De viktigaste funktionerna

Checklista - Tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga Offentliga lokaler och arbetslokaler. Personal och besökare. Utarbetad av Eva Björklund, Arkitekt SAR. Stockholm 2002 06 30 checklista EB 1

De viktigaste funktionerna Principen är att alla utrymmen ska vara tillgängliga och användbara för funktionshindrade. De ska kunna Komma fram till byggnader och platser (hållplats för kollektivtrafik, angöring/parkering, gångväg, nivåskillnader, ledstråk, skyltning) Komma in i byggnader (tydlighet, dörrbredder/trösklar, dörrautomatik, vilplan, svängrum, utrymme vid dörrhandtag, skyltning, belysning) Förflytta sig inom byggnaderna till alla rum (passagebredder, trappor, ramper, hissar, dörrbredder/trösklar, utrymme vid dörrhandtag, skyltning, belysning, färgsättning) Använda alla rum (ljudisolering i väggar och dörrar, ljudnivåer på ventilation och armaturer, akustiktak, dagsljus, belysning, teknisk utrustning, fast inredning, möblering) Använda toaletter (utrymme, inredning, antal, avstånd) Utnyttja uteplatser på gård eller terrasser (ledstråk, nivåer, utformning, klimat) I befintlig bebyggelse kan en prioritering behöva göras när delar av utrymmena är mycket svåra att göra tillgängliga för rullstolsburna. En princip kan då vara att alla typer av utrymmen ska göras tillgängliga. T ex kan en mindre del av sinsemellan utbytbara kontorsrum förbli otillgängliga, men inte gemensamma pausrum eller terrasser, uteplatser etc; vissa förråds- magasins- och andra sekundärutrymmen kan förbli otillgängliga men inte alla; en del av omklädningsrummen men inte alla osv. God tillgänglighet Checklistan anger tillgänglighetskrav enligt byggbestämmelserna, eller till dem etablerad praxis, i allmänhet densamma som anges i Bygg ikapp handikapp. Den högre ambitionsnivå jämfört med byggbestämmelserna - som där ibland anges markeras kursiverat. checklista EB 2

Checklistans innehåll Checklistan är ordnad dels efter de olika delarna i en byggnad och hur man rör sig utifrån och in, dels efter olika egenskaper. Följande behandlas Utomhus Angöring, parkering Gångvägar, trappor och ramper Gård och uteplatser Entréförhållanden Inomhus Trappor och ramper Hissar Rullstolstoaletter - Rwc Korridorer, passager Dörrar Fast inredning Akustik, ljudisolering mm Färgsättning Belysning Vägvisning, skyltning checklista EB 3

Utomhus Angöring för färdtjänst, taxi mm AVSTÅND Högst 25 meter, helst 10 meter, till huvudentré i första hand, eller annan tillgänglig entré som leder tillhela byggnaden, i andra hand Vägvisning till entré. Parkering för rörelsehindrad personal och besökare STORLEK Parkeringsruta minst 5 x 3,6 m, eller 6 m längs kantsten, helst 5 x 5 m, eller 7 m längs kantsten. Tydligt skyltad och utmärkt Vid kantstensparkering, försänkt kantsten AVSTÅND Högst 25 meter, helst 10 meter, i första hand till huvudentré, i andra hand till annan tillgänglig entré som leder tillhela byggnaden. Vägvisning till entré. Gångvägar, Trappor, Ramper från anslutande gångvägar - samt från angöring och parkering - till entrédörrar och till eventuella uteplatser. Parkeringsplats för rullstolsburna minst 360 cm bred, helst 500 cm BREDD Minst 130 cm, helst 150 cm NIVÅSKILLNAD Helt stegfri (obs ev anslutning mellan ramp och vilplan/plan mark). Hård jämn markbeläggning. LUTNING I färdriktning längre sträckor högst 1:50 I sidled högst 1:100. ORIENTERBARHET Ledstråk markeras med kontrasterande beläggning, ledstång, kantsten, räfflade betongplattor - sk orienteringsplattor, belysning e.d. Entréområde kontrastmarkeras (t ex plattor i avvikande ljushet). Gångstråk ska vara fria från hinder - utvändiga trappor, cykelställ, bord Ledstråk till entré, markering av entréområde checklista EB 4

