Nybörjarstudenterna vid samhällsvetenskapliga fakulteten höstterminen 2000 En undersökning om studenternas bakgrund och attityder Tabellrapport Genomförd av SOM-institutet på uppdrag av samhällsvetenskapliga fakulteten Observera! Om du läser pdf-dokumentet på skärmen, hittar du lättast, om du använder den navigeringsspalt med bokmärken, som du kan ta fram till vänster.
Innehåll Förord 1 1. Student-SOM 2000 2 Så gjordes undersökningen 3 Population och urval 3 Frågeformuläret 4 Praktiskt genomförande 4 Svarsfrekvens 5 Bortfall 6 Så här är redovisningen upplagd 6 Förklaring av bakgrundsvariablerna 7 2. Vilka är studenterna som börjar läsa samhällsvetenskapliga fakultetens ämnen? 8 Utbildningsgång 8 Utbildningsområde 10 Erfarenhet av universitetsstudier 12 Avser gå vidare i ämnet 14 Könsfördelning 16 Åldersfördelning 18 Subjektiv klasstillhörighet 20 Ursprungsort 22 Etniskt ursprung 26 Medborgarskap 28 Modersmål 29 Civilstånd 30 Studerande med barn 32 Bostadsförhållanden 33 Studiefinansiering 35 Utbildningsbakgrund 37 Föräldrarnas utbildningsbakgrund 39 Arbetslivserfarenhet 41 Förvärvsarbetande studenter 43 Fler än ett ämne 45 Byte av studieinriktning 46 Uppehåll/avbrott i studierna 47 Motiv till uppehåll/avbrott i studierna 48 Motiv till val av utbildning 50 Förstahandsval och annan utbildning 53 Motiv till annan utbildning 56 Information om utbildningen 58
3. Hur ser studenterna på samhällsvetenskapliga fakulteten på sina studier och sin studiemiljö? 60 Studiernas innehåll 60 Kraven på studenterna 62 Pedagogiken 63 Studiesituationen 64 Studiehjälp 66 Språkkunskaper 68 Användningen av språkkunskaperna 69 Institutionens infrastruktur 70 Atmosfären på institutionen 72 Välkomnandet på institutionen 73 Studentinflytande 74 Diskriminering 76 Val av Göteborgs universitet 77 Förtroende för GU 79 Studentstaden 81 Studenttillvaron 83 Studentkåren 85 Engagemang i studentkåren 87 Studentkårens arrangemang 88 Universitets-TV 90 Studentradion K103 91 Studentnätet 92 Götheborgske Spionen 93 GFS:s studentservice 94 4. Hur ser studenternas opinioner och livsstilar ut? 95 Konsumtion av TV-nyheter 96 Konsumtion av dagstidningar 97 Konsumtion av andra nyheter: Internet och Sveriges radios ekonyheter 98 Politisk orientering 99 Föreningsmedlemskap 103 Fritidssysselsättning 105 Bilaga: Frågeformuläret 108
Förord Samhällsvetenskapliga fakultetens studentundersökning 2000 Vi vet att studenttillströmningen till den samhällsvetenskapliga fakulteten är god. Alla fakultetens ämnen har under de senaste åren varit kraftigt översökta. Det gäller både program och fristående kurser. Men det finns också mycket som vi inte vet om våra studenter. Varifrån kommer de? Varför söker de sig till våra ämnen och till Göteborgs universitet? Och vilket intryck får de av vår verksamhet under de första månadernas studier? Och vad har de i allmänhet för syn på samhället? Sådana frågor ligger bakom att samhällsvetenskapliga fakulteten har uppdragit åt SOM-institutet vid Göteborgs universitet att genomföra en frågeundersökning med alla nybörjarstudenter i respektive ämne. Undersökningen genomfördes i slutet av november 2000 med alla studenter som påbörjat sin studier i respektive ämne hösten samma år. Undersökningen planerades i samråd med undertecknad och administrerades av fil mag Josefine Sternvik, Institutionen för journalistik och masskommunikation. När hon blev föräldraledig övertogs arbetet av pol mag Maria Pettersson. Maria Pettersson har genomfört analysarbetet och även författat kommentarerna till föreliggande tabellrapport. Tabellrapporten innehåller en diger redovisning av studentundersökningen. Det finns många resultat som det finns anledning för fakulteten och fakultetens institutioner att ta till sig i sitt framtidsarbete. För att underlätta har Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden beslutat att lägga ut tabellrapporten på fakultetens webbplats. Den som vill veta mer om undersökningen kan ta kontakt direkt med SOMinstitutet (info@som.gu.se). Göteborg den 31 maj 2001 Lennart Weibull Dekanus 1
1. Student-SOM 2000 Sedan 1993 har SOM-institutet genomfört en årligen återkommande frågeundersökning, som går under namnet Student-SOM, till studenter i förvaltning, journalistik/medier och statsvetenskap. 2000 års Student-SOM är följaktligen den åttonde i ordningen. Projektet skiljer sig dock avsevärt ifrån föregående år, både ifråga om innehåll, genomförande och ansvar. Årets upplaga av Student-SOM är en väsentlig utvidgning genom att den omfattar hela den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Den bygger på en samverkan mellan fakulteten och SOM-institutet, där SOM-institutet genomför undersökningen på uppdrag av fakulteten, som står som huvudansvarig. SOM-institutet är ett centrum för den undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs gemensamt av Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Statsvetenskapliga institutionen samt Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. Institutet genomför varje år flera undersökningar om bland annat politik, samhälle, medievanor, offentlig service, miljö, risker, ny medieteknologi och fritidsvanor. SOM står för ämnesområdet samhälle, opinion och massmedier. Fram till i år har således endast studenter vid de tre ansvariga institutionerna omfattats av undersökningen. I år ingår samtliga studenter som läser en grundkurs (eller motsvarande) på någon av de åtta institutioner som tillhör fakulteten. Fakultetens studentundersökning (Student-SOM 2000) genomförs med tre syften: att få en översikt av vilka som börjar studera vid samhällsvetenskapliga fakulteten och varför att få en bild av hur studenterna ser på sina studier och de institutioner där de studerar att få en förståelse för opinioner och livsstilar bland studenterna Samhällsvetenskapliga fakulteten har varit särskilt intresserad av rekryterings- och utvärderingsdelen det vill säga de två första punkterna. SOM-institutet har, efter samråd med fakulteten, initierat den tredje punkten eftersom den ger kunskap om hur studenter orienterar sig och därigenom kan ge viktig kunskap om framtiden och även bidra till forskningen inom området. 2
Så gjordes undersökningen Population och urval Undersökningen har från starten 1993 genomförts i form av enkäter som delats ut till studenter på eller i anslutning till lektioner. Student-SOM 2000 har byggt på att enkätutdelningen ägt rum under en schemalagd lektionstid. Samtliga studenter som går första terminen på något program eller någon kurs vid samhällsvetenskapliga fakulteten ingår i undersökningen. Programmet eller kursen måste dock omfatta minst 20 p på hel- eller halvfart för att omfattas av undersökningen. Följande kurser och program vid dessa åtta institutioner har i år berörts av undersökningen: Förvaltningshögskolan 1. Förvaltningsprogrammet, Nivå A 2. Hälso- och sjukvårdsadministration grundkurs, halvfart Institutionen för journalistik och masskommunikation 3. Journalistprogrammet 40p Nivå A 4. Journalistprogrammet 100p Nivå A 5. Medie- och kommunikationsvetenskap grundkurs, helfart 6. Medie- och kommunikationsvetenskap grundkurs, halvfart Psykologiska institutionen 7. Psykologprogrammet Nivå A 8. Psykologi grundkurs, helfart 9. Psykologi grundkurs, halvfart 10. Arbets- och organisationspsykologi grundkurs, halvfart 11. Barn- och ungdomspsykologi grundkurs, halvfart Institutionen för socialt arbete 12. Sociala omsorgsprogrammet Nivå A 13. Socionomprogrammet Nivå A Sociologiska institutionen 14. PA-programmet Nivå A 15. Sociologi grundkurs, helfart Institutionen för freds- och utvecklingsforskning 16. Internationella relationer grundkurs, helfart 17. Utv. och internationellt samarbete grundkurs, helfart Socialantropologiska institutionen 18. Socialantropologi grundkurs, helfart Statsvetenskapliga institutionen 19. Samhällskunskap grundkurs, helfart 20. Statsvetenskap grundkurs, helfart 21. Europaprogrammet Nivå A Antal registrerade studenter vid någon av dessa utbildningar var höstterminen 2000 1391 stycken. De åtta institutionerna har sammanlagt 8 program och 15 kurser som höstterminen 2000 startade en grundutbildning. 5 av dessa 15 kurser är halvtidskurser som bedrivs kvällstid. 3
