Svarsmall tentamen den 29 mars 2010 Fråga 1 Ja, det kan mycket väl bli fallet att återkallelsen blir verksam även om den kommer fram senare än anbudet och dessutom blir läst senare än anbudet bara den har kommit fram till Värend (finns honom tillhanda) när denne läser anbudet (tar del av det), 7 AvtL. Vid konsumentköp kan avbeställning ske ända tills Värend svarar utan konsekvenser och därefter fram till avlämnandet till priset av skadestånd, 37 o 41 KKL. Fråga 2 Överlåtelsereglerna i sammandrag Löpande 11 Enkelt 26 OBLIGATIONSRÄTT Invändningsrätt 15 17 27 Betalning eller annat fel före överlåtelse Betalningslegitimation 13, 19 20 29 30 Vem av B1, B2, B3, har rätt att kräva betalt av G? Aktiv betalningsleg 13 (bara rätte brg) Vem av B1, B2, B3, kan G betala till med befriande verkan? Passiv betalningsleg 19 20 29 30 Kvittning 18 28 När kan G kvitta sin fordran mot B1 mot B2? SAKRÄTT Förfogandelegitimation Av vem kan B2 förvärva skbr, om rätte brg B1 blivit av med det? (godtrosförvärv) Förfogandeleg 14 (bara rätte brg) Dubbelöverlåtelse 14 31 2 st. Vem av B2a och B2b får rätt till skbr om B1 sålt det två gånger? Borgenärsskydd 22 31 1 st. När får B2 skydd mot B1:s borgenärer?
Man kan inte tillämpa reglerna för löpande på enkla eller tvärtom. De har oftast precis motsatta huvudregler. Man kan inte tillämpa reglerna för invändningsrätt på legitimationsfrågor eller tvärtom. Man kan inte tillämpa borgenärsskyddsregler (22 och 31 ) på invändnings- och legitimationsfrågor. Kort sagt: Hoppa inte mellan olika kategorier. Avgör först om fordringsförhållandet är löpande eller enkelt. Avgör därefter om det fråga om invändningsrätt eller legitimation. Om det är legitimation, avgör vilken legitimationsfråga det är. Om det är legitimation och löpande, avgör vilken kategori av löpande det är: innehavar- eller orderskuldebrev. a) Skuldebrevet är enkelt, 26 1 st. SkbrL ( ställes till viss man = B1 Financing ). (11 22 är helt irrelevanta.) Överlåtelsen skedde efter betalningen, vilket betyder att betalningen skedde före överlåtelsen. Det innebär att det är en fråga om gäldenärens invändningsrätt. (29 31 är helt irrelevanta.) Enligt 27 SkbrL har gäldenären (GG) rätt att göra samma invändingar mot en ny borgenär (B2B) som mot den ursprunglige borgenären (B1), om inget annat avtalats mellan gäldenären och borgenären (GG och B1). Nu har inget särskilt avtalats om gäldenären GG:s invändningsrätt. Eftersom betalning kan göras gällande mot den rätte borgenären, är samma invändning bestående mot B2B trots B2B:s goda tro. GG behöver därför inte betala igen. (B2B kan däremot kräva B1, 9 1 st.) (En del tentander har missuppfattat 11, där det står ställt till innehavaren eller till viss man eller order, som att ett löpande skuldebrev kan vara till viss man, men till viss man eller order ska läsas som ett sammanhållet uttryck: till B1 Financing eller order. Då, men bara då, är det fråga om ett orderskuldebrev, som ju är löpande. En del har också missuppfattat 17 3 st., där det står eller att betalning har fullgjorts. Men meningen fortsätter med: genom att fordringsbeloppet har satts ned i allmänt förvar. Det betyder att betalning genom deposition hos Länsstyrelsen enligt depositionslagen är en stark invändningsgrund. Det betyder inte att betalning i sig är en stark invändningsgrund, utan det är nämligen tvärtom, 15 1 st. 3 att-satsen.) b) Skuldebrevet är löpande, 11 1 st. SkbrL ( ställt till innehavaren ), ett s.k. innehavarskuldebrev. (26 31 är helt irrelevanta.) Överlåtelsen skedde före betalningen, vilket betyder att betalningen skedde efter överlåtelsen. Det innebär att det är en fråga om passiv betalningslegitimation. (15 18 är helt irrelevanta, 13 14 och 21 har endast svag relevans.) Enligt 19 1 st. SkbrL är en betalning till innehavaren befriande även om innehavaren varit fel
borgenär. (Enligt 20 är en betalning till senast kända borgenär befriande om det finns en avbetalningsplan på skuldebrevet. En bestämd förfallodag för hela beloppet är inte att jämställa med en avbetalningsplan, varför 20 inte är tillämplig.) Det innebär att gäldenären med befriande verkan endast betala till innehavaren av skuldebrevet. När GG betalade till B1 var det B2B som var innehavare. Betalningen har därför inte skett med befriande verkan mot B2B, varför GG måste betala igen. (GG kan sedan kräva B1.) c) Skuldebrevet är löpande, 11 1 st. SkbrL ( ställt till viss man eller order = B1 Financing eller order ), ett s.k. orderskuldebrev. (26 31 är helt irrelevanta.) Någon överlåtelse har inte skett. Det har inte skett någon betalning, utan det är fråga om att gäldenären är missnöjd med det som han köpt