Anslag till forskning inom hjärta, kärl och lungor Hjärt-Lungfondens bidrag till svensk forskning 2012 Hjärt-Lungfonden December 2012
Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra både hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt- och lungsjukdom. Fonden har inga statliga bidrag och verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Hjärt-Lungfondens rapport om anslag till forskning på hjärta, kärl och lungor bygger främst på Hjärt-Lungfondens statistik. Rapporten har sammanställts av pr-byrån Westander i december 2012 på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. Box 5413, 114 84 Stockholm Besöksadress: Biblioteksgatan 29 Tel 08-566 24 200, Fax 08-566 24 229 Insamlingskonto pg 90 91 92-7 och bg 909-1927 Organisationsnummer 802006-0763 www.hjart-lungfonden.se 2
Innehåll Förord... 4 Forskning räddar liv och ger fler friska år... 4 150 000 räddade liv på 30 år... 5 Framsteg inom hjärt- kärlforskningen... 6 Utmaningar för hjärt- och lungforskningen... 7 Fetma och diabetes... 7 Fler äldre drabbas... 8 KOL... 8 Tuberkulos... 8 Många utmaningar för hjärtat... 9 Hjärt-Lungfondens mål...10 Utdelning av forskningsmedel 2012...12 Stora forskningsanslaget... 12 Utdelning av medel 2008-2012... 14 Forskare som får projektbidrag 2012...16 Beslutsprocess - Hjärt-Lungfondens forskningsmedel...21 Hjärt-Lungfondens Forskningsråd 2012...22 Mer information...26 3
Förord Hjärt-kärlsjukdomar skördar i dag flest liv av alla sjukdomar i Sverige. Hela 1,4 miljoner svenskar är drabbade av sjukdomar i hjärta och kärl. Ytterligare 1 miljon människor är sjuka i luftvägar och lungor. Det innebär att de allra flesta av oss känner någon som har insjuknat i till exempel hjärtinfarkt, stroke eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). På Hjärt-Lungfonden arbetar vi dagligen med de största folksjukdomarna i Sverige. Vi är den enskilt största finansiären av oberoende hjärt-lungforskning i Sverige. Förra året delade vi ut 167 miljoner till forskningen och under 2012 delar vi ut hela 180 miljoner kronor. Trots det räcker pengarna bara till att stödja 14 procent av det forskarna verkligen behöver. Forskningen förbättrar ständigt möjligheterna att rädda och förlänga liv. Med forskningens hjälp lär vi oss allt mer om riskfaktorer, hur vi bättre ska diagnosticera och behandla hjärt-, kärl- och lungsjukdomarna. Men vi nöjer oss inte med detta. Hjärt-Lungfonden har uppsatta medicinska forskningsmål som handlar om att ytterligare minska insjuknande och dödlighet. Ett av våra högprioriterade områden är akut hjärtinfarkt, där målet är att halvera antalet akuta hjärtinfarkter på tio år. Tack vare alla gåvor från svenska folket kan Hjärt-Lungfonden löpande ge stöd till mer än 200 forskningsprojekt vid sjukhus och universitet runt om i landet. Vi samlar in och ger forskningspengar till framstående forskare som vill lösa gåtorna bakom sjukdomarnas uppkomst. Tillsammans räddar vi liv. Stockholm den 17 december 2012 Staffan Josephson, Generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden 4
Forskning räddar liv och ger fler friska år Tack vare forskningen lär vi oss mer om riskfaktorer samt hur vi bättre ska diagnostisera och behandla sjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Svenska forskare samarbetar allt mer över specialist- och landgränser. På så sätt får man en klarare bild över mekanismer som samverkar och vilka insatser som krävs för att en sjuk människa ska må bättre. I dag finns bevis för att flera till synes skilda sjukdomstillstånd har klara samband, som exempel kan nämnas att diabetes är en riskfaktor för sjukdomar i hjärta och kärl, hjärtrytmrubbningar som förmaksflimmer kan orsaka stroke. Dessutom har en ny upptäckt visat att personer med glutenintolerans, celiaki, tycks vara mer benägna att drabbas av kroniskt obstruktiv lungsjukdom(kol). Upptäckter som dessa gör att det som tidigare var forskningsresultat kan omvandlas till förebyggande arbete i mötet mellan patient och läkare. Forskningen fokuserar också på studier av människans allra minsta beståndsdelar, det vill säga våra gener, celler, proteiner och molekyler. Med förfinade metoder försöker forskarna påverka och hämma de ämnen som är skadliga, utveckla tester som avslöjar sjukdom och därtill stärka det som håller oss friska vårt eget immunförsvar. 