Bioraff Botnia Lasse Jansson, Centria

Relevanta dokument
SEKAB CELLUAPP. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär

SEKAB celluapp. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Nätverksträff inom INNOVATION

Vad är ett bioraffinaderi? Clas Engström. Processum

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Skogliga(Bioraffinaderier( Skogen/(Nyckeln(3ll(e4(framgångsrikt( klimat(och(energiarbete(12(nov(piteå(( Magnus*Ma1sons*(((

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

Mikrobiell konvertering av lignocellulosa: Nuvarande användningsområden och framtida utmaningar

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg

Månadens molekyl är syre, O 2. Syre har valts till månadens molekyl därför att syre ingår i en mängd olika reaktioner där energi omsätts.

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

INFO från projektet 04

Kort om Botnia-Atlanticaprogrammet och vad som har hänt inom programmet fram till och med 2015

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

Flaggskepp Bioraffinaderi. Sören Back Informationschef

Erfarenheter från klusterutvecklingsarbete inom bioraffinaderiområdet i Sverige

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning

TRAFIKDAGE 2018, ÅLBORG ÅSE BYE, PROJEKTLEDARE BLUE MOVE

BioDrivmedelsvalet Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis

!!Kostnadsberäknad till 3,5 Miljarder kr!!thyssenkrupp Industrial Solutions totalentreprenör. !!1 600 delägare VärmlandsMetanol AB!

Vi växlar upp och växlar över!

Innovationsprojekt Omröstning kring Diskussionsunderlag

Bioekonomi Nationella processer och strategier inom området

RISE BEDRIVER FORSKNING OCH UTVECKLING I FRAMKANT

Sura sulfatjordar strategier och åtgärder för bättre vattenkvalitet i små kustmynnande vattendrag

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik.

INLEDNING. vid tillverkning av fordon. Andra exempel på möjliga tilllämpningar

Skogsindustriernas utmaningar

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Domsjö Fabriker Bioraffinaderiet Hållbar verksamhet. Riksdagen, 4 e Juni, 2015 Lars Winter, VD Domsjö Fabriker

@geing Online: Digitala tjänster för meningsfulla sociala aktiviteter bland Botniaregionens äldre. Ageing

Nya värdekedjor baserade på restströmmar från lantbruk, livsmedels- och skogsindustri samt nya bioråvaror

Strategiska innovationsprogrammet BioInnovation

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

Hur hållbara produkter från skogen ska kunna ersätta fossila alternativ?

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Neova/Vapo. Syntetdiesel Stefan Östlund Neova AB

Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Nätverksträff inom NÄRINGSLIV

Forskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Susanna Ehrs. 1 februari 2012

KLICKA HÄR FÖR ATT ÄNDRA FORMAT PÅ

Plastpåsar Myter och sanningar

Teknikutveckling framtida energi, bränsle & råvaruförsörjning

Produktutveckling nu och i framtiden. Sören Eriksson

Bioekonomi och innovation bidrar till att nå miljömålen

BENCH. - Beneficial Business Relations between. the Central Baltic region and China

Expert Team Chemicals & Energy Uppdatering och rapport från workshop 23 januari 2015

Österbottens handelskammare. Bransch- och statistiköversikt April 2015

Biodrivmedelsprogram - Biokemiska metoder

Forskningsrådet Formas. Formas. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Förnybara energikällor:

A8-0392/286. José Blanco López Främjande av användningen av energi från förnybara energikällor COM(2016)0767 C8-0500/ /0382(COD)

Bioslam till Biokol. Malin Fuglesang, Kajsa Fougner, ÅF Panndagarna, Västerås

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

ett nytt steg i energiforskningen

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Utdrag ur beviljad förstudieansökan: Gränslöst innovativt företagande på landsbygden

Energiförbrukning 2010

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram

1

APC Composite AB. NRA Workshop okt Tord Gustafsson FoU- ansvarig. APC Composite AB Luleå

BioDME Varför? Hur? När? Alternativa bränslen för tunga fordon Seminarium Visby, 5 juli 2011 Ingvar Landälv, CTO, Chemrec AB

Pelletsplattformen (2011)

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Kvarkenrådet - Utveckling i Kvarkenregionen

Struktur och klusterprofiler inom svensk kemiindustri - Hur möter vi en stundande strukturomvandling? Johanna Jönsson

Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen. Metsä Group

Vad händer i Gävleborg?

E12 Atlantica Transport. Datum Händelse Namn

Lignocity ett sätt för Kristinehamn att arbeta med innovation. Madelen Richardsson, Närsam Kristinehamn Per Tomani, Innventia

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Bioraffinaderiutveckling Spillvärme - en skogsindustriell restström

Smart Industri Nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Östersund 17 september 2013

Potential att vara med och lösa samhällsutmaningar!

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Regional vätgassamverkan öppnar för f r deltagande i FP7

YOUR PARTNER EVERY STEP OF THE PROCESS

Biogas nygammal teknik

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås

B1u1 kein. Hi. flaniis hiss hoppas på skosrå 4 ÖNESKOLA. Utländska lämnar Sve i. IlEjir blir du. rtrender å arbets arknaden.