och bänkar o.d sidoordnas. Jämn och bländfri belysning, belysningsstolpar på samma sida hela vägen. RAMPER Lutning i färdriktning högst 1:12, helst 1:20. I sidled ingen lutning. Ramphöjd högst 50 cm. Högst 2 ramper i följd, vilplan minst 200 cm däremellan. Bredd minst 130 cm. Halksäker beläggning. Räcke eller avåkningsskydd (minst 5 cm hög kant) om rampen har nivåskillnad i f h t omgivande mark. Ledstång 90 cm över ramp, 30 cm före och efter ramp. Konstrastmarkering (avvikande ljushet/färg och/eller struktur) av ramps nedre del och övre vilplan. Kontrastmarkering av rampens nedre del, och övre vilplan UTOMHUSTRAPPOR Kontrastmarkering av första och sista trappsteg (mörkare eller ljusare sten, plattor etc). Ledstång på båda sidor 30 cm före och efter första och sista trappsteg, 90 cm över stegnos Steghöjd 12-15 cm. Gård och uteplatser ORIENTERBARHET, TYDLIGHET Gården behöver vara överblickbar Olika uteplatser kan markeras med olika typer av markbeläggning (asfalt, gräs, plattor vid träffpunkter osv). Platser för bänkar och bord placeras vid sidan av gångstråk, Kontrastmarkering av första steg nertill, och översta steg i nivå med vilplan. Ledstänger börjar och slutar 30 cm före och efter nedersta och övesta steg KLIMAT Platser för samvaro och stilla utevistelse placeras så att de får så god solbelysning som möjligt, men också lövskugga e.d. under högsommartid (träd, pergola, parasol). Lä eftersträvas genom vindskydd (buskage, plank) mot förhärskande vindriktningar. OBS gräs- och växtval ska undvika allergiframkallande arter. UTRUSTNING Bord vid sittplatser ska ha fritt under för rullstol, minst 65 cm till underkant bordskiva checklista EB 5

Entréförhållanden TYDLIGHET Tydlig markering av huvudentré och övriga entréer (dörr/dörrinfattning i kontrast mot vägg, belysning, skärmtak, indragning/utbyggnad etc). Tydlig skyltning Glasdörr/glaspartier förses med markeringar i ögonhöjd eller bröstningshöjd. Handtag i kontrast mot dörrblad. VILPLAN - UTRYMME UTANFÖR ENTRÉDÖRR Storlek minst 170 x 170 cm (minst 65 cm fritt utrymme vid dörrens handtagssida), minst 150 x 240 vid anslutning till ramp i sidled, minst 200 x 170 vid anslutning till ramp framifrån, se illustration. Lutning i färdriktning högst 1:50, 1:100 i sidled. Hård jämn markbeläggning. SVÄNGRUM - UTRYMME INNANFÖR ENTRÉDÖRR Storlek minst 150 x 150 cm fritt från dörrars uppslagsfält. Utrymme intill dörrhandtag, se sid 10 "Dörrar. ENTRÉDÖRR Fritt passagemått minst 80 cm, helst 84 cm, karmyttermått 100 cm Högst 25 mm fasad nivåskillnad/tröskel, helst ingen nivåskillnad alls Karuselldörrar ska undvikas (otillgängliga för rörelsehindrade och synskadade) och om de är befintliga behöver de bytas ut eller kompletteras med vanlig dörr. DÖRRHANDTAG Handtag högst 100 cm över mark/golv, helst 90 cm. Draghandtag underkant högst 80 cm över golv, höjd 30 cm. Lås högst 100 cm över golv. Greppvänliga FRIITT UTRYMME INTILL DÖRRENS HANDTAGSSIDA Minst 65 cm mellan karm och innerhörn. AUTOMATISK DÖRRÖPPNING Behövs om dörren har dörrstängare Manöverkontakt (armbågskontakt) underkant högst 80 cm över mark/ golv, minst 80 cm vid sidan av slagdörrs öppningsfält och från innerhörn (se ill.). Motor frikopplad i vila så att den inte blir tung att öppna manuellt Fjärrkontroll behöver kompletteras med dörröppnare för besökare. Synlig placering av manöverkontakt, kontrast mot vägg. Sensorlist på skjutdörrar med öppningsautomatik. Automatiskt öppnad skjutdörr (fotocell e.d.) är det bästa till lokaler med många besökare. Då undviks alla ovanstående problem. Tydligt markerad dörr, synligt handtag, tydlig skyltning, bra belysning, minst 65 cm fritt intill dörrs hantagssida, armbågskontakt högst 80 cm över mark, minst 80 cm från slagdörrs öppningsfält och från innerhörn. checklista EB 6

