Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna mars 2016 Huddinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2015
Innehåll 1. Sammanfattning och rekommendationer... 2 2. Inledning... 3 3. Kommunens ekonomiska läge... 3 3.1. Huddinge kommuns ekonomiska resultat.... 3 4. God ekonomisk hushållning och avstämning av balanskravet... 4 4.1. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 4 4.2. Måluppfyllelse... 4 5. Granskning av räkenskaper... 6 5.1. Resultaträkningen... 6 5.2. Exploateringsverksamhet... 7 5.3. Balansräkningen... 10 5.4. Sammanställd redovisning... 13 5.5. Lön... 14 5.6. Granskning av ledningsnära kostnader... 14 1
1. Sammanfattning och rekommendationer På uppdrag av kommunens revisorer har EY granskat kommunens årsbokslut och årsredovisning för 2015. Syftet med granskningen har varit att erhålla tillräckliga underlag för revisorernas bedömning och uttalanden i revisionsberättelsen om räkenskaperna ger en rättvisande bild av kommunens och kommunkoncernens resultat och ställning samt att redovisningen av verksamhetens resultat och måluppfyllelse redovisas i enlighet med lagens krav. Revisionen har utförts i enlighet med kommunallag, den kommunala redovisningslagen, kommunens regler och anvisningar samt god revisionssed. I rapporten sammanfattas de mest väsentliga iakttagelserna från granskningen. Årsredovisningen bedöms sammantaget ge en rättvisande bild av kommunens och kommunkoncernens resultat för 2015 och ställning per 2015-12-31. Kommunen redovisar ett resultat för 2015 om 138,2 mnkr vilket är att jämföra med föregående års resultat om 185 mnkr. Resultatet understiger budgeterat resultat med 61,8 mnkr. Resultat enligt kommunens ekonomiska mål, det vill säga exklusive exploaterings- och realisationsvinster, är minus 12,1 mnkr. Kommunens soliditet, med hänsyn tagen till pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelser uppgår per 2015-12-31 till 21,3 procent, att jämföra med 19,7 procent per 2014-12-31. I årsredovisningen görs en omfattande uppföljning av kommunens mål och måluppfyllelse. Kommunen gör bedömningen att kriterierna för god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Vi delar den uppfattningen. 463,6 mnkr har avsatts för åren 2010-2013 i en resultatutjämningsreserv (RUR). Av 2014 års resultat har ytterligare 27,8 mnkr satts av. Ackumulerad avsättning till resultatutjämningsreserv uppgår i årsbokslutet 2015-12-31 till 491,4 mnkr. Ett negativt resultat enligt kommunens ekonomiska mål innebär att ingen ytterligare reserv är aktuell för 2015. Maximal nivå för RUR är 10 procent av skatteintäkter och kommunekonomisk utjämning. Det görs även en samlad bedömning om god ekonomisk hushållning uppnåtts för kommunkoncernen. Även för kommunkoncernen är bedömningen att god ekonomisk hushållning uppnås. Huddinges styrmodell innebär att systematiskt arbeta i fyra steg; planera, utföra, följa upp och förbättra. Uppföljning sker i årsredovisningen där måluppfyllelse för året beskrivs och bedöms. Strukturen i årsredovisningen är god både vad gäller uppföljning av verksamheten och ekonomin. Den uppföljning och återrapportering som sker av de av fullmäktige fastställda målen är tydlig. Den sammanvägda bedömningen för året är att kommunens måluppfyllelse för året är god och i nivå med vad som planerats. Måluppfyllelsen för respektive övergripande mål och för de strategiska målen Attraktiv arbetsgivare och Systematisk kvalitetsutveckling bedöms också som god. Måluppfyllelsen för Sund ekonomi bedöms som godtagbar. Sju av nio nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god. Natur- och byggnadsnämnden och Tillsynsnämnden bedömde sin måluppfyllelse som godtagbar. 2
2. Inledning På uppdrag av kommunens revisorer har EY granskat kommunens årsbokslut och årsredovisning för 2015. Syftet med granskningen har främst varit att erhålla tillräckliga underlag/revisionsbevis för revisorernas bedömning och uttalanden i revisionsberättelsen om räkenskaperna ger en rättvisande bild av kommunens och kommunkoncernens resultat och ställning samt att redovisningen av verksamhetens resultat och måluppfyllelse görs i enlighet med lagens krav. Revisionen har utförts i enlighet med kommunallag, den kommunala redovisningslagen, kommunens regler och anvisningar samt god revisionssed. Detta innebär bland annat att väsentlighet och risk är vägledande för revisionen. Revisionen täcker således inte in alla eventuella brister i den interna kontrollen och räkenskaperna. Samtliga belopp är angivna i miljoner kronor (mnkr) om inget annat anges. Belopp inom parentes avser jämförelseåret 2014. 