MILJÖRAPPORT 2012. Åre Östersund Airport

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 1(30) MILJÖRAPPORT 2012 Åre Östersund Airport Verksamhetsutövare: Swedavia AB Organisationsnummer: 556797-0818 Enligt miljöbalken 26:19 och Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter; NFS 2006:9

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 2(30) Innehållsförteckning 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING (NFS 2006:9 4 1, 5 PKT)... 4 2 TILLSTÅNDSGIVEN VERKSAMHET(NFS 2006:9 4 6 PKT)... 5 3 FAKTISK VERKSAMHET 2011 (NFS 2006:9 4 6 PKT)... 5 4 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN(NFS 2006:9 4 1 PKT)... 6 5 GÄLLANDE BESLUT OCH VILLKOR FÖR VERKSAMHETEN (NFS 2006:9 4 2,7 PKT)... 6 5.1 Beslut... 6 5.2 Gällande villkor, samt åtgärder som vidtagits för att uppfylla dessa... 7 6 ANMÄLNINGSÄRENDEN UNDER 2007-2011 OCH ANDRA GÄLLANDE BESLUT (NFS 2006:9 4 3,4 PKT)... 9 7 NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER (NFS 2006:9 4 8 PKT)... 10 8 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER (NFS 2006:9 4 10 PKT)... 10 9 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM (NFS 2006:9 4 11 PKT)... 10 10 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV ENERGI OCH RÅVAROR (NFS 2006:9 4 12 PKT)... 11 10.1 Vidtagna åtgärder... 11 10.2 Förbrukning av el, fjärrvärme och vatten... 12 10.3 Bränsleförbrukning... 12 11 ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER I VERKSAMHETEN (NFS 2006:9 4 13 PKT)... 13 11.1 Förbrukning av kemiska produkter... 13 11.2 Brandövningar... 14 11.3 Halkbekämpning av rullbanan... 14 11.4 Avisning... 15 12 AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET (NFS 2006:9 4 14 PKT)... 16 13 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA. (NFS 2006:9 4 15 PKT)... 19 13.1 Risker och rutiner för riskhantering... 19

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 3(30) 14 REDOVISNING AV RESULTAT FRÅN MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR (NFS 2006:9 4 9 PKT)... 19 14.1 Buller, flygvägar och flygplanstyper... 20 14.2 Enkäter... 23 14.3 Utsläpp till luft... 24 14.4 Utsläpp till mark och vatten... 26 14.5 Kontroll av dagvatten... 26 14.6 Kontroll av spillvatten... 29 14.7 Kontroll av dricksvatten... 29 14.8 Skogsbruksplan... 30 15 MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR (NFS 2006:9 4 16 PKT)... 30

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 4(30) 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING (NFS 2006:9 4 1, 5 PKT) Swedavia AB är ett statligt bolag som driver verksamheten vid Åre Östersund Airport. Swedavias uppgift som flygplatshållare är att driva och utveckla Åre Östersund Airport, med tillhörande verksamhet på ett företagsekonomiskt effektivt sätt. Detta för att tillgodose regionens, medborgarnas och näringslivets behov av flygresor och godstransporter. Åre Östersund Airport utpekades 1996 som kommunikationsanläggning av riksintresse. 2011 har arbetet med att precisera markanspråk med tillhörande influensområde slutförts av Trafikverket och dokumentet har överlämnats till länsstyrelsen för tillämpning. Flygplatsen är lokaliserad på Frösön, 8,3 km väster om Östersunds tätort, på fastigheten Kungsgården 5:4. Flygplatsen har en rullbana med en längd av 2 500 m och en bredd på 45 m. Rullbanan har beteckningarna 12 och 30. Vid flygplatsen bedrivs flygplatsverksamhet som innefattar start och landning av flygplan, passagerar- och terminalservice, drift- och underhåll av landningsbana, parkeringsytor, teknisk utrustning och fastigheter. Swedavia utför även fälthållning och tjänster åt flygbolag som t.ex. tankning av flygplan, samt ansvarar för driften av bilparkering, tvätthallar och fordonsverkstad. Byggnadsbeståndet består av terminalbyggnad, ett brandgarage, samt byggnader för garage, fälthållning, verkstad, biltvätt, elförsörjning mm. Swedavia har verksamhetsansvaret för den yttre miljön, flygsäkerheten och luftfartsskyddet. Flygplatschefen är juridiskt ansvarig för miljöfrågor. Tillsynsmyndighet är länsstyrelsen i Jämtland. På flygplatsen verkar ca 20 stycken företag bl. a. flygbolag, flygtrafikledning, speditörer, fraktbolag, biluthyrningsföretag, taxibolag, bussföretag, restaurangföretag, tull och polis. Totalt arbetar cirka 100 personer på flygplatsen, varav Swedavia hade 50 årsanställda år 2012. Huvuddelen av flygverksamheten sker under dagtid och består av inrikes linjefart och charter, utrikes charter, allmänflyg och militärt flyg. Flygplatsen tillämpar modellen Basic Airport, vilket innebär att en medarbetare i huvudsak har 3-4 kompetenser och arbetar integrerat mellan olika arbetsuppgifter. Kompetenserna kan vara brandman, maskinförare i fälthållningen, säkerhetskontrollant och flygplanstankare inom skiftet. Åre Östersund Airport är sedan maj 2012, certifierad enligt ISO 14 001. Flygplatsen är också certifierad på den högsta nivån, 3+, inom den europeiska klimatmärkningen ACA. Interna revisioner genomförs årligen av Swedavias koncernrevision. I dec 2012 genomfördes en samverkansträff tillsammans med länsstyrelsen, Östersunds och Krokoms kommuner. Vid denna träff redovisade flygplatsen hur verksamheten förändrats under året och vad som planeras framöver. Statusen på miljöarbetet redovisades också.

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 5(30) 2 TILLSTÅNDSGIVEN VERKSAMHET(NFS 2006:9 4 6 PKT) Miljödomstolen har lämnat Swedavia tillstånd enligt miljöbalken till verksamhet vid Åre Östersund Airport inom fastigheten Östersund Kungsgården 5:1 (numera 5:4) omfattande högst 19 260 flygrörelser per år, varav 19 110 i civil luftfart (dock högst 11 260 flygrörelser med tunga flygplan) och 150 flygrörelser i militär luftfart. Tillståndet innefattar också rätt för Swedavia att, vid förekommande behov, utföra och ta i drift följande om-, ny- och tillbyggnader. Terminalbyggnaden, uppställningsplatser, parkering och anslutningsvägar, utbyggnad för parkering, tvätt, service och underhåll av egna fordon samt brandövningsplats. Från den 1 jan 2011 togs det nya tillståndet i anspråk. 3 FAKTISK VERKSAMHET 2012 (NFS 2006:9 4 6 PKT) Under 2012 var antalet passagerare 383 086 stycken, en ökning med 1 % jämfört med året innan. Totala antalet landningar var 4 179 stycken en ökning med 5 % jämfört med 2011. I linjetrafik och charter var det 2 735 landningar. I tabellerna nedan redovisas antalet landningar samt passagerare under åren 2003 till 2012. Inrikes fanns under året operatörerna SAS, Direktflyg och Next Jet (halva året). De vanligaste flygplanstyperna har varit Boeing 737-300 600 800, MD-80, SAAB 340 och Jetstream 32. Under hösten har MD 80 slutat att trafikera flygplatsen. Inkommande chartertrafik har under året kommit från Finland, Danmark, England och Ryssland. Utgående Charter har avgått till Turkiet, Egypten, Mallorca, Kanarieöarna och Grekland. Tabell 1 Landningar vid Åre Östersund Airport 2003-2012 År Antal landningar Linjefart och charter Taxi-, allmänflyg, Totalt Förändring aerial work, m fl Inrikes Utrikes 2003 2 385 42 1 716 4 143 2004 2 418 90 1 819 4 327 + 4,5 % 2005 2 648 142 1 572 4 362 + 0,8 % 2006 2 690 132 1 136 3 958-9,3 % 2007 2 502 154 1 514 4 170 + 5,3 % 2008 2 309 97 1 622 4 028-9 % 2009 2 822 89 1 276 4 187 + 4 % 2010 2 894 532 1 165 4 591 + 10 % 2011 2 657 137 1 183 3 977-13% 2012 2 613 122 1 444 4 179 + 5%