KODLÅS, KORTLÅS, PORTTELEFON Knappsats till kodlås och/eller porttelefon placeras med underkant högst 90 cm över mark/golv, minst 80 cm framför/vid sidan av dörr, och från innerhörn (som automatisk dörröppnare ) Knappsats bör vinklas ut från vägg, ha tydliga siffror i rätt ordning, siffran 5 reliefmarkerad. Då kan den placeras 80 cm över mark(golv. Porttelefons mikrofon placeras med centrum 120 cm över mark, så att den kan användas både av stående och sittande. Kombination med automatisk dörröppning är en fördel Automatiskt öppnade skjutdörrar är det bästa till lokaler med många besökare Exempel på låg eller ingen nivåskillnad i entré checklista EB 7

Inomhus Ramper, Trappor RAMPER Se sid 6 Utomhus, RAMPER TRAPPOR Kontrastmarkering av första och sista trappsteg. Ledstång 30 cm före och efter första och sista trappsteg, kontrasterande mot vägg. 90 cm över stegnos. Enstaka trappsteg ska undvikas. Hiss till varje plan, så centralt belägen som möjligt. UTRYMME Hisskorg innermått minst 110x140, helst 110x210 cm, eller med dörrar i vinkel minst 150x150 cm. Dörrbredd fri passage minst 80 cm, helst 84 cm. Automatisk skjutdörr Svängrum framför hiss, minst 150 x 150 cm. MANÖVERKNAPPAR OCH REGLAGE Anropsknapp och dörröppnare tydligt markerade (kontrast, storlek). Anropsknapp och dörröppnare med underkant högst 80 cm över golv, minst 70 cm från innerhörn, 80 cm från slagdörrs öppningsfält. Manöverpanel inkl automatisk dörröppning i hissen, 90 cm över golv utvinklad 45 från vägg. Mitt på hisskorgsvägg, eller panelkant minst 40 cm från hörn. Ljudsignal när hissen anländer samt talat besked om upp eller nedfärd. INREDNING Nedfällbar sits, ledstång 90 cm över golv i mot väggen kontrasterande färg. Kontrastmarkering av nedersta och övesta steg. Ledstänger 30 cm före och efter nedersta och översta steg Vanlig hiss med skjutdörrar. För att man från rullstol ska kunna komma åt hissanrop och manöverpaneler behöver de sitta på rätt höjd, och tillräckligt långt från innerhörn. När hissen har slagdörr behövs större utrymme vid sidan av dörren för att den inte ska slå upp på rullstolen checklista EB 8

