R S T A D S K O N T O Stan lockar MALMÖ SEPTEMBER 2002 Fakta och attityder kring hushåll som flyttat till Malmö under år 2001
2
Innehållsförteckning Förord 5 Sammanfattning 6 Sida Flyttningsmönster för Malmö 7 Ungdomar flyttar in och barnfamiljer ut 7 Enhetlig bostads- och arbetsmarknadsregion 7 Flyttning. Ett begrepp med flera betydelser 7 Enkätundersökning till inflyttare år 2001 8 Syftet med undersökningen 8 Metodik 8 Genomförande 8 Bortfall 8 Flyttningar efter ålder och hushållstyp 9 Varifrån kommer inflyttarna 10 Inflyttarnas utbildningsnivå 10 Val av bostadsområde i Malmö 11 Boendeform före och efter flyttning 11 Inflyttningsbostadens standard 12 Kontaktvägar för att få bostad 12 Upplåtelseform 13 Lägenhetsstorlek 13 Orsaker till flyttning 14 Ekonomiska kalkyler inför flyttningen 16 Tidigare boende i Malmö 16 Flyttning direkt från föräldrahemmet 16 Förväntningar på bostad och bostadsmiljö 17 Bostadspreferenser 17 Framtiden 21 Individuella synpunkter 21 Inflyttare och utflyttare. Skillnader i attityder 23 Malmö. Staden man trivs i. 24 Bostadsefterfrågan 25 Gröna-våg generationen tillbaka till Malmö 25 Bilaga 1 Tabeller Bilaga 2 Följebrev Bilaga 3 Frågeformulär 3
4
Förord Under år 2001 gjorde stadskontoret en enkätundersökning riktad till samtliga hushåll som under år 2000 flyttat från Malmö till någon av kommunerna i Skåne. I samband med redovisningen och behandlingen i kommunstyrelsen av undersökningen så fick stadskontoret i uppdrag att genomföra en motsvarande undersökning av inflyttare till Malmö. För att närmare undersöka orsakerna till denna inflyttning gjordes under våren 2002 en enkätundersökning riktad till ett urval av personer som under år 2001 flyttat till Malmö. Syftet med enkätundersökningen är att ta reda på vilka grupper som flyttat till Malmö och orsakerna till inflyttningen. Med denna rapport presenteras de resultat som vi kommit fram till. Sammanfattande tabeller samt utdrag av de synpunkter som vissa av personerna redovisat finns med i rapporten. Samtliga tabeller och det kompletta materialet med inskickade kommentarer och synpunkter finns på avdelningen för strategisk utveckling på stadskontoret. Ansvariga för undersökningen har varit Anders Ardmar och Kenneth Hvarvenius vid avdelningen för strategisk utveckling på stadskontoret Det är vår förhoppning att rapporten ska bidra till att ge ett bättre underlag för kommande planer och beslut. Malmö i augusti 2002 Inger Nilsson Stadsdirektör Christer Persson Avdelningschef 5
Stan lockar Fakta och attityder kring personer som flyttat till Malmö under år 2001 SAMMANFATTNING Varför flyttar man till Malmö? En enkät har skickats till ett urval av personer som flyttat till Malmö år 2001 om bl a orsaker till flyttning. 3 700 personer har tillfrågats. Svarsfrekvensen är 53%. En tredjedel av de inflyttade uppger att de bor i enpersonshushåll, 43% att de bor i hushåll som består av två vuxna medan inflyttade som bor i barnhushåll uppgår till 19%. Geografiskt så dominerar inflyttningen från Sydvästra Skåne och från utlandet med vardera en fjärdedel av inflyttningen. Inflyttarna har en högre utbildningsnivå än genomsnittligt för malmöborna Valet av boendeform ändras markant vid inflyttningen. Det gäller särskilt förändringar mellan småhus och flerfamiljshus. En dryg tredjedel av inflyttarna bodde före flyttningen i småhus vilket reducerades till drygt 10% efter flyttningen. 80% flyttar till en äldre bostad, varav hälften till en äldre ej renoverad bostad. Endast 5% flyttar till en nyproducerad bostad. Vanligaste sättet att skaffa bostad är via direktkontakt med värden. Ca en fjärdedel uppger detta alternativ. Annonser, via mäklare eller genom enskilda kontakter utnyttjas av inflyttarna till ca 17% vardera. Inflyttningen innebär en markant minskning av äganderätten. En fjärdedel uppger äganderätt före flyttningen mot 7% efter. Inslaget av bostadsrätt och hyresrätt ökar. Bostadsrätterna fördubblar sin andel. Lägenhetsstorleken ändras vid inflyttningen. Den genomsnittliga lägenhetsstorleken minskar. Lägenheter på 2 eller 3 rum och kök är de vanligaste lägenhetsstorlekarna för inflyttarna. De väsentligaste flyttningsorsakerna handlar om storstadens kvaliteter i vid bemärkelse. Man vill bo i staden och ha tillgång till dess stora utbud. Specifika faktorer för Malmö är närheten till Köpenhamn och kontinenten, närheten till kust, bad och parker. Tillgången till önskad bostad, bostadens storlek och boendekostnader är viktiga, men de traditionella storstadsfaktorerna är tyngre flyttningsorsaker. En tredjedel har tidigare bott i Malmö. I åldersgruppen under 29 år flyttar var femte direkt från föräldrahemmet och med föräldrar som bott i Malmö tidigare. Man är nöjd med sin flyttning. 80% uppger att förväntningarna på bostaden och boendemiljön uppfyllts. Preferenser för boendet visar att man vill helst bo centralt eller i kustläge och i renoverade 2 och 3-rumslägenheter. En fjärdedel tror att man bor kvar i Malmö om tio år. Bland inflyttarnas kommentarer är ordet trivsel så vanligt, att begreppet Malmö-staden man trivs i sammanfattar inflyttarnas uppfattning. Möllevången lyfts fram som ett fint område. 6
Flyttningsmönster för Malmö Ungdomar flyttar in och barnfamiljer ut För artonde året i rad, dvs redan från och med 1984, så uppvisar Malmö totalt sett ett positivt flyttningsnetto. Från och med 1994 så har detta flyttningsnetto legat på i snitt närmare 3 000. För år 2001 blev flyttningsnettot 2 835 och med en inflyttning på 14 838 personer. Så många inflyttare har inte tidigare registrerats med undantag för åren 1994 och 1998 då antalet inflyttare var 15 200 respektive 15 100. Efter år 1998 sjönk antalet inflyttare successivt för att åter stiga år 2001. En stor del av det positiva flyttningsnettot som Malmö totalt sett uppvisar utgörs av unga i åldern 20-29 år. Under år 2001 var nästan hälften av samtliga inflyttare till Malmö i denna åldersgrupp. Malmö har under en följd av år haft en kraftig inflyttning av ungdomar. En förklaring till detta är bl a den stora utflyttningen av barnfamiljer från Malmö som skedde under 1970-talet ( Gröna vågen ). Det är nu dessa barn som vuxit upp och i stor utsträckning flyttar tillbaka till Malmö för arbete, studier mm och ofta med en önskan att bo i de centrala delarna