Frågeformuläret Enkäten är uppdelad i sex delar som totalt innehåller 58 frågor av varierande omfattning och svårighetsgrad 1. De flesta frågor har fasta svarsalternativ, där man med ett kryss i en ruta markerar det alternativ som stämmer bäst in på en själv. 1. Universitetsstudier (fråga 1-6) 2. Studiemotiv (fråga 7-11) 3. Studentmiljö och studiesituation (fråga 12-19) 4. Göteborgs universitet och dess studentmiljö (fråga 20-27) 5. Massmedier, samhälle och opinion (fråga 28-35) 6. Bakgrundsfrågor (fråga 35-58) Sammanfattar man detta kan man i princip urskilja tre delar i enkäten. En del om synen på utbildning och utvärdering, en del om rekrytering samt en del med opinion och livsstilsfrågor. Dessa delar motsvarar de tre syften som inledningsvis formulerades kring projektet. Jämförbarhet En del av frågorna i enkäten är identiska med frågor som ställts tidigare år i Student-SOM på tre av fakultetens institutioner (se ovan). På detta sätt blir resultaten från de olika åren jämförbara i vissa avseenden. En del av frågorna är också identiska med frågor ställda vid samma tid till ett slumpmässigt urval av ungdomar i Västsverige, den så kallade Ungdom-SOM 2. I dessa fall har det därför funnits möjlighet att se hur studenter vid samhällsvetenskapliga fakulteten ser ut i jämförelse med västsvenska ungdomar i allmänhet. Praktiskt genomförande Enkäterna delades ut under en schemalagd lektion. Ifyllandet tog mellan 20 och 50 minuter, de flesta var klara efter 30 minuter. Vid varje utdelningstillfälle kom en undersökningsledare från SOM-institutet och presenterade såväl institutet som enkäten i sig samt delade ut en liten informationsfolder. Undersökningsledaren var också närvarande under hela enkätifyllnadstiden och kunde därför svara på de eventuella frågor som dök upp. På detta sätt har fel som kunnat uppstå på grund av oklarheter i enkätifyllandet kunnat undvikas vilket höjt undersökningens reliabilitet. På de lektioner där frånvaron var stor lämnades enkäter ut till läraren och/eller till kompisar som kunde ge de frånvarande studenterna enkäten vid ett annat tillfälle. I dessa fall fanns ej möjlighet att ställa frågor om eventuella oklarheter. Omkring 5 procent av enkäterna fylldes i på detta sätt. Vid vissa utdelningstillfällen uppstod missförstånd mellan den berörda läraren och undersökningsledaren, varför ett fåtal tider fick ombokas och därmed kom undersökningen att genomföras vid ett senare tillfälle. Samtliga kursgrupper har dock medverkat i någon utsträckning. Samtliga enkäter delades under veckorna 46-49 2000, utom till studenterna på grundkursen i Sociologi, som fick svara på enkäten redan vecka 44. Denna tidigare 1 Formuläret finns bifogat som bilaga. 2 Ungdom-SOM genomförs för första gången i år. Undersökningen är en postenkät till 3000 ungdomar i åldern 15-29 år, boende i Västsverige. 4
ifyllnad av enkäten kan ha påverkat resultatet när det gäller sociologistudenternas uppfattningar om den egna institutionen, eftersom de inte hade hunnit gå lika länge på sin kurs som övriga studenter som deltog i undersökningen. Svarsfrekvens Så gott som samtliga (99 procent) av de som var närvarande på de lektioner då enkäten delades ut deltog också i undersökningen. Endast någon enstaka vägrade att fylla i enkäten eller lämnade in ett blankt formulär. Att hävda att undersökningen har en så hög svarsfrekvens som 99 procent är dock ej rättvisande. Närvaron vid enkätutdelningstillfället var nämligen överlag betydligt lägre än antalet registrerade studenter på kurserna och programmen. Totalt svarade 923 studenter på enkäten vilket motsvarar 66 procent av det antal studenter som var registrerade. I genomsnitt var alltså närvaron i klassrummen vid föreläsnings- och enkätutdelningstillfället 67 procent. Frånvaron var något högre på kurserna än på programmen, vilket diagrammen nedan visar. Tabell 1: Närvaron vid enkätutdelningstillfället bland registrerade studenter som läser program och fristående kurs (procent). Program Helfart, dagtid Fristående kurs Helfart, dagtid Fristående kurs Halvfart, kvällstid Närvaro 71 67 53 Frånvaro 29 33 47 Totalt 100 100 100 Antal 482 607 302 Det är dock inte bara mellan program och kurser som man kan se en skillnad i närvaron och således också svarsfrekvensen. Särskiljer man dag- och kvällskurser finner man ytterligare differenser. Kvällskurserna har betydligt lägre närvaro och således också lägre svarsfrekvens än de fristående kurser som ges dagtid. Men inte heller denna siffra ger en rättvis bild av undersökningens svarsfrekvens. Många studenter som registrerar sig på en kurs eller ett program vid en termins början fullföljer inte sina studier. Flera hoppar av under terminens gång eller väljer att skjuta studierna på framtiden. De flesta av dessa avregistrerar sig inte, vilket innebär att det är fler studenter registrerade på kurserna/programmen än det är studenter som faktiskt läser på dem. I många fall är denna differens mycket stor. Så många som upp till en tredjedel av de officiellt registrerade kan bortfalla som aktiva studenter inom loppet av en hel kurs Sett från detta perspektiv är svarsfrekvensen således klart högre än 66 procent, ibland till och med betydligt högre. Den exakta siffran på hur många som faktiskt läser kurserna/programmen är mycket svårt att uttala sig om. Det genomsnittliga antalet studenter som deltagit på tentamen under terminens gång kan ge en fingervisning om hur många som egentligen följer kurserna/programmen. För kurser är bortfallet generellt sett 15-20 procent, medan motsvarande siffra för programmen är cirka 10 procent. Detta skulle innebära en svarsfrekvens på cirka 75 procent för kurser och 80 procent för programmen, vilket kan betraktas som mycket bra. 5
Bortfall Det är mycket svårt att uttala sig om vilka det är som varit frånvarande vid föreläsningstillfällena och följaktligen inte heller svarat på enkäterna Genom att jämföra våra resultat med de uppgifter om kön och ålder som finns registrerade på samhällsvetenskapliga fakultetens kansli kan vi i alla fall uttala oss om de frånvarandes ålder och kön, men vi kan av tidigare nämnda skäl inte uttala oss huruvida de personer som inte fyllt i enkäten ofta är frånvarande vid föreläsningstillfällena eller om detta var en engångsföreteelse. I vissa fall är det uppenbart att föreläsningens form och innehåll påverkat närvarostatistiken betydligt. De kurser då hemtentamen delades ut efter eller innan enkätutdelningen hade exempelvis ett mycket högt närvaroantal, likaså kurser med obligatorisk närvaro. Så här är redovisningen upplagd I följande tre huvudblock kommer resultaten av Student-SOM undersökningen 2000 att presenteras. Redovisningen omfattar huvuddelen av de enkätfrågor som ställdes i undersökningen. Det första resultatkapitlet handlar om studenternas bakgrund, det vill säga vilka nybörjarstudenterna i samhällsvetenskapliga fakultetens olika ämnen är. Det andra resultatkapitlet handlar om studenternas syn på sina studier och sin studiemiljö medan det tredje handlar om studenternas opinioner och livsstilar. I anslutning till varje tabellavsnitt finns kortare kommentarer som behandlar det viktigaste och mest intressanta i respektive tabell. 6
Förklaring av bakgrundsvariablerna Kön Variabeln kön är uppdelad på man och kvinna. Bygger på fråga 46 i frågeformuläret. Ålder Åldersvariabeln är uppdelad i tre grupper; 18-23 år, 24-29 år samt över 30 år. Bygger på fråga 47 i frågeformuläret. Subjektiv klass Med subjektiv klass menas att svarspersonen själv fått ta ställning till vilket av följande alternativ som bäst passar in på den familj han eller hon växte upp i. Variabeln bygger på fråga 50 och alternativen är Arbetarfamilj, Jordbrukarfamilj, Tjänstemannafamilj, Högre tjänstemanna- akademikerfamilj samt Egen företagare. Kategorin Jordbrukarfamilj har tagits bort i redovisningen då mycket få studenter angivit att de växt upp i en sådan familj. Etniskt ursprung Variabeln etniskt ursprung bygger på fråga 40, där svarspersonen fått ange var han eller hon själv respektive far och mor växt upp. En person som är svensk är uppväxt i Sverige med svenska föräldrar, medan en person som är andra generationen invandrare växt upp i Sverige, men med minst en utländsk förälder. De som har nordiskt ursprung eller har sitt ursprung från övriga världen är första generationen invandrare, det vill säga de har växt upp i ett land utanför Sverige, med utländska föräldrar. Utbildningsgång Syftet med variabeln utbildningsgång, som bygger på fråga 1, är att särskilja för det första de som läser program från de som läser fristående kurs, och för det andra att inom gruppen som läser fristående kurs kunna urskilja de som läser på dag- respektive kvällstid. Variabeln har således tre kategorier: Fristående kurs kväll, fristående kurs dag respektive program. Utbildningsområde För att kunna särskilja nybörjarstudenter som läser inom olika områden av de samhällsvetenskapliga utbildningarna finns variabeln utbildningsområde. Även denna variabel bygger på fråga 1 i frågeformuläret. Svarspersoner i kategorin beteendevetenskap läser Arbets- och organisationspsykologi, Barn- och ungdomspsykologi, Personal och arbetslivsfrågor, Psykologi, Psykologprogrammet, Socialomsorgsprogrammet eller Socionomprogrammet. Kategorin samhällsvetenskap inkluderar studenter som läser Internationella relationer, Medie- och kommunikationsvetenskap, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling och internationellt samarbete eller Journalistprogrammet. Till kategorin administration/politik hör studenter som läser Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprogrammet, Förvaltningsprogrammet eller Hälso- och sjukvårdsadministration. Erfarenhet Med variabeln erfarenhet vill vi jämföra studenter som läser sin allra första termin på universitetet, utan erfarenhet av tidigare universitetsstudier, med studenter som tidigare läst på universitet, det vill säga har erfarenhet av universitetsstudier. 7