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 6(30) Tabell 2 Antal passagerare vid Åre Östersund Airport 2003-2012 År Passagerare Utrikes Inrikes Totalt Förändring 2003 8 467 359 304 367 771 2004 15 466 345 995 361 461-1,7 % 2005 20 643 368 878 389 521 + 7,8 % 2006 21 347 374 842 396 189 + 1,7 % 2007 22 285 352 095 374 380-5,5% 2008 17 736 365 683 383 419 + 2 % 2009 14 415 316 454 330 869-14 % 2010 20 952 335 141 356 093 + 8 % 2011 25 979 351 889 377 868 + 6% 2012 23 590 359 496 383 086 + 1 % 4 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN(NFS 2006:9 4 1 PKT) Verksamheten vid Åre Östersund Airport påverkar miljön och människors hälsa på olika sätt, bl.a. genom utsläpp till luft, vatten, mark, förbrukning av ändliga naturresurser samt störningar genom buller. Verksamheten genererar även avfall samt farligt avfall. Åre Östersund Airport har följande betydande miljöaspekter: Utsläpp till luft kommer från flygtrafiken, servicefordon på flygplatsen, brandövningar, hanteringsförluster vid tankning av flygplan och fordon, provkörning och drift av reservkraft samt personalens tjänsteresor. Utsläppen består främst av koldioxid (CO 2 ), kolväten (HC), kväveoxider (NO x ) och koloxid (CO). Dessa ämnen bidrar till växthuseffekten, försurningen, är hälsoskadliga samt påverkar halten marknära ozon. Utsläpp till mark och vatten kommer främst från halkbekämpning av rullbana, taxibanor och plattor, avisning av flygplan och användning av tvätthallar. Utsläppen består huvudsakligen av urea och glykol. Dessa utsläpp har i första hand en gödande effekt samt är syreförbrukande vid nedbrytning. Avfall och farligt avfall uppkommer i verksamheten. Hushållsavfall kommer i första hand från flygplanen och verksamheterna på flygplatsområdet. Från verkstäderna uppkommer även farligt avfall i form av spilloljor, slam och kemikalierester. Förbrukning av naturresurser förekommer i verksamheten, främst i form av förbränning av fossila bränslen, men även genom användning av sand, urea och glykol. 5 GÄLLANDE BESLUT OCH VILLKOR FÖR VERKSAMHETEN (NFS 2006:9 4 2,7 PKT) 5.1 Beslut Det nu gällande grundtillståndet för verksamheten meddelades av miljödomstolen vid Östersunds Tingsrätt genom dom 2008-11-13 (mål nr M 1786-07). Efter överklagande meddelade Miljööverdomstolen dom 2009-11-03, (mål nr M 9889-08). Även Miljööver-

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 7(30) domstolens dom överklagades. Högsta Domstolen beslutade 2010-12-01 (mål nr T 5542-09) att inte meddela prövningstillstånd. Swedavia anmälde till länsstyrelsen 2010-12-09 att flygplatsen ville ta tillståndet i anspråk från den 1 januari 2011. 5.2 Gällande villkor, samt åtgärder som vidtagits för att uppfylla dessa 1. Om inte annat framgår av övriga villkor ska anläggningen och verksamheten, inbegripet åtgärder för att minska utsläpp och störningar i omgivningen, utformas och bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i målet. Villkoret omhändertas: Ett övergripande villkor som omhändertas i instruktioner, rutiner och checklistor som finns i flygplatsens miljöledningssystem samt genom Kontrollprogrammet. Uppföljning av villkoret: Inga förelägganden har meddelats från tillsynsmyndigheten. Inga miljöavvikelser har noterats under året. Villkorsuppfyllnad: Villkoret är uppfyllt. 2. Landningar ska företrädesvis ske på bana 12 och starter ska företrädesvis ske på bana 30 under förutsättning att flygsäkerheten inte äventyras. Villkoret omhändertas: Rutin finns i ANS Lokala Drifthandbok, som flygtrafikledningen jobbar efter. Här sägs att starter och landningar ska ske i enlighet med villkoret så länge inte flygsäkerheten äventyras. Uppföljning av villkoret: Swedavia Flygakustik gör uppföljning av alla starter och landningar som gjorts under året. För detta används flygvägsuppföljningssystemet ANOMS. Villkorsuppfyllnad: Under året har 53 % av landningarna skett på bana 12 och 65 % av starterna har skett på bana 30. Villkoret är uppfyllt. 3. Upphävt (MÖD 091103). 4. Bostäder för permanentboende samt vård- och undervisningslokaler som vid beräkning av bullerområden utomhus exponeras för FBN 60 db(a) eller mer ska bullerisoleras i skälig omfattning efter samråd med tillsynsmyndigheten och fastighetsägaren. Målet med åtgärderna ska vara att flygbullernivån FBN inomhus inte överstiger 30 db(a) och att den maximala ljudnivån i bostäder nattetid samt i lokaler som används nattetid inte överstiger 45 db(a). Villkoret omhändertas: Flygplatsen försöker vara aktiv i samband med planer och bygglov och bevakar att inte någon ny bebyggelse etableras inom bullerkurvorna. Uppföljning av villkoret: Några bostäder, vård- eller undervisningslokaler finns inte inom det område som utomhus exponeras för FBN 60 db(a) eller mer. Villkorsuppfyllnad: Villkoret är uppfyllt.