150 000 räddade liv på 30 år Enbart inom hjärtområdet har medicinsk forskning och utveckling räddat 154 000 liv under de senaste 30 åren. Det visar en studie som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, IHE, tagit fram på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. IHE-studien visar att över 400 000 dödsfall i hjärtinfarkt och annan ischemisk hjärtsjukdom har förhindrats eller skjutits upp sedan 1980 tack vare ny medicinsk teknologi och livsstilsförändringar. Alla hälsovinster kan inte direkt kopplas till medicinsk forskning och implementering av ny teknologi. Men forskningen leder också till ökad kunskap hos allmänheten om riskfaktorer som kan påverka individernas beteenden och minska riskerna för hjärtkärlsjukdom. Forskning ligger också bakom mediciner mot exempelvis högt blodtryck och blodfettsrubbningar. Forskarna uppskattar att fler än 150 000 liv har räddats som en direkt följd av forskningen om hjärt- och kärlsjukdomar. Många män i 65-årsåldern som 1980 skulle ha avlidit i hjärtinfarkt överlever i dag och får cirka tolv extra levnadsår. I studien har forskarna också beräknat värdet av dessa sparade liv under perioden till 811 miljarder kronor. 5
Framsteg inom hjärt-kärlforskningen Under hela 1900-talet gjordes många genombrott i hjärtforskningen i Sverige. Tack vare dessa framsteg har också vårdens metoder utvecklats. 1903 EKG-apparaten, som mäter hjärtfrekvensen, uppfinns. 1947 Hjärtkateterisering, att i undersökningssyfte föra in ett rör eller en slang i hjärtat, införs i Sverige. 1953 Svenska forskare utför världens första ultraljudsundersökning av hjärtat. 1954 Hjärt-lungmaskinen tas i bruk för första gången. 1958 Världens första pacemaker, en svensk uppfinning av Rune Elmqvist, opereras in i en patient i Sverige. 1962 Den första betablockeraren för blodtryckssänkning utvecklas. 1970 Den första by-passoperationen i Sverige genomförs. 1977 Sveriges första ballongvidgning av förträngda kranskärl genomförs. 1984 Den första svenska hjärttransplantationen genomförs. 1994 Svenska forskare presenterar tillsammans med skandinaviska kollegor den viktiga 4S-studien, den första som visar att blodfettsänkande statiner minskar risken för hjärtinfarkt. 1999 En ny studie, FRISC-2, förändrar i ett slag vården för akut kranskärlssjukdom, och fler kan räddas med ny kateterteknik. 2008 Det första klaffbytet via ljumsken eller halsen och utan att öppna upp bröstkorgen, genomförs i Sverige. Läs mer: Hjärtrapporten 2012 IHE-rapporten Värdet av forskning för hjärt-kärlsjukdom 6
Utmaningar för hjärt- och lungforskningen Under de senaste åren har den medicinska forskningen gjort många framsteg som har stor betydelse för vården av patienter med sjukdomar i hjärta, kärl och lungor. De goda kunskaper vi har idag om riskfaktorer, vård och behandling kommer till stor del från tidigare forskning och det finns mycket mer att lära. Fetma och diabetes Nya läkemedel har utvecklats som hjälper till att kontrollera riskfaktorer som högt blodtryck och blodfettsrubbningar. Den allmänna kännedomen om faran med att röka och att vara fysisk inaktiv har samtidigt ökat. Sammantaget har detta lett till att nästan alla riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom har minskat. Undantagen är typ 2-diabetes och fetma. Inom sjukvården och forskningen är man överens om att vi står inför en diabetesepidemi och att forskningsutmaningen är enorm. Detta i synnerhet som diabetes är en allvarlig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Diabetiker löper två till tre gånger högre risk att insjukna och avlida i hjärtkärlsjukdom än befolkningen i övrigt. Två av tre personer som drabbas av hjärtinfarkt har diabetes eller förstadier till diabetes. Infarkten blir oftast allvarligare för diabetiker och skadan på hjärtat värre, vilket ökar risken för följdsjukdomar som hjärtsvikt. Men sambandet mellan typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom är inte klarlagt. Tidigare trodde man att en optimal blodsockerkontroll hos den diabetessjuke skulle lösa problemet, men så är inte fallet. Även om blodsockret hålls på en perfekt nivå