av Malmö. Inte minst Malmö högskola har bidragit till ungdomars flyttning till Malmö. Utöver denna flyttning så tillkommer en relativt stor nettoinflyttning från övriga delar av Sverige samt från utlandet av unga i denna åldersgrupp. Men det finns också de som väljer att flytta från Malmö. Genom att studera åldersfördelningen på nettoflyttningarna kan man konstatera att det är i barnaåldrarna och i åldrarna 30-39 år som flyttningsnettot är negativt. Det innebär att det är barnfamiljer som i större utsträckning väljer att flytta från än till Malmö. Enhetlig bostads- och arbetsmarknadsregion Bland de faktorer som kan förklara den stora omflyttningen i regionen är att hela Skåne, men framför allt den sydvästra delen, i stor utsträckning utgör en enhetlig bostads- och arbetsmarknadsregion. En orsak till detta är att kommungränserna mest upplevs ha administrativ betydelse och att invånarna väljer sina bostäder och arbetsplatser oberoende av dem. Andra bidragande orsaker är de korta avstånden och de senaste årens förbättrade pendlingsmöjligheter. Flyttning. Ett begrepp med flera betydelser Det bör understrykas att begreppet flyttning inte är ett enhetligt begrepp. Det kan delas upp på flera geografiska nivåer som flyttningar mellan kommuner i Sverige (inrikes flyttningar), in- och utflyttning gentemot utlandet och inomkommunala flyttningar. När det gäller den totala flyttningen på kommunnivå så uppgick antalet inflyttare till Malmö under år 2001 till 14 800 och utflyttarna till 12 000. Jämfört med föregående år innebär det att inflyttningen ökat medan utflyttningen minskat. Inflyttningen från andra kommuner i Sverige var 11 100 medan utflyttningen låg på 10 500 personer. Gentemot utlandet så flyttade 3 800 till Malmö och 1 600 från Malmö. Det skall poängteras att de allra största flyttningsströmmarna är de som redovisas för flyttningar inom kommunen. För år 2001 var det 27 200 personer som flyttade inom Malmö. Flyttning är alltså en ganska vanlig företeelse bland Malmöborna. Över 50 000 personer berörs årligen av flyttningar till och från staden eller inom staden. Det innebär att ca en femtedel av befolkningen flyttar under ett år. 7
Enkätundersökning till inflyttare år 2001 Syftet med enkätundersökningen Malmö har sedan 1984 haft ett positivt flyttningsnetto. Antalet inflyttare under år 2001 var drygt 14 800, vilket är nästan rekord. Därför är det speciellt intressant att för detta år göra en enkätundersökning avseende inflyttare till Malmö. Syftet med denna utredning är att ta reda på vilka grupper som väljer att flytta till Malmö och orsakerna därtill. Hur ser boendeförhållandena ut före och efter inflyttningen? Varifrån flyttade man? Var bosätter man sig? Har man bott i Malmö tidigare? Hur ser man på framtiden? Undersökningen tar upp en rad frågeställningar som är av intresse i samband med inflyttningen. Undersökningen har genomförts av avdelningen för strategisk utveckling vid Malmö stadskontor. Vid inledande diskussioner om undersökningens uppläggning har samråd skett med stadsbyggnads- och fastighetskontoren i Malmö stad. Metodik För att närmare belysa flyttningarna till Malmö gjordes under våren 2002 en enkätundersökning. Enkäten riktade sig till ett drygt 25-procentigt slumpmässigt urval av samtliga personer i åldersgruppen 18 79 år som under år 2001 flyttat till Malmö. Urvalet gjordes genom ett utdrag ur kommunens invånarregister (KIR). Genomförande Ett utskick som innehöll följebrev och enkätformulär gjordes till alla personer i den utvalda populationen. Bland de frågor som ställdes till de inflyttade var bl a om nuvarande och tidigare bostadsförhållanden; varifrån man flyttat ; om man bott i Malmö tidigare samt vilken inverkan ett antal faktorer haft på beslutet att flytta (frågeformulär, se Bilaga 3). Utskicket (följebrev, se Bilaga 2) gjordes i början april månad 2002 och följdes upp med en påminnelse till de som inte svarat i första omgången. De inkomna enkätsvaren lästes in optiskt för vidare bearbetning, tabellframställning och analys (tabeller, se Bilaga 1). Bortfall Efter reduktion med postreturer mm så har 3 700 personer tillfrågats och 1 955 svar har kommit in, dvs en svarsfrekvens på 53 %. Andelen inkomna svar får betecknas som god. Eftersom urvalet från början gjorts förhållandevis stort blir antalet inkomna svar så stort att det tillåter beräkningar med god tillförlitlighet. Antalet inkomna svar och därmed underlaget för analysen är betydligt större än vad som brukar vara fallet vid urvalsundersökningar. Det finns inte några större skevheter mellan inkomna svar och utsända enkäter. Diagrammen på nästa sida visar utsända enkäter jämfört med inkomna svar för kategorierna ålder, födelseland och stadsdel. I stort stämmer fördelningen väl. Fördelat efter ålder så kan en viss övertäckning noteras för de äldre åldersgrupperna och motsvarande undertäckning för de yngre. Efter födelseland noteras en viss övertäckning för personer med svensk bakgrund. Då det totala urvalet fördelas efter stadsdel så framtonar övertäckning i Västra Innerstaden och någon undertäckning för Rosengård, Fosie och Södra Innerstaden. Några kompenserande viktningar av svaren har inte gjorts. En samlad bedömning är att enkätsvaren fyller kraven på representativitet, även om man vid tolkning av resultaten bör ha i åtanke att yngre personer och personer med utländsk bakgrund har en något lägre svarsfrekvens. 8
Diagram 1. Inkomna svar och utsända enkäter efter ålder. Procent av totalen för inkomna svar respektive utsända enkäter. Diagram 2. Inkomna svar och utsända enkäter efter födelseland. Procent av totalen för inkomna svar respektive utsända enkäter. 60 50 40 30 20 10 Utsända Inkomna 70 60 50 40 30 20 10 Utsända Inkomna 0-29 år 30-49 år 50-64 år 65- år 0 Sverige Utomlands Diagram 3. Inkomna svar och utsända enkäter efter stadsdel. Procent av totalen för inkomna svar respektive utsända enkäter. Centrum S Innerstaden V Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Utsända Inkomna 0 5 10 15 20 25 Flyttningar efter ålder och hushållstyp Flyttarnas åldersstruktur speglas bäst i den löpande befolkningsstatistiken. Från denna kan utläsas att 60 % av inflyttarna till Malmö utgörs av personer i åldersgruppen 18-29 år. Resultatet från flyttningsundersökningen visar att drygt 50 % av inflyttarna är i denna åldersgrupp. Att andelen inflyttare i denna åldersgrupp är så hög är i och för sig inte så konstigt eftersom det är ett väl känt faktum att merparten av det totala antalet flyttningar sker i yngre åldrar. Flyttningsbenägenheten avtar sedan med åldern. Diagram 4. Inflyttare fördelade efter hushållsstorlek. Procent 50 40 30 20 10 0 en person två vuxna fler än två vuxna barnfamilj 9