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 8(30) 5. Uppsamling av avisningsmedel för flygplan ska ske med stor omsorg och med syfte att eftersträva en hög uppsamlingsgrad i nu installerade uppsamlingsanordningar (MÖD 091103). Villkoret omhändertas: Lokala rutiner och checklistor finns för uppsugning och omhändertagande av glykolspill från uppställningsplattan. Uppföljning av villkoret: Uppsamlingen av glykol har fungerat väl under året och några avvikelser eller incidenter kring hanteringen har inte noterats. Villkorsuppfyllnad: Villkoret är uppfyllt. 6. Allt spillvatten från verkstäder, tvätthallar och liknande utrymmen där avloppsvattnet kan bli förorenat av olja ska behandlas i oljeavskiljare innan det leds vidare till det kommunala spillvattennätet. Villkoret omhändertas: Instruktioner och rutiner finns för tömning och skötsel av oljeavskiljare. Vid ny- eller ombyggnad beaktas alltid att detta villkor efterlevs. Uppföljning av villkoret: Alla avlopp från utrymmen där oljeföroreningar kan förekomma, är anslutna till oljeavskiljare innan avledning till spillvattennätet. Villkorsuppfyllnad: Villkoret är uppfyllt. 7. Tankar för lagring av drivmedel och andra miljöfarliga ämnen ska vara invallade med en invallad volym motsvarande den största tankens volym plus 10 % av övriga inom samma område tankars volym (MÖD 091103). Villkoret omhändertas: Instruktioner och rutiner för förvaring av drivmedel och kemikalier finns, som överensstämmer med villkoret Uppföljning av villkoret: Samtliga cisterner för lagring av drivmedel uppfyller ovanstående krav. Även lagring av andra miljöfarliga ämnen såsom kemikalier, oljor, urea och glykol förvaras invallade på sådant sätt att villkoret uppfylls. Villkorsuppfyllnad: Villkoret är uppfyllt. 8. Swedavia ska utarbeta en handlingsplan med förslag till åtgärder beträffande användning av miljöklassade fordon och bränslen vid egna transporter i verksamheten. Swedavia ska därefter i miljörapporten till tillsynsmyndigheten redovisa genomförandet av handlingsplanen. Villkoret omhändertas: En handlingsplan med åtgärder beträffande användning av miljöklassade fordon och bränslen har utarbetats och delgivits länsstyrelsen 2012-02-17. Den har även uppdaterats 2012-07-13. Uppföljning av villkoret: Handlingsplanen är utarbetad. Den följs upp och uppdateras i samband med den årliga miljörapporten och redovisas som bilaga till detta dokument. Villkorsuppfyllnad: Villkoret efterlevs

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 9(30) 9. Ett kontrollprogram ska finnas som medger en tillräckligt säker kontroll av att verksamheten bedrivs inom givna föreskrifter och villkor till skydd för människors hälsa och miljön. Programmet ska även innefatta undersökning av harrbeståndet i Lövtorpsbäcken och hur detta påverkas av utsläpp till vatten från verksamheten. Villkoret omhändertas: Ett kontrollprogram har utarbetats och länsstyrelsen har godkänt detta i beslut 2012-08-31. Under våren 2012 har en undersökning av harrbeståndet i Lövtorpsbäcken genomförts. Uppföljning av villkoret: Provtagningar och kontroller har utförts i enlighet med kontrollprogrammet. Resultat från dessa, samt övriga uppgifter redovisas i denna rapport. Resultatet från undersökningen av harr i Lövtorpsbäcken har redovisats till länsstyrelsen i särskild rapport i jan 2013. Villkorsuppfyllnad: Villkoret är uppfyllt. 6 ANMÄLNINGSÄRENDEN UNDER 2007-2011 OCH ANDRA GÄLLANDE BESLUT (NFS 2006:9 4 3, 4 PKT) 2007-11-23 Anmälan enligt 9:6 MB om en ny brandövningsplats. Något beslut i ärendet har inte delgivits LFV. 2008-01-14 Anmälan om uppläggning av massor på fastigheten Kungsgården 5:1. Meddelande från länsstyrelsen 2008-07-18. Meddelande från länsstyrelsen 2009-06-05. 2008-07-01 Anmälan enligt 9:6 MB om försäljning av bensin vid Åre Östersund Airport. Något beslut i ärendet har inte delgivits LFV. 2008-09-19 Begäran om mindre revidering av kontrollprogram- gällande provtagning efter oljeavskiljare, samt tidpunkt för samrådsmöte. Något beslut i ärendet har inte delgivits LFV. 2009-06-16 Anmälan om att använda annat brandövningsbränsle, Sekundol. Meddelande från länsstyrelsen 2011-02-09. 2009-07-07 Anmälan om anläggande av mindre platta vid brandövningsplatsen. Meddelande från länsstyrelsen 2011-02-09. 2009-11-23 Anmälan om bilrekonditionering, LFV Car Care Meddelande från länsstyrelsen 2011-02-09. 2009-12-09 Anmälan om ändring av flygvägar Något beslut i ärendet har inte delgivits LFV.

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 10(30) 2010-12-09 Anmälan om att ta miljötillstånd i anspråk Något beslut i ärendet har inte delgivits Swedavia. 2011-01-14 Anmälan om ev påläggning av glykol på flygplan, på annan plats än uppställningsplattan. (Detta blev aldrig aktuellt och åtgärden genomfördes aldrig) 2012-06-28 Anmälan om STCC banrace 7 NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER (NFS 2006:9 4 8 PKT) Swedavias verksamhet vid Åre Östersund Airport, berörs inte av någon av Naturvårdsverkets föreskrifter; SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, SNFS 2001:11, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. 8 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER (NFS 2006:9 4 10 PKT) Egenkontrollen förbättras och förfinas regelbundet. Rutiner och instruktioner har omarbetats och reviderats i miljöledningssystemet. Detta är ett arbete som pågår kontinuerligt. Lokala rutiner, centrala rutiner, instruktioner, checklistor mm finns enkelt tillgängliga för alla medarbetare på det lokala Intranätet. Ledningens genomgång av miljöledningssystemet har hållits. Extern miljörevision genomfördes av Den Norske Veritas i mars 2012. Då noterades 3 mindre avvikelser, som numera är släckta. Vid den interna miljörevisionen i nov 2012, noterades 1 mindre avvikelser, samt några observationer. Dessa har åtgärdats eller kommer att åtgärdas enligt den tidsplan som överenskommits med revisorn. Samtliga oljeavskiljare har tömts och kontrollerats enligt rutin. Funktionstest av larm har genomförts och där filter funnits har dessa rengjorts, eller bytts ut. Vid årets samtliga provtagningstillfällen i pumpstationen som är ansluten till spillvattennätet, har oljehalten varit mycket låg. Swedavia har anlitat Niwentec AB, som är ett ackrediterat kontrollorgan, för underhåll, kontroll och service av kylanläggningar. Leveranser av köldmedier får endast ske av ackrediterat kontrollorgan. Under 2012 har inget köldmedium omhändertagits eller läckt ut från anläggningarna på flygplatsen. Årsrapport enligt SFS 2007:846 bifogas miljörapporten, bilaga 2. 9 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM (NFS 2006:9 4 11 PKT) Inga olyckor eller driftstörningar har rapporterats under 2012.