3. Kommunens ekonomiska läge 3.1. Huddinge kommuns ekonomiska resultat. Kommunen har i tio år redovisat ett stabilt positivt resultat. Den positiva utvecklingen har bland annat förklarats av att nämnderna successivt effektiviserat sin verksamhet samt att den ekonomiska tillväxten i landet har påverkat skatteunderlaget positivt och därmed medfört ökade skatteintäkter under tidigare år. Kommunens positiva resultatutveckling sedan de senaste tio åren har 2015 avstannat. Kommunens resultat exklusive realisations- och exploateringsintäkter är för första gången på många år negativ, -12,1 mnkr. Resultatmarginalen, årets resultat i förhållande till skatteintäkter och utjämning, har de senaste åren legat på eller över nivån för god ekonomisk hushållning, det vill säga 2 procent av skatt och utjämning. I år har resultatmarginalen sjunkit till -0,2 procent. För 2015 redovisar Huddinge kommun ett resultat om 138,2 mnkr, inklusive exploateringsvinster, vilket är 46,8 mnkr lägre än föregående år. Resultatet exklusive exploaterings- och realisationsvinster uppgår till -12,1 mnkr vilket är 112 mnkr lägre än föregående års utfall. Det finns flera orsaker till underskottet som redovisas i år. Nämnderna redovisar ett sammanlagt negativt resultat om -30,6 mnkr. Pensionskostnader har ökat mer än vad som var beräknat och utvecklingen av skatteunderlaget i riket har resulterat i att kommunens skatte- och bidragsintäkter blivit 30,3 mnkr lägre än vad som var budgeterat. Det låga ränteläget har medfört försämrad avkastning på kommunens placeringar och exploateringsverksamheten redovisar ett underskott på 21,1 mnkr på grund av tidsförskjutning av intäkter för projekt. Detta möts av en positiv effekt på 29,1 mnkr då kommunens 2015 erhållit den sista återbetalningen av AFA-premier. 3
4. God ekonomisk hushållning och avstämning av balanskravet 4.1. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning I november 2013 fattade kommunfullmäktige beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjen innebär att Huddinge kommuns mål för god ekonomisk hushållning definieras årligen i Mål- och budget. För 2015 definieras finansiella mål för god ekonomisk hushållning av målet Sund ekonomi med två delområden: budgethållning och långsiktig balans. Verksamhetsmål definieras i övriga målområdena vilka redogörs för i nästa avsnitt. Nämndernas budgethållning 2015 är något under den planerade nivån. Det samlade ekonomiska målet för året var ett resultat på 30 mnkr. Kommunens resultat exklusive exploateringsvinster uppgår till -12 mnkr. Endast tre av nio nämnder klarar etappmålet om en ekonomi i balans. Från och med januari 2013 finns det enligt kommunallagen möjlighet att under vissa förutsättningar reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Reserven ska kunna användas för att utjämna intäkter över tid i syfte att täcka underskott vid ekonomiskt tuffa tider. Reserven får nyttjas när den årliga tillväxten i det underliggande skatteunderlaget i riket är lägre än den genomsnittliga utvecklingen de senaste 10 åren. Ett negativt resultat innebär att ingen avsättning till RUR är aktuell för 2015. Vid avstämning av balanskravet ska realisationsvinster och avsättning till resultatutjämningsreserv exkluderas från resultatet. Huddinge kommuns resultat efter exkludering av realisationsvinster och avsättning till resultatutjämningsreserv uppgår till 136,7 mnkr och uppfyller därmed det lagenliga balanskravet. Det ackumulerat balanserade resultatet efter reserveringen uppgår till 1 547,2 mnkr. Under åren 2004-2006 har totalt 250 mnkr öronmärkts för att möta framtida pensionskostnader. Dessa medel har räknats bort i balanskravsutredningen eftersom de i en framtida utredning kommer att kunna tillgodoräknas vid inlösen av pensionsåtagandet. Konsolideringen för de senaste tre åren uppgår till 2,0 procent och är i enlighet med tumregeln för god ekonomisk hushållning på 2 procent. Trenden har däremot varit negativ och konsolideringen har minskat från 4 procent 2014. Från år 2012 värderas investeringarnas storlek i förhållande till avskrivningar och årets resultat för den senaste treårsperioden. 2015 uppgår investeringsutrymmet till 88 procent vilket är i enlighet med etappmålet. När nämnderna bedömer sin egen måluppfyllnad på detta område gör två nämnder bedömningen godtagbar, sex gör bedömningen god och Socialnämnden gör bedömningen ej godtagbar. Kommunstyrelsen bedömer den samlade finansiella måluppfyllelsen som godtagbar, eftersom avvikelserna i budgethållning bedöms vara relativt små och resultaten för långsiktig balans fortsatt är på en bra nivå. Vi delar den bedömningen. 4.2. Måluppfyllelse Huddinges styrmodell innebär en arbetsprocess som bygger på att systematiskt arbeta i fyra steg; planera, utföra, följa upp och förbättra. Uppföljning sker i årsredovisningen där måluppfyllelsen för året beskrivs och bedöms. Måluppfyllelsen graderas i fyra nivåer: ej 4
