspolitiken 2001:8I Skogsbilvägar 2001:8J Skogen sociala värden 2001:8K Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i skogen 2001:8L Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet 2001:8M Skogsbruk och rennäring 2001:8O Skador på skog 2001:9 Projekterfarenheter av landskapsanalys i lokal samverkan (LIFE 96 ENV S 367) Uthålligt skogsbruk byggt på landskapsanalys i lokal samverkan 2001:11A Strategier för åtgärder mot markförsurning 2001:11B Markförsurningsprocesser 2001:11C Effekter på biologisk mångfald av markförsurning och motåtgärder 2001:11D Urvalskriterier för bedömning av markförsurning 2001:11E Effekter på kvävedynamiken av markförsurning och motåtgärder 2001:11F Effekter på skogsproduktion av markförsurning och motåtgärder 2001:11G Effekter på tungmetallers och cesiums rörlighet av markförsurning och motåtgärder 2001:12 Forest Condition of Beech and Oek in southern Sweden 1999 2002:1 Ekskador i Europa 2002:2 Gröna Huset, slutrapport 2002:3 Project experiences of landscape analysis with local participation (LIFE 96 ENV S 367) Local participation in sustaina ble forest management based on landscape analysis 2002:4 Landskapsekologisk planering i Söderhamns kommun 2002:5 Miljöriktig vedeldning - Ett informationsprojekt i Söderhamn 2002:6 White backed woodpecker landscapes and new nature reserves 2002:7 ÄBIN Satellit 2002:8 Demonstration of Methods to monitor Sustainable Forestry, Final report Sweden 2002:9 Inventering av frötäktssbestånd av stjälkek, bergek och rödek under 2001 - Ekdöd, skötsel och naturvård 2002:10 A comparison between National Forest Programmes of some EU-member states 2002:11 Satellitbildsbaserade skattningar av skogliga variabler 2002:12 Skog & Miljö - Miljöbeskrivning av skogsmarken i Söderhamns kommun 2003:1 Övervakning av biologisk mångfald i skogen - En jämförelse av två metoder 2003:2 Fågelfaunan i olika skogsmiljöer - en studie på beståndsnivå 2003:3 Effektivare samråd mellan rennäring och skogsbruk -förbättrad dialog via ett utvecklat samrådsförfarande 2003:4 Projekt Nissadalen - En integrerad strategi för kalkning och askspridning i hela avrinningsområden 2003:5 Projekt Renbruksplan 2000-2002 Slutrapport, - ett planeringsverktyg för samebyarna 2003:6 Att mäta skogens biologiska mångfald - möjligheter och hinder för att följa upp skogspolitikens miljömål i Sverige 2003:7 Vilka botaniska naturvärden finns vid torplämningar i norra Uppland? 2003:8 Kalkgranskogar i Sverige och Norge förslag till växtsociologisk klassificering 2003:9 Skogsägare på distans - Utvärdering av SVO:s riktade insatser för utbor 2003:10 The EU enlargement in 2004: analysis of the forestry situation and perspectives in relation to the present EU and Sweden 2004:1 Effektuppföljning skogsmarkskalkning tillväxt och trädvitalitet, 1990-2002 2004:2 Skogliga konsekvensanalyser 2003 - SKA 03 2004:3 Natur- och kulturinventeringen i Kronobergs län 1996-2001