Rullstolstoalett Rwc STORLEK Minst en toalett med mått 220x220 cm, alternativt 190x265. I publika lokaler behövs minst ett Rwc för besökare och ett för personal. INREDNING Toalettstol mitt framför dörr, placering cc 110/110 (centrum placerat 110 cm från vardera hörn, se illustration) resp 110/155, sitthöjd 48 cm. Armstöd överkant 80 cm från golv, cc 60 cm. Tvättställ i vinkel, cc 175/45 cm resp 145/45, ök 80 cm från golv, framdraget 20 cm från vägg. Placering av spegel, tvålbehållare och pappershanddukar underkant högst 90 cm. Blåstork kan placeras110 cm över golv, men ej ovanför papperskorg! (papperskorg på vägg vinkelrätt mot handfat) Anropskontakt (larm) vid dörr, i sockelhöjd, samt på/intill armstöd. Klädkrok underkant högst 120 cm, samt en högre sittande (uk 160 cm) DÖRR Utan dörrstängare. Karmyttermått 100 cm. Tröskelfritt eller rundad gummitröskel max 10 mm. Dörrhandtag 90 cm över golv, lås högst 90 cm (kombinerat dörrhandtag/ lås) Draghandtag på dörr underkant högst 80 cm över golv Det räcker inte med att toalettrummet är tillräckligt stort. All utrustning måste också placeras rätt, toalettstol och handfat på tillräckliga avstånd från hörn och från varandra, och spegel, handdukshållare mm tillräckligt lågt, osv. AVSTÅND Ett Rwc på varje plan, på högst 50 meters avstånd i nybyggnad. I ombyggnad kan något större avstånd eller hissförbindelse accepteras. Korridorer, Passager i stora rum TYDLIGHET Enkel, logisk uppbyggnad av inre förbindelser. Passager/ledstråk klart avskilda från möblerade utrymmen (kan markeras med belysning, golvfärg, material etc). Tydlig skyltning (se Skyltning). Tydlig markering (färg, belysning) av hinder, byggnadsdelar, pelare etc. Utskjutande inredning förses med sidoskydd. Möbler placeras vid sidan av ledstråk. Matta golv (reflektionsfaktor 20-40 %). Bländskydd på fondfönster. FRI PASSAGE Minst 130 cm, helst 150 cm, minst 80 cm förbi pelare e.d. checklista EB 9

Dörrar TYDLIGHET Dörrblad och foder i kontrast mot väggen (ljushet, glans). Tydlig skyltning (se Skyltning). Tryck- och draghandtag i kontrast mot dörr. Glasdörr/glaspartier förses med markeringar i ögonhöjd eller bröstningshöjd. UTRYMME, NIVÅSKILLNAD Fritt passagemått minst 80 cm, karmyttermått 100 cm, till rum för flera personer (till korridorer, grupprum, sammanträdesrum, samlingslokaler etc samt kontorsrum mot korridor som är smalare än 150 cm); Karmyttermått 90 cm (fri passage 76 cm med 4 cm dörrblad) är acceptabelt till kontorsrum e.d. Med tjockare dörrblad än 4 cm (ljudisolering) behövs dock karmyttermått 100 cm. Högst 25 mm fasad nivåskillnad/tröskel, helst ingen nivåskillnad (se nedan ljudisolering) Fritt utrymme intill dörrens handtagssida minst 25/45/65 helst 45/65/ 110 cm intill utsida utåtgående dörr vid minst 200/170/150 cm fritt utrymme framför dörr, resp minst 25 cm, helst 45 cm insida utåtgående dörr, fritt utrymme framför dörr minst 150 cm. DÖRRHANDTAG Trycken högst 100 cm över golv, helst 90 cm, eventuella draghandtag underkant 80 cm ög, höjd 30 cm. Lås högst 100 cm över golv. Greppvänliga (lätta att gripa om, lätta att trycka ned mm). AUTOMATISK DÖRRÖPPNING Dörrstängare med stor dragkraft (över 25 Newton) behöver kompletteras med öppningsautomatik. Se ovan ENTRÉDÖRR v.g. placering. KODLÅS, KORTLÅS, PORTTELEFON Se ovan ENTRÉDÖRR v.g. placering. LJUDISOLERING: Dörrblad minst 40 mm, tätningslist, god anliggning, automatisk tätningströskel eller gummitröskel och släplist. Till utrymmen för eller intill bullrande verksamhet dörrblad 60 mm, falsad dörr. Eventuella glaspartier och glasade dörrar ska ha ljudisolerande glas och utförande. För att en person i rullstol ska kunna komma åt dörrens handtag, och få plats vid sidan av dörren när den slår upp behövs utrymme intill och framför dörren. checklista EB 10