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 11(30) 10 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV ENERGI OCH RÅVAROR (NFS 2006:9 4 12 PKT) 10.1 Vidtagna åtgärder Swedavia har stort fokus på energibesparande åtgärder och att minska företagets klimatpåverkan. Sedan 2005 är Swedavia, klimatneutralt. Det innebär att utsläppen av fossil koldioxid från verksamheten, kompenseras genom att Swedavia köper andelar i projekt utomlands, som bidrar till en sänkning av koldioxidutsläpp i motsvarande grad. Flygplatsen har under 2012 även haft extern revision av de redovisade koldioxidutsläppen för kompensationen. Åre Östersund Airport blev i april 2012 certifierade på högsta nivån, 3+ enligt ACA, som är en europeisk klimatmärkning och som följer en europeisk standard. I dagsläget är det endast 14 flygplatser i Europa som klarar denna nivå. För att behålla certifikatet krävs förnyad revision varje år. Ett stort koncerngemensamt energiprojekt pågick mellan 2008 och till 2010. Ett nytt energiprojekt kommer att startas upp på flygplatsen i jan 2013. Det kommer att inledas med att en energigenomlysning ska göras med extern hjälp från Swedavia Energi. De kommande åren har 500 000 kr per år avsatts för energibesparande åtgärder. Utöver detta innebär flera andra investeringar som planeras, att energi och resurser kommer att sparas. Åre Östersund Airport använder enbart vindkraftsel och fjärrvärme är nu installerat i alla byggnader. Under 2012 har följande energibesparande åtgärder vidtagits: - Nya timers har installerats för motorvärmare på samtliga parkeringar. Dessa kan styras med mobil eller dator - Vid utbyte av armaturer sker det mot LED-belysning - Installation av rörelsedetektorer pågår i samtliga utrymmen - Intrimning av ventilationsanläggningen har genomförts - Justering av temperaturen har gjorts i garage där ingen personal jobbar stadigvarande - Portar och dörrar har setts över för att minska läckaget av värme En plan för utbyte av fordon mot mer miljöanpassade fordon finns upprättad, se bilaga 1. Inköp av en elbil planeras under 2013. Flygplatsen deltar i nätverket Green Highway och samverkar i detta bl a med Trondheims flygplats. Vid flygplatsen finns två stycken laddstolpar, för smart laddning där resenärer eller besökare gratis kan ladda sin elbil. Swedavia var också med som samarbetspartner när Östersunds kommun arrangerade Europeiska trafikantveckan i sept 2012. Swedavia stödjer också ett projekt med Elmaccina, som innebär utveckling av eldrivna snöskotrar. Utbildning i sparsam körning har påbörjats. I dagsläget har 2 personer utbildats för att vara instruktörer i sparsam körning för tunga fordon. Dessa ska vara utbildare för de personer som kör tunga fordon på flygplatsen. Under 2013 kommer även all personal att erbjudas utbildning i sparsam körning för personbil.

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 12(30) Swedavia försöker på olika sätt att även engagera andra aktörer på flygplatsen i klimatoch miljöarbetet. Via avtal, Husmöten och personliga besök vill Swedavia påverka andra aktörer och försöka få igång ett samarbete kring dessa frågor. I aug 2012 inbjöds all Swedavias personal, samt andra aktörer vid flygplatsen till en Hållbarhetsdag, där temat var miljö, arbetsmiljö, socialt ansvarstagande samt kost och hälsa. I sept var det Öppet Hus på flygplatsen under en lördag, då allmänheten var välkomna att besöka vår flygplats och få information om vårt arbete. Swedavia har påbörjat ett projekt för att förändra flygvägarna till flygplatsen. Detta för att kunna korta flygvägarna och därmed även minska bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. I samband med detta beräknas även bullerexponeringen av vissa delar av Östersunds tätort att minska. 10.2 Förbrukning av el, fjärrvärme och vatten I tabell 4 nedan redovisas förbrukningen av el, fjärrvärme och vatten. Förbrukningen av fjärrvärme har ökat med 12 % och el har minskat med 2 % under 2012, jämfört med 2011. Orsaken till det ökade värmebehovet är troligen den kalla sommaren och hösten. Tabell 3 Förbrukning av el, fjärrvärme och vatten Förbrukning 2012 2011 2010 2009 2008 Elförbrukning, 2 147 2 190* 2 317* 2 099* 2 865* MWh Fjärrvärme, 1 740 1 482* 1 776* 1 485* 1 054* MWh Vatten, m 3 3 215 4 065 3 691** 3 997** 6 277** *Byggnader på f d F4-sidan, som inte räknats med i Swedavias förbrukning tidigare. Fordonsverkstaden inkluderas, tvätthallen exkluderas (hyrs ut) **I siffran ingår samtliga byggnader och brandvattenreservoar på terminalsidan. Tidigare år har endast terminalbyggnaden redovisats. 10.3 Bränsleförbrukning Nedan redovisas bränsleförbrukning i den egna verksamheten samt den mängd flygbränsle som har hanterats på flygplatsen. Tabell 4 Förbrukning av bränslen i egen verksamhet Parameter 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 Bensin 95 (m 3 ) 6,7 6,3 6,9 5,7 4,9 5,3 6,7 1,1 Diesel MK1 (m 3 ) 92,3 73,4 88,8 85,9 83,3 113,0 106,1 18,3 Jet-A1 (m 3 ) Brandövningar 0,2 0,2 0,3 0,3 0,2-0,03 - Diesel MK1 (m 3 ) 0,2 0 0,1 0,02 0 0,1 0,03 - Brandövningar Diesel till drift/provdrift av reservkraftsaggregat (m 3 ) 1,6 2,1 3,1 4,1 2,4 Kommentar: Ökningen av bränsleförbrukningen mellan år 2005 och 2006, beror på att militären tidigare skötte fälthållning och brand. Detta har nu övertagits av Swedavia.

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 13(30) Förbrukningen av dieselbränsle är den högsta på fler år på flygplatsen. Detta kan förklaras med vädret och att det under vintern 2012, snöade vid många tillfällen. Det innebär att körningen med sop- och blåsmaskinerna var ovanligt stor. En del större projekt som innefattar stora markarbeten med egna maskiner har genomförts under året. Det handlar om anläggning av en ny serviceväg och driftyta för tunga fordon, samt markarbeten inför STCC-rallyt som genomfördes på flygplatsen i augusti. Något alternativt bränsle till diesel för dessa fordon finns inte tillgängligt idag. Tabell 5 Hantering av flygbränslen Parameter 2012 2011 2010 2009 2008 2007 Jet-A1 (m 3 ) 4 187 4 679 4 270 3 703 3 700 4 974 Avgas 100-LL (m 3 ) 21 20 18,7 22,7 24,6 25,0 Hanteringen av Jet A1 har minskat under året och det hänger samman med att antalet flygrörelser i linjefart och charter har minskat något. Hanteringen av Avgas 100 LL är i samma storleksordning som föregående år. 11 ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER I VERKSAMHETEN (NFS 2006:9 4 13 PKT) Swedavia har sedan flera år tillbaka en koncerngemensam kemikaliegrupp. Ett av gruppens uppdrag är att verka för att mängden farliga kemiska ämnen i verksamheten minskar. Under 2012 har en person anställts på heltid av Swedavia för att stötta samtliga flygplatser i kemikaliearbetet. Samtliga kemiska produkter miljöbedöms innan de tas in i verksamheten. Produkterna registreras därefter i ett gemensamt centralt kemikalieinformationssystem, som alla anställda har tillgång till via dator. Här finns SDB, skyddsblad och all annan tänkbar information kring hantering. Riskbedömning av alla kemikalier från arbetsmiljösynpunkt pågår. Vid en kemikalieutbildning i december utbildades ett tiotal personer i hantering av systemet, samt riskbedömning av kemikalier. Beslut har tagits av kemikaliegruppen om att de produkter som finns på REACH kandidatlista ska bytas ut om detta är möjligt. Det gäller också produkter från PRIO-listan med utfasningsämnen. I dagsläget används inga kemikalier som finns på kandidatlistan. Information om inköp och hantering av kemikalier görs vid personalträffar och i miljöutbildning. Rutiner för hantering, inköp och förvaring finns upprättade. Kemikalieanvändningen inventerats på samtliga avdelningar minst en gång under året. Målet är att antalet använda produkter ska minimeras. Till mindre gräsklippare och handredskap används alkylatbensin. Vid elinstallationer används alltid halogenfri kabel. 11.1 Förbrukning av kemiska produkter Den årliga förbrukningen av använda kemikalier finns redovisat i det kemikalieinformationssystem som finns för flygplatsen och hela Swedavia. Systemet köps in från Intersolia och heter IChemistry.