minskar inte den ökade risken för hjärt-kärlsjukdom. Fetma är en stor riskfaktor bakom utvecklandet av typ 2-diabetes. Den svenska SOSstudien, som är en av världens största studier om fetma och dess hälsoeffekter har visat att patienter som genomgår fetmakirurgi, så kallad gastric bypass, både blir av med sin diabetes och kraftigt minskar risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Forskarna vet inte varför det är så, men anser att om man kan hitta de mekanismer som ligger bakom tillfrisknandet från diabetes skulle det kunna bli ett viktigt steg i kampen mot sjukdomen. Lyckas inte forskningen hitta sambandet mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdom och medel att påverka mekanismerna kommer antalet drabbade och avlidna i hjärtkärlsjukdom troligtvis att öka igen. 7
Fler äldre drabbas Den andra stora forskningsutmaningen handlar om det faktum att vi blir allt äldre och att närmare hälften av dem som drabbas av hjärtinfarkt är 80 år eller äldre. Forskarna tror att hjärt-kärlsjukdom hos äldre skiljer sig från den hos yngre, men vet inte säkert eftersom den forskning som finns gjorts på yngre personer. Det finns inte heller några behandlingsstudier med fokus på personer över 80 år, vilket gör att läkarna inte riktigt vet hur de ska behandla den här gruppen hjärt-kärlsjuka. Det faktum att äldre personer ofta lider av flera sjukdomar samtidigt gör att läkarna ofta av rädsla för biverkningar väljer att underbehandla dessa patienter. Konsekvensen av de stora kunskapsluckor som råder inom detta område blir att äldre riskerar att inte få den vård som är bäst lämpad för dem och att de dessutom förmodligen får mindre vård, något som påverkar deras livskvalitet på ett negativt sätt. KOL KOL är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och den enda av de stora folksjukdomarna i vilken dödligheten ökar. I dag kan vi bara lindra symptomen om sjukdomen upptäcks i tid. Vi vet ännu inte hur KOL kan botas. För att förhindra att fler drabbas av KOL inriktas en stor del av forskningen på att identifiera vad som utvecklar respektive skyddar mot sjukdomen. Vilka är faktorerna och varför reagerar kroppen som den gör? Kunskapen ger ökade möjligheter att påverka hur sjukdomen utvecklas. För närvarande pågår intensiv forskning kring den inflammatoriska processen vid KOL. I dag vet man att vissa ämnen i kroppen aktiverar inflammatoriska celler som kan skada luftvägarnas struktur. Just nu prövas läkemedel som är framtagna för att oskadliggöra dessa ämnen. Inom samtliga studier försöker forskarna finna behandlingsmetoder som stärker immunförsvaret. Tuberkulos Under 2011 rapporterades nästan 600 fall av tuberkulos, tbc, i Sverige en minskning med 13 procent jämfört med 2010. De senaste åren har antalet fall minskat även globalt, däremot ökar fallen av multiresistent tbc något. Forskare arbetar intensivt med att finna nya tillförlitliga vaccin som stimulerar kroppens eget immunförsvar mot tbc. Tre typer av antigener studeras, varav en stärker försvaret särskilt effektivt. 8
Många utmaningar för hjärtat Andra utmaningar för forskningen är exempelvis utvecklandet av nya läkemedel, framför allt sådana som direkt påverkar åderförfettningsprocessen. Med optimal riskfaktorbehandling kan läkarna i dag förhindra fyra av tio hjärthändelser. Det betyder att sex av tio drabbas, trots att man minimerat alla kända riskfaktorer. Här kan läkemedel som hämmar sjukdomsprocessen i kärlväggen utgöra en del av lösningen. Den genetiska forskningen är också av stor betydelse när det gäller att hitta individualiserade metoder för diagnostik och behandling. I dagsläget behandlas alla patienter ganska lika utifrån de riktlinjer som finns, men patienterna reagerar på behandlingen på olika sätt. En del svarar på behandlingen, andra gör det inte och en del får enbart biverkningar. Inte minst inom ramen för sekundärprevention efter hjärtinfarkt och stroke finns det stora skillnader i hur patienterna svarar på behandlingarna. Att sätta in behandlingar som inte ger effekt är ett samhällsekonomiskt slöseri samtidigt som patienternas risk för ännu en infarkt inte minskar. En konsekvens av den allt högre medellivslängden är att många lever med en kronisk hjärtsjukdom, bland