Fast inredning Strömbrytare högst 80-100 cm över golv. Helst 80-90 cm. Lättanvänd vippmodell. Tillräckligt utrymme kring hyllor (svängrum diameter 130-150 cm) Lätt användbara beslag. Utskjutande påhäng på väggar - papperskorgar, brandskåp etc - bör undvikas eller markeras tydligt. Väggarmaturer som sitter med underkant lägre än 2,1 möver golv ska skjuta ut så lite som möjligt och ha runda former. Fritt utrymme under bord och arbetsbänkar (förberedelse för borttagning av skåp för fritt utrymme bredd 80 cm under del av bänk). Receptionsdisk till en del 70-80 cm över golv, med fritt utrymme under bänk för rullstol, underkant bänkskiva minst 65 cm. Köksinredning i personalutrymmen ska vara enkel att anpassa för rullstolsburna Värdeskåp behöver till en del vara tillgängliga för rullstolsburna (förberedelse för borttagning av skåp för fritt utrymme bredd 80 cm under del av bänk) I kapprum behövs några lågt sittande klädhängare, underkant 120 cm Installationer för självbetjäning måste vara åtkomliga (högst 90 cm ög) och tydliga (automatisk återlämning och utlåning på bibliotek, tex) Allmän telefon behöver ha central placering, ha fritt utrymme minst 100x150 cm, knappsats underkant högst 90 cm över golv, myntinkast och kortdito högst 90 cm över golv, minst 40 cm från hörn, helst 100 cm. Akustik, ljudisolering mm EFTERKLANGSTIDER OCH BULLER (från angränsande rum, ventilation mm) exempel på högsta värden 125-1000 2000 4000 Hz Kontorsrum 0,4 s 30 db 25 db 20 db Konferensrum o d 0,5 s 30 db 30 db 30 db Samlingssal 0,6 s 30 db 25 db 20 db Kapprum, korridor 0,7 s - - - - - OBS att olika efterklangstider i olika rum kan underlätta orienteringen. BRA LJUDISOLERING Se ovan under Innerdörrar. DÄMPNING AV STÖREANDE LJUD Skrapljudsdämpande golv. Tassar (mjuka) på stolar. HÖGTALARE Bra ljudkvalitet. Textskärm installeras vid behov. TELESLINGA Fast installation i samlingssal. Förekomst markeras genom skyltning. Förberedelse för installation av mobil slinga i sammanträdes- och grupprum etc (tomrör, eller inmonterad kabel, flyttbar förstärkare) TELEFON Ljuddämpning/avskärmning närmast telefon. Bra förstärkning och reglerbar ljudvolym, teleslinga för lyssning i T-läge på hörapparat. BRANDLARM, Akustiskt i alla utrymmen. Optiskt i utrymmen där man kan befinna sig ensam, i toaletter, förråd, i trapphus och entréer, samt i utrymmen där man använder hörselskydd (snickeriverkstad, musikstudio etc). checklista EB 11