2. Vilka är studenterna som börjar läsa samhällsvetenskapliga fakultetens ämnen? Utbildningsgång Studenternas utbildningsgång fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Kvällskurs 18 12 20 6 18 35 18 17 17 17 20 10 12 19 Dagkurs 45 49 44 60 41 28 38 45 52 54 45 48 44 37 Program 37 39 36 34 41 37 44 38 31 29 35 42 44 44 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 923 293 620 388 275 240 322 244 214 95 732 94 18 27 Totalt antal: 913 903 875 871 Tabellen bygger på fråga 1. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas utbildningsgång fördelat på utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsområde* Erfarenhet Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Kvällskurs 30 10 15 23 8 Dagkurs 15 72 41 44 47 Program 55 18 44 33 45 Procent (%) 100 100 100 100 100 Antal (N) 317 381 225 606 311 Totalt antal: 923 917 Tabellen bygger på fråga 1. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. De flesta nybörjarstudenter vid den samhällsvetenskapliga fakultetens ämnen läser fristående kurs på dagtid eller program. Knappt en femtedel läser kvällskurser. Bland männen läser totalt nära nio tiondelar dagkurser eller program medan motsvarande andel bland kvinnorna är fyra femtedelar. Tre femtedelar av studenterna mellan 18-23 år läser dagkurs och en tredjedel program. Bland studenterna i åldersgruppen 24-29 år läser en lika stor andel dagkurser som program medan det i åldersgruppen över 30 år finns en lika stor andel studenter 8
som läser kvällskurs som program. Vid uppdelning på subjektiv klass är det en lika stor andel studenter som läser kvällskurser inom respektive klass. Program är mer vanligt än fristående kurs dagtid bland studenter från arbetarfamilj, medan det omvända gäller för de tre övriga klassgrupperna. Bland studenter med svenskt ursprung eller som är andra generationen invandrare är dagkurs vanligare än program. Bland studenterna med ursprung från övriga världen är program en vanligare utbildningsgång än dagkurs. På de beteendevetenskapliga utbildningarna läser nära en tredjedel av studenterna kvällskurser och över hälften på program. Bland de studenter som läser samhällsvetenskaplig inriktning går knappt tre fjärdedelar på dagkurs. Bland studenterna som läser administration/politik är det ungefär lika många studenter som läser dagkurs som program. 9
Utbildningsområde Studenternas utbildningsområde** fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Beteendevetenskapliga 34 26 38 25 37 45 38 35 30 31 35 30 39 41 utbildningar Samhällsvetenskapliga 41 44 40 46 46 29 30 47 49 44 41 44 39 33 utbildningar Administrativa/Politiska utbildningar 25 30 22 29 17 26 32 18 21 25 24 26 22 26 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 923 293 620 388 275 240 322 245 214 95 732 94 18 27 Totalt antal: 913 903 875 871 Tabellen bygger på fråga 1. Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen ** Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Studenternas utbildningsområde* fördelat på utbildningsgång samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Ja Nej Beteendevetenskapliga utbildningar 58 11 51 30 42 Samhällsvetenskapliga utbildningar 21 67 20 44 36 Administrativa/Politiska utbildningar 21 22 29 26 22 Procent (%) 100 100 100 100 100 Antal (N) 166 416 341 606 311 Totalt antal: 923 917 Tabellen bygger på fråga 1. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. En tredjedel av nybörjarstudenterna vid den samhällsvetenskapliga fakulteten läser beteendevetenskapliga utbildningar. Två femtedelar läser samhällsvetenskaplig utbildningsinriktning och en fjärdedel läser administration/politik. En fjärdedel av männen läser beteendevetenskap jämfört med nära två femtedelar av kvinnorna. Knappt en tredjedel av männen respektive drygt en femtedel av kvinnorna läser administration/politik. Nära hälften av 18-23 åringarna respektive 24-29 åringarna läser samhällvetenskapliga utbildningar, medan knappt hälften av studenterna som är över 30 år läser beteendevetenskap. Bland studenter med arbetarbakgrund är 10
administration/politik det vanligaste utbildningsområdet medan samhällsvetenskapliga utbildningar är vanligare i de tre andra klassgrupperna. Bland studenter med svenskt eller andra generationen invandrarursprung är det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet vanligast. Beteendevetenskap och samhällsvetenskap är lika vanligt bland studenterna med nordiskt ursprung medan beteendevetenskap är vanligast bland studenter med ursprung från övriga världen. Av nybörjarstudenterna som läser kvällskurser studerar nära tre femtedelar beteendevetenskap och en femtedel vardera läser samhällsvetenskap respektive administration/politik. Bland studenterna som läser samhällsvetenskap är dagkurser vanligast och bland programstudenter är beteendevetenskap vanligast. Bland studenter med universitetserfarenhet är samhällsvetenskapliga utbildningar vanligast medan beteendevetenskapliga utbildningar är vanligare bland studenter utan erfarenhet av tidigare universitetsstudier. 11
Erfarenhet av universitetsstudier Studenternas erfarenhet av universitetsstudier fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Har läst på universitetet 66 74 63 56 78 70 62 65 74 67 67 67 61 52 tidigare Är förstagångsstudent 34 26 37 44 22 30 38 35 26 33 33 33 39 48 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 917 292 618 387 273 240 322 243 212 95 729 94 18 27 Totalt antal: 910 900 872 868 Tabellen bygger på fråga 3. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas erfarenhet av universitetsstudier fördelat på utbildningsgång samt utbildningsområde (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Har läst på universitetet 85 65 59 58 71 70 tidigare Är förstagångsstudent 15 35 41 12 29 30 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 164 414 339 314 380 223 Totalt antal: 917 917 Tabellen bygger på fråga 3. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Två tredjedelar av studenterna som började läsa grundkurser vid samhällsvetenskapliga fakulteten hösten 2000 har tidigare bedrivit studier på universitetsnivå eller är mitt inne i sin utbildning. En tredjedel är helt nya studenter. Fördelat på kön har tre fjärdedelar av männen erfarenhet av universitetsstudier medan motsvarande andel bland kvinnorna är drygt tre femtedelar. Bland studenterna i åldrarna mellan 18-23 år har lite drygt hälften studerat vid universitet eller högskola tidigare. I de äldre åldersgrupperna har nära fyra femtedelar respektive knappt två tredjedelar av studenterna mellan 24-29 år respektive över 30 år erfarenhet av tidigare universitetsstudier. Tre fjärdedelar av studenterna med akademikerfamiljbakgrund har tidigare läst på universitetet. Bland studenterna från arbetarfamilj är motsvarande andel drygt tre femtedelar. Vid uppdelning på etniskt ursprung är det bara drygt hälften av studenterna från 12
övriga världen som tidigare studerat vid universitetet. Bland studenter med svenskt respektive andra generationen svenskt ursprung är det en lika stor andel inom de båda grupperna som har erfarenhet av universitetsstudier, nämligen två tredjedelar. Av studenterna som läser kvällskurser har 85 procent av studenterna erfarenhet av universitetsstudier. Bland dagkursstudenterna är andelen knappt två tredjedelar och bland programstudenterna tre femtedelar. Bland studenter som läser samhällsvetenskap eller administration/politik har sju tiondelar tidigare läst på universitetet. Motsvarande andel för studenter som läser beteendevetenskap är tre femtedelar. 13
Avser gå vidare i ämnet Hur långt studenterna som läser kurser avser att gå vidare i ämnet fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Inga fler poäng i ämnet 31 30 32 35 32 23 29 30 42 20 32 26 10 23 21-40 poäng men ej mer 30 29 31 31 31 25 29 33 27 33 31 32 30-41-60 poäng, men ej mer 17 13 19 16 17 21 13 16 14 30 16 23 10 31 61-80 poäng men ej mer 13 13 13 10 13 20 18 12 10 12 12 13 30 15 Forskarutbildning 9 15 5 8 7 11 10 9 7 5 8 6 20 31 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 509 158 348 230 150 122 159 138 124 60 410 53 10 13 Totalt antal: 506 502 481 486 Tabellen bygger på fråga 1. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Hur långt studenterna som läser kurser avser att gå vidare i ämnet fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Inga fler poäng i ämnet 33 30-35 33 21 32 29 21-40 poäng men ej mer 32 30-35 29 27 26 39 41-60 poäng, men ej mer 17 18-16 18 17 19 14 61-80 poäng men ej mer 12 13-6 11 28 15 8 Forskarutbildning 6 9-8 9 7 8 10 Procent (%) 100 100-100 100 100 100 100 Antal (N) 138 370-124 283 102 356 153 Totalt antal: 509 509 509 Tabellen bygger på fråga 1. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Knappt en tredjedel av nybörjarstudenterna som läser fristående kurser hösten 2000 avser inte att gå vidare i ämnet de studerar. En ungefär lika stor andel, det vill säga en tredjedel, av studenterna har för avsikt att läsa upp till 40 poäng i ämnet medan ungefär hälften så många avser att läsa upp till 60 poäng, och ännu något färre upp till 80 poäng. Knappt en tiondel av studenterna avser att gå vidare till forskarutbildningen. Bland männen är det en lika stor andel som avser att läsa upp till magisternivå som bland kvinnorna är en tredjedel, nämligen drygt en tiondel. Däremot är det en större andel bland männen än bland kvinnorna som avser att gå vidare till forskarutbildningen. I åldersgrupperna 18-23 år respektive 14