annat hjärtsvikt, som påverkar livskvaliteten på ett negativt sätt. Det har skett vissa framsteg när det gäller exempelvis behandling med sviktpacemaker, men forskarnas mål är att kunna reparera den skada i hjärtmuskeln som orsakat svikten och därför är stamcellsforskningen mycket viktig. Ett genombrott där skulle ge flera hundra tusen människor i Sverige ett bättre liv. Inom strokesjukvården jagar man minuter för att förkorta tiden till propplösande behandling, trombolys. Stroke kan bero på antingen propp eller blödning. Därför kan man inte rutinmässigt och omedelbart sätta in trombolys exempelvis i ambulansen, eftersom det först krävs en datortomografiundersökning som kan utesluta blödning. Den stora forskningsutmaningen är att hitta ett alternativt sätt att utesluta blödning, exempelvis genom ett blodprov. Läs mer: Hjärtrapporten 2012 Forskningsrapporten 2012 KOL-rapport 2012 9
Hjärt-Lungfondens mål Hjärt-Lungfonden bekämpar vår tids stora folksjukdomar, hjärt- och lungsjukdomar. År 2007 satte vi upp tolv mål för hjärt- och lungforskningen i Sverige. Med forskningens hjälp vill vi rädda liv och ge människor fler friska år. Hjärtinfarkt År 2007 dog cirka 11 000 svenskar i akut hjärtinfarkt. Vårt mål är att halvera dödstalen på tio år. I dag dör cirka 9 000 svenskar i akut hjärtinfarkt varje år och vi räddar 2 000 fler liv om året jämfört med år 2007. Stroke Ungefär 30 000 svenskar drabbas varje år av stroke och hälften avlider eller blir svårt handikappade. Vårt mål är att halvera dessa siffror. Kvinnors hjärtsjukdom År 2007 dog cirka 5 200 kvinnor i akut hjärtinfarkt. Vårt mål är att halvera dödstalen på tio år och därmed rädda drygt 2 000 kvinnors liv per år. I dag dör cirka 3 900 kvinnor i akut hjärtinfarkt varje år och vi räddar 1 300 fler kvinnor till livet jämfört med år 2007. KOL 1 av 12 vuxna svenskar har KOL. År 2007 dog cirka 3 000 svenskar i KOL. Vårt mål är att halvera dödstalen på tio år. I dag dör cirka 2 500 i KOL varje år och vi räddar 500 fler liv om året jämfört med år 2007. Barns hjärtsjukdom Varje månad skrivs 2 till 3 barn hem från BB med ett allvarligt hjärtfel som inte har uppdagats. Inget barn ska behöva leva med ett oupptäckt hjärtfel. Kärlkramp Mer än 200 000 svenskar lider av kärlkramp. Vårt mål är att ingen ska behöva lida av detta. Hjärtsvikt Cirka 250 000 människor lider av hjärtsvikt. Varje år insjuknar 30 000. Prognosen för hjärtsvikt är dålig och endast hälften av patienterna lever sex år 10
efter diagnos. Vårt mål är att fördubbla dessa överlevnadsår med fullgod livskvalitet. Astma 1 av 10 svenskar har astma. Vårt mål är att kartlägga sjukdomsorsaken samt hitta ett botemedel. Hjärtrytmrubbningar Många människor lider av olika typer av hjärtrytmrubbningar. Enbart förmaksflimmer svarar för omkring 100 000 drabbade i Sverige. Vårt mål är att halvera sjukligheten i dessa sjukdomar. Plötsligt hjärtstopp Endast 500 av de 10 000 människor som varje år drabbas av plötsligt hjärtstopp överlever. Vårt mål är att öka antalet överlevande till minst 1 200 människor. Sömnapné 1 av 30 svenskar lider av andningsuppehåll under sömn. Sömnapné är en betydande riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Vårt mål är att hitta behandlingsmetoder som minskar symptom och förhindrar sjukdom i hjärta och kärl. Tbc Varje år upptäcks cirka 600 nya fall av tuberkulos i Sverige. Vårt mål är att ta fram metoder för bättre diagnostik och behandling samt att utveckla ett nytt vaccin. 11
Utdelning av forskningsmedel 2012 Hjärt-Lungfonden finansierar forskning i många olika former. Projektbidrag ges till enskilda forskningsprojekt om upp till tre år. Hjärt-Lungfonden ger också bidrag till fleråriga forskartjänster, för forskare med docentkompetens vid universitet, högskolor och sjukhus. Genom så kallade forskarmånader ges fler forskare möjlighet till forskningstid. Anslaget kan användas av anställda inom sjukvård och universitet, till att finansiera doktorander som arbetar i Sverige samt forskningstid för utländsk post doc. Hjärt-Lungfonden delar också ut stipendier för forskning utomlands, resebidrag för att åka på studiebesök och kongresser, stöd till utbildnings- och informationsaktiveter inom hjärt-, kärl- och lungområdet samt vetenskapliga möten. Nedan beskrivs Stora forskningsanslaget och 2012 års anslagsomgång. Stora forskningsanslaget Varje år delar Hjärt-Lungfonden ut ett extra stort forskningsanslag på 15 miljoner kronor som fördelas över tre år. Anslaget ges till banbrytande svensk hjärtlungforskning som bedöms få stor betydelse för patienter. Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag är det största anslaget i Sverige inom forskningsområdet hjärtkärlsjukdomar. Målsättningen är att skapa förutsättningar för ett avgörande genombrott inom ett viktigt forskningsområde. Professor Ulf Eriksson Foto: Hjärt-Lungfonden Professor Ulf Eriksson Foto: Hjärt-Lungfonden 2012 delades Stora forskningsanslaget ut till Ulf Eriksson vid Karolinska Institutet i Stockholm. Han forskar om nya mekanismer för uppkomsten av insulinresistens och typ 2 -diabetes och dess koppling till hjärt-kärlsjukdom. Metoden går ut på att blockera signaleringen av proteinet VEGF-B, vilket förhindrar att fett lagras på fel platser i kroppen så som muskler och hjärta. I stället transporteras fettet till mindre skadliga platser och som en följd klarar cellerna åter av att reagera på insulin. I försök på möss och råttor har forskarna nu lyckats bota eller förhindra uppkomst av typ 2-diabetes. Förhoppningen är att hitta nya strategier för att förebygga och behandla diabetes typ 2 och på så sätt minska risken för hjärt-kärlsjukdom 12
Utdelning av medel 2008 2012 - Hjärt-Lungfonden är den enskilt största finansiären av oberoende hjärt-lungforskning i Sverige. - Varje år finansierar Hjärt-Lungfonden cirka 200 löpande forskningsprojekt vid sjukhus och universitet runt om i landet. - I år delar Hjärt-Lungfonden totalt ut 180 miljoner kronor till forskningen i Sverige. Sedan 2008 har den årliga utdelningen ökat med 40 miljoner. Trots det räcker pengarna bara till att stödja cirka 14 procent av det forskarna verkligen behöver. 13
Miljoner kronor År 2012 har Hjärt-Lungfonden fått in fler än 700 ansökningar om totalt nästan 1 340 miljoner kronor. Av dessa ansökningar har Hjärt-Lungfonden kunnat bevilja motsvarande 180 miljoner kronor. 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Ansökningar och utdelning 2012 Ansökta medel Beviljade medel Nästan tre fjärdedelar, 215 stycken, av projektansökningarna under 2012 gäller hjärtforskning. En dryg fjärdedel, 75 ansökningar, är inriktade på lungforskning. Projektansökningar 2012 Lunga 26% Hjärta 74% 14
Den största andelen av ansökningarna under 2012, 290 stycken, består av projektbidrag. 113 ansökningar rör forskarmånader och ett tiotal ansökningar gäller utlandsstipendier. 500 Antal ansökningar i stora anslagsomgången 2009 2012 400 300 200 100 0 2009 2010 2011 2012 Forskarmånader* Utlandsstipendier Projektbidrag *År 2009-2010 fanns inte anslagsformen forskarmånader. Anslagsformerna 2-årig post doc-tjänst, doktorandtjänst, kliniska forskarmånader, stipendium till utländsk post doc har från år 2011 slagits ihop till anslagsformen forskarmånader. 15
Forskare som får projektbidrag 2012 Förutom forskarna som är listade nedan tillkommer forskare som fått Stora forskningsanslaget(sidan 12), forskarmånader, forskartjänster och stipendier. Göteborg Jan Borén, professor, Sahlgrenska universitetssjukhuset (ateroskleros) Fredrik Bäckhed, docent, Sahlgrenska universitetssjukhuset (ateroskleros) Gregor Guron, överläkare och docent, Sahlgrenska universitetssjukhuset (hjärta) Johan Herlitz, professor, Sahlgrenska universitetssjukhuset (hjärtstopp) Anders Jeppsson, professor, Sahlgrenska universitetssjukhuset (hjärta) Maria Johansson, medicine doktor, Göteborgs universitet (ateroskleros) Malin Levin, assistant professor, Sahlgrenska universitetssjukhuset (hjärtinfarkt) Per Lindahl, doktor, Sahlgrenska universitetssjukhuset (ateroskleros) Elmir Omerovic, medicine doktor och legitimerad läkare, Sahlgrenska universitetssjukhuset (kvinnohjärtan) Stefano Romero, doktor, Sahlgrenska universitetssjukhuset (ateroskleros) Annika Rosengren, professor, Östra sjukhuset (hjärta) Åsa Tivesten, docent, Sahlgrenska universitetssjukhuset (hjärta) Apostolos Bossios, docent, Sahlgrenska universitetssjukhuset (lunga) Jan Hedner, professor, Göteborgs universitet (lunga) Stefan Lundin, docent, Sahlgrenska universitetssjukhuset (lunga) Jan Lötvall, professor, Sahlgrenska universitetssjukhuset (lunga) Michael Olausson, professor, Sahlgrenska universitetssjukhuset (lunga) Madeleine Rådinger, PhD, biträdande forskare, Sahlgrenska universitetssjukhuset (lunga) Kjell Torén, professor, Sahlgrenska universitetssjukhuset (lunga) 16