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 14(30) 11.2 Brandövningar Vid flygplatsen saknas f n möjlighet till brandövningar. I dagsläget skickas brandmännen till den kommunala räddningstjänstens brandövningsplats eller Arlanda för varma övningar. Under 2012 har några mycket enkla varma brandövningar genomförts vid ett fåtal tillfällen. Dessa övningar ägde rum på en betongplatta inom flygplatsområdet (f d platta syd), där avloppet är anslutet till en oljeavskiljare. Något släckmedel förutom vatten, användes inte vid övningarna och inget vatten nådde avloppet på plattan. En provtagningspunkt för dagvatten ligger nedströms brandövningsplatsen. Inte i något prov som tagits under året har någon anmärkningsvärd halt av något ämne påträffats. Flygplatsen håller på att färdigställa en ny brandövningsplats. Här kommer det förnybara brandövningsbränslet Sekundol 85, som är baserat på etanol, att användas. Övningsplatsen förväntas vara klar att tas i drift under 2013. Rutiner och kontrollistor för övningsverksamheten håller på att upprättas och kommer att läggas in i miljöledningssystemet. 11.3 Halkbekämpning av rullbanan För halkbekämpning av bansystemet används sand och urea,(nh 2 ) 2 CO. Den förbrukade urean går ut i dagvattensystemet eller perkolerar genom marken längs rullbanan, mot grundvattenytan. Dagvattnet från banan leds via dagvattenbrunnar vidare till diken som bl a passerar Glasättflon innan det rinner vidare mot Storsjön via Lövtorpsbäcken. Under året har introduktion av sandning av taxibanor skett på flygplatsen. En särskild bil har köpts in för att kunna lägga ut varm sand. Sand används även för halkbekämpning av gångbanor, parkeringar m.m. inom flygplatsområdet. I nedanstående figur och tabell redovisas ureaförbrukningen mellan åren 2004-2012. Den långsiktiga trenden har varit sjunkande sedan LFV/Swedavia övertog driften av flygplatsen från försvarsmakten år 2006, vilket är mycket positivt. Under året har förbrukad mängd urea för halkbekämpning minskat jämfört med föregående år och är nu nere på samma låga nivå som år 2009. En förklaring till detta är att användningen av sand har öket. Swedavia använder i möjligaste mån mekanisk bearbetning, sopning och blåsning, för halkbekämpning av banan. Sand och urea används då väderförhållandena är sådana att den mekaniska behandlingen inte räcker till. Personalen jobbar aktivt för att hålla goda bromsvärden på banan utan användning av kemikalier. Viktigt att komma ihåg är dock att användningen av urea är mycket väderberoende. Vid underkylt regn och temperaturer nära noll kan det vara svårt att klara godkända bromsvärden utan ureautläggning.

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 15(30) Figur 1 Ureaförbrukning 2004-2012 47,8 31,0 55,4 42,5 42,8 47,3 46,6 42,7 26,4 Tabell 6 Årsförbrukning av ämnen för halkbekämpning och avisning Parameter/År 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 Sand (ton) 70 42 37,0 108? 158 40 42 38 Urea (ton) 27 56 42 28 60 61 85 118 131 Glykol typ I (m 3 ) 1 Glykol typ II 13,6 6,8 11,0 8,9 15,7 18,2 11,3 9,5 6,0 (m 3 ) 11.4 Avisning För avisning av flygplan används en avisningsvätska huvudsakligen bestående av monopropylenglykol (C 3 H 8 O 2 ) och vatten. Glykolen förekommer i två olika typer (typ 1 och typ 2). Skillnaden mellan dessa består främst i olika viskositet och vidhäftningsförmåga. Typ 1 är den dominerande typen, mer lättflytande och med låg vidhäftning. Typ 2 är mer geléartad och har en hög vidhäftningsförmåga. När typ 1 används går spillet lättare att samla upp, medan typ 2 inte ger så mycket spill på plattan eftersom det mesta sitter kvar på flygplanet. Under 2012 var förbrukningen av glykol typ 1 och 2 betydligt högre än föregående år. Orsaken till detta är vädret, som innebär att vi endast hade en månad helt utan avisningar och det var juli månad. Det var ett fåtal avisningar även under juni och aug, vilket är mycket unikt. 1 Glykol är normalt blandat med vatten t.ex. är typ I 70 % glykol och 30 % vatten. Typ II är blandat 50 /50. För att beräkna hur mycket glykol som förbrukats och återsamlats räknas all glykol om till 100% glykol.

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 16(30) Avisning sker på uppställningsplattan och spill samlas upp med en sugbil direkt efter flygplanets avgång. Glykol och snöslask/vatten tippas därefter i en betongficka, som är försedd med värmeslingor för att snön ska smälta. Under hösten 2008 har en omdragning av ledningen från fickan gjorts och numera leds det koncentrerade glykolblandade vattnet direkt till uppsamlingstanken, som rymmer 40 m 3. I och med detta förfarande har koncentrationen på glykolvattnet kunnat höjas till 18-20 %, vilket är positivt. Det innebär minskade transporter till reningsverket, samt en bättre råvara till rötningsanläggningen i Göviken och mindre volymer som ska värmas upp innan de används i rötningsprocessen. Genom vidtagna åtgärder har volymen borttransporterat glykolvatten minskat betydligt de senaste åren, se figur 2 nedan. Figur 2 Glykolblandat vatten som borttransporterats 2007-2012 Det dagvatten, som inte kan samlas upp med sugbilen, leds via Aco-drainrännor åt sydost, till oljeavskiljare och vidare till kommunens spillvattennät. En liten del av uppställningsplattan har avrinning åt nord-väst. Det glykolblandade vattnet från denna del avleds huvudsakligen till spillvattennätet via oljeavskiljare vintertid. En mindre del av glykolblandat vatten från uppställningsplattan avleds också till dagvatten. Detta kommer att förändras i samband med den omtoppning av uppställningsplattan som planeras under 2014. Kontroll av nivån i uppsamlingstanken, görs dagligen under vintersäsongen enligt upprättade instruktioner. Larm finns också installerat för att larma om överfyllnad är på väg att ske. 12 AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET (NFS 2006:9 4 14 PKT) Swedavia arbetar kontinuerligt med att förbättra hanteringen av det avfall som alstras på flygplatsen genom att: Öka andelen avfall som går till återvinning Minska mängden avfall