Eftersom det inte gjorts någon Folk- och Bostadsräkning sedan år 1990 så är fördelningen på olika hushållstyper i Malmö inte statistiskt kartlagd. Men andelen enpersonshushåll av Malmös samtliga hushåll brukar uppskattas till ca 50%. Det är därför intressant att konstatera att resultatet från flyttningsundersökningen visar att det endast var c:a en tredjedel av de inflyttade som uppger att de bor i enpersonshushåll. Från flyttningsundersökningen kan också utläsas att det är drygt dubbelt så stor andel, 43% av de inflyttade, som uppger att de bor i ett hushåll som består av två vuxna samt att antalet inflyttade som uppger att de bor i en barnfamilj uppgår till 19%. Varifrån kommer inflyttarna Diagram 5. Inflyttare efter geografisk bakgrund. Procent Från kommun i sydvästra Skåne Från kommun i övriga Skåne Från Stockholm eller Göteborg Från övriga Sverige Från utlandet 0 5 10 15 20 25 30 Det geografiska flyttningsmönstret för inflyttarna visar att drygt en fjärdedel kommer från sydvästra Skåne. Häri ingår kommunerna Staffanstorp, Burlöv, Vellinge, Kävlinge, Lomma, Svedala, Lund, Trelleborg och Eslöv. När det gäller enpersonshushåll är koncentrationen ännu högre. Nästan en tredjedel av dessa flyttar från de ovan angivna kommunerna. Inflyttarna från utlandet utgör drygt en fjärdedel av den totala inflyttningen men här utgörs det största inslaget av personer som ingår i en barnfamilj. Inflyttarnas utbildningsnivå Den officiella utbildningsstatistiken för Malmö visar att drygt två tredjedelar av de boende har förgymnasial eller gymnasial utbildning att jämföra med endast c:a 44 % i inflyttningsundersökningen. Diagram 6. Inflyttare efter utbildningsnivå. Procent 60 50 40 30 20 10 0 förgymnasial gymnasial eftergymnasial Anmärkningsvärt är att 53 % av de inflyttade till Malmö uppger att de har eftergymnasial utbildning, vilket kan jämföras med redovisningen i den officiella statistiken där 29 % av de som bodde i Malmö 10
år 2000 hade denna utbildningsnivå. Det innebär att de inflyttade har en högre utbildningsnivå än Malmös genomsnitt. En förklaring till detta kan vara att två tredjedelar av inflyttarna från Stockholm och Göteborg uppger att de har eftergymnasial utbildning. Även för inflyttade från kommuner utanför Skåne liksom för de som flyttade från sydvästra Skåne redovisas värden som är högre än genomsnittet. Val av bostadsområde i Malmö Resultatet från flyttningsundersökningen visar att nära 60% väljer att bosätta sig i de centrala stadsdelarna. Till stadsdelen Centrum flyttar en fjärdedel av samtliga inflyttare. Detta stämmer väl med den officiella flyttningsstatistiken. Av de inflyttade till Centrum kommer nästan en tredjedel från kommuner i sydvästra Skåne. Husie är den stadsdel som har den minsta inflyttningen, endast 2 % av inflyttarna, enligt undersökningen, vilket också har god överensstämmelse med flyttningsstatistiken. De inflyttade med utländsk bakgrund väljer i stor utsträckning att bosätta sig i stadsdelen Rosengård. Drygt två tredjedelar av dessa inflyttare kommer från kommuner utanför Skåne eller från utlandet med en övervikt för den senare kategorin. Boendeform före och efter flyttning Valet av boendeform ändras markant vid inflyttningen. Det gäller särskilt förändringar mellan småhus och flerfamiljshus. En dryg tredjedel av inflyttarna bodde före flyttningen i småhus vilket reducerades till drygt 10% efter flyttningen. Andelen boende i flerfamiljshus ökade från en tredjedel till över hälften. Studentboendet reducerades något genom flyttningen. Flyttning till äldreboende i Malmö förekommer sällan. Diagram 7. Inflyttare efter boendeform före och efter flyttning. Procent 60 50 40 30 20 10 Nu Tidigare 0 i småhus i flerfamiljshus i äldreboende i studentboende annat Fördelat efter ålder är det särskilt de äldre åldersgrupperna över 50 år som låter inflyttningen till Malmö innebära ett byte av boendeform. Ca två tredjedelar av dessa bodde före flyttningen i småhus mot mindre än 20% efter flyttningen. Studentboendet minskar bland de yngre, vilket kan tolkas som att man lämnar studier på annan plats för t ex arbete i Malmö. För samtliga hushållstyper innebär flyttningen ett minskat småhusboende till förmån för boende i flerfamiljshus. Det gäller framförallt hushåll med en eller två boende. För enpersonshushåll är förklaringen ofta flyttningar från föräldrahemmet i småhus, medan man i äldre åldersgrupper byter småhuset mot lägenhet Malmö. 11
Inflyttningsbostadens standard Hur var bostaden man flyttade till? Var den nybyggd eller av äldre karaktär? Eftersom nybyggnationen i Malmö under senare år varit mycket begränsad uppger nära 80% att man flyttat till en äldre bostad, varav hälften har flyttat till en äldre ej renoverad bostad. Endast 5% flyttade till en nyproducerad bostad. Diagram 8. Inflyttare efter bostadens standard. Procent 40 35 30 25 20 15 10 5 0 nybyggd äldre nyrenoverad äldre ej renoverad annan En viss skillnad kan noteras mellan åldersgrupper. De yngre flyttar i större utsträckning till äldre ej renoverade bostäder. I nyproduktionen är det tre gånger vanligare att gruppen 50-64 år bosätter sig, än att de yngre upp till 29 år gör detsamma. En viss tendens finns också att de större hushållen med tre eller fler boende i större utsträckning flyttar till nyproduktion än till de mindre hushållstyperna. Kontaktvägar för att få bostad Hur kom man över sin bostad i Malmö? Vilka kanaler och kontaktvägar har man använt? Diagram 9. Inflyttare efter sätt att skaffa bostad. Procent annons kontakt med värden mäklare enskilda kontakter sammanflyttning kommunens förmedlingsverksam annat 0 5 10 15 20 25 Vanligaste sättet att skaffa bostad är via direktkontakt med värden. Ca en fjärdedel uppger detta alternativ. Annonser, via mäklare eller genom enskilda kontakter är ungefär likvärdiga med ca 17% vardera. En mycket liten del utnyttjar sig av den begränsade kommunala förmedlingsverksamheten. 12
