Hygienen i sårvård i hemmet och på sjukhus. Chatrine Norrbacka Hygienskötare 13.02.2012



Relevanta dokument
Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Basala hygienrutiner

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdhygien Västra Götaland. Göteborg September 2016

Basala hygienrutiner Länsövergripande

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning. Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner

Rena händer och rätt klädd

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Självklart! Läs det i alla fall

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Smittskydd Värmland. Basala hygienrutiner

ASEPTISKT ARBETSSÄTT STERILTEKNISK ENHET ORENT OMRÅDE

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden. Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar Tammerfors Pia Ratilainen

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Viktigt med handhygien

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler

Vårdhygien Västra Götaland. Strama o Vårdhygien utbildning,

Rena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Talmanus Basala hygienrutiner

Rätt klädd och rena händer

Basala hygienrutiner Smittskydd Värmland

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

Vårdhygieniska Argument

Känner du till vårdhygiens hemsida?

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Vårdhygien i hemmiljö

DEL 2. Desinfektion och Sterilisering Disk- och spoldesinfektor Renhetsgrader Förrådshantering

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Vårdhygien Västra Götaland

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Vårdhygien Västra Götaland HT 2017

Multiresistenta bakterier

Vårdhygien Västra Götaland VT 2018

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Smittskydd och vårdhygien Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler

Lathund till Hygienrond - egenkontroll för vårdhygienisk standard

Rätt klädd och rena händer

Handhygienens betydelse

Manus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler.

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Rena händer Rätt klädd

1. Jag bäddar sängar på morgonen. När ska jag byta förkläde?

Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Anna Hammarin Hygien på gym. Smitta och risker i träningslokalen. MoH-dagen

Rena händer Rätt klädd

Lätt att göra rätt. förhindra smitta på bästa sätt

Giltig fr.o.m: Dokumenttyp: Vårdprogram

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

Basal hygien i tandvård vid institutionen för odontologi

Rätt klädd och rena händer

Hygienrutiner i förskolan

Handhygienens betydelse

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

MAS Torka helt torrt med engångspappershandduk och använd därefter handdesinfektion.

Hygienskötarens roll i tuberkulosvården del 1. Chatrine Norrbacka Hygienskötare Social- och hälsovårdsverket 2011

Basala hygienrutiner och klädregler

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler

Återanvändning av medicinteknisk utrustning. - Renhetsgrader, rengöring och desinfektion

Hygienrutiner i SÄBO. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Hygienrutiner för Ulricehamns kommun

Egenkontroll hygien för undersköterskor och vårdbiträden

Transkript:

Hygienen i sårvård i hemmet och på sjukhus Chatrine Norrbacka Hygienskötare 13.02.2012

Källor Hoitoon liittyvien infektioiden torjunta Kuntaliitto, 2010 Sår Vård av patienter med ben-,fot- och trycksår Lindholm Christina, 1995 Haava Hietanen et al. 2002 Haava 1/2012 Suomen haavahoitoyhdistyksen ammattijulkaisu Haava 2/2012 Suomen haavahoitoyhdistyksen ammattijulkaisu

Hygienen i sårvården Möjliggöra läkning Förhindra smittspridning Förebygga infektioner Sår

Sårdefinition Sår- renhetsgrad Begrepp - vulnus (primär, akut, läker normalt tex op sår) - ulcus (sekundär,kronisk, finns en bakomliggande orsak/sjukdom, läker ej normalt tex bensår, trycksår) - sterila - rena - infekterade Smitta - mikrober flyttar/sprids från en individ till annan Kontamination - nedsmutsning, förorening av händer, sår, omgivning etc. Mikrober förökar sig inte, men vid gynnsam miljö kan de etablera sig och börja föröka sig Kolonisation Inflammation Infektion - riklig växt av bakterier tex på ytan i öppet sår men utan infektionstecken - vävnadsreaktion till följd av en biologisk, kemisk eller mekanisk retning. Kroppens egen reaktion på skada/bakterieinvasion =försvarsmekanism. - förorsakas av en bakterie, ett virus eller en svamp. Smittomikroben förökar sig och förorsakar en vävnadsskada Mikrob endogen eller exogen Sårläkning och infektion framkallar liknande symptom

Förebygga infektioner / förhindra smittspridning inom sårvården Goda hygieniska åtgärder - trygg vård för patienten - trygg arbetsmiljö för personalen Vårdenhet -------- Hemma