24-29 år avser cirka en tredjedel av studenterna i respektive grupp att inte gå vidare i ämnet de läser. Motsvarande andel för studenter över 30 år är drygt en femtedel. Bland de yngsta studenterna avser en tiondel att läsa upp till 80 poäng i ämnet, medan motsvarande andel bland de äldsta studenterna en femtedel. Av kvällskursstudenterna avser totalt två tredjedelar att inte gå vidare eller att ta max 40 poäng i ämnet. Motsvarande andel för dagkursstudenterna är tre femtedelar. Bland studenter som läser administration/politik var upp till 80 poäng tillsammans med upp till 40 poäng det vanligaste svaret på frågan hur långt man avser att gå vidare i ämnet. Bland beteendevetarna var inga fler poäng och upp till 40 poäng de mest förekommande svaren medan det bland samhällsvetarstudenterna var flest som inte avsåg att gå vidare i ämnet. Av studenterna med erfarenhet av universitetsstudier avsåg en tredjedel att inte gå vidare i ämnet medan det vanligaste svaret bland studenter utan erfarenhet var att läsa upp till 40 poäng. 15
Könsfördelning Antal män och kvinnor bland studenterna på samhällsvetenskapliga fakulteten fördelat på totalt antal studenter, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Man 32 30 40 26 33 34 30 31 33 31-44 Kvinna 68 70 60 74 67 66 70 69 67 69 100 56 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 913 388 275 240 322 244 214 95 730 94 18 27 Totalt antal: 903 875 869 Tabellen bygger på fråga 46. I kategorin Subjektiv klass ingår inte de studenter som angivit att de kommer från Jordbrukarfamilj, då antalet var få. Detta gäller i samtliga följande tabeller där Subjektiv klass ingår. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Antal män och kvinnor bland studenterna på samhällsvetenskapliga fakulteten fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Man 22 34 34 25 34 32 36 24 Kvinna 78 66 66 75 66 68 64 76 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 162 412 338 311 378 224 603 307 Totalt antal: 913 913 910 Tabellen bygger på fråga 46. Med Erfarenhet menas om studenterna tidigare läst på universitet/högskola eller inte. Detta gäller i samtliga följande tabeller där Erfarenhet ingår. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Två tredjedelar av nybörjarstudenterna på samhällsvetenskapliga fakulteten är kvinnor. I alla åldersgrupper råder samma andelsförhållande mellan män och kvinnor även om fördelningen är något jämnare i åldersgruppen 18-23 år. Fördelningen mellan män och kvinnor är också densamma oavsett subjektiv klass. Bland studenter som uppgett att deras ursprung är från övriga världen är könsfördelningen jämnare än bland studenter med svenskt ursprung, andra generation invandrare eller nordiskt ursprung. Bland studenterna med nordiskt ursprung är samtliga kvinnor. Bland nybörjarstudenterna som läser kvällskurser på den samhällsvetenskapliga fakulteten är nära 80 procent kvinnor. Bland studenter som läser dagkurser eller program är en tredjedel män och två tredjedelar kvinnor. Fördelat på utbildningsområde utgörs studenterna som studerar beteendevetenskap till tre 16
fjärdedelar av kvinnor. På de samhällsvetenskapliga utbildningarna är en tredjedel män och två tredjedelar kvinnor, medan könsfördelningen är något jämnare bland studenterna som läser administration/politik. 17
Åldersfördelning Studenternas ålder fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen 18-23 år 43 40 44 33 47 58 38 41 54 44 25 24-29 år 30 38 27 30 32 27 38 32 25 28 17 Över 30 år 27 22 29 37 21 15 24 27 21 28 58 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 903 288 615 319 240 212 95 724 93 18 24 Totalt antal: 903 866 859 Tabellen bygger på fråga 47. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas ålder fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej 18-23 år 16 56 40 32 48 50 36 56 24-29 år 31 28 33 33 33 22 36 20 Över 30 år 53 16 27 35 19 28 28 24 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 160 410 333 307 374 222 599 301 Totalt antal: 903 903 900 Tabellen bygger på fråga 47. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Av samtliga nybörjarstudenter i något av fakultetens ämnen är drygt 40 procent mellan 18-23 år. Knappt en tredjedel av studenterna är mellan 24 och 29 år och den minsta åldersgruppen utgörs av studenter äldre än 30 år. Åldersskillnaden är i stort sett samma bland manliga och kvinnliga studenter, kvinnliga studenter är dock i genomsnitt både något yngre och något äldre än männen. Studenternas åldersgruppering skiljer sig åt vid jämförelse av subjektiv klass. Av de studenter som själva angivit att de kommer från en arbetarfamilj är de tre ålderskategorierna jämnstora. Studenterna som kommer från arbetarfamilj fördelar sig jämnt mellan de tre åldersgrupperna, med en liten övervikt för studenter över 30 år. Bland studenter från tjänstemannafamilj är nära häften mellan 18 och 23 år, medan endast en femtedel är över 30 år. Bland studenterna från högre tjänstemannaeller akademikerfamilj är tendensen ännu tydligare: här finns en stor övervikt av de yngre studenterna. Nära tre femtedelar av dessa studenter är mellan 18 och 23 18
år och endast en mindre andel är över 30 år. Fördelat på etniskt ursprung är över hälften av studenterna som är andra generationen invandrare mellan 18 och 23 år, medan över hälften av studenterna från övriga världen är äldre än 30 år. Bland nybörjarstudenterna som läser kvällskurs är drygt hälften över 30 år och 16 procent 18-23 år. Det nästan identiska, men dock omvända, förhållandet råder bland studenterna som läser fristående kurs dagtid, där mer än hälften är 23 år eller yngre och endast 16 procent är 30 år eller äldre. Bland de studenter på den samhällsvetenskapliga fakulteten som läser beteendevetenskapliga utbildningar är fördelningen i de tre åldersgrupperna jämn. Hälften, eller nära hälften av studenterna som läser administration/politik eller samhällsvetenskapliga utbildningar är mellan 18 och 23 år och bland studenterna inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet är knappt en femtedel över 30 år. Av studenterna som inte tidigare har läst på universitetet är en majoritet 23 år eller yngre medan åldersgrupperna 18-23 år och 24-29 år är lika stora bland studenter med tidigare universitetsstudier bakom sig. 19
Subjektiv klasstillhörighet Studenternas subjektiva klasstillhörighet fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Arbetarfamilj 37 38 37 28 36 53 36 48 25 38 Tjänstemannafamilj 28 29 28 30 29 23 30 22 25 21 Högre tjänstemanna-/akademikerfamilj 24 23 25 32 22 14 24 20 19 29 Egen företagare 11 10 11 10 13 10 10 10 31 12 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 875 282 593 376 268 222 700 94 16 24 Totalt antal: 875 866 834 Tabellen bygger på fråga 50. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas subjektiva klasstillhörighet fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Arbetarfamilj 39 31 43 41 27 47 34 42 Tjänstemannafamilj 27 28 29 28 32 20 27 29 Högre tjänstemanna- /akademikerfamilj 24 28 20 21 29 21 27 19 Egen företagare 10 13 8 10 12 11 12 10 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 153 392 330 301 361 213 577 295 Totalt antal: 875 875 872 Tabellen bygger på fråga 50. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Nära två femtedelar av nybörjarstudenterna i något av den samhällsvetenskapliga fakultetens ämnen har arbetarfamiljbakgrund. Andelen studenter som kommer från tjänstemanna- eller akademikerfamilj är ungefär lika stora medan andelen studenter från egen företagarfamiljer utgör drygt en tiondel. I jämförelse med ett befolkningsgenomsnitt i samma åldersgrupper innebär detta en betydande överrepresenation för studenter från tjänstemanna- och akademikerfamiljer. Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor ifråga om klassbakgrund. Bland studenterna som är 30 år eller äldre har drygt hälften av dem arbetarklassbakgrund. En tredjedel av de yngre studenterna kommer från högre tjänstemanna- eller akademikerfamilj. Nära hälften av studenterna som är andra 20