Nästan hälften av de yngre upp till 29 år har använt sig av direktkontakter med värden eller andra enskilda kontakter. Annonser är vanligast förekommande i mellanåldrarna 30-49 år, medan inslaget av mäklare ökar i de äldre åldersgrupperna. Direktkontakter och enskilda kontakter är vanligast bland enpersonshushåll och i hushåll med två personer. Upplåtelseform Flyttningen innebär för många hushåll en förändrad upplåtelseform i boendet. Inflyttningen till Malmö innebär en markant minskning av äganderätten. En fjärdedel uppger äganderätt före flyttningen mot 7% efter. Inslaget av bostadsrätt och hyresrätt ökar. Bostadsrätterna fördubblar sin andel. Diagram 10. Inflyttare fördelade efter upplåtelseform före och efter flyttning. Procent äganderätt bostadsrätt hyresrätt förstahandskontrakt hyresrätt andrahandskontrakt inneboende eller delar lägenhet Nu Tidigare annat 0 10 20 30 40 50 60 Det minskade inslaget av äganderätt är särskilt markant i åldersgruppen 50-64 år. Drygt hälften uppgav sig äga sin bostad före flyttningen mot 16% efter. Motsvarande förstärkning kan noteras för hyresrätter och bostadsrätter. Tre fjärdedelar i åldersgruppen bodde efter flyttningen i bostads- eller hyresrätter. Efter hushållstyp märks de största förändringarna genom flyttningen för hushåll med färre antal boende. Inslaget av äganderätt minskar från 25% till 5% för hushåll med 2 personer, medan andelen bostads- och hyresrätter ökar starkt. Lägenhetsstorlek Lägenhetsstorleken ändras vid inflyttningen. Den genomsnittliga lägenhetsstorleken minskar. Andelen boende i större lägenheter blir lägre. Nära en fjärdedel bodde i lägenheter på 5 rum och kök eller större före flyttningen mot endast 8% efteråt. Lägenheter på 2 eller 3 rum och kök är de vanligaste lägenhetsstorlekarna för inflyttarna. Diagram 11. Inflyttare fördelade efter lägenhetsstorlek före och efter flyttning. Procent 1 rum och kök 2 rum och kök 3 rum och kök 4 rum och kök Nu Tidigare 5+ rum och kök 0 5 10 15 20 25 30 35 13
Den minskade lägnhetsstorleken märks främst för de yngre och i gruppen 50-64 år. Många unga flyttar till Malmö från föräldrahemmet och därmed till en betydligt mindre bostad. Andelen boende i åldersgruppen 50-64 år i 5 rum och kök och större var 43% före flyttning mot 16% efter. Motsvarande tendenser avspeglas i hushållstyper. Enpersonshushåll minskar sin utrymmesstandard. Andelen tvåpersonshushåll boende i större lägenheter var knappt en fjärdedel före inflyttningen vilket reducerades till 6% efter inflyttningen till Malmö. Orsaker till flyttning I enkäten fick de svarande ta ställning till ett antal orsaker till flyttningen. Man ombads gradera vilken betydelse som en lista av faktorer hade för flyttningen. De faktorer man hade att ta ställning till framgår av nedanstående diagram, samt för varje faktor om den talade mycket eller något för flyttning. Faktorerna har rangordnats efter andel markeringar per alternativ. Diagram 12. Orsaker till flyttning. Procent vill bo i staden nära till Köpenhamn/kontinenten utbud av kultur, nöje, restauranger nära till kust, bad och parker utbud av affärer bostadens storlek tillgång på önskad typ av bostad nära släkt/vänner/kompisar/landsmän boendekostnad tillgång till fritidsaktiviteter trygg miljö tillgång på kollektivtrafik det mångkulturella Malmö arbetsresor (tid, kostnader mm) studier har fått arbete ändrade familjeförhållanden tillgång och kvalitet på kommunal service uppväxtmiljö för barnen söker arbete flyttade från föräldrahemmet taxor och avgifter för kommunal service kommunalskatt Talade mycket för flyttning Talade något för flyttning 0 10 20 30 40 50 60 70 De väsentligaste flyttningsorsakerna handlar om storstadens kvaliteter i vid bemärkelse, men även om Malmös speciella kvaliteter. Man vill bo i staden och ha tillgång till dess utbud av kultur, nöjen, restauranger, affärer mm. Två tredjedelar anser att önskemål om att bo i staden talade mycket eller något för flyttning. Specifikt attraktiva faktorer för Malmö som anses viktiga är närheten till Köpenhamn och kontinenten, närheten till kust, bad och parker. Viktigt är förstås också tillgången till öns- 14
kad bostad, bostadens storlek och boendekostnader, även om de traditionella storstadsfaktorerna väger tyngre. Att få närhet till släkt, vänner, landsmän m fl markeras av 46% som en angelägen orsak. Faktorer som kommunal service och kommunalskatt anses inte vara lika viktiga flyttningsorsaker. Endast 5% av inflyttarna ansåg att tillgång och kvalitet på kommunal service talade mycket för flyttning. Mönstret är i stort detsamma för de olika åldersgrupperna, även om vissa skillnader kan noteras. Åldersgrupperna under 29 år och 50-64 år har på flera punkter samanfallande intressen. Viljan att bo i staden är starkt markerad och mest accentuerad för den äldre gruppen. Närheten till Köpenhamn och kontinenten betonas i båda åldersgrupperna. De äldre väljer kust, parker mm före tillgång på affärer, medan de yngre gör det omvända. Den äldre gruppen markerar också i större utsträckning tillgång på önskad bostad och även i viss utsträckning faktorn trygg miljö. Av tabellen nedan framgår de viktigaste orsakerna per åldersgrupp. Tabell 1. De 10 viktigaste flyttningsorsakerna rangordnade för respektive åldersgrupp Rang -29 år 30-49 år 50-64 år 65- år 1 vill bo i staden nära till Köpenhamn/kontinenten vill bo i staden vill bo i staden 2 utbud av kultur, nöje, restauranger vill bo i staden nära till Köpenhamn/kontinenten tillgång på önskad typ av bostad 3 nära till Köpenhamn/kontinenten utbud av kultur, nöje, nära till kust, bad och bostadens storlek restauranger parker 4 utbud av affärer nära till kust, bad och utbud av kultur, nöje, trygg miljö parker restauranger 5 nära till kust, bad och parker tillgång på önskad typ av bostad tillgång på önskad typ av bostad nära släkt/vänner/kompisar/ landsmän 6 bostadens storlek bostadens storlek bostadens storlek nära till kust, bad och parker 7 nära utbud av affärer utbud av affärer utbud av affärer släkt/vänner/kompisar/ landsmän 8 tillgång på önskad typ av bostad trygg miljö trygg miljö tillgång och kvalitet på kommunal service 9 studier boendekostnad boendekostnad nära till Köpenhamn/kontinenten 10 boendekostnad nära släkt/vänner/kompisar/ landsmän nära släkt/vänner/kompisar/ landsmän boendekostnad Fördelning efter hushållstyper följer i stort mönstret för åldersgrupper, med smärre förändringar. Stadens specifika värden och närheten till Köpenhamn betyder mest för en- eller tvåpersonshushåll. De större hushållen anser i förhållandevis större utsträckning att närheten till familj m fl, att man söker arbete samt det mångkulturella Malmö är viktiga flyttningsfaktorer. Specifikt för de största hushållen gäller att man till 57% anser att uppväxtmiljön för barnen talade mycket eller något för flyttningen till Malmö. Uppfattningen är vanligare bland hushåll med utländsk bakgrund än bland hushåll med svensk bakgrund. 15