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 17(30) Minska mängden avfall till deponi Inte blanda olika avfallsslag Andelen avfall som gått till återvinning har ökat något jämfört med föregående år. Mängden övrigt avfall har minskat under året och den andel som har gått till deponi har halverats jämfört med föregående år. Det var bara 600 kg avfall som gick till deponi 2012. Flygplatsen har en långtgående avfallssortering. Möjligheterna att ytterligare förbättra denna kommer att ses över under kommande år och Swedavia har utformat mål kring en ökning av andelen återvinningsmaterial. Det farliga avfallet från flygplatsen källsorteras och förvaras i flygplatsens miljöstation, som är invallad i sin helhet. Avfallet hämtas av Lundstams varje kvartal samt efter beställning. Tömning och kontroll av samtliga oljeoch fettavskiljare har utförts av Lundstams, 2 ggr under 2012. Information om hantering och sortering av avfall och farligt avfall har utarbetats för alla som arbetar och är verksamma på flygplatsen. Informationen finns tillgänglig via extern hemsida. I tabellerna och figurerna nedan redovisas de fraktioner som gått till materialåtervinning, samt övrigt avfall. Tabell 7 Materialåtervinning 2007-2012 Materialåtervinning 2012 2011 2010 2009 2008 2007 [ton] Papper 62,8 61,9 54,4 47,4 34,8 20,3 Wellpapp 2,6 1,8 2,0 4,1 3,2 2,5 Glas 3,1 3,4 3,4 2,6 1,7 1,6 Hårdplast 0,17 0,09 0,16 0,18 0,04 0,12 Metallförpackning 0,15 0,15 0,16 0,03 0,06 0,13 Metallskrot 3 1,2 3,9-3,0 8,3 Totalt 71,9 68,5 64,0 54,3 42,8 33,0 Figur 3 Mängden material till återvinning 2007-2012

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 18(30) Tabell 8 Övrigt avfall 2007-2012 Övrigt avfall 2012 2011 2010 2009 2008 2007 [ton] Brännbart avfall 26,7 36,5 47,4 26,8 34,4 42,8 Komposterbart 4,7 2,5 2,5 1,3 2,5 2,5 Osorterat industriavfall 0 0 0 2,4 4,4 4,1 Trä 1,3 1,4 0,7 1,5 4,2 Fettavskiljare 5,2 3,0 3,8 7,0 6,5 Deponi 0,6 1,2 0 0,01 Slam, pumpstation 2,0 1,4 Totalt 39,9 45,8 54,0 39,0 52,0 49,4 Farligt avfall transporteras och tas omhand av Lundstams, som har tillstånd till detta. I tabellen nedan redovisas de typer av farligt avfall som transporterats bort mellan åren 2009-2012. Observera att skillnader mellan åren kan bero på att färre tömningar/transporter skett för vissa fraktioner vissa år och att det således blir fler tömningar/transporter nästkommande år. Tabell 9 Sammanställning av farligt avfall 2009-2012 Typ EWC-kod 2012 2011 2010 2009 Transportör Elektronikavfall, 20 01 35 1 190 628 602 430 Lundstams kg Spillolja, ton 13 02 08 0,08 2,01* 0,19* 0,25 Lundstams Lösningsmedel, kg 20 01 13 0 5 627 0 10 Ragnsells (släckmedel) Batterier, kg 20 01 33 11 34 0 60 Lundstams Aerosoler, kg 15 01 11 32 36 0 13 Lundstams Absol, kg 15 02 02 102 0 258 140 Lundstams Färgavfall, kg 20 01 27 170 20 56 2 240 Lundstams Lysrör, kg 20 01 21 53 36 49 60 Lundstams Glödlampor, kg 20 01 36 87 0 25 20 Lundstams Oljeavskiljarslam, 13 05 08 62 94 75 51 Lundstams ton Bilbatterier, kg 16 06 01 570 0 785 300 Lundstams Förorenad jord, 17 05 03 0 0 0 1,1 Lundstams ton Oljefilter, kg 16 01 07 260 108 386 130 Lundstams Oljehaltigt avfall, 16 07 08 730 1,086 0,02 1,3 Lundstams ton Alkaliskt vatten/avfettning, 20 01 15 0 0 91 - Lundstams kg Diesel, kg 13 07 01 0 0 19 Lundstams Färgavfall, kg 08 01 21 0 20 Lundstams Ammoniakhaltigt 06 02 05 8,31 Lundstams vatten, ton *Då detta värde angavs i ton, har omräkning till m 3 gjorts. Densiteten antogs vara 0.86 ton/m 3

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 19(30) 13 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA (NFS 2006:9 4 15 PKT) För att informera om flygplatsens miljöarbete finns miljöinformation på flygplatsens hemsida. Dels specifik information om Åre Östersund Airport, men även allmän information om flygets miljöpåverkan. Hemsidan uppdateras regelbundet. Under året har miljöinformation kommunicerats vid personalmöten, skiftledarmöten, flygplatsens ledningsgrupp samt vid träffar med övriga aktörer på flygplatsen. En webbaserad miljöutbildning har utarbetats av Swedavia och all personal ska genomföra denna. Utöver detta har all personal fått genomgång av flygplatsens miljövillkor och kontrollprogram. Riksintressepreciseringen för Åre Östersunds Airport färdigställdes 2011 och överlämnades från Trafikverket till länsstyrelsen för tillämpning. Swedavia har under året yttrat sig i flera detaljplaner som Östersunds kommun upprättat. Flygplatsen har också varit aktiv och yttrat sig i bygglovsärenden som kan komma att beröras av flygplatsens verksamhet. Under året har också ärenden rörande vindkraftsetableringar hanterats. Innan en investering genomförs, ska alltid en miljöbedömning av projektet göras, enligt en modell som utarbetats centralt inom Swedavia. Denna bedömning måste vara godkänd innan investeringen kan godkännas. Beroende på beloppet ska investeringen godkännas av flygplatschefen alternativt Swedavias koncernledning. 13.1 Risker och rutiner för riskhantering Enligt flygplatsens miljöledningssystem finns fastställda rutiner för hur miljöriskerna ska dokumenteras och värderas. Värderingen av miljöriskerna gås igenom en gång per år, liksom miljöberedskapsplanen. Rutinen för miljö- och kemlarm är uppdaterad under 2012, för att tydliggöra ansvaret vid olyckor. Vi jobbar hela tiden med förbättringar av detta och i utbildningen av brandstyrkan ingår även miljöberedskap. Under 2012 har alla brandstyrkor haft en övningsdag kring miljöolyckor, där olika scenarier har diskuterats, liksom miljöeffekterna av olika typer av haverier/incidenter. Praktiska försök har gjorts för att visa hur snabbt ett ev utsläpp kan sprida sig till närmsta dagvattenutlopp. 14 REDOVISNING AV RESULTAT FRÅN MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR (NFS 2006:9 4 9 PKT) Nedan följer en redovisning av utförda undersökningar och kontroller som gjorts under året.