Färgsättning MATTA FÄRGER Rekommenderade reflektionsfaktorer för rumsytor Tak 80-90 % Fönsterväggar 80-90 % Övriga väggar 40-60 % Golv 20-40 % KONTRASTER I LJUSHET Kontraster ska inte vara så starka att de bländar, t ex rent vitt mot helt svart. RUMSFORM, RUMSUPPFATTNING För att underlätta rumsuppfattning och orientering kan olika rumsdelar markeras med skillnad i ljushet Ljust tak, dock ej kritvitt, och ej samma nyans som väggarna. Golv mörkare än vägg Dörrfoder och/eller dörr mörkare/ljusare än vägg. Ljusa, matta fönsterkarmar, foder och nischer. Fondväggen kan ges en avvikande färg/ljushet Eventuell fältindelning av väggar som innebär kontrast görs företrädesvis horisontell (bröstningsfält eller bårder). På samma sätt behöver rampers början och slut markeras (markering av undre del, på lutande plan, och övre del, på horisontellt plan). BESLAG Handtag eller bakomliggande fält i kontrast mot bakgrund (dörrblad/vägg). Ledstång eller bakomliggande fält i kontrast mot vägg. Reglage eller bakomliggande fält i kontrast mot bakgrund. HINDER Finns det hinder i ledstråk behöver de markeras tydligt med färgsättning - tex signalfärg vid golv och i ögonhöjd - eller punktbelysning (dock ej bländande). Bra signalfärger är intensivt gult, organge och gulgrönt. Kombinationen gult och svart används för att markera fara. Hela hindret kan också ges uppseendeväckande färg. VARIATION I FÄRGSÄTTNING Det underlättar orienteringen om utrymmen av olika typ skiljs åt genom färgsättning. GOLV Golv behöver vara lugna. Som lugna betraktas de schatteringar som ingår i linoleum, trägolv, klinker, sten e d samt riktningslös mönstersättning. Diagonala eller tvärgående mönstermarkeringar bör undvikas om de inte har informationsinnehåll, t ex markerar möte, dörr, riktningsförändring e.d. Markeringar kan göras för att ange färdriktning eller förstärka rumsformen. Det kan vara bra att markera när korridorer möts, torgbildningar, platsen framför hissen, framför trapphuset, riktningsändring etc med kontrasterande färg/ljushet. Vid slagdörrar med dörröppnare kan uppslagsytan med fördel markeras på golvet. TRAPPOR, RAMPER Första och sista steget (första på väg upp, sista i nivå med nästa våningsplan) behöver markeras i avvikande färg/ljushet från våningsplan och vilplan och helst också från övriga trappsteg. Kontrastmarkering av första och sista steg i trappan checklista EB 12

Belysning HÖG OCH JÄMN ALLMÄNBELYSNING Allmänbelysning, tillsatsbelysning och dagsljusintag behöver samordnas för att underlätta rumsuppfattning och orientering. Dagsljus, belysning och färgsättning är också beroende av varandra. Färg- och ljussättning behöver därför göras samordnat. Rekommenderade belysningsstyrkor, exempel Allmänbelysning 500 lux Entré, dagsljustid 500 Entré, mörkertid 300 Trappa 300 Läsplatser (platsbelysning) 1.500 Alla ledstråk utomhus och inomhus ska ha en belysning som gör att de blir lätta att uppfatta och följa. Ljusramper som följer ledstråk kan ge bra vägledning. Med hjälp av belysning kan också speciella platser och föremål markeras t ex reception, informationstavlor, hiss- och trapphusdörrar, platser där ledstråk möts, telefonhytter etc. Tillsatsbelysning behövs vid arbetsplatser, utställningsskärmar, bokhyllor etc samt för att belysa talarens ansikte. Variationer i belysning kan förtydliga rum och underlätta orientering, men stora skillnader i ljushet mellan angränsande utrymmen ska undvikas. Reglerbar belysning underlättar anpassning till olika behov, och till variation i dagsljus. BLÄNDFRITT Belysningen måste vara bländfri i sig och reflexer från blanka material ska undvikas. Armaturer ska ha effektiv avskärmning och utformas och placeras så att man från normala synriktningen inte ser ljuskällan, inte heller om man är barn eller sitter i rullstol. För halogen- och högluminanta lysrör behövs särskilt avskärmning av korta våglängder. Med tanke på el-överkänslighet bör de undvikas. Ljusriktningen ska vara så nära den huvudsakliga synriktningen som möjligt utan att ge besvärande skuggor på synobjektet. Armaturer för punktbelysning ska tillåta hög belysningsstyrka, inte bli för varma och inte avge kortvågigt ljus i höga doser. LJUSETS FÄRG I allmänna lokaler används ljuskällor med färgtemperatur ca 3000 (som glödljus). Lågtrycksnatriumljus och andra ljuskällor som ger blåare ljus än dagsljuset bör undvikas. Utomhus bör högtrycksnatriumlampor med gult ljus undvikas. STÖRNINGSFRIA ARMATURER Belysningsinstallationer och armaturer ska utformas så att de ej ger störande värmestrålning, flimmer, ljud eller UV-strålning och så att de ej stör syn- eller hörseltekniska hjälpmedel UNDERHÅLL Kontinuerligt underhåll måste ske med lampbyten och rengöring av armaturer och bländskydd. Belysningsnivån kan annars minska med 20 % över tiden, och ljudstörningen öka. DAGSLJUS Avskärmning av bländningsrisk kan åstadkommas med gardiner och markiser eller persienner. Uppmärksamma särskilt fönster och fönsterdörrar i ände på korridor. Där kan konflikt i utrymningsväg uppstå: bländskydd får ej vara brännbart för att ej hindra utrymning. Bländskydd i glaset (ljusdämpande glas) är då en lösning. Datorer, TV-apparater, displayskärmar etc bör vända baksidan mot fönster för att undvika reflexer. Ill Avskärmad armtur som sprider ljuset neråt checklista EB 13