Linköping Carl-Johan Carlhäll, docent och specialistläkare, Linköpings universitetssjukhus (hjärta) Fredrik Elinder, professor, Linköpings universitet (hjärta) Jan Engvall, docent, Linköpings universitetssjukhus (hjärta) Lena Jonasson, professor och överläkare, Linköpings universitetssjukhus (hjärtinfarkt) Tomas L Lindahl, överläkare, Linköpings universitetssjukhus (hjärtinfarkt) Eva Nylander, professor och överläkare, Linköpings universitetssjukhus (hjärta) Karel Duchén, universitetsöverläkare, Linköpings universitetssjukhus (lunga) Olle Stendahl, professor, Linköpings universitet (lunga) Eva Svanborg, professor, Linköpings universitetssjukhus (lunga) Luleå Eva Rönmark, professor (astma) Lund Sebastian Albinsson, doktor, Skånes universitetssjukhus, Lund (hjärta) Harry Björkbacka, docent, Lunds universitet (ateroskleros) Marcus Carlsson, överläkare, Skånes universitetssjukhus, Lund (barnkardiologi) Anna Hultgårdh-Nilsson, professor, Lunds universitet (ateroskleros) Niklas Nielsen, överläkare, Lund (hjärtstopp) Johan Nilsson, biträdande överläkare, Skånes universitetssjukhus, Lund (hjärta) Gunilla Nordin Fredrikson, docent, Lunds universitet (ateroskleros) Leif Bjermer, professor, Skånes universitetssjukhus, Lund (lunga) Lena Uller, docent, Skånes universitetssjukhus, Lund (lunga) Dirk Marcus Wuttge, doktor, Skånes universitetssjukhus, Lund (lunga) 17
Malmö Bo Hedblad, professor, Skånes universitetssjukhus, Malmö (hjärtinfarkt) Olle Melander, professor, Skånes universitetssjukhus, Malmö (hjärta) Bengt Zöller, docent, Malmö (hjärta) Eeva Piitulainen, docent och överläkare, Skånes universitetssjukhus, Malmö (KOL) Kristian Riesbeck, professor och överläkare, Skånes universitetssjukhus, Malmö (lunga) Per Wollmer, professor, Skånes universitetssjukhus, Malmö (KOL) Stockholm John Andersson, PhD, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (ateroskleros) Daniel Andersson, läkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (hjärta) Bo Angelin, professor, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (ateroskleros) Alejandro Bertorello, Med. Dr., PhD, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (hjärta) Johan Björkegren, Med. Dr, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (hjärtinfarkt) Frieder Braunschweig, överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (hjärta) Magnus Bäck, Med. Dr., leg. läkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (ateroskleros) Kenneth Caidahl, professor, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (ateroskleros) Ewa Ehrenborg, professor, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (hjärtinfarkt) Per Eriksson, professor, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (hjärtinfarkt) Johan Frostegård, professor och överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge (ateroskleros) Thomas Gustafsson, MD, PhD, Assoc. Professor, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (hjärta) Paul Hjemdahl, professor, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (diabetes) Rebecka Hultgren, överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (kvinnohjärtan) Erik Ingelsson, Med. Dr, Karolinska Institutet (hjärta) Lars H Lund, Dr, Karolinska Institutet (hjärta) 18