Ekonomiska kalkyler vid flyttningen Diagram 13. Ekonomiska kalkyler i samband med flyttning. Procent 70 60 50 40 30 20 10 0 ja nej Har man gjort några ekonomiska kalkyler till grund för sin flyttning till Malmö? Två tredjedelar svarar nej på den frågan. 30% säger sig ha gjort sådana kalkyler. Det är tydligen inte så att flyttningen till staden föregås av några grundligare ekonomiska överväganden. De ekonomiska övervägandena sammanhänger med åldern. Ju högre ålder desto mer kalkyler kring ekonomin i samband med flyttningen. Dock är avsaknaden av kalkyler dominerande oavsett ålder. Inga större skillnader finns mellan hushållstyper annat än ett något större inslag av ekonomiska kalkyler för de större hushållen. Tidigare boende i Malmö Frågan ställdes om man bott tidigare i Malmö. Knappt en tredjedel svarar ja, och är alltså återvändande Malmöbor. Två tredjedelar är nya Malmöbor. Diagram 14. Har tidigare bott i Malmö. Procent 70 60 50 40 30 20 10 0 ja nej Sannolikheten att man tidigare bott i Malmö ökar med åldern. En fjärdedel av inflyttarna i åldrarna upp till 29 år svarar ja, hälften i åldrarna 50-64 år och drygt 60% över 65 år. Beträffande hushållstyper finns inga större skillnader. Flyttning direkt från föräldrahemmet Om man flyttat direkt från föräldrahemmet, så ombads man besvara frågan om föräldrarna tidigare bott i Malmö. Vid en analys framgår att frågan delvis också besvarats av personer som inte har flyttat direkt från föräldrahemmet, utan endast bedömt frågan utifrån om föräldrarna tidigare bott i Malmö. För att i största mån undgå detta så har redovisningen begränsats till inflyttare i åldrarna -29 år. 22% uppger att de flyttat direkt från föräldrahemmet och att föräldrarna tidigare bott i Malmö. 16
Diagram 15. Flyttning direkt från föräldrahemmet och med föräldrar tidigare boende i Malmö. Åldersgruppen 29 år. Procent 80 70 60 50 40 30 20 10 0 ja nej Förväntningar på bostaden och boendemiljön Blev förväntningarna på bostaden och bostadsmiljön uppfyllda? Man ombads besvara frågan om så var fallet eller om det var för tidigt att avgöra. Över 80% anser att förväntningarna uppfyllts. 40% anser dem helt uppfyllda. 7% anser sig missnöjda, medan 5% tycker det är för tidigt att avgöra. Diagram 16. Uppfyllda förväntningar på bostad och bostadsmiljö. Procent 50 40 30 20 10 0 Ja, helt Ja, delvis Nej För tidigt att avgöra Fördelat efter ålder så redovisar gruppen 50-64 år de mest positiva värdena med 57% helt uppfyllda förväntningar. Gruppen 29 år är mer tveksam med 38% helt nöjda. Fördelning efter hushållstyp pekar på att större hushåll markerar ett visst missnöje genom högre andelar för svarsalternativ nej. Bostadspreferenser Fem frågor ställdes om bostadspreferenser i olika bemärkelser. De avser bedömningar av hur inflyttarna egentligen skulle vilja bo i Malmö. Var någonstans i Malmö föredrar man att bo? I vilken hustyp? Föredras äganderätt, bostadsrätt eller hyresrätt? Skall bostaden vara nybyggd eller renoverad? Vilken är lämplig storlek på bostaden? I frågorna ingick för samtliga svarande att bedöma samtliga faktorer. För varje faktor har samtliga svarande fått markera något av alternativen helst, angeläget, mindre väsentligt eller oväsentligt. Även de som markerat att man vill bo som nu har bedömt de andra faktorerna. 17
Diagram 17. Hur inflyttarna egentligen vill bo i Malmö. Område. Procent centralt mindre centralt i lugnare miljö i utkanten, nära landsbygd och natur vid kusten i bilfri omgivning annat som nu 0 10 20 30 40 50 60 70 helst ganska angeläget Beträffande vilket område man helst vill bo i kan först noteras att inflyttarna är ganska nöjda med sitt val. Två tredjedelar vill ha det som nu, även om en dominans finns för centralt belägen bostad om endast hänsyn tas till alternativet helst. Kustnära bostad föredras också. Alternativen bilfri omgivning och i utkanten med koppling till landsbygd och natur är mindre intressanta. Det centrala boendet är mest intressant för de yngre. 75% vill helst eller tycker det är ganska angeläget att bo centralt. Prioriteringen av det centrala boendet avtar med åldern även om det kan noteras ett intresse från alla åldersgrupper utom de äldsta att bo centralt. Mindre centralt i lugnare läge föredras av de äldre. Det kustnära boendet föredras likvärdigt över åldrar. Intresset för bilfri omgivning är genomgående ganska litet över åldrarna. Mellan 10-15% vill helst bo så. Diagram 18. Hur inflyttarna egentligen vill bo i Malmö. Hustyp. Procent i höghus i lägre flerfamiljshus i marklägenhet i småhus (villa, radhus, kedjehus) i studentboende annat som nu 0 10 20 30 40 50 60 70 helst ganska angeläget Beträffande hustyp som boendeform är man också ganska nöjd med sin nuvarande bostad. Anmärkningsvärt ar att 30% helst vill bo i småhus. I relation till önskemålet om att bo centralt i Malmö kan det tyckas märkligt. Möjligen har en del inflyttare sett det önskemålet i ett längre tidsperspektiv. 18
Det lägre flerfamiljshuset är annars det mest markerade alternativet. Studentboendet har sin speciella målgrupp och blir för inflyttarna som helhet förhållandevis ointressant. Småhusboendet föredras mest i åldersgruppen 30-49 år. Det är också i den gruppen man finner störst andel som inte är nöjd med sitt nuvarande boende. Det största intresset för marklägenheter finns i åldersgrupperna 50-64 år och äldre. Det generella intrycket är dock att det över ålder bland inflyttare inte verkar spela så stor roll vilken hustyp man bor i. Många har markerat det som oväsentligt. En något lägre popularitet kan dock noteras för höghusalternativet för åldersgrupperna 30-49 år och 50-64 år. Samma relativa ointresse för hustyp noteras för de olika typerna av hushåll. En tendens finns att det marknära boendet och småhusboendet föredras av de större hushållen. Beträffande upplåtelseform är intresset större. 37% är nöjda och vill helst bo som nu. Önskemålen är ganska jämt fördelade mellan upplåtelseformerna. Knappt en tredjedel av inflyttarna vill helst bo i vardera bostadsrätt, hyresrätt, eller äganderätt. Om alternativet ganska angeläget inräknas får bostadsrätten ett visst företräde. Diagram 19. Hur inflyttarna egentligen vill bo i Malmö. Upplåtels eform. Procent äganderätt bostadsrätt hyresrätt annat som nu 0 10 20 30 40 50 60 helst ganska angeläget Intresset för de olika upplåtelseformerna är ganska jämt fördelat över ålder. Skillnader finns för hyresrätt som har en viss dominans i de yngre åldrarna. Bostadsrätt är mest intressant för åldersgrupperna 50-64 år och äldre. Olika hushållstyper har samma preferenser undantaget de större hushållen som klart föredrar äganderätt framför speciellt hyresrätt. I vilken typ av bostad vill man bo? Det klart mest önskade alternativet är den äldre renoverade bostaden. 43% vill helst bo så och mer än två tredjedelar om alternativet ganska angeläget tas med. I den nybyggda bostaden vill 29% helst bo, och betydligt lägre andel för den äldre ej renoverade lägenheten med 11% även om bostaden därmed är billigare. 19
Diagram 20. Hur inflyttarna egentligen vill bo i Malmö. Bostad. Procent nybyggd bostad äldre renoverad bostad äldre ej renoverad och därmed billigare annat som nu 0 10 20 30 40 50 60 70 helst ganska angeläget Den äldre renoverade bostaden föredras av alla åldersgrupper, men särskilt accentuerat i gruppen - 29 år med 50% som helst vill bo så. Den ej renoverade bostaden är också populärast bland de yngre även om det är på en betydligt lägre nivå med 13% för alternativet helst. Fördelat efter hushållstyp märks att de större hushållen i större utsträckning föredrar nybyggnation, medan de mindre företrädesvis önskar den äldre renoverade bostaden. Avslutningsvis ombads inflyttarna ta ställning till vilken bostadsstorlek man fördrar. Vill man helst bo i små eller stora lägenheter? Diagram 21. Hur inflyttarna egentligen vill bo i Malmö. Lägenhetsstorlek. Procent - 1 rum och kök - 2 rum och kök - 3 rum och kök - 4 rum och kök 5+ rum och kök 0 10 20 30 40 50 60 helst ganska angeläget Den mest populära lägenhetsstorleken bland inflyttarna är 3 rum och kök. Hälften av inflyttarna vill helst bo i eller anser det ganska angeläget med den lägenhetsstorleken. I 1 rum och kök vill endast 5% av inflyttarna helst bo. De yngre åldrarna önskar i större utsträckning mindre lägenheter. Dock ej den minsta storleken. Önskemålen koncentreras kring 2- och 3-rum och kök. I äldre åldersgrupper önskas en utrymmesstandard i första hand bestående av 3- och 4- rum och kök. Större hushåll efterfrågar förstås större 20
lägenheter. Hälften av hushållen med minst 4 boende vill helst bo i lägenheter med 4 rum och kök. Två tredjedelar av enpersonshushållen vill helst eller finner det ganska angeläget att bo i 2 rum och kök. Framtiden Frågan ställdes om man tror att man bor kvar i Malmö om tio år. En fjärdedel av inflyttarna tror det. 32% säger nej, medan 39% anger att man inte vet. Diagram 22. Bor kvar i Malmö om tio år. Procent 40 30 20 10 0 ja nej vet ej I åldersgruppen 50-64 år är man mest säker på att man bor kvar i Malmö. 57% uppger det. Den äldsta gruppen uttrycker av naturliga skäl osäkerhet. Mest säker på att man inte bor kvar i Malmö är de yngre. 42% i åldersgruppen 29 år tror det. Samtidigt skall noteras att alla grupper utom 50-64 år utrycker stor osäkerhet. Tron att man bor kvar i Malmö ökar med hushållsstorlek. 38% av hushållen med 4 personer eller fler tror det. Även här är andelen som inte vet stor. Individuella synpunkter De svarande uppmanades att lämna synpunkter kring flyttningen och ge sin syn på orsaker mm. En mängd synpunkter skickades in från ca 600 personer. Man gavs bl a möjlighet att kommentera svaret på frågan om man bor kvar i Malmö om tio år. Bland de som svarade ja förekom påfallande ofta begreppet trivsel. Man trivs i Malmö och tycker Malmö är en lagom stor stad. Trivsel blir den gemensamma nämnaren för dem som tänker sig en framtid i Malmö. Många har återvänt efter boende på annat håll. Man poängterar närheten till strand och hav. Utbudet av kultur, restauranger och butiker uppskattas. Här redovisas några typexempel på vad de inflyttade tyckte. De redovisade exemplen är direkta citat. Först de som tror sig på kvar i Malmö om tio år. - För att jag trivs jättebra. Folk är överlag väldigt trevliga här. Korta avstånd till nästan allt. - Jag kommer från Irak, så jag tror inte det finns framtid för mig eller min familj där. - En stad som är tillräckligt stor men inte för stor. Går att cykla till allt! Trevlig och spännande region, inte minst med Köpenhamn runt hörnet. Jag har flyttat hem efter 13 år. Uppvuxen i Malmö, släkten bor här. - Det er et dejligt sted. Lejligheder og huse er billigere end i Danmark og biler koster også mindre. 21
- Bott i Malmö sedan tidigare. Barnen utflyttade, därför kan man bo i staden igen. Barnen bor kvar utanför Malmö. - Vi tänker åldras i Malmö under förutsättning att service, t.ex. vård och omsorg fungerar och att staden förmår att upprätthålla en slags trygghet (d.v.s. lag och ordning) för sina invånare. - Det är intressant att bo i Malmö idag. Om 10 år kommer mycket av Malmö att se annorlunda ut och det ska bli intressant att följa utvecklingen. - Därför att det är min stad. Jag trivs i min stad, Malmö. - Fordi jag syns menneskerne er mere mensklige herover. Fordi her er et bedre miljø. Det er tæt på København og vi har en skøn lejlighed med udsikt til Øresund og solnedgang. - Jag har gjort ett medvetet val - att flytta till Malmö. Jag vill bo nära havet. Jag tycker Malmö har ett tillfredsställande kulturutbud. Jag promenerar mycket och gillar alla parker! Bland dem som svarat nej på frågan om man bor i Malmö om tio år, förekommer ofta samma typ av argument som framkom i den tidigare utflyttningsundersökningen Nu lämnar vi. Det handlar om tillgång till bostäder särskilt småhus, om önskemål om lugnare miljöer, oro för