för skuldebrevet. Det är en fråga om gäldenärens invändningsrätt mot ursprunglige borgenären. (13 22 är helt irrelevanta, eftersom de reglerna handlar om gäldenärens rätt mot en förvärvare av skuldebrevet, och de blir alltså tillämpliga först efter en överlåtelse.) Av 1 SkbrL följer att gäldenären (GG) visserligen svarar för sitt löfte i enlighet med skuldebrevet men att gäldenären (GG) gentemot den ursprunglige borgenären (B1) har rätt att göra invändningar om det rättsförhållande som föranlett skuldebrevets utfärdande, i detta fall köpet av maskinerna. Invändningen om att gäldenären GG inte behöver betala hela skuldebrevets belopp med stöd av köprättsliga regler får därför företräde framför skuldebrevets ordalydelse, trots att det är fråga om ett löpande skuldebrev (precis som invändningen skulle ha haft om skuldebrevet hade överlåtits till någon som var i ond tro om grunden för GG:s invändning, jfr 15 1 st.). GG kan därför hålla inne beloppet tills reparation skett (eller till dess tvisten fått någon annan slutlig lösning). (Kvittningsbestämmelsen 18 har åberopats av en hel del tentander, och den är intressant som jämförelse, men blir som en del noterat tillämplig först vid överlåtelse.) Fråga 3 Ej fråga om vindikation av stöldgods eftersom Kajsa inte olovligen tagit sakerna från Joakim, hon lurade honom att lämna ut dem frivilligt, se 3 GFL. Ej fråga om överskridande av befogenhet i 11 1 st. AvtL, eftersom Joakim förleddes att skriva på, jfr 30 och 33 AvtL. Fråga om godtrosförvärv enligt 2 GFL för respektive antikhandlare, vilken kommer att avgöras av vad dessa kan bevisa angående Kajsas trovärdighet som säljare av föremålen. Eventuellt blir det därmed fråga om lösen för Carl enligt 5 GFL, motsvarande handlarnas inköpspris, inte marknadsvärdet.
Fråga 4 Se Företagsförvärv en introduktion, s. 235 236. Styrelsen Styrelsens arbetsuppgifter enligt ABL 8:4 är att svara för bolagets organisation och förvalta bolagets angelägenheter. Förvärv av ett annat företag torde således normalt falla inom styrelsens behörighet. Motsatsvis av ABL 8:29 förstår vi att inom styrelsens behörighet ligger åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av ovanligt slag eller av stor betydelse. Många företagsförvärv faller in under denna beskrivning. Det huvudsakliga aktiebolagsrättsliga bolagsorganet med behörighet att besluta om företagsförvärv är således bolagsstyrelsen. Bolagsstämma I vissa företagsförvärv måste dock beslut tas av bolagsstämman. Det rör sådana förvärv som på ett eller anat sätt hamnar inom stämmans exklusiva beslutskompetens. Ett exempel på detta är att företagsförvärvet ligger tydligt utanför bolagets verksamhetsområde på det sätt det beskrivits i bolagsordningen då bolaget besluta om en ändring av bolagsordningen vilket endast stämman har behörighet till (ABL 3:4). Ett annat ett exempel är att säljaren ska betalas med aktier i köparbolaget, i sådant fall måste stämman besluta om emission av aktier till säljaren (ABL 13 kap). Ett tredje exempel är fusion (ABL 23 kap). VD VD:s arbetsuppgifter är att sköta den löpande förvaltningen av bolaget. I detta ryms normalt inte ovanliga eller stora åtgärder. I brådskande fall kan dock en sådan fråga beslutas av VD men senare underställas styrelsen (ABL 8:29). I bolag som löpande säljer och köper företag kan det diskuteras om företagsförvärv skulle kunna ligga inom den löpande förvaltningen. I stora företag som köper en mycket liten rörelse inom bolagets verksamhetsområde kan det troligtvis ligga inom VD behörighet om det inte uttryckligen reglerats på annat sätt i vd-instruktionen. Ett inkråmsförvärv som inte motsvarar en löpande rörelse utan bestämda tillgångar kan troligen falla inom vd:s behörighet.
Fråga 5 a) Av 7 (1992:497) framgår att vid konkurs lämnas betalning enligt garantin för sådan fordran som har förmånsrätt enligt 12 ellerr 13 FRL (1970:979). Av 12 6 st FRL framgår att om konkursgäldenären är näringsidkare skall en arbetstagare som själv eller tillsammans med nära anförvanter senare än sex månader före konkursansökan har ägt en väsentlig andel av företaget och som haft ett betydande inflytande över dess verkssamhet inte ha förmånsrätt enligt denna paragraf för lön. Hennes anspråk skall lämnas utan bifall. Hon är att anse som en oprioriterad borgenär. b) Kommission? Tillämpning av lag ( 1944:181) om redovisningsmedel. Om Hampa är redovisningsskyldigt och inte förfogat över producenternas medel, har de inte heller gått miste om sin separationsrätt till fordringar som var obetalda vid konkursbeslutet. c) För att boet skall bli personligt ansvarigt, dvs en massaskuld, se förutsättningar i 12: 31 JB.