Lars Maegdefessel, Senior Researcher, MD, PhD, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (hjärta) Marcus Claude, professor och barnläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge (barnkardiologi) Linda Mellbin, leg. läkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (diabetes) Anna Norhammar, specialistläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (hjärtinfarkt) Göran Pershagen, professor, Karolinska Institutet (ateroskleros) Marie Wahren-Herlenius, professor, leg. läkare, Karolinska Institutet (barnkardiologi) Craig Wheelock, docent, Karolinska Institutet (hjärta) Jan Östergren, docent, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (hjärta) Mikael Adner, docent, karolinska Institutet (lunga) Catarina Almqvist Malmros, docent, barnläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (lunga) Hans Gaines, laborator, Karolinska Institutet (lunga) Eric Herlenius, barnläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (lunga) Gunilla Källenius, professor, Karolinska Institutet (lunga) Markus Maeurer, professor, Stockholm (lunga) Erik Melén, ST-läkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (lunga) Gunnar Nilsson, professor, Karolinska Institutet (lunga) Gunnar Norstedt, professor, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (lunga) Caroline Olgart Höglund, docent, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (lunga) Lena Palmberg, docent, läkare, Karolinska Institutet (KOL) Martin Rottenberg, PhD, Karolinska Institutet (lunga) Markus Sköld, senior forskare, Karolinska Institutet (lunga) Karin Tran-Lundmark, Dr., Karolinska Institutet (barnkardiologi) Jan Wahlström, Med. Dr., Karolinska Institutet (lunga) Marianne van Hage, professor, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (lunga) 19
Umeå Paul Franks (hjärtstopp) Michael Haney, universitetslektor, Universitetssjukhuset (hjärtinfarkt) Michael Henein, professor och överläkare, Universitetssjukhuset (ateroskleros) Per Lindqvist, docent, Universitetssjukhuset (hjärta) Stellan Mörner, legitimerad läkare och universitetslektor, Universitetssjukhuset (hjärta) Tommy Olsson, professor, Universitetssjukhuset (kvinnohjärtan) Annika Rydberg, docent och överläkare, Universitetssjukhuset (barnkardiologi) Stefan Söderberg, docent och överläkare, Universitetssjukhuset (hjärta) Thomas Sandström, professor, Universitetssjukhuset (lunga) Uppsala Carina Blomström Lundqvist, professor, Uppsala Akademiska sjukhus (hjärta) Lena Claesson-Welsh, professor, Uppsala universitet (hjärtinfarkt) Lars Lind, professor, Uppsala Akademiska sjukhus (ateroskleros) Agneta Siegbahn, professor, Uppsala Akademiska sjukhus (hjärtinfarkt) Mia Wadelius, doktor, Uppsala Akademiska sjukhus (hjärta) Anders Wanhainen, doktor, Uppsala Akademiska sjukhus (ateroskleros) Johan Ärnlöv, läkare och medicine doktor, Uppsala Akademiska sjukhus (hjärta) Andrei Malinovschi, medicine doktor, Uppsala Akademiska sjukhus (lunga) Gunnar Pejler, professor, Uppsala universitet (lunga) Anders Larsson, professor (lunga) 20
Beslutsprocess - Hjärt-Lungfondens forskningsmedel Innan Hjärt-Lungfonden delar ut medel till forskningsprojekt bedöms ansökningarna av fondens Forskningsråd. Personerna är först nominerade av landets medicinska fakulteter samt Svenska Läkaresällskapet, därefter utser Hjärt-Lungfondens styrelse ledamöterna. Forskningsrådet består av tjugo välmeriterade forskare inom hjärt-, kärl-, och lungområdet, och de är verksamma över hela Sverige. Ordförande under den aktuella mandatperioden är professor Jan Nilsson. Professor Kjell Larsson är vice ordförande. För att bedömningen ska göras korrekt använder ledamöterna i Forskningsrådet ett speciellt poängsystem och man tillämpar även ett strikt regelverk som är till för att undvika jäv, det vill säga partiskhet. Hög vetenskaplig kvalitet, trovärdighet och seriositet är de ledord Hjärt-Lungfondens Forskningsråd arbetar efter när de bedömer de ansökningar som kommer in från forskare runt om i landet. Forskningsrådets rekommendationer ligger sedan till grund för Hjärt-Lungfondens styrelse, som fattar de slutgiltiga besluten om forskningsstöd. Det är viktigt att hitta en bra balans mellan att stödja väletablerade forskare med möjligheter till snara forskningsgenombrott, och yngre forskare som behöver stöd att komma igång med sin forskning. Viktiga kriterier i urvalsprocessen är dessutom att forskningen har klinisk relevans så att forskningen kan omsättas i praktisk vård så snart som möjligt. Hjärt-Lungfondens Forskningsråd har delegationsrätt till att ta beslut om följande ansökningar: resebidrag, stöd till utbildnings- och informationsaktiviteter för vårdpersonal, vetenskapliga möten och utlandsstipendier. Övriga anslag beslutas av styrelsen. 21