Vem är smittbärare? Bärare med symptom = infekterade Bärare utan symptom = koloniserade Alla mikrober kan ge upphov till infektioner Alltid bryta smittvägar och förhindra spridning av smitta

Smittvägar KONTAKT, DROPP, LUFT, BLOD Patient A Patient B

Hörnstenar sedvanliga försiktighetsåtgärder Aseptiska arbetsrutiner Förebygga stick-/skärskada

Handhygien - förutsättning för God handhygien Förutsättning för god handhygien - inga ringar, klockor, armband - inga lösnaglar, konstgjorda naglar, nagellack - inga nagelbandssår - inga långärmade arbetsdräkter, tröjor, rockar i patientnära arbete Rena händer är trygga händer

Handhygien - handtvätt Handtvätt med tvål och vatten - rätt utförd - tar tid, ca 1 min - rätt utförd - huden torkar, spricker, flagar mikrober från patienter och omgivning fastnar lättare på händerna svårare att få bort den tillfälliga mikrobfloran Måste dock alltid utföras - när händerna är synligt smutsiga - före och efter arbetstur - vid vård av patient med Clostridium Difficile och Norovirus + handdesinfektion

Handhygien - handdesinfektion 3-5ml alkoholhaltigt handdesinfektionsmedel = 2-3 pump Gnides in i torra händer ca 20 30sek = tills händerna är torra Gnides in överallt på händerna, även underarmarna Inte torka bort! När? Före och efter beröring av patienten Efter beröring av ytor i patientens omgivning Före och efter användning av skyddskläder Före aseptiska och rena åtgärder Efter smutsiga åtgärder Mellan arbetsmoment samma patient Cave! Möjligheter och tillgång till handdesinfektion - sjukhus - öppna vården

Handhygien - teknik

Skyddsklädsel skydd för både patient och personal Skyddshandskar - vinyl/latex/nitril - allmänt vid sekretkontakt, smutsigt - allmänt vid aseptiska åtgärder - isoleringar - alltid vid sårvård - byte av skyddshandskar efter smutsiga, före rena åtgärder (vid förbandsborttagning och nytt förband Handskbyte!) - förvaring av rena handskar! Ej kontaminera rena handskar! Skyddsförkläde Skyddskläder är - Engångsprodukt - Patientbundna - Åtgärdsbundna Handdesinfektion Före och efter användning - risk för att egna arbetsdräkten kontamineras - alltid vid risk för stänk, spec. vid svåra,vätskande sår, infekterade sår samt alltid vid steril rutin Munskydd, visir - risk för stänk - alltid vid större vätskande sår, vid revidering, infektioner samt alltid vid steril rutin

Användning av skyddshandskar Skyddshandskar ersätter inte handdesinfektionen Vidrör infektionsportar rena aseptiska åtgärder Sköter om sår, beröring av slemhinnor rena/aseptiska åtgärder Hanterar kroppsvätskor, sekret, smutsiga ytor, vårdtillbehör, sängkläder Vid injektionsgivning, blodprovtagning Vidrör fuktiga områden Alltid vid vård av isoleringspatienter

Aseptiska arbetsrutiner Aseptikbegreppet - Arbeta från rent till smutsigt - Bevara det rena rent Blanda ej rent och smutsigt I all patientvård vid alla åtgärder Förutsättning för att kunna förebygga infektioner och förhindra smittspridning Sårvård förbereds och planeras enligt aseptiska principer

Alla kroniska sår är koloniserade Mikrober sprids och kan ge en infektion oavsett om de är mångresistenta eller ej

Aseptiska arbetsrutiner - sårvård PLANERA Information kommunikation (sårtyp, renhetsgrad, smittorisk etc) Arbetsordning - Rena sår sköts först smutsiga och infekterade sår sist Opsår -> infekterade sår, Multiresistenta mikrober sist - Sårvård ej direkt efter städning tid efter eller före - På sjukhus placeras inte rena sårpatienter med infektionspatienter Rum och ytor - ren omgivning, ljust rum, lugn omgivning - avställningsyta för material, instrument ren / desinficerad - rent / smutsigt material - ej direkt i patientens säng - hemma : rent underlag Material - reservera det material som behövs för sårvården - skyddsklädsel - sårvårdsmaterial - instrument - vätskor, salvor etc. - avfall - instrumentvård

