Ljusets böjning & interferens

Relevanta dokument
Ljusets böjning & interferens

Ljusets böjning & interferens

Ljusets böjning och interferens

Ljudets och ljusets böjning och interferens

Geometrisk optik. Laboration

Geometrisk optik. Laboration FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017

Ljusets diffraktion (170310)

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Diffraktion och interferens

Laboration 1 Fysik

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Gauss Linsformel (härledning)

Diffraktion och interferens

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.

Tentamen i Fotonik , kl

FAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016

Handledning laboration 1

Ljusets diffraktion (180308)

Tentamen i Fotonik , kl

5. Elektromagnetiska vågor - interferens

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)

Geometrisk optik. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Geometrisk optik

Laborationer i OPTIK och AKUSTIK (NMK10) Augusti 2003

Laboration i Geometrisk Optik

Dopplerradar. Ljudets böjning och interferens.

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor.

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik

Kapitel 36, diffraktion

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

Ljusets interferens. Sammanfattning

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Ljudhastighet (vätska & gas) RT v M Intensitet från en punktkälla P I medel 2 4 r Ljudintensitetsnivå I 12 2 LI 10lg med Io 1,0 10 W/m Io Dopplereffek

Tentamen i Fotonik , kl

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Diffraktion och interferens

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

Lösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

FAFF Johan Mauritsson 1. Föreläsningar. Våglära och optik. Världens minsta film. Projekten

Elektromagnetiska vågor (Ljus)

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15

TENTAMEN. Institution: Fysik och Elektroteknik. Examinator: Pieter Kuiper. Datum: 7maj2016. Tid: 5timmar Plats: Kurskod: 1FY803

Diffraktion och interferens

LJUSETS DIFFRAKTION. 1 Inledning. Ljusets diffraktion

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m

Tentamen i Fotonik , kl

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

E-I Sida 1 av 6. Diffraktion på grund av spiralstruktur (Total poäng: 10)

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s

Vågrörelselära och optik

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Våglära och optik för F

Projekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström

1. Mätning av gammaspektra

Tentamen i Fotonik , kl

Ljusets böjning och interferens

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Interferens och diffraktion

Optik. Läran om ljuset

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända!

Kikaren. Synvinkel. Kepler och Galileikikare. Vinkelförstoring. Keplerkikaren. Keplerkikaren FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Tentamen i Fotonik , kl

OPTIK läran om ljuset

Laboration i Fourieroptik

Rullningslisten. Klicka på rullningslistpilar (pil upp eller pil ner) 1 för att förflytta dig i önskad riktning, en liten bit i taget.

ett uttryck för en våg som beskrivs av Jonesvektorn: 2

Hjälpmedel: Grafritande miniräknare, gymnasieformelsamling, linjal och gradskiva

Luft. film n. I 2 Luft

Kapitel 35, interferens

Läs i vågläraboken om holografi (sid ) och sid 5 17 i detta kompendium.

Polarisation laboration Vågor och optik

Vågrörelselära och optik

(ii) Beräkna sidoförskjutningen d mellan in- och utgående strålar, uttryckt i vinklarna θ i och tjocklekar t i. (2p)

Repetition Ljus - Fy2!!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

Diffraktion... Diffraktion (Kap. 36) Diffraktion... Enkel spalt. Parallellt monokromatiskt ljus gör att skuggan av rakbladet uppvisar en bandstruktur.

för gymnasiet Polarisation

Chalmers tekniska högskola och April Fysik och teknisk fysik Christian Karlsson

Chalmers tekniska högskola och Oktober 2007 V1, V2. Projektlaborationer

2. Spetsen på en symaskinsnål rör sig i en enkel harmonisk rörelse med frekvensen f = 5,0 Hz. Läget i y-led beskrivs alltså av uttrycket

Tentamen i Fotonik , kl

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK december 2011

Datorlaboration Avbildningskvalitet

Materiel: Kaffeburk med hål i botten, stoppur, linjal, vatten, mm-papper.

Tentamen i Fotonik , kl

Halogenlampa Spektrometer Optisk fiber Laserdiod och UV- lysdiod (ficklampa)

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 15. mars 2010

Assistent: Markku Jääskeläinen Laborationen utfördes: 23 februari 2000

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter. Räknestuga. Förra veckan kapitel 16 och 17 Böjning och interferens

Transkript:

... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Ljusets böjning & interferens Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen ska du studera två centrala vågfenomen: interferens och böjning. Du kommer bl.a. att studera hur ljusvågor böjs när de passerar en begränsande öppning och hur ljusvågor från flera källor interfererar i olika riktningar. Redogörelsen Till denna laboration skall Du lämna in en fullständig laborationsredogörelse över de moment Du utfört och de resultat Du kommit fram till. Förberedelser Läs i Våglära och optik, Göran Jönsson om Optisk väg (sid 190) Böjning och Babinets princip (sid 317-323) Interferens och böjning (sid 347-352). Läs igenom laborationshandledningen och lös förberedelseuppgifterna. Lösningarna lämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren. 1