våldsutvecklingen i Malmö, situationen i skolorna. Många markerar också sin tillfälliga vistelse i Malmö för t ex studier. Många danskar avser att återvända till Danmark. Det skall också påpekas att för många är framtiden oklar, och att boendet i Malmö mycket sammanhänger med möjligheten att få arbete. Här följer exempel på synpunkter från dem som inte tror sig på kvar om tio år. - Kommer antagligen att köpa hus utanför Malmö - Otrygg miljö - vågar inte röra mig fritt på kvällarna. Kriminalitet - har just fått min cykel stulen. - Jag vill inte att mina barn ska gå i skolan i Malmö, eftersom stan är för segregerad. De ska inte gå i en skola med bara invandrare, men inte heller en med bara svenskar. - För att jag vill bo i hus och det finns ej i min prisnivå i Malmö med omnejd - Enkelt: I Malmö finns ingen trygghet! Att gå hem ifrån staden är som lotteri. Man vet aldrig om man kommer hem med pengar eller utan. - Det passar mig bra nu när jag är ung. När jag skulle få tanke på att skaffa hus och barn, skulle jag flytta till en mindre ort p.g.a. säkerhet, trygghet, känsla av att känna till folk i närheten. - Jeg vil tilbringe mit liv i Danmark, hvar jeg kommer fra. - Det går inte att hitta bostad till rimlig kostnad. Faktiskt går det inte att hitta bostad alls! Jag tackar Gud för att jag slipper bo på gatan. 22
- När jag flyttade var allt så bra. Nu ser jag allvarliga problem - invandrarna, arbetslöshet, fattigdom, segregerad arbetarstad. Människor verkar inte vilja att staden förändras. Mycket synd. - Jag bor här för att jag studerar. Flyttar när jag är klar! Som avslutning på enkäten fanns möjlighet att lämna allmänna synpunkter på Malmö. Här är bostadssituationen ett genomgående tema, där bristen på bostäder till rimliga kostnader lyfts fram. Vikten av arbetet med segregationsfrågor framhålls. Särskilt stadsdelen Möllevången lyfts fram som ett gott exempel på mångkulturell miljö. Miljöfrågor kring bilism och trafik är angelägna. Trygghetsfrågor kommer åter fram. - Det borde byggas fler hyresrätter som vanliga människor, främst unga och studenter, har råd att bo i. - Malmö bör bevaka noga så att den svarta bostadsmarknaden ej etableras här på samma sätt som i Stockholm. Sluta bygga lyxbostäder! Arbeta aktivt för att öka en jämn fördelning mellan "invandrare" och svenskar i alla bostadsområden. Möllan är idealet! - Låt Möllevången få behålla sitt unika utseende och sina mångkulturella invånare. - Vi bor vid Värnhemstorget. Är området en frizon för missbrukare, uteliggare och personer som inte rättar sig efter samhällets normer och värderingar? - I Malmö finns allt jag har behov av inom räckhåll. Nära till centrum - gångavstånd, nära till grönområden och havet. Det är fantastiskt. - Jag tycker att det är tråkigt att det bara byggs lägenheter i centrum för höginkomsttagare. Vi som tjänar normalt har inte råd eller kan inte få tillgång till lägenhet. Man vill ju mera än bara bo! - Det som jag tycker är bäst med Malmö, är dess olika kulturer och religioner. Staden blir mer världslig och mindre svensk! - Jobba för att Möllevången ska få fortsätta vara den unika, fantastiska stadsdel den är. Möllevången och Kallbadhuset är de absolut största behållningarna jag haft av Malmö. - Kommunen borde införa en bostadsförmedling. Situationen börjar bli ohållbar. Snart får man betala "svarta pengar" för att få ett hyreskontrakt. Det är väl ingen bra utveckling! - Malmö hade kunnat bli en tryggare stad. Man ska inte behöva vara rädd när man är ute ensam. - Jag och min man bestämde att flytta till andra området. Vi kan inte bo i Rosengård, därför att våra barn växa upp i familjen. Vi vill kontakta med svenskar, men i Rosengård finns bara invandrare. Inflyttare och utflyttare. Skillnader i attityder I den föregående undersökningen om utflyttning från Malmö Nu lämnar vi fick de som flyttat ta ställning till olika flyttningsorsaker och även lämna enskilda kommentarer till sitt ställningstagande. I inflyttningsundersökningen har man också fått markera orsaker och kommentera dessa. De flytt- 23
ningsorsaker man haft att ta ställning till är inte identiska mellan undersökningarna, men ger ändå underlag för en del principiella noteringar. Det är stora skillnader i orsaker och attityder mellan de som flyttar till och de som flyttar från Malmö. Till en del sammanhänger det med att olika åldersgrupper dominerar bland inflyttare resp utflyttare. Bland inflyttarna dominerar de yngre åldersgrupperna med de gruppernas värderingar. Det är också en fråga om var i livscykeln som man befinner sig, och vilken typ av hushåll som man bor i. Barnfamiljen har t ex andra värderingar och bedömer Malmö från andra perspektiv än den nyinflyttade studenten. Generellt så betyder stadens kvaliteter i form av kommersiellt- och kulturellt utbud, stadsmiljön, närheten till Köpenhamn mycket för de inflyttade. De utflyttade markerar ofta stadslivets negativa sidor genom att man söker sig till en tryggare miljö, nära till natur och rekreation och liknande värderingar. Flyttningsorsaker som uppfattas som positiva bland inflyttare blir till en del det omvända bland utflyttarna. Området kring Möllevången kan användas som en symbol för det positiva stadslivet bland många inflyttare, men likaså i omvänd bemärkelse för utflyttare genom att man ifrågasätter tryggheten, uppväxtmiljön för barnen mm. Man har olika preferenser och utgår från olika värderingar när man betraktar Malmö. Att värderingarna växlar är ganska naturligt beroende på vilken livssituation man befinner sig i. En signal värd att uppmärksamma blir det först om den inflyttades positiva inställning förbyts till motsatsen genom erfarenheter gjorda i staden. Det finns några flyttningsorsaker där sådana tendenser kan spåras. Det handlar om trygg miljö, uppväxtmiljö för barnen och till viss del kvalitet och tillgång på kommunal service, särskilt skolan. Här finns skillnader mellan åldersgruppers prioriteringar i situationen som inflyttare respektive utflyttare. Negativa kommentarer kring trygghet i staden och synpunkter på situationen i skolorna är vanliga bland utflyttare och även bland inflyttare som inte tänker bo kvar i Malmö i framtiden. Frågor kring boendet är viktiga för både in- och utflyttare, även om det är olika typ av boende. Notabelt är att