godtagbar, godtagbar, god och mycket god. Varje nämnd har i sin verksamhetsberättelse en motivering till bedömningen av varje delmål. Som grund för bedömning används resultat jämfört med etappmål, förändring över tid, jämfört med andra och ur ett jämlikhetsperspektiv. Ytterligare grunder för bedömning är de analyser som görs och som inkluderar faktorer som påverkat verksamheternas möjligheter att nå planerade nivåer. För det övergripande målet bra att leva och bo är kommunstyrelsens bedömning att den samlade måluppfyllelsen är god. Natur- och byggnadsnämnden, Tillsynsnämnden och Grundskolenämnden bedömer godtagbar uppfyllelse. Ökat bostadsbyggande, trivsel och trygghet samt successivt minskat skatteuttag är delmål som bedöms ha svagare uppfyllelse. Utbildning med hög kvalitet bedöms ha god sammantagen måluppfyllelse. Av fem berörda nämnder gör fyra denna bedömning medan Kultur- och fritidsnämnden bedömer sin måluppfyllelse som mycket god. Delmålet om fler behöriga till gymnasium har lägre uppfyllelse. För målet fler i jobb är den sammantagna bedömningen att måluppfyllelsen är god. Detta gäller samtliga delmål. Sex av nämnderna skattar uppfyllelsen som god medan Förskolenämnden, Grundskolenämnden och Socialnämnden bedömer sin uppfyllelse som mycket god. God omsorg för individen bedöms nå god uppfyllelse av samtliga nämnder utom Tillsynsnämnden som skattar en godtagbar nivå. Tillsynsnämnden har bara ett delmål för området: att fler ska uppleva god hälsa. I sin verksamhetsberättelse anger de att nämndens mått för detta mål inte har varit användbara och att nya mått har utarbetats inför 2016. Sammantagen uppfyllelse för målet ekosystem i balans är god. Utsläpp av mängden växthusgaser har minskat och kommunen har gjort flera insatser under året för att minska klimatpåverkan och luftföroreningar. Tre nämnder har bedömt måluppfyllelsen inom detta område som mycket god, två nämnder som god, tre nämnder som godtagbar och en som ej godtagbar. Målet att vara en attraktiv arbetsgivare bedöms ha god uppfyllelse. Undantag är Natur- och byggnadsnämnden som anger godtagbar uppfyllnad och Kultur- och fritidsnämnden som anger mycket god. Tillsynsnämnden har i sin verksamhetsberättelse inte avhandlat detta mål. Bedömningarna baseras framförallt på resultaten i medarbetarundersökningen, sjukfrånvarostatistik och arbetet med årets utvecklingsåtaganden. Prestationsnivån i medarbetarundersökningen har försämrats från 72,8 till 72,6. Sjukfrånvaron ökar i samtliga nämnder och den totala sjukfrånvaron har ökat från 7,5 % till 8,4 %. Tre nämnder når upp till sina etappmål på området men gemensamt för dessa är att sjukfrånvarotalet i etappmålet var högre än nämndens ingångsvärde. Systematisk kvalitetsutveckling bedöms ha god måluppfyllelse i alla nämnder med undantag för natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden där uppfyllnaden är godtagbar. Vår samlade bedömning av de finansiella målen och verksamhetsmålen är att måluppfyllelsen anses vara god och att kommunen uppfyller kriterierna för god ekonomisk hushållning 5
5. Granskning av räkenskaper 5.1. Resultaträkningen Nedan görs en översiktlig genomgång av de olika posterna i kommunens resultaträkning med utgångspunkt från nedanstående tabell. Endast väsentliga avvikelser kommenteras. Mnkr Budget Utfall Utfall 2015 2015 2014 Verksamhetens intäkter 1 079,4 1 160,8 981,1 Verksamhetens kostnader -5 973,0-6 088,5-5 696,1 Avskrivningar -114,7-100,7-91,6 Verksamhetens nettokostnad -5 008,3-5 028,4-4 806,6 Skatteintäkter 4 343,8 4 313,4 4 079,1 Generella statsbidrag och utjämning 803,6 803,7 835,2 Finansiella intäkter 260,4 184,0 282,2 Finansiella kostnader -199,5-134,5-204,9 Resultat före extraordinära poster 200,0 138,2 185,0 Varav exploateringsresultat 170,0 148,8 85,0 Varav realisationsvinst - 1,5 0,1 Årets resultat 200,0 138,2 185,0 Kommunens resultat för räkenskapsåret 2015 uppgår till 138,2 mnkr (185 mnkr) vilket understiger budgeterat resultat om 200 mnkr. Exkluderas exploaterings- och realisationsvinster blir utfallet ett minusresultat på 12,1 mnkr. Verksamhetens intäkter består i bidrag, försäljning av verksamhet och konsulttjänster, taxor och avgifter, exploateringsintäkter med mera. Dessa har ökat med 180 mnkr, varav exploateringsintäkter står för 73 mnkr. Resterande ökning avser främst bidrag där framför allt mottaget stadsbidrag för Migrationsverket har en stor påverkan. Detta möts av effekten av minskade intäkter från försäljning av verksamhet och konsulttjänster. Bland