Vägvisning, Skyltning ENHETLIGT SKYLTSYSTEM, ENKELT OCH LOGISKT Alla skyltar av samma typ - för samma ändamål - ska ha enhetlig utformning. Inom en byggnad kan dock finnas flera skyltsystem (t ex bibliotek, där ämnesskyltningen kan skilja sig från rumsskyltningen). I byggnader med enkel och logisk planlösning och entydiga förbindelser kan det räcka med färre skyltar än i en komplicerad byggnad. NAMN- OCH VÄGVISNINGSTAVLA UTOMHUS (OROENTERINGSTAVLA) Behöver finnas vid ingång/infart till större institutioner, helst vinkelrätt mot den mest frekventa ankomstvägen (gångväg och bilväg). Skylten ska innehålla namn på institutionen (skrifthöjd minst 10 cm), plan över byggnad/er med angivning av huvudentré/tillgänglig entré, övriga entréer och var man befinner sig. Hänvisning till handikappangöring och parkering kan läggas enbart i skylten om den är syn- och läsbar från bilväg, annars behövs särskilda hänvisningsskyltar för handikapptransporter. Taktil skylt behöver finnas 1,4-1,6 m ö.m. (t ex punktskrift, eller relief, och plan i relief). Relieftext 15-40 mm hög, användbar för korta texter, kan kombineras med den visuella skylten. För längre texter behövs punktskrift. INSTITUTIONENS NAMN Namn på institutionen behöver finnas väl synligt centralt på huvudbyggnadens fasad, vid huvudingången eller på annat sätt, som komplement till vägvisningstavlan. Om institutionen vetter mot flera tillfarts- eller gångvägar behöver namnskylt finnas mot dessa. Institutionen namn minst 2,1 m över mark, skrifthöjd minst 20 cm, läsbart på 10 meters avstånd. På högre höjd behövs större skrifthöjd. Mörk text mot ljus botten (svart på vit) är att föredra. PARKERING FÖR RÖRELSEHINDRADE Parkeringsplats för rörelsehindrade ska skyltas med standardsymbol/pictogram. ENTRÉSKYLTAR Behövs vid byggnadens/ernas huvudingång/ar. Om annan ingång än huvudingången är den enda tillgängliga för rörelsehindrade behövs symbolskylt på den tillgängliga entrén, samt vid huvudentrén tydlig hänvisning dit. Om det finns flera entréer behöver de namnges, littreras eller numreras. Entréskylt behöver kunna ses på håll, med text minst 2,1 m ö.m. Den behöver kompletteras med visuell och taktil skylt på 1,4-1,6 m ö.m. Teckenhöjd 20 cm läses på 10 meters avstånd. ORIENTERINGSTAVLA INOMHUS Behöver finnas i entré/er, väl synlig, helst placerad så att man ser den rakt framifrån, och så att man kan gå intill skylten utan att stå i vägen. Taktil skylt behöver finnas 1,4-1,6 m ö g. Relieftext kan kombineras visuell. Orienteringstavlan ska ha schematisk/a översiktsplan/er över byggnaden helst i relief - med angivelse och benämning av trapphus, hissar, olika lokaler och var man befinner sig. Textstorlek 20-40 mm. RIKTNINGS- OCH LÄGESSKYLTAR Behöver finnas i trapphus och vid hissar, med trapphusets/hissens benämning och våningsplan. Placeras där ledstången slutar vid trappan, och omedelbart utanför hiss. I byggnader med omfattande korridorsystem i checklista EB 14