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 20(30) 14.1 Buller, flygvägar och flygplanstyper Transportstyrelsen godkände den 18 augusti 2009, det förslag till nya flygvägar som upprättats för flygplatsen. Anmälan gjordes till länsstyrelsen och dessa flygvägar har tillämpas från den 10 januari 2010. Utredningar pågår om möjligheten att ändra flygvägarna något för att kunna göra s k kurvade inflygningar samt att ta fram procedurer så att fler gröna inflygningar, CDA, kan genomföras till flygplatsen. Det är åtgärder som på sikt kan förkorta flygvägarna, minska utsläppen av CO2, men även reducera bullret. Flygtrafikledningen styr enligt rutin i sin lokala drifthandbok flygtrafiken så att landningar huvudsakligen ska ske på bana 12 och starter på bana 30. Detta under förutsättning att det är god bromsverkan på rullbanan, max 5 knops medvind och att flygsäkerheten inte äventyras. Andelen landningar och starter som förekommit i respektive banriktning redovisas i tabellerna nedan. Landningar på bana 12 har minskat något under året, medan starter bana 30 har ökat. Landningarna bana 30 har ökat något och det beror på att det har blåst väldigt mycket nordvästliga vindar, som varit över 5 knop. Detta medför att det inte finns något annat val än att välja bana 30, för landning. Tabell 10 Start bana 12 Landning bana 30 Start bana 12, landning bana 30 flygrörelser sydost om flygplatsen. 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 % % [%] [%] [%] [%] [%] [%] 35 37 32 40 39 34 41 36 47 44 39 32 38 44 37 35 Tabell 11 Start bana 30 Landning bana 12 Start bana 30, landning bana 12 flygrörelser nordväst om flygplatsen. 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 % % [%] [%] [%] [%] [%] [%] 65 63 68 60 61 66 59 64 53 56 61 68 62 56 63 65 Antal landningar och starter per dag, kväll och natt under perioden 2012-01-01-2012-12-31, redovisas i tabell 12. Totala antalet rörelser var omkring 5 % fler 2012, jämfört med år 2011. Andelen rörelser nattetid var år 2012 omkring 19 % fler jämfört med år 2011, men ligger fortfarande på en låg nivå.

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 21(30) Tabell 12 Operation Dag (kl 06-18) Kväll (kl 18-22) Natt (kl 22-06) Totalt Landning 2833 1038 311 4182 Start 3612 603 51 4266 Totalt 6445 1641 362 8448 Fördelningen på de 10 vanligaste flygmaskinstyperna vid flygplatsen under 2012, redovisas i tabell 13. Första kolumnen visar ICAO-beteckningen. Andra kolumnen beskriver typen där T står för Turbopropp, J för Jet, P för Kolv och Hkp för Helikopter. Tredje kolumnen visar antalet motorer och fjärde kolumnen visar antalet rörelser (landning eller start). Tabell 13 ICAO typ Typ Antal motorer Rörelser B736 J 2 1894 EC35 Hkp 2 1319 JS32 T 2 1234 B738 J 2 802 BE20 T 2 691 SF34 T 2 586 B737 J 2 312 MD82 J 2 272 AS65 Hkp 2 230 A320 J 2 70 Övriga 1038 Totalt 8448 Nedan visas flygtäthetsplottar med turbopropeller och jetflygplan för 2012. Varje ruta utgör ett område om 100 m 2 och färgen visar antalet flygningar över respektive ruta där en varmare färg (röd) indikerar fler överflygningar, se teckenförklaring.

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 22(30) Figur 4: Flygtäthetsplot av 3096 starter 2012-01-01 2012-12-31 med turbopropeller och jetflygplan. Varje ruta utgör ett område om 100 m 2 och färgen visar antalet flygningar över respektive ruta där en varmare färg (röd) indikerar fler överflygningar, se teckenförklaring.

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 23(30) Figur 5: Flygtäthetsplot av 3037 landningar 2012-01-01 2012-12-31 med turbopropeller och jetflygplan. Varje ruta utgör ett område om 100 m 2 och färgen visar antalet flygningar över respektive ruta där en varmare färg (röd) indikerar fler överflygningar, se teckenförklaring. 14.2 Enkäter Allmänheten kan själva följa de flygningar som gjorts till och från flygplatsen via verktyget WebTrak, som nås via följande länk: http://www.swedavia.se/sv/areostersund/miljo/webtrak/ Under hösten 2012 har en Hållbarhetsenkät gjorts vid flygplatsen för andra gången. I Hållbarhetsenkäten har telefonintervjuer gjorts med 200 resenärer och 200 personer som bor i närheten av flygplatsen. Frågeställningarna har bl a handlat om flygplatsens roll i regionen, hur man upplever att flygplatsen jobbar med miljö- och klimatfrågor. En av slutsatserna i undersökningen är att flygplatsen har en utmaning i att nå ut med information till de närboende om det miljöarbete som man bedriver på flygplatsen. En majoritet av de tillfrågade anser att flygplatsen spelar en viktig roll för regionen och dess utveckling. I resvaneundersökningen som gjordes 2011, har bl a frågor om hur resenärerna tar sig till flygplatsen ställts. Det visar sig få att 92 % har kommit med bil, antingen hyrbil, taxi, blivit skjutsad eller parkerat sin bil på flygplatsen. 8 % har kommit med flygbussen.