verksamhetens kostnader är personalkostnader den absolut största posten. Årets personalkostnader uppgår till 3 140,7 mnkr, en ökning med 5,7 procent jämfört med föregående år. Under de senaste fem åren har kostnader för personal ökat med i snitt 4,4 procent per år. Detta till följd av en kombination av högre löneökningar och ökade volymer i verksamheten som innebär fler anställda. Avskrivningar är något högre än föregående år men lägre än budgeterat vilket förklaras av att investeringar har blivit betydligt lägre än budgeterat på grund av tidsförskjutningar i stora projekt. Utfallet för skatt, utjämning och bidrag blev nästan 30 mnkr lägre än budgeterat på grund av något lägre utveckling av skatteunderlaget i riket och ett sämre utfall för övrig utjämning och generella stadsbidrag. 6
Finansnettot visar ett överskott om 49,5 mnkr vilket är en försämring mot föregående år och budget. Den främsta orsaken är att det låga ränteläget har medfört en lägre avkastning på placeringen av kommunens egen likviditet. 5.2. Exploateringsverksamhet Expolateringsresultatet uppgår till 148,8 mnkr (85,1 mnkr) vilket är 21,2 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen mot budget beror framför allt på tidsförskjutning i projekt där intäkterna kommer senare än planerat. Till skillnad från tidigare år grundar sig årets exploateringsresultat främst på markförsäljning som avser arbetsplatser (86,8 mnkr) Exploateringar avser också bostäder (34,9 mnkr) samt övriga ändamål som förskolor, skolor, gator, vägar etc. 5.2.1. Skattenettot Skattenettot för 2015 uppgår till 5 117,1 mnkr (4 914,3 mnkr) vilket är en ökning med 202,8 mnkr eller 4,1 procent att jämföra med en snittökning om 4,2 procent de senaste fem åren. Ökningen 2014 uppgick till 2,4 procent. 2015 2014 2013 2012 2011 Skatteintäkter 4 313,4 4 079,1 3 963,3 3 777,8 3 629,6 Generella statsbidrag/utjämning 803,7 835,2 835,8 751,8 755,8 Skattenetto 5 117,1 4 914,3 4 799,1 4 529,6 4 385,4 Skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning har stämts av mot underlag utan anmärkning. Redovisning sker i enlighet med riktlinjer från rådet för kommunal redovisning. 5.2.2. Årets investeringar Årets nettoinvesteringar, utgifter minskat med eventuella intäkter, uppgår till 306,3 mnkr vilket är 234,9 mnkr lägre än budget och 41,2 mnkr högre än förra året. Kommunens största investeringar avser samhällsbyggnadsprojekt vilka har blivit 143 mnkr lägre än budgeterat vilket förklaras av tidsförskjutningar. Nämnderna redovisar ett överskott mot budget på sammanlagt 91,8 mnkr. Bland annat avser Kommunstyrelsens och Natur- och byggnadsnämndens överskott investeringar i gator, parker, lekplatser med mera som är påbörjade och som kommer att slutföras under de kommande åren. Inom Äldreomsorgsnämnden ligger avvikelse mot budget i planerade investeringar i datasystem och passersystem inom särskilt boende som inte hann genomföras under året. 7
5.2.3. Nämndernas resultat Utfall Budget Utfall Avvikelse 2015 2015 2014 budget Kommunstyrelse -471,10-478,00-346,60 6,90 Förskolenämnd -779,20-775,40-723,80-3,80 Grundskolenämnd -1501,90-1502,80-1 417,4 0,90 Gymnasienämnd -497,20-491,70-477,90-5,50 Socialnämnd -924,80-912,00-868,30-12,80 Äldreomsorgsnämnd -655,80-646,50-613,00-9,30 Kultur- och fritidsnämnd -193,50-191,90-184,20-1,60 Natur- och byggnadsnämnd -147,70-140,50-210,60-7,20 Tillsynsnämnd -6,50-6,90-7,30 0,40 Revision -1,80-3,20-2,50 1,40 Summa nämnder -5 179,50-5 148,90-4 851,6-30,60 Reserverade medel 0,00-6,10 0,00 6,10 Finansförvaltning 102,80 91,40 51,60 11,40 Exploateringsverksamhet 148,80 170,00 85,00-21,20 Avskrivningar -100,70-114,70-91,60 14,00 Nämndernas finansiella kostnader 0,20 0,00 0,00 0,20 S:a verks nettokostn. -5 028,40-5 008,30-4 808,60-20,10 Kommunstyrelsen redovisar ett nettokostnadsutfall uppgående till 471,1 mnkr vilket är 41,1 mnkr högre än 2014. Årets resultat är positivt och uppgår till 6,9 mnkr. Intäkterna är 29,2 mnkr lägre än vad de var föregående år. Det förklaras av att man 2014 utförde ett antal stora markentreprenader. Någon liknande försäljning har inte skett under 2015. Personalkostnaderna har ökat med 10,2 mnkr jämfört med föregående år och uppgår till 184,1 mnkr. Ökningen förklaras av högre kostnader i och med den nya politiska organisationen som inrättades efter valet 2014. En centraliserad trygghets och säkerhetssektion och ett utökat servicecenter bidrar också till högre kostnader än föregående år. Omorganisationen har också medfört att andra kostnader har ökat, exempelvis lokalkostnader. Detta möts av effekten av lägre kostnader för konsulter och lägre kostnader för personal än budgeterat till följd av flertalet