generationen invandrare anser sig ha arbetarfamiljbakgrund, medan det bland studenterna med nordiskt ursprung endast är en fjärdedel med motsvarande bakgrund. Cirka 40 procent av nybörjarstudenterna som läser kvällskurs respektive program kommer från arbetarfamilj. Bland studenterna som läser fristående kurs dag kommer knappt en tredjedel från arbetarfamiljer. Andelen studenter från tjänstemannafamiljer är lika stor oavsett utbildningsgång, medan andelen akademiker är något högre bland studenterna som läser fristående kurs på dagtid. Andelen studenter med arbetarfamiljbakgrund är störst på de beteendevetenskaliga utbildningarna och lägst bland studenter inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet. Bland studenter som läser beteendevetenskap respektive administration/politik är cirka en femtedel från högre tjänstemanna- eller akademikerfamilj, medan andelen från akademikerfamilj är något högre bland studenter som läser samhällsvetenskap. Den subjektiva klassfördelningen bland studenter som tidigare läst på universitetet motsvarar i stort sett fördelningen bland samtliga studenter. Bland förstagångsstudenterna har en högre andel arbetarklassbakgrund och en mindre andel högre tjänstemannaeller akademikerbakgrund än studenterna med tidigare universitetsstudier bakom sig. 21
Ursprungsort Studenter som flyttat respektive inte flyttat till Göteborg för att studera fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass och etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Flyttat till Göteborg för att 53 62 49 69 56 26 47 55 62 48 55 38 60 45 studera Ej flyttat till Göteborg för studiernas skull 47 38 51 31 44 74 53 45 38 52 45 62 40 55 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 711 256 513 328 238 196 273 201 183 77 617 82 15 22 Totalt antal: 769 762 734 736 Tabellen bygger på fråga 41. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenter som flyttat respektive inte flyttat till Göteborg för att studera fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Flyttat till Göteborg för att 31 59 57 43 59 58 57 46 studera Ej flyttat till Göteborg för studiernas skull 69 41 43 57 41 42 43 54 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 134 337 300 273 316 182 505 263 Totalt antal: 771 771 768 Tabellen bygger på fråga 41. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Drygt hälften av nybörjarstudenterna i något av fakultetens ämnen har flyttat till Göteborg för att studera. Knappt hälften har angivit att de inte flyttat till Göteborg för studiernas skull, och det är rimligt att anta att många av dessa är Göteborgare och därmed boende i Göteborg. Fler män än kvinnor har flyttat till Göteborg för att studera, likaså är det en mycket större andel bland studenterna mellan 18-23 år och 24-29 år som flyttat till Göteborg för studiernas skull än bland studenterna som är över 30 år. Bland de sistnämnda har bara drygt en fjärdedel angivit att de flyttat till Göteborg för att studera. Bland studenter med arbetarbakgrund respektive egen företagare har drygt hälften inte flyttat till Göteborg för studiernas skull, medan det bland studenter med tjänstemanna- eller akademikerfamilj är över hälften som angett att de flyttat till Göteborg för att studera. Bland de som 22
har svenskt ursprung eller kommer från Norden har drygt hälften flyttat till Göteborg för att studera, medan det är mindre än hälften som gjort samma sak bland de som är andra generationen invandrare eller kommer från övriga världen. Nybörjarstudenter som läser fristående kurs på kvällstid skiljer ut sig i jämförelse med nybörjarstudenter på fristående kurser dagtid respektive på program. Sju tiondelar av kvällskursstudenterna har inte flyttat till Göteborg att studera, medan det både bland studenter på fristående dagkurser respektive på program är mindre än hälften som inte flyttat till Göteborg för studiernas skull. Bland de studenter som läser beteendevetenskap har mindre än hälften flyttat till Göteborg för att studera medan över hälften av studenterna som läser samhällsvetenskap eller administration/politik flyttat till Göteborg för studierna. Studenter som tidigare läst på universitetet har i högre grad flyttat till Göteborg för att studera än förstagångsstudenter. 23
Varifrån kommer studenterna som flyttat till Göteborg för att studera? Fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Göteborgsregionen 9 9 9 7 11 15 14 9 5 5 9 10-10 Övriga Götaland 54 58 50 54 54 46 53 56 45 68 57 45-40 Svealand inkl. Stockholm 21 18 23 20 20 27 19 18 29 14 21 32-20 Norrland 9 9 9 11 9 2 11 10 11-10 3 - - Utanför Sverige 7 6 8 8 6 10 3 7 11 14 3 10 100 30 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 411 159 252 226 133 52 129 111 114 37 338 31 9 10 Totalt antal: 411 411 391 338 Tabellen bygger på fråga 41. Kategorin övriga Götaland är en sammanslagning av de som svarat att de flyttat från Sjuhärad, östra Skaraborg, västra Skaraborg, Fyrstad, Dalsland, norra Bohuslän eller övriga Götaland. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Varifrån kommer studenterna som flyttat till Göteborg för att studera? Fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Göteborgsregionen 7 10 9 9 10 8 9 11 Övriga Götaland 59 51 55 54 47 64 52 56 Svealand inkl. Stockholm 30 21 19 20 25 14 25 13 Norrland 2 9 10 10 10 7 7 13 Utanför Sverige 2 9 7 6 8 8 7 8 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 41 200 170 118 188 105 289 121 Totalt antal: 411 411 410 Tabellen bygger på fråga 41. Kategorin övriga Götaland är en sammanslagning av de som svarat att de flyttat från Sjuhärad, östra Skaraborg, västra Skaraborg, Fyrstad, Dalsland, norra Bohuslän eller övriga Götaland. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Närmare två tredjedelar av nybörjarstudenterna som flyttat till Göteborg för att studera kommer från övriga Götaland, knappt en tiondel av studenterna kommer från Göteborgsregionen eller Norrland. Cirka en femtedel av studenterna kommer från Svealand eller Stockholm och få av studenterna har flyttat från ett land utanför Sverige för att studera i Göteborg. En något större andel av männen kommer från övriga Götaland, medan en större andel bland kvinnorna flyttat till Göteborg från Svealand. Mer än hälften av studenterna mellan 18 och 23 år respektive mellan 24 och 29 år har flyttat från Göteborgsregionen och övriga Götaland för studier i Göteborg, medan knappt hälften av studenterna äldre än 30 år flyttat från övriga Götaland. Fördelat på subjektiv klass kommer den största 24
andelen studenter, oavsett subjektiv klass från Göteborgsregionen och övriga Götaland. Mellan nybörjarstudenter på fristående kurs respektive program kan endast små skillnader i varifrån studenterna flyttat skönjas. 25
Etniskt ursprung Studenternas etniska ursprung* fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk (uppvuxen i Sverige 84 85 83 82 88 82 81 87 85 81 med svenska föräldrar) 2:a generation invandrare 11 11 11 14 9 9 15 9 10 10 Uppvuxen i övriga norden 2-3 2 2 2 1 2 1 6 Uppvuxen i övriga världen 3 4 3 2 1 6 3 2 4 3 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 871 279 590 361 266 232 309 238 196 91 Totalt antal: 869 859 834 Tabellen bygger på fråga 40. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas etniska ursprung** fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Svensk (uppvuxen i Sverige 90 84 81 85 84 83 84 83 med svenska föräldrar) 2:a generation invandrare 6 11 13 9 12 12 11 11 Uppvuxen i övriga norden 1 2 2 2 2 2 2 2 Uppvuxen i övriga världen 4 3 4 4 2 3 3 4 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 161 391 319 302 358 211 575 293 Totalt antal: 871 871 868 Tabellen bygger på fråga 40. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. ** Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Över fyra femtedelar av nybörjarstudenterna i något av den samhällsvetenskapliga fakultetens ämnen har svenskt ursprung och är uppvuxna i Sverige. Cirka en tiondel av studenterna är andra generationens invandrare medan endast fem procent av studenterna är uppvuxna utanför Sverige- i Norden eller i övriga världen. Bland de yngre studenterna är en något högre andel andra generationen invandrare än bland studenterna i de två äldre åldersgrupperna. 26
Bland nybörjarstudenterna som läser kvällskurser har nio tiondelar svenskt ursprung. Bland programstudenterna är motsvarande andel fyra femtedelar. Studenternas etniska ursprung liknar i stort den tidigare fördelningen bland samtliga studenter även vid uppdelning på utbildningsområde respektive universitetserfarenhet. 27
Medborgarskap Studenternas medborgarskap fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Svenskt medborgarskap 95 96 95 95 97 95 97 96 94 91 100 93 11 50 Utländskt medborgarskap 5 4 5 5 3 5 3 4 6 9 ** 7 89 50 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 910 290 619 386 274 240 322 244 212 94 728 94 18 29 Totalt antal: 909 900 872 866 Tabellen bygger på fråga 51. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen ** Det finns en student som är uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar men som har utländskt medborgarskap detta försvinner dock i tabellen p.g.a. avrundning till heltal. Studenternas medborgarskap fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Svenskt medborgarskap 96 95 95 95 96 95 96 95 Utländskt medborgarskap 4 5 5 5 4 5 4 5 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 162 410 338 311 376 223 602 305 Totalt antal: 910 910 907 Tabellen bygger på fråga 51. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. 95 procent av nybörjarstudenterna vid den samhällsvetenskapliga fakulteten har svenskt medborgarskap. Vid fördelning på kön, ålder respektive subjektiv syns inga skillnader i detta mönster. Dock kan det nämnas att nästan en tiondel av studenterna från egen företagarefamiljer har utländskt medborgarskap. Bland studenterna med nordiskt ursprung är det en tiondel som har svenskt medborgarskap medan hälften av studenterna från övriga världen har svenskt medborgarskap och den andra hälften utländskt. 93 procent av de som är andra generationen invandrare har svenskt medborgarskap. Det huvudsakliga mönstret i studenternas medborgarskap, det vill säga att cirka 95 procent har svenskt medborgarskap, uppvisar inga förändringar vid fördelning på utbildningsgång, utbildningsområde respektive erfarenhet. 28