Aseptiska arbetsrutiner Sårvårdstillfället två rutiner A. Steril rutin sterilt material, ss. handskar, instrument, vätskor - op sår som kräver sårvård/omläggning under första dygnet - op sår med dränage, vätskar eller blöder, inte läker normalt - sår i kontakt med led eller annan djupare normalt steril vävnad - infektionskänsliga patienter - Vätskande sår allmänt byta förband (blod grogrund för mikrober) - Op sår inte röra under första dygnet B. Ren rutin Steriliserat material, fabriksrena handskar, steriliserade instrument, rena vätskor alla övriga sår - Förorenade/koloniserade sår, infekterade sår - Traumatiska skador- synlig smuts i såret (grus, sand etc) - Okomplicerade op sår över 24h

RENHETSKRAV FÖR VÅRDTILLBEHÖR - beroende på användningsområde Klass A Vårdtillbehöret perforerar hud/slemhinna Sterilisering Klass B Vårdtillbehöret berör slemhinna utan att perforera Sterilisering Klass C Vårdtillbehöret berör hel frisk hud/ slemhinna Desinfektion Klass D Vårdtillbehör ej i direkt kontakt med patient Liten infektionsrisk Rengöring

BEGREPP STERIL packad Inga sjukdomsalstrande mikrober eller sporer STERILISERAD opackad/öppet Inga sjukdomsalstrande mikrober eller sporer DESINFICERAD Inga sjukdomsalstrande mikrober. Kan finnas bakteriesporer kvar. REN Antal mikrober minskat till säker nivå när liten risk för infektion FABRIKSREN Tillverkaren garanterar att produkten är ren och fri från sjukdomsalstrande mikrober

Aseptiska arbetsrutiner Sårvårdstillfället A. Steril rutin - Handhygien - Skyddsförkläde - Vb näsmunskydd - Skyddshandskar - Instrument - Rengöring - Förband Hur? - Före / efter vårdkontakt, anv. av skyddsklädsel, mellan arbetsmoment - Används alltid, eng.produkt - Används alltid vid sår <24h, multires.bakt., risk för stänk - Alltid sterila handskar, åtgärdsbundna (Epiq / op handske) - Sterila instrument ej kontaminera Obs! förvaring av sterilt gods - Sterilt koksalt för rengöring (Posiflush alt. ENGÅNGSNACL ampull etc Öppnad flaska ej återanvända) - Sterila förband ej kontaminera - Op sår ej röra under första dygnet, byte av förband - Vätskande sår byta förband(blod god grogrund)

Aseptiska sårvårdsrutiner Sårvårdstillfället B. Ren rutin - Handhygien - Skyddsförkläde - Vb näsmunskydd - Skyddshandskar - Instrument - Sårrengöring - Förband - Salvor Hur? - före / efter vårdkontakt, anv. av skyddsklädsel, mellan arbetsmoment - vid risk för stänk, stora sår, multires.bakt - vid risk för stänk, stora sår, multires.bakt. - fabriksrena. Används alltid.åtgärdsbundna. Handdesinf före/efter - steriliserade ej kontaminerade Rengöring efter användning - Kranvatten, kroppsvarmt, tappas före - Steriliserade/fabriksrena förband ej kontaminerade, ren uppbevaring - anv pincett, rena handskar för att ta ur multiförpackningar - Personliga rek. Obs ren handske, ej direkt på huden.

Avfall - smutsiga förband direkt i avfallspåse som försluts Sekretdesinfektion - anstalt - genast vid uppkomst Klorilli 5000ppm, Easydes - hemma - vanliga rengöringsmedel, genast vid uppkomst Rengöring av sår - rent smutsigt - rengöring av såret genom duschning (ren rutin) Obs! Ha vattnet att rinna några minuter före dusch inleds - rent utrymme före och efter - sårvård ej i duschutrymme Sårvårdsmaterial - hanteras med desinficerade händer alt sterilt - förband / instrumentförpackningar öppnas varsamt och alltid direkt före användning - överloppsmaterial ej spara Hemma: Aseptiska arbetsrutiner - kontrollera sterilitet, förpackningen är hel - korg med sårvårdsmaterial, ej kontaminera