vakanser som inte har tillsatts. Detta tillsammans med lägre kapitaltjänstkostnader är budgeterat har medfört att förvaltningen ändå gör ett överskott mot budget för 2015. Förskolenämnden redovisar ett nettokostnadsutfall som uppgår till 779,2 mnkr och ett negativt resultat om 3,8 mnkr. Taxorna har ökat till 70,5 mnkr (68,2 mnkr) till följd av ökade volymer. Bidrag har minskat med cirka 10 mnkr på grund av en justering av maxtaxan mellan Grundskolenämnden och Förskolenämnden. Det har skett en ökning av personalkostnader från 464,9 mnkr föregående år till 492,4 mnkr i år vilken främst förklaras av lönerevision men också av nystartade förskolor. Nystarten av förskolor har också gjort att lokalkostnader och 8
kapitalkostnader har ökat. Kostnader för köp av platser hos fristående enheter och andra kommuner ökar till följd av ökade volymer samt prisökning. Gymnasienämnden redovisar ett underskott om 5,5 mnkr vilket främst förklaras av att fler elever än förväntat studerar både i ungdomsgymnasiet och i gymnasiesärskolan samt att Huddinge- och Sjödalsgymnasiet redovisar ett underskott för 2015. Lönekostnaderna steg under 2015 tillika kommunens köp av verksamhet från andra externa utförare under året. Effekten dämpas något av lägre kostnader för varor och tjänster samt mindre inköp av datautrustning och vanligt förbrukningsmaterial under 2015. Socialnämndens resultat för år 2015 är -12,8 mnkr. Intäkterna har en positiv avvikelse om 78,4 mnkr som till största delen avser ökade statsbidrag för ensamkommande barn. Personalkostnaderna har en positiv avvikelse för perioden med 10,8 mnkr, vilket beror på vakanser som inte tillsatts. Även de administrativa funktionerna i förvaltningen har haft ett antal vakanser under året. Övriga kostnader har en negativ avvikelse om 100,3 mnkr och avser till största delen köp av verksamhet inom områdena ensamkommande barn, familjehemsvård, institutionsvård samt köp av daglig verksamhet LSS. Avvikelsen för ensamkommande barn återfinns som en avvikelse på både intäktssidan och kostnadssidan, vilket innebär att verksamheten inte har belastat kommunens budget. I övriga kostnader finns även kostnader för inhyrning av personal med anledning av svårigheterna att rekrytera. Äldreomsorgsnämnden redovisar ett negativt utfall om 9,3 mnkr. Detta förklaras framför allt av en negativ avvikelse inom verksamhetsområdet stöd i ordinärt boende då det varit en stor ökning av personer med hemtjänst under 2015 jämfört med 2014. Utfallet visar även på underskott för externa köp inom korttidsboende där ett ökat behov av demenskorttidsplatser inte har kunnat tillgodoses i kommunens egen regi. Resultatet belastas även av retroaktiva hyror beroende på att hyresvärden vid ombyggnationer inte har presenterat nya hyresavtal inom ett år efter färdigställande. Detta innebär att nämnden får betala retroaktiv ersättning för åren 2010-2014 som delvis inte har kunnat förutses och därmed inte bokats upp under rätt bokföringsår. Belastningen innebär en avvikelse på åtta miljoner kronor inom området särskilt boende. Intäkterna är 20 mnkr högre än budget beroende på att antalet sålda platser till Socialnämnden och andra kommuner har varit högre än förväntat, men även på grund av att Äldreomsorgsnämnden erhållit bidrag avseende prestationsersättning för de mest sjuka äldre samt statsbidrag för ökad bemanning inom äldreomsorgen. Natur- och byggnadsnämnden redovisar en negativ avvikelse om 7,1 mnkr för 2015. Detta förklaras till stor del av kostnader för omorganisation och flyttkostnader. Effekten möts av ökade intäkter från bygglovavdelningen samt lantmäteriavdelningen avseende taxor och avgifter vilket förklaras av att ärendemängden har ökat. Även i Natur- och byggnadsnämnden har det förekommit vakanser, främst under sommaren vilket medfört lägre personalkostnader än vad som budgeterats. Naturvårdsavdelningen redovisar negativ avvikelse mot budget vilket förklaras av ökade entreprenadkostnader för bryggor och stängsling samt städkostnader på grund av illegala bosättningar. En ytterligare stor förklaring till avvikelse mot budget är Vinterservice med kostbar halkbekämpning och satsning på gång- och cykelvägar i enlighet med trafikstratgin. Trafikverksamhet inkluderar en mängd driftkostnader 9