Modersmål Studenternas modersmål fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Svenska 89 89 89 89 90 87 88 93 87 88 99 53 28 11 Annat 11 11 11 11 10 13 12 8 13 12 1 47 72 89 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 897 290 607 383 271 233 316 239 213 92 717 93 18 26 Totalt antal: 897 887 860 854 Tabellen bygger på fråga 53. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas modersmål fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Svenska 93 88 87 89 89 89 89 88 Annat 7 12 13 11 11 11 11 12 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 155 409 333 305 373 219 591 303 Totalt antal: 897 897 894 Tabellen bygger på fråga 53. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Nio tiondelar av nybörjarstudenterna har svenska som modersmål och vid uppdelning på kön respektive ålder uppvisar resultatet stora likheter. Bland studenterna från tjänstemannafamilj är det en något större andel av studenterna som har svenska som modersmål i jämförelse bland studenter från andra sociala klasser. Bland studenterna som är andra generationen invandrare har drygt hälften svenska som modersmål och bland studenterna med ursprung från övriga världen har en tiondel svenska som modersmål. En något större andel av studenterna som läser kvällskurser på den samhällsvetenskapliga fakulteten har svenska som modersmål jämfört med de två andra utbildningsgångarna. 29
Civilstånd Studenternas civilstånd fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Ensamstående 56 66 51 76 51 30 46 58 72 54 56 53 56 54 Sambo 31 25 34 23 45 29 39 29 21 36 31 42 33 11 Gift 13 9 15 1 4 41 15 13 8 11 13 5 11 35 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 908 291 617 387 273 239 318 244 214 95 726 94 18 26 Totalt antal: 908 899 871 864 Tabellen bygger på fråga 48. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas civilstånd fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Ensamstående 38 67 52 46 63 59 55 59 Sambo 32 28 34 35 30 27 32 29 Gift 30 5 14 19 7 14 13 12 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 161 411 336 309 375 224 601 304 Totalt antal: 908 908 905 Tabellen bygger på fråga 48. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Drygt hälften av nybörjarstudenterna vid den samhällsvetenskapliga fakulteten är ensamstående. Knappt en tredjedel är sambo medan drygt en tiondel är gifta. Bland männen är två tredjedelar ensamstående och en fjärdedel sambo medan hälften respektive en tredjedel av kvinnorna angivit att de är ensamstående respektive sambo. Av studenterna i åldersgruppen 18-23 år är tre fjärdedelar ensamstående medan cirka hälften respektive en tredjedel av studenterna mellan 24-29 år respektive över 30 år är ensamstående. Andelen studenter som är gifta är störst i åldersgruppen över 30 år. Fördelat på subjektiv klass återfinns den största andelen ensamstående bland de studenter som kommer från högre tjänstemannaeller akademikerfamiljer. Bland studenterna som läser dagkurser är två tredjedelar ensamstående, jämfört med knappt två femtedelar av kvällskursstudenterna och cirka hälften av de som 30
läser på program. Av kvällskursstudenterna är knappt en tredjedel gifta. Fördelat på utbildningsgång återfinns den största andelen gifta eller sammanboende studenter bland de som studerar beteendevetenskap medan den största andelen ensamstående finns bland studenterna som läser samhällsvetenskap. 31
Studerande med barn Studenter med barn fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Barn yngre än 13 år 17 11 19 ** 8 52 22 15 9 18 17 14 11 31 Barn mellan 13 och 17 år 4 1 6 - - 16 6 3 2 2 4-6 23 Barn äldre än 18 år 4 1 5 - - 15 6 3 1 2 4-11 8 Inga barn 80 87 76 100 92 35 72 82 90 79 80 86 78 50 Antal (N) 911 292 618 386 275 240 322 243 214 95 728 94 18 26 Totalt antal: 910 901 874 866 Tabellen bygger på fråga 49. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen ** Det finns en student som har barn yngre än 13 år och är i denna åldersgrupp detta försvinner dock i tabellen p.g.a. avrundning till heltal. Studenter med barn fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Barn yngre än 13 år 28 10 19 22 11 17 16 17 Barn mellan 13 och 17 år 12 1 4 7 1 6 5 4 Barn äldre än 18 år 12 1 3 6 1 6 4 3 Inga barn 58 89 79 72 88 77 79 81 Antal (N) 162 410 339 312 375 224 603 305 Totalt antal: 911 911 908 Tabellen bygger på fråga 49. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Fyra femtedelar av studenterna som hösten 2000 var nybörjare i något av fakultetens ämnen har inga barn, och bland dem som har är det vanligen barn yngre än 13 år. En större andel av de kvinnliga studenterna har barn i hemmet jämfört med de manliga studenterna. I åldersgrupperna 18-23 år respektive 24-28 år är det få som har barn medan hälften av studenterna som är över 30 år har barn som är yngre än 13 år. Bland studenterna som har sitt ursprung i övriga världen är det bara hälften som inte har barn. Av studenterna som läser dagkurser har nio tiondelar inte barn, jämfört med tre femtedelar respektive fyra femtedelar bland kvällskurs- respektive programstudenterna. Bland samhällsvetarstudenterna har nära nio tiondelar inte barn jämfört med omkring tre fjärdedelar bland beteendevetar- och administration/politik studenterna. 32
Bostadsförhållanden Studenternas boendeförhållanden fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Hos förälder/föräldrar 11 9 11 21 4 ** 9 11 14 9 9 20-4 På studenthem 6 12 4 10 6 2 7 5 9 4 6 6 17 4 Inneboende 4 6 3 4 5 2 3 7 3 2 4 5-19 Samboende med 13 14 13 20 11 7 11 15 14 15 14 6 22 15 andra/kollektiv I egen bostad 57 55 58 38 65 80 60 56 53 60 58 54 44 48 Annat 8 4 11 7 9 9 10 6 7 10 9 9 17 10 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 915 293 617 388 273 239 321 243 214 94 730 94 18 27 Totalt antal: 910 900 872 869 Tabellen bygger på fråga 39. Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen ** Det finns en student som bor hos sina föräldrar och är i denna åldersgrupp detta försvinner dock i tabellen p.g.a. avrundning till heltal. Studenternas boendeförhållanden fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Hos förälder/föräldrar 4 14 9 7 12 12 7 18 På studenthem 3 7 7 5 7 8 8 4 Inneboende 4 4 5 4 4 4 3 7 Samboende med 6 18 12 11 16 12 12 16 andra/kollektiv I egen bostad 77 48 58 64 53 56 62 48 Annat 6 9 9 9 8 8 8 7 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 162 416 337 309 381 225 600 311 Totalt antal: 915 915 906 Tabellen bygger på fråga 39. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Nära 60 procent av nybörjarstudenterna bor i egen bostad och cirka en tiondel bor hos föräldrar respektive är samboende med andra. De minst vanliga boendeformerna är att vara inneboende eller att bo på studenthem. Bland studenterna i den yngsta åldersgruppen bor en femtedel hos förälder/föräldrar medan knappt 40 procent har egen bostad. Av studenterna över 30 år bor fyra 33
femtedelar i egen bostad. Fördelat på etniskt ursprung ser vi att en femtedel av studenterna som är andra generationen invandrare bor hemma hos sina föräldrar jämfört med en tiondel av de som har svenskt ursprung. Bland kvällskursstudenterna bor nära fyra femtedelar i egen bostad medan motsvarande andel för dagkursarna är knappt hälften. Bland studenter utan tidigare universitetsstudier bakom sig bor nästan en femtedel hemma hos förälder och knappt hälften har egen bostad. 34
Studiefinansiering Studenternas finansiering av studierna fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Studiemedel från CSN 81 85 79 91 82 62 79 82 85 79 81 89 22 74 Sparade pengar 20 22 20 27 18 13 20 19 19 21 20 28 28 - Förvärvsarbete 24 26 23 24 27 21 24 27 22 23 25 26 11 11 Stöd från sambo/maka[e] 8 5 9 2 9 16 9 9 3 11 8 7 11 - Stöd från föräldrar/släkting 15 15 15 23 14 3 9 12 23 23 15 16 11 19 Stipendier 3 3 3 2 4 2 3 3 2 4 3 1 11 - Lön från arbetsgivare 2 1 3 1 2 5 2 3 1 3 2 2 - - (studierna ingår i arbetet) Lön från arbetsgivare 12 8 14 5 11 24 12 12 14 7 12 14 6 15 (läser på fritiden) Annat 5 3 7 4 6 6 6 5 5 6 4 5 56 - Antal (N) 912 292 620 388 275 239 321 244 214 95 729 94 18 27 Totalt antal: 912 902 874 868 Tabellen bygger på fråga 58. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas finansiering av studierna fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Studiemedel från CSN 32 89 94 80 84 77 75 92 Sparade pengar 15 22 21 17 19 27 20 22 Förvärvsarbete 27 22 25 25 23 25 25 22 Stöd från sambo/maka[e] 7 4 13 12 6 6 8 7 Stöd från föräldrar/släkting 15 15 14 14 15 16 16 13 Stipendier 3 2 3 4 3 2 3 2 Lön från arbetsgivare 5 2 1 2 1 3 3 1 (studierna ingår i arbetet) Lön från arbetsgivare 48 6 3 14 10 12 15 7 (läser på fritiden) Annat 5 7 4 5 7 4 5 5 Antal (N) 161 413 338 310 378 224 602 307 Totalt antal: 912 912 909 Tabellen bygger på fråga 58. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. 35