tillgång på kollektivtrafik uppfattas som viktigare för inflyttarna än för utflyttarna, medan det omvända gäller för kommunalskatten. Allmänt gäller att skillnaderna mellan in- och utflyttares prioriteringar är störst för de yngre åldersgrupperna. Malmö. Staden man trivs i Inflyttaren prioriterar faktorer specifika för den större staden. Man markerar i stor utsträckning att man vill bo i staden och att man önskar dess utbud av affärer, kultur, restauranger mm. Men också Malmö-specifika faktorer som nära till kust, bad och parker, nära till Köpenhamn/kontinenten. Man tycker att Malmö är en lagom stor stad. Man kan cykla till allt är en återkommande kommentar. Malmös storlek uppfattas som varken för stor eller för liten. Den har storstadens fördelar med ett rikt utbud utan den riktigt stora stadens nackdelar. Möllevången återkommer i kommentarerna som en slags modell för Malmös stadskvaliteter. Ett exempel på, som man påpekar, lyckad integration, med en fungerande blandning av människor med olika bakgrund. Ordet trivs återkommer så ofta i kommentarerna, bland dem som tänker sig stanna kvar i Malmö, att Malmö-staden man trivs i blir en relevant sammanfattande benämning på inflyttarnas uppfattning. 24
Bostadsefterfrågan Malmö är på väg att få den stora stadens problem på bostadsmarknaden med en efterfrågan som inte kan tillgodoses. Många påpekar det och varnar för en situation som i Stockholm. Man har svårt att hitta bostäder till rimliga priser. I de yngre åldersgrupperna ordnar man till stor del bostaden själv via enskilda kontakter eller direkt med värden. Svårigheten att hitta en ekonomiskt överkomlig bostad är en vanlig kommentar, och man kritiserar den dyra nyproduktionen. Malmö är en fantastisk stad, men det är otroligt svårt att hitta bostad. Samtidigt är uppfattningen beroende av varifrån man kommer. Köpenhamnaren upplever fortfarande utbudet i Malmö som tillfredställande även vad gäller prisnivå. Den renoverade lägenheten föredras och kan vara både som hyres-eller bostadsrätt. 2- eller 3 rum o kök är mest efterfrågad även av mindre hushåll och gärna belägen i det lägre flerfamiljshuset. Man ifrågasätter sk lyxsaneringar och efterlyser lägenheter för sk vanligt folk. Varsam ombyggnation i innerstaden förespråkas så att man behåller det ursprungliga områdets karaktär. Undersökningens signaler om bostadsefterfrågan är sådana att de bör kunna tas till vara i stadens bostadsplanering. Sådana signaler är exempelvis att efterfrågan på 2- och 3-rumslägenheter dominerar, att intresset är stort för renoverade innerstadslägenheter samt att man som enskild person har svårt att få en samlad överblick över utbudet av lägenheter och blir beroende av att ha rätta kontakter. Gröna-våg generationen tillbaka till Malmö? Under särskilt 1970-talet präglades utflyttningen från Malmö av flyttning till småhusboende i Malmös kranskommuner. De utflyttade tillhörde till mycket stor del den sk 40-talist-generationen. Denna generation har nu nått 50- och 60 årsåldern; familjebildningen är avslutad och barnen sannolikt till stor del utflugna. Kommer den här generationen att återvända till Malmö för att bo i lägenhet? Finns det tendenser till detta som kan spåras i flyttningsundersökningen? Undersökningen ger vissa signaler. Man kan successivt ringa in målgruppen som antas vara personer över 50 år som från småhusboende i Skåne flyttar till lägenhet i Malmö. Den totala inflyttningen till Malmö beräknas till ca 14 000 personer under ett år. Av dessa kommer något över 40% från Skåne. Drygt 5% av alla inflyttare är över 50 år. De som flyttar från småhus Skåne i åldersgrupperna 50 år och däröver väljer till klart övervägande del flerfamiljshus i Malmö. Omräknat på den totala inflyttningen så skulle den sk gröna-våg generationen på ett år omfatta ca 500 inflyttare till Malmö. Om dessa tidigare bott i Malmö kan inte utläsas men ca 500 personer i målgruppen kan antas vara en realistisk nivå. Inflyttningen av de berörda åldersgrupperna har varit ganska konstant under de senaste åren. Slutsatsen blir att inslaget av en återvändande gröna-våg generation kan påvisas, men att fenomenet i relation till Malmös totala inflyttning är mycket begränsat. 25
Stan lockar Fakta och attityder för hushåll som flyttat till Malmö 2001 Tabellbilaga Fråga 1. I bostaden bor Antal Procent en person 628 32,1 två vuxna 831 42,5 fler än två vuxna 111 5,7 barnfamilj 361 18,5 ej svar 24 1,2 Totalt 1955 100,0 Fråga 2. Varifrån flyttade Du? Antal Procent Från kommun i sydvästra Skåne 517 26,4 Från kommun i övriga Skåne 265 13,6 Från Stockholm eller Göteborg 205 10,5 Från övriga Sverige 418 21,4 Från Danmark 309 15,8 Från övriga utlandet 203 10,4 ej svar 38 1,9 Totalt 1955 100,0 Fråga 3. Vilken utbildningsnivå har Du? Antal Procent förgymnasial 258 13,2 gymnasial 598 30,6 eftergymnasial 1042 53,3 ej svar 57 2,9 Totalt 1955 100,0 Fråga 4 och 9. Hur bor Du? Antal Procent Nu Tidigare Nu Tidigare i småhus 235 666 12,0 34,1 i flerfamiljshus 1071 665 54,8 34,0 i äldreboende 7 0,4 i studentboende 55 163 2,8 8,3 annat 552 421 28,2 21,5 ej svar 34 40 1,7 2,0 Totalt 1954 1955 100,0 100,0 Sida 1
Stan lockar Fakta och attityder för hushåll som flyttat till Malmö 2001 Tabellbilaga Fråga 5. Hur var bostaden Du flyttade till? Antal Procent nybyggd 92 4,7 äldre nyrenoverad 769 39,3 äldre ej renoverad 776 39,7 annan 280 14,3 ej svar 38 1,9 Totalt 1955 100,0 Fråga 6. Hur kom Du över Din nya bostad? Antal Procent annons 334 17,1 kontakt med värden 471 24,1 mäklare 324 16,6 enskilda kontakter 343 17,5 sammanflyttning 171 8,7 kommunens förmedlings 24 1,2 annat 256 13,1 ej svar 32 1,6 Totalt 1955 100,0 Fråga 7 och 10. Hur är bostaden upplåten? Antal Procent Nu Tidigare Nu Tidigare äganderätt 128 496 6,5 25,4 bostadsrätt 505 206 25,8 10,5 hyresrätt förstahandskontrakt 1068 835 54,6 42,7 hyresrätt andrahandskontrakt 94 108 4,8 5,5 inneboende eller delar lägenhet 72 146 3,7 7,5 annat 46 121 2,4 6,2 ej svar 42 43 2,1 2,2 Totalt 1955 1955 100,0 100,0 Fråga 8 och 11. Hur stor är bostaden? Antal Procent Nu Tidigare Nu Tidigare - 1 rum och kök 293 348 15,0 17,8-2 rum och kök 650 461 33,3 23,6-3 rum och kök 542 367 27,7 18,8-4 rum och kök 279 272 14,3 13,9 5+ rum och kök 161 458 8,2 23,4 ej svar 29 49 1,5 2,5 Totalt 1954 1955 100,0 100,0 Sida 2