Ljusets böjning och interferens Förberedelseuppgifter 1. Böjning. Ljus från en kvicksilverlampa passerar ett filter där alla våglängder utom 546,1 nm absorberas. Det ljus som passerar filtret görs parallellt med hjälp av en lins och skickas genom en spalt. På en skärm 7,00 m från spalten studeras böjningsmönstret, se figur 1. Utnyttja figuren och bestäm så noggrant som möjligt spaltens bredd. Figur 1 Ljusets intensitetsfördelning på en skärm efter böjning i en spalt. 2. 3. 4. 5. Spalt. En laserstråle med våglängden 632,8 nm belyser en skärm med en hög spalt med bredden 0,5 mm. Böjningsmöns stret betraktas på en skärm på 4,0 m avstånd. Hur bred är den centralaa ljusfläcken? Hål. En laserstråle med våglängden 632,8 nm belyser en skärm med ett hål med diametern 0,5 mm. Böjningsmönstret betraktas på en skärm på 4,0 m avstånd. Vilken diameter får den centrala ljusfläcken? Cirkulär öppning. En gul He-Ne laser ( = 594 nm) belyser en cirkulär öppning. På en skärm 5,00 m från öppningen studeras böjningsmönstret. Den femte mörka ringen, räknat från centrum, har diametern 10,5 cm. Bestäm den cirkulära öppningens storlek. Flera spalter. Parallellt ljus från en laser med våglängden 632,8 nm infaller mot ett antal spalter. Alla spalterna har samma bredd och är placerade på samma inbördes avstånd ifrån varandra. Intensitetsfördelningen på en skärm 10,0 m bort visas i Figur 2. Figur 2 Intensitetsfördelningen då ljuset från flera spalter interfererar. Varje spalt ger dessutom upphov till ett böjningsmönster, vilket framgår av figuren. 2

a) Hur många spalter har belysts? b) Hur stort är avståndet mellan spalterna? c) Vad händer med intensitetsfördelningen om en av ytterspalterna täcks över? Skissa en figur liknande den ovan. d) Hur mycket lägre blir centraltoppen i c-uppgiften jämfört med figuren ovan. 6. Gitter. Parallellt ljus infaller normalt mot ett gitter med 600 ritsor/mm. 3:e ordningen av våglängden observeras vid en vinkel av 64,16 grader. Använd gitterformeln och bestäm. Svar 1 22,6 m (beroende på mätningen kan svaret variera ca 0,5 m) 2 10 mm 3 12 mm 4 0,297 mm 5.b) 50 m 5.d) Den minskar med 36 %. 6 500 nm 3

Ljusets böjning och interferens Laborationsuppgifter 1. Avståndsbestämning 2. 3. Använd ljuset från en röd He-Ne laser ( = 632,8 nm) och ett gitter (med känd gitterkonstant) för att noggrant bestämma avståndet till en skärm. Kontrollera med ett måttband. Mätning av små sträckor Genom att belysa olika föremål med en laser kan deras storlek bestämmas. Du ska användaa en röd He-Ne laser som har våglängden 632,8 nm. a) Bestäm bredden på en spalt. b) Bestäm radien på en tråd. c) Bestäm diametern på en cirkulär öppning. d) Bestäm avståndet mellan spaltöppningarna i en dubbelspalt. Anpassning till teoretiskt genererat interferensmönster Du ska undersöka böjnings- och interferensmönster med hjälp av en digitalkamera kopplad till en dator. Se figur 3. Digitalkamerans bildsensor har arean 6,8 mm x 5,1 mmm och den är indelad i 795 x 596 bildelement. Varje bildelement har storleken 8,55 μm x 8,55 μm. På kameraobjektivett kan man variera bländare och skärpa. Objektivets brännvidd är kort (runt 10 mm). Figur 3 Experimentuppställning för upptagning av böjnings- och interferensmönster med en digitalkamera. Vid försöket kommer du attt använda 2 datorprogram: Matlab för att se bilden från kameran i realtid och sedan fånga den till en fil, och därefter "NSPALT" som läser in bilden och överlagrar det teoretiska mönstret som du väljer. I programmet kan du variera spaltbredd, spaltavstånd och antal spalter och anpassa en teoretisk kurva till kameraupptagningen. a) Mät avståndet till skärmen och bildens bredd. b) Belys spaltsystemet med den röda lasern ( = 632,,8 nm) och ta in bilden i datorn. Jämför med det teoretiska mönstret och bestäm spaltvidd, spaltavstånd och antal spalter. 4

c) Belys det nu bestämda spaltsystemet med en gul (eller grön) laser. Jämför med det teoretiska mönstret och bestäm våglängden för den gula (eller gröna) lasern. Appendix Nspalt Kopiera mappen "Ljusdiff med Nspalt" från lärardisken K:\LarsE\ till din hemkatalog. Dubbelklicka på filen "take1image.m" för att starta MatLab (troligen måste du sedan klicka på "change directory" om MatLab inte kan hitta filen) och följ sedan instruktionerna i huvudet på m-filen. Detta program skapar en intensitetsprofil av böjningsbilden och överlagrar den med ett teoretiskt böjningsmönstret från ett system med N spalter med de parametervärden som du ger. Läs in den bild som du sparade i Matlab med menyn: "Fil/Öppna bildfil" och välj standardfilen bild1. Från den 2-dimmensionella bild som visas (hela CCD ytan) väljer du ut det området som innehåller diffraktionsmönstret från en av lasrarna genom att med vänster musknapp nedtryckt dra musen vertikalt över bilden. Nspalt summerar intensiteten i vertikalled inom intervallet och presenterar ett spektrum med intensitet som funktion av horisontell position. Menyn "N-spalts modellen" visar en dialogruta där du kan ge olika parametervärden och rita upp motsvarande teoretiska böjningsmönster. Innan du börjar med den teoretiska simuleringen ska du ange avståndet från aperturen till mattglasskivan samt vidoebildens storlek enligt linjalen på mattglasskivan. Om du inte avslutar programmet mellan de olika aperturerna så kommer programmet ihåg dessa data. 5