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 24(30) 14.3 Utsläpp till luft Bränsleförbrukning och utsläpp inom LTO-cykeln Utsläppen från flygplanen beräknas enligt LTO-cykeln, dvs de rörelser flygplanen gör på en höjd av 900 meter och lägre samt deras markrörelser vid start och landning. Inför miljörapporteringen 2011 har Swedavia bytt metod för beräkning av LTOutsläppen, från FOI:s metod till EDMS. En beskrivning av skillnaden mellan de två metoderna för att beräkna emissioner från flyget, bifogades till miljörapporten 2011. Under 2010 gjordes emissionsberäkningar parallellt med de båda metoderna, se tabell 14. Det har visat sig att den nya metoden, EDMS, resulterar i högre utsläpp än tidigare metod från FOI, för de flesta parametrar, vilket framgår av tabellen. Av tabellen nedan framgår bränsleförbrukning och utsläpp inom LTO-cykeln. Antalet landningar har ökat med 5 % jämfört med tidigare år. Använd mängd bränsle har ökat med 13%. Tabell 14 Antal LTO, bränsleförbrukning och emissioner 2004-2012 Parameter 2012 2011 2010, 2010, 2009 2008 2007 2006 2005 EDMS EDMS EDMS FOI Antal LTO 4220 3 985 4 544 4 589 4 182 4 027 4 164 4 007 4 401 (st) Använd energi - - - 10 322 9 934 11 805 13 044 13 664 13 369 (MWh) Bränsleförbrukning 970 861 888 864 831 988 1 092 1 143 1 119 (ton) CO 2 (ton) 3 058 2 716 2 802 2 729 2 627 3 122 3 449 3 613 3 535 CO (ton) 19,3 17,4 16,8 12,9 13,1 15,0 15,9 13,2 17,1 NO x (ton) 10,3 8,7 8,6 9,1 9,0 11,7 13,0 13,5 13,1 HC (ton) 3,7 2,9 3,1 1,6 1,4 1,5 2,4 2,1 2,2 SO 2 (ton) 1,7 1,0 1,0 0,9 0,8 1,0 1,1 1,1 - Gröna inflygningar Grön inflygning, som också kallas CDA - Continuous Descent Approach, innebär att flygplanet sjunker kontinuerligt från sin marsch-höjd ned till landningsbanan. Genom att sjunka kontinuerligt behövs i det närmaste inget motorpådrag vilket sparar bränsle, utsläpp och minskar bullret. Vid en sådan inflygning sparas 150-450 kg koldioxid. Målet var att åtta av tio inflygningar som genomförs vid Swedavias flygplatser ska vara gröna år 2012. Som framgår av figur 6, nedan så definierades 59% av de analyserade landningarna som gröna under 2012. Det är 2 % fler än föregående år. Som tidigare beskrivits pågår ett projekt för att öka denna andel ytterligare. Värt att notera är att flygtrafikledningen alltid erbjuder flygbolagen CDA. Vid inflygning och landning bana 12, föredrar flygbolagen ofta att göra en s.k. visuell inflygning och därmed förkorta flygvägen. En visuell inflygning är dock svår att kombinera med CDA. Den sparar en hel del bränsle, men inte lika mycket som en CDA. En visuell inflygning definieras dock inte som grön.

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 25(30) Att vi har högst andel CDA under juli beror på att det bara är SAS som flyger reguljärt den månaden. Nextjet och Direktflyg har inte utrustning sina flygplan så att de kan flyga CDA via autopilot. De måste då navigera manuellt och risken är då stor att de behöver flyga i planflykt vid något tillfälle under inflygningen. I dessa fall blir det inte en CDAinflygning. I figur 6 redovisas andelen CDA från 5000 fot, av den trafik som analyserats. Figur 6: Fördelningen Gröna inflygningar per bana och månad under 2012 från 5000 fot Utsläpp till luft från egen verksamhet Driften av Åre Östersund Airport ger upphov till utsläpp i luft, främst av koldioxid (CO 2 ), kolväten (HC), kväveoxider (NO x ) och svaveldioxid (SO 2 ). Utsläppen kommer främst från den egna fordonstrafiken, hanteringsförluster vid tankning av flygplan och fordon, drift av reservkraft, samt brandövningar. Underlaget till beräkningarna av utsläppen till luft från egen verksamhet, är förbrukad mängd bränslen i egen verksamhet. Här ingår även hanteringsförluster vid tankning av fordon och flygplan. Här ingår inte utsläppen från flygplanen i luften. I tabell 15 redovisas utsläppen till luft från den egna verksamheten. Jämfört med föregående år har utsläppen av CO2 ökat till 2010 års nivå, medan övriga parametrar har minskat något.

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 26(30) Tabell 15 Luftutsläpp från egen verksamhet 2007-2012 2012 2011 2010 2009 2008 2007 CO2, 255 207 255 261 248 346 ton NOx kg 1930 2388 2972 2950 2783 3691 HC, kg 385 581 778 570 515 583 CO, kg - 440 513 483 523 642 SO2, kg 2 2 2 2 1,6 0,9 CO2-utsläpp 350 300 250 200 150 100 50 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 CO2, ton Figur 7 CO2-utsläpp 2007-2012 14.4 Utsläpp till mark och vatten Verksamheten vid Åre Östersund Airport orsakar utsläpp till mark och vatten. Främst kommer det från halkbekämpning av bana, taxibanor och plattor samt från avisning av flygplan. 14.5 Kontroll av dagvatten Flygplatsen avvattnas huvudsakligen mot norr via dagvattensystem till diken och vidare mot Glasättflon, som är ett våtmarksområde. Via naturliga och grävda diken leds vattnet via Lövtorpsbäcken och vidare till Storsjön. Visst dagvatten från rullbanans sydvästra del går via dagvattenbrunnar och diken ut i Västbyviken. En mycket liten mängd dagvatten från uppställningsplattor och taxibanor, avleds mot Kungsgårdsviken.

RAPPORT 2013-03-26 01.00 D 2013-001048 27(30) Swedavia har under 2012 tagit ut dagvatten- och recipientprover i 13 provtagningspunkter. Dessa har följt det som redovisas i kontrollprogrammet. Provtagningspunkterna redovisas i bilaga 3. Swedavia kommenterar analysresultaten nedan och presenterar också några tabeller och figurer som visar sammanställda resultat från de senaste årens provtagningar. Samtliga analysresultat finns tillgängliga hos Swedavia. Analyserna har under året utförts av Eurofins. Provtagarna har genomgått föreskriven utbildning för provtagning. I punkt D1, kommer dagvatten från uppställningsytorna vid fälthållningen och taxibanorna söder om rullbanan. Detta avleds vidare mot Kungsgårdsviken. I punkten är påverkan från flygplatsverksamheten liten, halterna av olja och tungmetaller har legat under detektionsgränserna för respektive ämnen. Även kvävehalterna är förhållandevis låga. I provtagningspunkt R1 kommer dagvatten från fälthållningen och rullbanans västra del. Vattnet avleds mot Västbyviken. Halterna av samtliga analyserade ämnen är låg. Punkt D4, D5 och D6, ligger alla på norra sidan av rullbanan med några hundra meters mellanrum, alldeles i bankanten. Resultatet visar inte oväntat på förhöjda kvävehalter, framför allt ammoniumkväve, vid snösmältningen. Att ammoniumhalterna är höga nära rullbanan är naturligt eftersom nitrifikationsprocessen inte hunnit påbörjas här. Halterna är lägre jämfört med tidigare år och punkterna D5 och D6 ligger betydligt lägre än D4. Punkt D7 är provtagningspunkten vid Rödövägen innan dagvattnet går under vägen och mynnar i dikessystem ut i våtmarken, Glasättflon. I denna punkt mynnar allt dagvatten från terminalområdet och parkeringar. Halterna totalkväve och ammoniumkväve är förhöjda i denna punkt, särskilt under den tid på året som halkbekämpningsmedel används på banan, oktober till april. Den långsiktiga trenden är dock att både halten totalkväve och ammoniumkväve i denna punkt minskar. Förklaringen är troligen att användningen av urea har gått ner på senare år. Halterna av organiskt material, mätt som TOC, ligger i nivå med det vatten man kan förvänta sig från parkeringsytor. På våren är värdet något högt och orsaken är troligen användningen av avisningskemikalier. Oljeindex ligger under 0,1 mg/l vid samtliga provtagningar. Figur 8 Halten total-kväve i punkten D7, mellan åren 2006-2012.