symmetrisk uppbyggnad kan det finnas skäl att ange var i systemet man befinner sig - t ex i form av väderstreck, eller riktning till närmaste trapphus. Placering 1,4-1,6 m ö.g. Textstorlek 25-40 mm, visuell och taktil. VÄGVISNINGSSKYLTAR Viktiga vägvisningsskyltar i korridor placeras om möjligt så att man kan se dem rakt framifrån, t ex vinkelrätt ut från korridorväg, dock minst 2,1 m över utrymme som ska passeras. Ska ange läge på hiss, reception, toaletter, utrymningsväg etc. Texthöjd minst 40 mm DÖRRSKYLTAR Ska finnas vid dörrar till alla rum, hissdörr, dörr till trapphus osv. Taktil och visuell skylt (kan kombineras med relief i svällpapp) i ögonhöjd 1,4-1,6 m ög, vid dörrkarmen på dörrens handtagssida. Alla ska ha likartad placering. Man ska kunna gå intill skylten utan att stå i vägen. Texthöjd 20-40 mm. Skyltning av kontorsrum texthöjd 15-20 mm Stil med jämntjocka former utan klackar som Helvetica Medium, Sispos, Sisneg e d. Rak stil, inte kursiv. Halvfet stil på skyltar som ska kunna läsas på avstånd. Begynnelsebokstäver och korta ord i versaler. Längre ord i gemena bokstäver. Se dock nedan vad gäller reliefskyltar - versaler. Spärra inte ord för att göra dem lika långa. Reliefskyltar behöver utföras av 15-40 mm höga versaler i upphöjd relief. Upphöjningen bör vara minst 1 mm, men inte alltför hög eftersom den då försvårar visuell avläsning. Relief är inte användbart för längre texter. Då behövs punktskrift. Svällpappsteknik kan utnyttjas för utbytbara skyltar. Relieftecken med ett rundat eller spetsigt snitt är lättare att läsa än relieftecken med en platt yta att känna på. Mager stil. Utvecklingsstörda har lättare att förstå skyltar om siffror och bokstäver kombineras med bildsymboler (pictogram) eller färgmarkeringer. SKYLTBELYSNING Belysning ska komma uppifrån i form av god allmänbelysning eller särskild tillsatsbelysning. Ljuskällan ska ej synas och orsaka bländning. Belysningen ska inte vara så placerad att man skuggar skylten när man ska läsa den. Lysande skyltar ska undvikas. De är bländande och svåra att uppfatta. STIL, STORLEK, FÄRG, MATERIAL Ljus (vit) text mot mörk (blå eller svart) botten för läsning på korta avstånd. På längre avstånd är det lättast att läsa mörk text mot ljus botten. Undvik grönt mot rött, organge mot brunt, blått mot grönt etc (de går ihop för färgblinda, och ger dålig kontrast). Kontrast mellan skyltbotten och bakgrund, eventuellt genom inramning. Halvmatt yta (undvik material som ger reflexer och speglingar). Skylten bör ej täckas över med glas eller plast, det ger reflexer och hindrar taktil läsning. KÄLLOR Plan - och Bygglagen. BVL, Lagen om tekniska egenskapskrav. BVF, Förordning om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk Boverkets Byggregler Svensk Standard SS 91 42 21 Bygg ikapp handikapp, Handikappinstitutet och Svensk Byggtjänst 2001 Synligt och Kännbart, Synskadades Riksförbund. Bygg Hörselvänligt, Hörselskadades Riksförbund, Svensk Byggtjänst Gator för alla, Svenska Kommunförbundet. checklista EB 15