80 procent av nybörjarstudenterna finansierar sina studier med studiemedel från CSN. Den näst vanligaste finansieringsformen är arbete vid sidan av studierna följt av sparade pengar. Stipendier utgör den minst vanliga studiefinansieringsformen. Bland studenterna mellan 18 och 23 år har nio tiondelar studiemedel från CSN, vilket är en högre andel jämfört med de två andra åldersgrupperna. Även att få finansieringshjälp av föräldrar eller släktingar är vanligare bland de yngre studenterna. Bland studenter över 30 år är också CSN den vanligaste studiefinansieringen följt av förvärvsarbete, men här är stöd från sambo eller maka/make vanligare än att använda sparade pengar. Även vid uppdelning på subjektiv klass håller huvudmönstret i sig, det vill säga studiefinansiering med hjälp av CSN är vanligast följt av förvärvsarbete och sparade pengar. Vid uppdelning på utbildningsgång finns vissa avvikelser från huvudmönstret. Bland nybörjarstudenterna som läser kvällskurser utgör lön från arbetsgivare den vanligaste finansieringen följt av studiemedel från CSN och sparade pengar. Både bland dagkurs- och programstudenterna är CSN det vanligaste finansieringssättet följt av förvärvsarbete och sparade pengar. Fördelningen på utbildningsområde uppvisar inga större avvikelser från det allmänna mönstret. Bland studenterna utan tidigare erfarenhet av universitetsstudier finansierar drygt nio tiondelar av studenterna sina studier med studiemedel från CSN jämfört med tre fjärdedelar av studenterna som tidigare studerat vid universitet eller högskola och alltså är inne i en utbildningsgång. 36
Utbildningsbakgrund Studenternas utbildningsbakgrund fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen 2-årigt gymnasium 14 10 16 1 16 34 25 10 3 12 15 8 17 8 3-årigt gymnasium 76 79 75 97 75 42 63 83 88 81 76 86 83 36 4-årigt gymnasium 4 4 3 1 2 9 3 4 2 7 3 2-24 Komvux 20 16 22 6 28 35 29 17 10 17 20 13 11 36 Folkhögskola 9 7 10 6 14 10 10 9 6 13 10 4 6 8 Annat 8 6 8 4 8 13 9 7 6 5 7 7 6 20 Antal (N) 857 273 584 371 255 221 301 231 205 87 686 85 18 25 Totalt antal: 857 847 824 814 Tabellen bygger på fråga 55. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas utbildningsbakgrund fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej 2-årigt gymnasium 22 8 17 21 8 16 13 17 3-årigt gymnasium 66 83 73 67 84 74 79 71 4-årigt gymnasium 5 4 2 5 3 3 4 3 Komvux 18 15 28 28 15 18 16 28 Folkhögskola 7 10 9 10 11 6 8 11 Annat 7 8 8 9 8 5 7 8 Antal (N) 148 371 338 297 361 199 562 292 Totalt antal: 857 857 854 Tabellen bygger på fråga 55. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Tre fjärdedelar av studenterna som hösten 2000 började studera ett ämne vid den samhällsvetenskapliga fakulteten har en 3-årig gymnasieutbildning bakom sig. Den näst vanligaste utbildningsbakgrunden var komvux-studier följt av 2-årigt gymnasium. Bland studenterna mellan 18 och 23 år har nästan alla läst 3-årigt gymnasium medan tre fjärdedelar respektive två femtedelar av 24-29 åringarna respektive de över 30 år läst 3-årigt gymnasium. I den äldsta studentgruppen har en tredjedel läst 2-årigt gymnasium. Även vid fördelning på subjektiv klass finns intressanta skillnader. Även om den största andelen inom varje klassgrupp läst 3- årigt gymnasium skiftar andelarna i storlek. Bland studenter från arbetarfamilj har 37
drygt tre femtedelar läst 3-årigt gymnasium medan nästan nio tiondelar av studenterna från akademikerfamilj har denna utbildningsbakgrunden. Samtidigt har också en fjärdedel av studenterna från arbetarfamilj läst 2-årigt gymnasium och nästan 30 procent har läst på Komvux vilket utgör en klart större andel jämfört med övriga studenter. Även vid fördelning på utbildningsgång är 3-årigt gymnasium den vanligaste utbildningsgången. Dock är 2-årig gymnasieutbildning vanligare än komvuxutbildning bland kvällskursstudenterna, medan Komvux och folkhögskola är den andra respektive tredje vanligaste utbildningsbakgrunden för dagkursstudenterna. Bland de studenter som läser på program är Komvux och 2-årigt gymnasium de vanligaste utbildningsbakgrunderna efter 3-årig gymnasieutbildning. 38
Föräldrarnas utbildningsbakgrund Studenternas faders utbildning fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Folk-/enhets-/grundskola 28 27 29 15 30 48 55 14 1 36 29 33 26 23 Folkhögskola 4 3 4 2 3 7 5 4-6 4 3 20-2-årigt 9 11 8 7 8 12 14 11 1 3 8 10 13 5 gymnasium/fackskola Flickskola/realskola 4 3 5 3 3 7 4 6 1 8 5 2-5 Minst 3-årigt gymnasium 9 11 8 12 10 5 9 14 4 14 9 13 7 5 Studerat vid universitet 9 9 9 11 10 4 6 12 10 10 8 11 7 27 Examen från universitet 37 36 37 50 36 17 7 39 84 23 37 28 27 35 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 756 249 507 319 230 200 266 202 188 70 603 82 15 22 Totalt antal: 756 749 726 722 Tabellen bygger på fråga 54. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas faders utbildning fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Folk-/enhets-/grundskola 38 19 33 33 18 36 27 31 Folkhögskola 5 3 4 2 3 7 4 3 2-årigt 7 7 11 9 8 10 8 10 gymnasium/fackskola Flickskola/realskola 6 5 3 4 4 4 4 5 Minst 3-årigt gymnasium 8 11 8 13 9 5 9 10 Studerat vid universitet 6 11 8 7 11 7 9 9 Examen från universitet 30 44 33 32 47 31 39 32 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 148 293 315 280 262 214 506 248 Totalt antal: 756 756 754 Tabellen bygger på fråga 54. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Drygt två femtedelar, eller knappt hälften av studenternas fäder har läst vid eller har examen från universitetet. Drygt en tiondel har läst på realskola eller 3-årigt gymnasium och knappt en tredjedel har läst folk- eller grundskola. 39
Studenternas moders utbildning fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Folk-/enhets-/grundskola 20 17 21 8 15 43 40 8 1 20 19 24 34 26 Folkhögskola 3 3 3 2 2 6 5 3 1 3 4-13 - 2-årigt 9 9 9 7 12 9 14 10 1 14 10 7-9 gymnasium/fackskola Flickskola/realskola 10 8 10 7 6 16 11 14 2 11 11 4 13 9 Minst 3-årigt gymnasium 8 8 8 11 8 3 7 12 4 8 7 9 13 13 Studerat vid universitet 9 12 8 11 13 3 6 15 8 11 8 10 7 26 Examen från universitet 41 43 41 54 44 20 17 38 83 33 41 46 20 17 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 765 250 515 323 226 209 263 206 193 73 610 82 15 23 Totalt antal: 765 758 735 730 Tabellen bygger på fråga 54. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas moders utbildning fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Folk-/enhets-/grundskola 30 14 20 22 10 28 19 21 Folkhögskola 2 3 3 4 2 4 2 5 2-årigt 8 7 12 12 7 8 9 10 gymnasium/fackskola Flickskola/realskola 14 6 11 10 11 7 10 10 Minst 3-årigt gymnasium 6 9 7 9 8 5 7 9 Studerat vid universitet 4 13 9 8 10 12 10 8 Examen från universitet 36 48 38 35 52 36 43 37 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 154 298 313 286 271 208 511 252 Totalt antal: 765 765 763 Tabellen bygger på fråga 54. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Hälften av studenternas mödrar har läst vid eller har examen från universitetet. En femtedel har läst folk- eller grundskola medan knappt en femtedel har läst flick/realskola eller minst 3-årigt gymnasium. 40
Arbetslivserfarenhet Studenternas arbetslivserfarenhet före universitetsstudierna fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Mindre än 1 år 25 26 24 42 21 3 20 25 37 13 24 32 12 11 Minst 1 år men mindre än 5 32 34 32 38 45 9 26 39 32 44 33 32 29 7 Mer än 5 år 30 25 32 ** 22 85 43 24 15 24 30 26 41 52 Ingen arbetslivserfarenhet 13 15 12 20 12 3 11 12 16 19 13 10 18 30 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 911 293 618 386 275 240 322 244 213 95 729 94 17 27 Totalt antal: 911 901 874 867 Tabellen bygger på fråga 56. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen ** Det finns en student har mer än fem års arbetslivserfarenhet och är i denna åldersgrupp detta försvinner dock i tabellen p.g.a. avrundning till heltal. Studenternas arbetslivserfarenhet före universitetsstudierna fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Mindre än 1 år 16 31 21 16 30 27 25 24 Minst 1 år men mindre än 5 25 36 32 34 32 30 32 34 Mer än 5 år 48 19 34 41 22 28 29 31 Ingen arbetslivserfarenhet 11 14 13 9 16 15 14 11 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 162 412 337 311 377 223 602 306 Totalt antal: 911 911 908 Tabellen bygger på fråga 56. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Drygt 60 procent av nybörjarstudenterna på den samhällsvetenskapliga fakulteten har tidigare arbetslivserfarenhet om minst ett år. En fjärdedel av studenterna har tidigare arbetat, men mindre än ett år medan drygt en tiondel inte har någon arbetslivserfarenhet alls. Av studenterna som är mellan 18 och 23 år har en femtedel ingen arbetslivserfarenhet, jämfört med drygt en tiondel av studenterna mellan 24-29 år. Bland studenterna över 30 år är det få som inte har någon arbetslivserfarenhet. Fördelat på subjektiv klass är andelen studenter utan arbetslivserfarenhet omkring en tiondel bland studenterna från arbetarfamilj respektive tjänstemannafamilj, medan andelarna är något högre för studenter med akademiker- eller egen företagarfamiljbakgrund. Vid uppdelning på etniskt 41