för trafikverksamhet och ofördelade kostnader. Denna budgetpost redovisar en negativ avvikelse mot budget. Övriga nämnder har mindre eller inga avvikelser mot budget. 5.3. Balansräkningen 5.3.1. Mark, byggnader, tekniska anläggningar och pågående projekt 1 844 mnkr (1 582 mnkr) Balansposten har ökat med 261 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen förklaras av att kommunen under året förvärvat mark, byggt nya vägar samt rustat upp befintliga vägar. Även pågående investeringar har ökat till följd av utförda arbeten under hösten. Årets avskrivningar uppgår till 54 mnkr. Vi har stickprovsvis granskat anskaffningar under året mot underlag med avseende på balansgilltighet och rörelsetillhörighet. Årets avskrivningar har kontroll-räknats utan noterade avvikelser. Under 2014 infördes komponentavskrivning av gator och vägar i enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation. Komponentavskrivning innebär att tillgångar delas upp i olika komponenter baserat på förväntad förbrukning. Rekommendationen innebär även att de utgifter som tidigare skulle ha redovisats som kostnad nu är möjliga att redovisa som en tillgång och skrivas av under den beräknade livslängden. Under 2014 tillämpade Kommunen komponentavskrivning på nya investeringar med betydande komponenter med en väsentlig skillnad i nyttjandetid. Detta har fortlöpt under 2015. Under året har kommunen även inlett ett arbete med att dela upp befintliga anskaffningar av betydande värde i komponenter. Detta arbete är per bokslut 2015-12-31 inte slutfört. Uppföljning bör ske att den justering som uppstår på grund av övergång till komponentavskrivning för befintliga tillgånga hanteras korrekt. 5.3.2. Maskiner och inventarier 181,5 mnkr (173,7 mnkr) Årets anskaffningar uppgår till 54 mnkr och är av varierande karaktär såsom datautrustning och investeringar i annans fastighet. Anskaffningar är stickprovsvis granskade mot underlag med avseende på balansgillhet och rörelsetillhörighet. Vår granskning har inte föranlett några noteringar. Utrangering om cirka 40 mnkr är under året genomförd avseende datautrustning till följd av ett omfattande uppgraderingsarbete avseende nätverksanslutningar samt förbättrad ITsäkerhet och trådlöst nätverk. Då den utrangerade tillgången var avskriven har utrangeringen inte fått någon resultatmässig effekt. Årets avskrivningar uppgår till cirka 46 mnkr. Dessa är stickprovsvis granskade utifrån fastställda principer utan anmärkningar. Kommunen har som princip att aktivera anläggningstillgångar löpande under året. Dock noteras vid genomgång av anläggningsregistret att majoriteten av tillgångarna anskaffas och börjar skrivas av i samband med årsbokslutet. Retroaktiv avskrivning tillämpas vilket leder till att avskrivningarna i resultaträkningen blir korrekta per helår. 10
5.3.3. Värdepapper, andelar, aktier 1 165 mnkr (1 154 mnkr) Avser aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag. Ökning avser särskild medlemsinsats i Kommuninvest vilket är granskad mot betalningsunderlag. Inga nedskrivningsbehov bedöms föreligga. 5.3.4. Långfristiga fordringar 7 697,1 mnkr (7 619,3 mnkr) De långfristiga fordringarna har ökat något jämfört med föregående år. Utlåning till Huge har ökat med 140 mnkr då Huge har haft ett ökat lånebehov för att kunna fortsätta investera i bostadsbyggen. Detta möts av effekten av minskad utlåning till Söderenergi om cirka 64 mnkr. Vi har stämt av fordringar mot underlag för kontroll av existens samt att dessa är korrekt klassificerade som långfristiga. Granskningen har inte föranlett några noteringar. 5.3.5. Kortfristiga fordringar 466,9 mnkr (385,9 mnkr) Kommentarer till de större fordringsposterna lämnas nedan: Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Interimsfordringarna har ökat med cirka 61 mnkr jämfört med föregående år. Stor del av dessa avser förutbetalda hyror till Huge. Förklaring till det är att byggprojekt sedan tidigare år i år har färdigställts. Ytterligare förklaring härrör till fordringar på Migrationsverket avseende flyktingmottagande. Kommunen har tagit emot flyktingar vilket de har sökt ersättning för från Migrationsverket. Denna har inte erhållits ännu vilket medför att Kommunen har en fordran på Migrationsverket per bokslut 2015-12-31. Effekten av ökade hyreskostnader och fordran på Migrationsverket för ersättning flyktingmottagande möts av effekten av lägre ränteintäkter vilka förklaras av lägre utlåning under året samt längre ränteläge än föregående år. Kundfordringar Samtliga huvudbokskonton kopplade till balansposten kundfordringar har stämts av mot reskontra utan anmärkning. Årets utestående kundfordringar uppgår till 40,5 mnkr vilket är cirka 10 mnkr lägre än föregående år. Det förklaras bland annat av att det föregående år fanns med en stor kundfordran som saknar motsvarighet i år. Kundfordringar som förfallit med mer än 90 dagar bedöms vara osäkra och reserveras. Årets reserv uppgår till 6,2 mnkr vilket är 2,2 mnkr mer än föregående år vilket också bidrar till att totala kundfordringar är lägre i år än 2014. 