Hjärt-Lungfondens Forskningsråd 2012 Hjärt-Lungfondens Forskningsråd består av 20 experter från hela landet som utses på förslag från landets olika medicinska fakulteter och Svenska Läkaresällskapet. Ordförande, ledamot Professor Jan Nilsson Institutionen för Kliniska Vetenskaper, Skånes universitetssjukhus, Malmö. Huvudsaklig specialistkompetens: experimentell ateroskleros Vice ordförande, ledamot Kjell Larsson Prioriteringsgrupp: Lunga Lung- och allergiforskning, Institutionen för medicin, Karolinska Institutet, Stockholm. Huvudsaklig specialistkompetens: laboratoriemedicin/klinisk kemi Ledamöter Professor Jan Borén Wallenberglaboratoriet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Huvudsaklig specialistkompetens: Experimentell ateroskleros Professor Eva Rönmark Prioriteringsgrupp: Lunga Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet. Huvudsaklig specialistkompetens: Epidemiologi om astma, allergi och KOL. Professor David Erlinge Avdelningen för Kardiologi, Skånes universitetssjukhus, Lund. Huvudsaklig specialistkompetens: kardiologi 22
Professor Ulf de Faire Institutet för miljömedicin, Enheten för kardiovaskulär epidemiologi, Karolinska Institutet, Stockholm. Huvudsaklig specialistkompetens: invärtesmedicin och kardiologi Professor Johan Grunewald Prioriteringsgrupp: Lunga Enheten för Lungmedicin, Institutionen för Medicin, Karolinska Institutet, Stockholm. Huvudsaklig specialistkompetens: immunologi, lungmedicin Professor Anders Hamsten* Enheten för aterosklerosforskning, Centrum för Molekylär Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Huvudsaklig specialistkompetens: hjärtsjukdomar och internmedicin Professor Ulf Hedin Kärlkirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Huvudsaklig specialistkompetens: kärlkirurgi Professor Christer Janson Prioriteringsgrupp: Lunga Lung- och allergikliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Huvudsaklig specialkompetens: astma, allergi, KOL, sömnapné Professor Anders Jeppsson Verksamhetsområde Kärl-Thorax, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Huvudsaklig specialistkompetens: thoraxkirurgi Professor Christina Jern Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet. Huvudsaklig specialistkompetens: neurologi, klinisk genetik Professor Lena Jonasson Kardiologi/Internmedicin, Institutionen för Medicin och Vård, Hälsouniversitetet, Linköpings Universitet. Huvudsaklig specialistkompetens: kardiologi och invärtesmedicin 23
Professor Olle Melander Clinical Research Center Skånes universitetssjukhus, Malmö Huvudsaklig specialistkompetens: Internmedicin, hypertoni och hjärt- kärlsjukdom. Professor Bertil Lindahl Chef för Uppsala Clinical Research Center, Akademiska sjukhuset Uppsala. Huvudsaklig specialistkompetens: kardiologi och internmedicin Professor Anders Lindén Prioriteringsgrupp: Lunga Avdelningen för Invärtesmedicin/Lungmedicin & Allergologi, Institutionen för Medicin, Sahlgrenska Akademin. Huvudsaklig specialistkompetens: lung- och allergisjukdomar Professor Annika Rosengren Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin, Institutionen för Medicin, Sahlgrenska Akademin. Huvudsaklig specialistkompetens: kardiologi, invärtesmedicin Docent Annika Rydberg Institutionen för Klinisk Vetenskap, Pediatrik, Umeå Universitet. Huvudsaklig specialistkompetens: barnkardiologi Professor Thomas Sandström Prioriteringsgrupp: Lunga Lung- och allergisektionen, MedicinCentrum, Norrlands Universitetssjukhus. Huvudsaklig specialistkompetens: lungmedicin Professor Gunilla Westergren-Thorsson Prioriteringsgrupp: Lunga Institutionen för Experimentell Medicinsk Vetenskap, Sektionen för Kärl- och Luftvägsforskning, Skånes universitetssjukhus, Lund. Huvudsaklig specialistkompetens: lungmedicin 24
Mer information För mer information om Hjärt-Lungfondens forskningsanslag eller för att komma i kontakt med forskare som har fått anslag eller någon av ledamöterna i forskningsrådet, kontakta gärna: Eva Holmestig, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon: 0708-544 242, eva.holmestig@hjart-lungfonden.se Så här bidrar du till forskningen Sätt in en gåva på Hjärt-Lungfondens pg 90 91 92-7 Skänk via hemsidan, www.hjart-lungfonden.se/gava Ring in din gåva på telefon 0200-89 19 00 Sms:a HJÄRTA till 72 901, så går 50 kronor till forskningen 25