Handhygien - använda handskar, skyddsklädsel i avfallspåse, handdesinfektion Rengöring av ytor Avfall Aseptiska arbetsrutiner Efter såromläggning - rengör ytor / bord som har använts vid såromläggningen (tex. Easydes) - använt material läggs i avfallspåse och knyts ihop och förs ut Instrument Anstalt - alla använda instrument direkt i Deko alt. blötläggning (Klorilli 2000ppm) Hemvård - alla använda instrument, även förbandssaxar bör desinficeras efter varje användning - instrumentbox /Hydragel intorkat sekret kan försvåra rengöring, desinfektion samt sterilisering - överväga engångsinstrument

Sårvård i hemmet Sårvård i hemmet en utmaning pga andra förutsättningar Viktigt att ha ett aseptiskt arbetssätt även i hemmet Handhygien och användning av skyddsklädsel enligt rutin Omläggning enligt steril /ren rutin Vid regelbundna behandlingar grundutrustning hos klienten - Cave lita på att rent bevaras rent ( info till klienten) - Förråd låda med lock för sterilt/rent sårvårdsmaterial - hanteras med desinficerade händer - ej kontaminera - använt material ej läggas tillbaka Instrument rengöring efter användning medtas till mottagning box + Hydragel alt. engångsinstrument

Infekterade sår Symptom på infektion - inflammationssymptom (Normal sårläkning?) Rubor (rodnad), Calor (värmeökning), Dolor(smärta), Tumor(svullnad) - långsammare läkning alt. läkning upphör - sårsekretets konsistens ändrar, ökar, luktar - feber, smärta ökar (annorlunda) Alla kroniska sår är koloniserade positivt prov behöver ej betyda infektion Kroniska sår ser ofta gulsmetiga ut fibrin EJ var Många kroniska sår luktar illa infektion? Tättslutande förband? Sårvårdstillfället - ren rutin används - planering - sköts sist - egenskötare? - sårvård hos isoleringspatienter - skyddsklädsel enligt isoleringsklass - infektionstecken, svårläkta sår ta lätt bakt.odling (läkarordination) Cave! Mångresistenta bakterier Sårinfektion efter ingrepp - Gör Anmälan om infektion efter sjukhusvistelse (tex op sår infektion) Blankett på portalen skickas till hygienskötaren

Bakterieodlingar 3492 Pu-Baktvi 2 (aerob) Sårodling se Pietarsaaren kaupunki, kliininen laboratorio, ohjekirja Näytteenotto Ennen näytteenottoa alue puhdistetaan. Kaikessa näytteenotossa on pyrittävä välttämään ihon normaaliflooran joutumista mukaan. Mikäli samanaikaisesti otetaan myös MRSAviljely, otetaan se ennen alueen puhdistusta. Haavamärkäeritteet: Irtoava märkäerite poistetaan harsotaitoksella ja bakteerikuljetustikkuun otetaan näyte mahdollisimman läheltä haavan punottavaa reunaa. - odling tas efter tvätt (söker orsak till infektion) - odling tas före påbörjad antibiotikabehandling - lätt ta prov vid sår som inte läker, kolonisationsprov tas före tvätt (tex efter vård /op utomlands, andra vårdinrättningar (misstanke om att såret koloniserats med tex mångresistenta bakterier t.ex. Mrsa) Obs! skyddsklädsel och god handhygien vb. Pu- BaktVi 1 (3491 anaerob/aerob) t.ex. punktioner. Noggrann rengöring/desinfektion av provtagningsstället!

FÖREBYGGA STICK/SKÄRSKADOR Åtskilj inte nål och spruta för hand Nålboxteknik Speciell nålbox nära till hands för stickande och skärande material inga andra behållare får användas Inga överfulla nålboxar Använd skyddshandskar Arbeta lugnt med vassa föremål, planera arbetet Vaccination Bhep vb. När olyckan är framme Första hjälp Rutiner nära till hands och alla bör veta vad man gör Anmäl alla stickskador till företagshälsovården! Föreskrifter: INTRANET Hygienmappen Vårdrekommendationer - Blodsmitta

Att tänka på: Tillämpa sedvanliga försiktighetsåtgärder i all patientvård = skydd för både personal och patient Kontaktsmitta via händerna är vanligaste smittovägen Inte kontaminera omgivningen med orena handskar Rör inte såret eller byt förband i onödan ju fler sårvårdstillfällen desto större infektionsrisk och risk för smittspridning. Korrekt utförd instrumentvård intorkat sekret försvårar rengöring, desinfektion och steriliseringsresultat Ett sår är en belastning för människan vår uppgift är att möjliggöra läkning genom att förebygga infektioner och förhindra smittospridning till patienten, till andra, till oss själva

TACK!