UNIVERSITETSKONFERENS I KVARKEN

På gång: Utbildningar i kemiteknik vid Karlstads universitet. Christophe Barbier Karlstad University 11 juni 2013

Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål

Transkript:

Bioraff Botnia Bioraff Botnia 1.5.2015 30.4.2018 Lasse Jansson, Centria

Innehåll ❶ Bakgrund ❷ Målsättning ❸ Aktiviteter WP 0 Projekt- och processledning WP 1 Furaner WP 2 Produktion av L-arginin från lågvärdigt fiberslam WP 3 Ligninkonvertering till kemikalier WP 4 Skog till kemi-industri WP 5 Gränsöverskridande informationsutbyte och marknadsanalys ❹ Kostnadsförslag och finansiering ❺ Resultat

Bakgrund Tryckpappersandvändningen minskar Nya produkter behövs för avverkningsbar biomassa, s.k. Bioraffinaderier Tillvarata restströmmar och biprodukter som uppkommer i processen Bioraffinaderier kan på sikt ersätta delar av oljeraffinaderiers produkter Bioraffinaderier minskar beroendet av fossila (olja, gas, kol och torv) råvaror, vilket samtidigt minskar utsläppen av klimatpåverkande gaser

Projektets syfte Syftet är att på bästa sätt ta tillvara mer av trädet Man har valt ut de för industrin mest intressanta tillämpningsområdena Att på så kort tid som möjligt nå konkreta resultat i form av intjäningsförmåga och nya produkter

Aktiviteter ❸ Aktiviteter WP 0 Projekt- och processledning WP 1 Furaner WP 2 Produktion av L-arginin från lågvärdigt fiberslam WP 3 Ligninkonvertering till kemikalier WP 4 Skog till kemi-industri WP 5 Gränsöverskridande informationsutbyte och marknadsanalys

WP 0 Projekt- och processledning Leadpartner: SP Processum, Sverige Partners: Karleby universitetcenter Chydenius (Oulu, Jyväskylä, Vasa) Centria yrkeshögskola, Finland Fysiska möten 2-3/år + månatliga on-line möten Styrgruppsmöten 2 gånger per år

WP 0 Projekt- och processledning

WP 1 Furaner Lignocellulosa kan lätt omvandlas till furanbaserade primärprodukter sk plattformskemikalier Plattformskemikalier kan användas som utgångsmaterial för biobaserade produkter, så som färg, drivmedel, plaster, kompositer osv Olika förbehandlingsmetoder av biomassa undersöks för att frigöra cellulosa Det syrakatalyserade steget av celluslosa till furaner kommer att undersökas i både batch- och kontinuerliga processer

The Biofine Technology O

WP 2 Produktion av L-arginin från lågvärdigt fiberslam Fiberslam är en biprodukt från kemisk eller mekanisk massabruk som till största delen består av cellulosa Vanligvis bränns slammet i biobränslepanna eller används som täckningmaterial för deponier eller som jordförbättring L-arginin är en aminosyra som används bl.a. i djurfoder och gödsel Målet är att utveckla en process där fiberslam omvandlas till L-arginin via enzymatisk hydrolys

WP 3 Ligninkonvertering till kemikalier Lignin skiljs från pappermassa och cellulosa i massabruk och används idag som energikälla Lignin är en ämnesgrupp med stort innehåll av bl.a aromater, etrar och alkoholer i ett hårt sammanhållet nätverk Det krävs därför relativt hårda betingelser (300 C och 200 bar) för att sönderdela Depolymeriseringsprocessen och uppgraderingsprocessen skall undersökas Lämpliga slutprodukter skall identifieras, främst med inriktining mot förnyelsebara kemikalier

Equipment Analytical sample Collection

WP 4 Skog till kemiindustri Råvirke består till 5 % av sk extraktivämnen (terpentiner, hartser, fettsyreoljor) Idag används en stor andel av dessa inte utan förbränns Målet är att tillverka högvärdiga kemikalier såsom produkter för kosmetika och specialbränslen

WP 5 Gränsöverskridande informationutbyte och marknadsanalys Tänkbara värdekedjor för framtagna produkter kommer att bekrivas För att komma närmare kommersialisering kontaktas potentiella SMföretag och regionala företagsinkubatorer i ett tidigt skede Sammanställning av befintlig pilotutrustning kommer att göras Studieresor och seminarier kommer att ordnas för målgruppen

Budget och resurser Kostnader för 3 åriga projektet Bioraff Botnia presenteras i nedanstående tabell: År 2015 2016 2017 2018 Totalt ( ) Personal 258 839 362 548 362 548 105 335 1 089 270 Resor o. logi 12 000 19 375 18 750 6 500 59 625 Ex. tjänster 17 775 23 750 23 750 8 475 73 750 Utrustning 12 000 14 000 40 250 5 500 71 750 Schablonk. 38 776 54 382 54 382 15 850 163 390 Totalt 342 390 474 055 499 680 141 660 1 457 785 Centria 298 500 Chydenius 388 470 Processum 770 815 Tot. 1 457 785

Budget och resurser De totala projektkostnaderna finansieras på följande sätt: Interreg Botnia Atlantica (60 % FIN + SWE) 874 671 Österbottens förbund (11 % av tot. FIN) 160 356 Kvarkenrådet (FIN) 20 000 Industrin + egenfinansiering (FIN) 93 706 Länsstyrelsen i Västernorrlands län (20% av SWE kostnader) 154 525 VINNOVA (SWE) 73 337 SP Processum Ab (SWE) 81 189 Total: 1 457 784

Bioraff Botnia Thank you! Project partners: