En uppdaterad bild av relationen land stad: en dikotomi i upplösning?

Relevanta dokument
Perspektiv på Stad, Land och ungas förutsättningar. Arvid Stiernström #UNGAPÅLANDSBYGDENs rikskonferens 21/9 2014

Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar

LANDSKAPET SOM VÅR LIVSMILJÖ VEM SKALL FATTA BESLUTEN?

Supervisor for 1 post doc, Mattias Sandberg ( )

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Normkritisk läsning av Statliga utredningar, uppdrag och regionala strategier och SKL:s yttrande

Makt och plats. Att analysera relationen stad land. Malin Rönnblom, statsvetenskap, Karlstads universitet

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

SMIL med inriktning mot miljöplanering. Kulturgeografi. Mattias Sandberg

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier

BEFOLKNING I HELA LANDET.

Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Parlamentariska landsbygdskommittén

Landsbygd tätort trender & exempel Ale kommun. Presentation BRG annika.friberg; alex.spielhaupter; magnus.blombergsson;

Urbant friluftsliv i världen och Sverige Trender och förutsättningar

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN

LLU i nordöstra Göteborg

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet Möte 10 november 2008

Vad betyder en ny stadsdel?

Makt och plats. Att analysera relationen stad land. Malin Rönnblom, statsvetenskap, Karlstads universitet

Med miljömålen i fokus

Färre och större om strukturomvandlingen i odlingslandskapet

Förankring, acceptans och motstånd

The practical work! -Objectives and administration, or, objectives of administration?

Ska man detaljplanera naturen? Göteborg 27 januari 2011

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen?

Kommittédirektiv. En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. Dir. 2015:73. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015

Samling i Oslo Peter Fredman

FLYTTA TILLBAKA? ALDRIG! Utmaningar och möjligheter

En renässans för friluftslivet?

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument HANDLINGSPLAN LANDSBYGDSUTVECKLING

Planering för mat trender och tendenser

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

Parlamentariska landsbygdskommittén

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Markaryds kommuns bostadsförsörjningsprogram

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Vi kopplar samman stad och land.

Kungliga nationalstadsparken. Pernilla Nordström, Länsstyrelsen i Stockholms län

Regional analys TILLHÖRANDE ÖVERSIKTLIG PLANERING. Växjö Översiktsplaneutredningar PLANERINGSKONTORET

Lovfesting av allemannsretten

Samhällsplaneringens spänningsfält urban planering och regional utveckling

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Information från Miljödepartementet

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

EN SAMMANFATTNING AV LINKÖPINGS KOMMUNS LANDSBYGDSSTRATEGI

Krydda med siffror Smaka på kartan

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

Framtidens goda stad. Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser - Sveriges utveckling utifrån ett stad- och landperspektiv

Jordbruksverkets Miljömålsseminarium

Styrgruppsmöte i Landsbygdsnätverket 17 juni Cecilia Waldenström SLU

Working paper/pm 2011:04. Arbetskraftsförsörjning i landsbygder En kompletterande diskussion till rapporten Regionernas arbetskraftsförsörjning

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING

Trender för utbildningar inom naturvägledning och friluftsliv. 5/4/2016 Utbildningar, inspirationsträff naturum 2015 Bild 1

Vad sker i dynamiken mellan städer och landsbygder? Platsens betydelse för innovation, förnyelse och tillväxt

Landsbygdsarbete. Stadsbyggnadsförvaltningen

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Att planera för Vindkraft i våra Landskap. Karin Hammarlund

Hur en landsbygdspolitik borde. Hans Westlund Professor vid KTH och Internationella Handelshögskolan i Jönköping

FÖRSLAG TILL LANDSBYGDS- OCH SKÄRGÅRDSSTRATEGI för Stockholmsregionen

Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden

Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)

Land & stad en samtidshistorisk betraktelse. Maths Isacson Uppsala universitet

Scientific CV and Publications list

Kunskapsförsörjning av turism och friluftsliv i planeringen av svenska kustlandskap En studie av besökare i Blekinge skärgård.

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Kommunala nötkreatur. i Ludvika kommun. Ludvika kommun ludvika.se

Yrkenas geografi - Skillnader mellan stad och land. Stefan Svanström Avdelningen för regioner och miljö

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening

Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Visioner för nya typer av grönska i förtätad stad Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp

Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer?

GRs initiativ inom Mistra Urban Futures ?

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Skötsel av tätortsnära natur ur ett ekosystemtjänstperspektiv. Erik Heyman Biolog Miljö, risk och säkerhet, COWI

Vi utvecklar framtiden. Hushållningssällskapet Halland // Lilla Böslid 146 // Eldsberga

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/ Jon Resmark


Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

Transkript:

En uppdaterad bild av relationen land stad: en dikotomi i upplösning? Marie Stenseke, Kulturgeografi Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Stockholmare är smartare än lantisar En hel del av samhällsdiskussionen och även samhällsplaneringen utgår från en föråldrad och inte sällan romantiserad bild av vad land resp. stad är och hur de förhåller sig till varandra

Figur 1. OECD:s klassificering av landsbygdsregioner i Europa.

Jordbruksverket: Så här definierar vi landsbygd Storstadsområden: kommuner där 100 procent av befolkningen tillhör kategorin TOT eller TON. Dessa kommuner finns endast i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Stadsområden: kommuner med en befolkning som är minst 30 000 och/eller där den största tätorten har minst 25 000 invånare. Mindre kommuner som gränsar till dessa större kommuner och där utpendlarna som andel av nattbefolkningen överstiger 50 procent kopplas också till respektive storstadsområden. Landsbygd: kommuner som inte ingår i de två tidigare klassificeringarna (storstadsområden och stadsområden) och som samtidigt har en befolkningstäthet av minst fem invånare per km2. Gles Landsbygd: kommuner som inte ingår i de tre övriga klassificeringarna och som har en befolkning som är mindre än fem invånare per km2.

Urbaniserad landsbygd Minskad betydelse för de areella näringarna för befolkningen på landsbygden Drygt en fjärdedel av all privatskog ägs av människor som inte längre bor i bygden Turismen en växande näring Pendling Fritidsboende

i staden Urban odling Tätortsnära grönområden och både på landet och i staden: - Deltidsboende dubbelt boende

Landsbygdens landskap från produktionsyta till att också innefatta landskapet som produkt i sig Rekreation som urbant intresse för landsbygdens landskap Landskapsvård och bevarande som urbant intresse för landsbygdens landskap

- 8% jordbruksmark - 10% skyddad areal - Ökande antal fri9dshus och 9llfälliga besökare - 1170 invånare - 70 lantbruk, de flesta drivna av fri9dsbrukare Hållnäs 2014-10-20

Ändrade kunskapsvägar Från traderade erfarenheter till expertsamhälle

Konsekvenser En uppluckring av begrepp: Vem är lokal i ett globalt och mobilt samhälle? Vad är lantbruksverksamhet? Vad är en bonde? Växande skillnader mellan olika landsbygder

Nya förutsättningar - nya möjligheter Uppfödning av Przewalski hästar Cevennerna Den urbana begåvningsreserven

Behöver vi begreppet landsbygd? Ja, den fysiska miljön som är präglad av det brukade landskapet, den infrastruktur och de institutioner och sociala relationer som hänger samman med sättet att använda detta landskap. Ja, glesheten ger speciella förutsättningar åt nästan all mänsklig aktivitet. Behöver vi ett landsbygdsdepartement?

Utmaningar Bristande förståelse för landskapets logik

I vilken utsträckning uppfattar du följande som natur?

Gör brandområdet till ett jättelikt skyddat reservat Unik möjlighet. Branden i Västmanland hade katastrofala konsekvenser rent mänskligt men öppnar samtidigt för att till låg kostnad skapa det i särklass största skyddade skogsområdet i södra Skandinavien. Vi uppmanar miljöministern att agera snabbt, innan det historiska tillfället försvinner, skriver 21 professorer. DN Debatt 8 sept 2014

Utmaningar Bristande förståelse för landskapets logik Avsaknad av övergripande planering för landsbygdens landskap

Den fysiska riksplaneringen på 1970- talet

Med miljömålen i fokus : hållbar användning av mark och vatten : delbetänkande från Miljömålsberedningen. SOU 2014:50

För en hållbar samhälle? Utveckla begrepp och perspektiv land-stad som accepterar komplexitet och dynamik Reconnect - stärk länkarna mellan människor och det fysiska landskapet Utveckla en initierad förståelse för landskapets logik i hela samhället Utveckla formerna för planering av landsbygdens landskap 2014-10-20

Disputation 31 oktober, kl. 13.15 i CGsalen Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg 2014-10-20

Pågående forskning Landskap och fysisk planering Kulturgeografi, Göteborg - Att planera landsbygdens landskap. Elin Slätmo - Träd på naturbetesmarker- effekter av ersättningssystem och skötsel på mångfald och artsammansättning. Mattias Sandberg - Conceptualizing the rural-urban distinction through the prism of local perception and experiential space. Mirek Dymitrow - Outdoor recreation in coastal areas monitoring qualities and managing conflicts. The case of Kosterhavet National Park Andreas Skriver Hansen - Outdoor recreation and nature conservation challenges for management and environmental education, i forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Silvia Henningsson, Marie Stenseke - Woody or treeless pastures? Linking subsidy systems, farmers decisions and management for understanding biodiversity patterns. Post doc under rekrytering, Marie Stenseke - Landscape diversity and the nature/culture divide: Landscape character analysis, designated areas and the problem of scalar insularity in spatial landscape planning. Marie Stenseke