5.3.6. Kassa och bank 275,9 mnkr (841,9 mnkr) Posten har minskat med 566 mnkr jämfört med föregående år. Att posten har minskat förklaras främst av kassaflödeseffekt av finansieringsverksamheten i form av minskad extern belåning. Även förvärv av anläggningstillgångar förklarar ett lägre saldo likvida medel. 5.3.7. Eget kapital 4 271,2 mnkr (4 157,7 mnkr) Förändringen i eget kapital motsvaras av årets resultat om 138 mnkr. Positiv effekt av årets resultat möts av effekten av förändring om 24,6 mnkr avser ändrad hantering av pensionskostnader. Från och med 2015 bokför kommunen intjänade pensioner för förtroendevalda som en avsättning. De värden som tjänats in före 2015, uppgående till 14,3 mnkr har bokförts mot eget kapital. Ytterligare 10,3 mnkr har redovisats mot eget kapital på grund av att kommunens nya pensionsadministratör, KPA pension, har en mer utvecklad 11
beräkning av pensionsskulden för den så kallade förmånsbestämda ålderspensionen än vad den tidigare administratören hade. Värdet avseende intjänandet till och med 2014 har underskattats med 10,3 mnkr vilket har bokförts mot eget kapital under året. I eget kapital ingår även en resultatutjämningsreserv om 491,4 mnkr. Ingen avsättning till resultatutjämningsreserv kommer att göras av 2015 års resultat. 5.3.8. Avsättningar 544,2 mnkr (481,5 mnkr) Pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen, medan pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Redovisningen sker enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Från och med 2015 bokför kommunen intjänade pensioner för förtroendevalda som en avsättning. De värden som tjänats in före 2015, uppgående till 14,3 mnkr har bokförts mot eget kapital. Den totala skulden per 31 december 2015 har stämts av mot underlag från KPA. Särskild löneskatt om 24,26 procent ingår i avsättningen. Aktualiseringsgraden uppgår till 68 procent jämfört med 64 procent 2014, vilket innebär en mindre förbättring mot tidigare år. Detta betyder att cirka 32 procent av den intjänade pensions-rätterna inte är aktualiserade fullt ut. En fullständig historik över individens tidigare pensionsgrundande anställning finns därmed inte, vilket medför att det inte finns underlag för att göra en helt korrekt pensionsskuldsberäkning. 5.3.9. Långfristiga skulder 3 848,4 mnkr (3 993,6 mnkr) Balansposten består av långfristig upplåning samt förutbetalda intäkter avseende gatukostnadsersättningar och investeringsbidrag. Den långfristiga upplåningen har minskat med 209 mnkr vilket till stor del förklaras omklassificering från långfristigt till kortfristigt lån baserat på löptid. Långfristiga förutbetalda intäkter har ökat med 63 mnkr vilket främst avser förutbetalda gatukostnadsersättningar som periodiseras och upplöses i samma takt som anläggningstillgångens livslängd. 5.3.10. Kortfristiga skulder 2 997 mnkr (3 137,9 mnkr) Kommentarer till de större skuldposterna lämnas nedan: Övriga skulder - flyktingbidrag Under åren 2005-2010 har Huddinge kommun erhållit flyktingbidrag från Migrationsverket. Bidragen har sökts för specifika insatser och enskilda individer. Enligt tidigare regelverk fick kommunen bidrag från Migrationsverket under två år och avsikten var att bidraget skulle förbrukas under en introduktionstid på högst fyra år för varje enskild individ. Detta innebär att bidragsbeslut som togs av Migrationsverket under 2010 gällde fram till och med 2012 och pengarna kan således användas till och med 2014. Migrationsverket har betalat ut och redovisat beviljade utbetalningar i klump vilket medfört att det varit svårt att koppla sökta medel med beviljade utbetalningar. Detta har medfört att utbetalningar som inte direkt har kunnat härledas till en specifik insats eller en särskild individ samlats på ett balanskonto i förvaltningens redovisning. Ingående balans avseende flyktingbidrag uppgick till 26,9 mnkr. Kommunen har under året förbrukat 15,5 mnkr av dessa. Kvarstående balans uppgår till 11,3 mnkr. 12
Leverantörsskulder Externa leverantörsskulder har minskat med 42 mnkr jämfört med föregående år. Detta förklaras av att det vid föregående års bokslut låg stora leverantörsskulder till Huge i leverantörsreskontrat per 2014-12-31 med förfallodatum i början av 2015. Motsvarande fakturor för året hade förfallodatum 2015-12-31 vilket medfört att de reglerats i samband med bokslutet och således inte finns med bland leverantörsskulderna. En översiktlig granskning har genomförts med avseende på förekomst av avvikande leverantörer och belopp. Vidare har ett antal större fakturor granskats för att säkerställa att kostnaden varit rörelsegill samt att periodisering av kostnaden skett när så varit tillämpligt. Granskningen har inte föranlett några anmärkningar. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter uppgår till 599 mnkr (540 mnkr). Stor del av ökningen förklaras av ett Tillfälligt stadsbidrag med anledning av flyktingkatastrofen avseende 2016 som betalats ut till kommunen redan 2015. Övriga stora poster utgörs av personalrelaterade skulder så som semesterlöneskuld, pensioner och löneskatt samt sociala avgifter. Arbetsgivaravgifter och källskatt har stämts av mot deklarationer utan anmärkning. Pensionsskulden har stämts av mot underlag från KPA utan anmärkning. Semesterlöneskuld och övertidsskuld har stämts av mot underlag från lönesystemet utan anmärkning. 5.3.11. Ställda panter och ansvarsförbindelser 3 355,1 mnkr (3 402,3 mnkr) Kommunens borgensåtagande för Huge Fastigheter AB har minskat ytterligare något mot föregående år då kommunen har utökat finansieringen till bolaget. Huddinge kommun har sedan tidigare även ingått en solidarisk borgen så som för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB. 5.3.12. Kassaflödesanalys Vi har granskat att kassaflödesanalysens innehåll överensstämmer med motsvarande övriga delar i årsredovisningen. Kassaflödesanalysen är upprättad i enlighet med rekommendation från rådet för kommunal redovisning. Informationen är förenlig med övriga delar i årsredovisningen. 5.4. Sammanställd redovisning Huddinge kommuns sammanställda redovisning omfattar Huge fastigheter AB (100 %), SRV Återvinning AB (31,5 %) samt Södertörns Energi AB (50 %) och Söderenergi AB (29 %). Södertörns Energi AB inkluderar dotterbolagen Södertörns Fjärrvärme AB (100 %) samt Söderenergi AB (58 %). Kommunen tillämpar partiell konsolidering. Årets resultat för kommunkoncernen uppgår till 437 mnkr (284 mnkr). Resultatet hänför sig till största del till kommunens och Huges utfall på 138 respektive 284 mnkr. Alla bolag i kommunkoncernen redovisar överskott, Huge Fastigheter AB (284 mnkr), Södertörns Energi AB (71 mnkr) och SRV återvinning AB (15 mnkr) redovisar positiva resultat efter finansnetto och före skatt och bokslutsdispositioner. De senaste fem åren har koncernens balansomslutning ökat med 2 224 mnkr vilket motsvarar 18 procent. Soliditeten har förstärkts med 9 procentenheter under perioden. 13
En samlad bedömning utifrån kommunens finansiella mål och kommunkoncernens positiva resultat är att koncernen uppfyller kriterierna för god ekonomisk hushållning. 5.5. Lön Årets granskning av lönekostnader samt kostnader i resultaträkningen inkluderar en dataanalys av lönetransaktioner. En dataanalys är gjord på kommunens samtliga lönetransaktioner för perioden 2015-01-01 2015-12-31. Analysen innefattar granskning av bland annat höga transaktionsbelopp, höga bruttolöner, höga respektive låga källskatteavdrag, dubbla transaktioner och felaktiga personnummer. Dataanalysen görs för att få fram avvikande transaktioner och granskning sker genom att stickprovsvis följa upp dessa avvikelser. Vi har i vår granskning inte identifierat några väsentliga avvikelser. 5.6. Granskning av ledningsnära kostnader Vi har stickprovsvis granskat ledningsnära/förtroendekänsliga kostnader vilket inkluderar representation, konferenser och resor, för att säkerställa att dessa inte strider mot gällande lagar och kommuninterna regler. Granskningen omfattar kommunens alla verksamheter. Kommunen har fastlagt regler och riktlinjer för representation, gåvor och andra belöningar till utomstående. Riktlinjerna reviderades under 2014 och redogör för de regler som gäller i samband med intern och extern representation. Bland annat anges att all representation ska ha ett tydligt samband med verksamheten samt att det krävs ett gott omdöme när det gäller vad som anses vara rimligt och skäligt i varje situation. Det framgår även att datum och ändamål med representationen ska anges på restaurangnota eller liknande verifikat. På verifikation ska framgå representationsutgifternas storlek, datum för representationen, representationens syfte, namn på dem som deltagit och vilken kommun/företag dessa personer företräder. Uppgift på verifikat ska antecknas på ett varaktigt sätt. Utifrån den granskning som skett framgår det att underlag avseende syfte, deltagarlistor vid aktiviteter/kick offer ej alltid finns bilagt till bokföringsunderlaget/verifikationen då avsaknad av underlag återfanns för Grundskolenämnden och Gymnasienämnden. Vi har i samband med granskningen av ledningsnära kostnader även noterat att felbokningar förekommer inom Gymnasienämnden där man bokat verksamhetskostnader i form av friluftsdagar som konferens, något som torde försvåra den interna budgetuppföljningen. Stockholm den 29 mars 2016 Ikon Hedefalk Auktoriserad revisor 14