ursprung är det nästan en tredjedel av studenterna från övriga världen som inte har någon arbetslivserfarenhet. Oavsett utbildningsgång är det dock en ungefärlig lika stor andel av studenterna som saknar arbetslivserfarenhet. Dock har en fjärdedel av studenterna som läser kvällskurs minst ett års arbetslivserfarenhet, vilket är en högre andel än bland dagkurs- respektive programstudenterna. Bland studenterna som läser beteendevetenskapliga utbildningar är det bara en tiondel som inte har någon arbetslivserfarenhet och tre fjärdedelar har minst ett års arbetslivserfarenhet. Bland samhällsvetar- respektive administration/politik studenterna har drygt hälften respektive knappt tre femtedelar av studenterna minst ett års arbetslivserfarenhet. 42
Förvärvsarbetande studenter Förvärvsarbetande studenter fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen 1-8 timmar/veckan 23 23 22 26 26 14 19 26 22 29 22 31 6 11 9-16 timmar/veckan 6 5 6 6 7 4 7 7 5 5 6 12-4 Mer än 16 timmar/veckan 13 8 16 3 10 33 16 12 11 10 14 6 12 19 Inget förvärvsarbete 58 64 56 65 57 49 58 55 62 56 58 51 82 67 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 909 291 618 387 272 240 321 242 214 94 727 94 17 27 Totalt antal: 909 899 871 865 Tabellen bygger på fråga 57. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Förvärvsarbetande studenter fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej 1-8 timmar/veckan 12 24 26 24 24 18 23 21 9-16 timmar/veckan 5 7 5 5 6 7 7 4 Mer än 16 timmar/veckan 58 5 2 17 10 15 17 7 Inget förvärvsarbete 25 64 67 54 60 60 53 68 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 161 411 337 310 375 224 601 305 Totalt antal: 909 909 906 Tabellen bygger på fråga 57. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Nästan 60 procent av nybörjarstudenterna arbetar inte vid sidan av studierna. Drygt en tiondel arbetar mer än 16 timmar i veckan, medan de flesta studenter som förvärvsarbetar arbetar mellan 1 och 8 timmar i veckan. Nära två tredjedelar av männen förvärvsarbetar inte medan motsvarande andel bland kvinnorna är knappt tre femtedelar. Bland studenterna över 30 år arbetar hälften utöver studierna medan hälften inte gör det. I de två andra åldersgrupperna är det en högre andel studenter som inte förvärvsarbetar, men bland de som arbetar utöver studierna arbetar de flesta mellan 1-8 timmar i veckan i dessa två åldersgrupper. I den äldsta åldersgruppen är det vanligast, bland de som arbetar, att arbeta mer än 16 timmar per vecka. 43
Nära två tredjedelar av nybörjarstudenterna som läser fristående kurs på kvällstid förvärvsarbetar mer än 16 timmar per vecka och i denna kategori är det av naturliga skäl endast en fjärdedel som inte förvärvsarbetar eftersom det är rimligt att anta att studierna för flertalet av kvällskursstudenterna utgör en bisyssla. Andelen som inte förvärvsarbetar bland dagkurs- och programstudenterna är cirka två tredjedelar i respektive grupp. Bland dagkurs- och programstudenterna är det också en större andel som arbetar 1-8 timmar i veckan än bland kvällskursstudenterna. Andelen icke förvärvsarbetande studenter är ungefär lika stor inom de tre utbildningsområdena. Bland studenter utan tidigare universitetsstudier bakom sig är det drygt två tredjedelar som inte förvärvsarbetar, jämfört med drygt hälften av studenterna som tidigare studerat vid universitet eller högskolor. 44
Fler än ett ämne Studenter som läser mer än en fristående kurs/ett program samtidigt fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Läser mer än en kurs/ett 24 24 20 20 26 18 15 22 29 24 22 14 19 24 program Läser endast en kurs/ett program 76 76 80 80 74 82 85 78 71 76 78 86 81 76 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 871 280 591 366 261 234 305 231 207 92 699 90 16 25 Totalt antal: 871 861 835 830 Tabellen bygger på fråga 2. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenter som läser mer än en fristående kurs/ett program samtidigt fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Läser mer än en kurs/ett 47 24 6 24 22 17 29 8 program Läser endast en kurs/ett program 53 76 94 76 78 83 71 92 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 156 402 320 299 365 214 576 298 Totalt antal: 878 878 874 Tabellen bygger på fråga 2. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. En fjärdedel av nybörjarstudenterna i något av den samhällsvetenskapliga fakultetens ämnen läser mer än en kurs eller ett program. Bland kvinnorna är det en femtedel som läser någon kurs utöver. Fördelat på subjektiv klass är det en mindre andel bland studenterna med arbetarbakgrund jämfört med bland de övriga tre klassgrupperna som läser mer än en kurs eller ett program. Bland studenterna som läser kvällskurser läser nästan hälften av dem mer än en kurs medan motsvarande siffra för dagkursstudenterna är en fjärdedel. Bland studenterna som läser program är det mer ovanligt att läsa något utöver. En större andel bland studenterna med erfarenhet av universitetsstudier läser mer än en kurs eller ett program än bland studenterna utan tidigare universitetsstudier bakom sig. 45
Byte av studieinriktning Studenternas byte av inriktning på studierna fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Ja, en gång 36 37 36 37 39 33 39 32 37 38 35 41 46 60 Ja, flera gånger 23 26 20 22 27 16 24 23 21 24 23 22 18 - Nej, aldrig 41 37 43 41 34 51 37 45 42 38 42 37 36 40 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 604 216 385 218 214 164 195 158 158 64 484 63 11 15 Totalt antal: 601 596 575 573 Tabellen bygger på fråga 4. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas byte av inriktning på studierna fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Ja, en gång 23 44 36 34 38 36 37 - Ja, flera gånger 18 21 27 26 24 16 23 - Nej, aldrig 59 35 37 40 38 48 40 - Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 - Antal (N) 137 267 200 183 268 153 602 - Totalt antal: 604 604 602 Tabellen bygger på fråga 4. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. En majoritet av studenterna som har erfarenhet av universitetsstudier, och som hösten 2000 läste en grundkurs eller motsvarande vid den samhällsvetenskapliga fakulteten, har minst en gång bytt inriktning på sina studier. Två tredjedelar av studenterna i åldersgruppen 24-29 år har minst en gång bytt inriktning på sina studier. Bland studenterna som läser kvällskurser har tre femtedelar aldrig bytt inriktning på sina studier medan en majoritet av dagkurs- respektive programstudenterna bytt inriktning minst en gång. 46
Uppehåll/avbrott i studierna Uppehåll/avbrott** i studierna fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Ja, en gång 21 20 22 18 22 26 22 21 19 26 20 32 18 14 Ja, flera gånger 7 6 7 1 6 14 7 6 7 5 7 6-14 Nej, aldrig 72 74 71 81 72 60 71 73 74 69 73 62 82 72 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 604 217 384 218 213 165 195 159 158 64 485 63 11 14 Totalt antal: 601 596 576 573 Tabellen bygger på fråga 5. *Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen ** Uppehåll/avbrott minst 3 terminer Uppehåll/avbrott** i studierna fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Ja, en gång 25 19 21 26 20 18 21 - Ja, flera gånger 11 5 6 8 6 6 7 - Nej, aldrig 64 76 73 66 74 76 72 - Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 - Antal (N) 138 265 201 183 268 153 602 - Totalt antal: 604 604 602 Tabellen bygger på fråga 5. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. ** Uppehåll/avbrott minst 3 terminer Nära tre fjärdedelar av studenterna har aldrig gjort avbrott i sina studier. Bland studenterna över 30 år har två femtedelar av studenterna gjort avbrott eller uppehåll i sina studier minst en gång. 47
Motiv till uppehåll/avbrott i studierna Studenternas motiv till uppehållen/avbrotten i studierna fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Kom in på annan utbildning 4 6 3 3 7 2 6 2 3 5 4 4 - - som jag hellre ville gå Utbildningen hade fel 17 20 15 15 20 16 22 10 23 15 17 17 - - inriktning Svårt att kombinera studier 12 6 15 3 9 19 10 17 18-14 4 50 - och arbete Fick arbete som jag 10 13 9 10 11 10 2 21 8-12 8 - - föredrog framför studierna Svårt att kombinera studier 6 6 7 3 2 11 8 7 8-7 - - 25 och familjeliv Trivdes ej i studiemiljön 16 13 18 28 20 7 14 5 28 20 15 16-25 Svårt att finansiera 6 11 3-7 8 6 12-5 7 4 - - studierna Studierna motsvarade inte 23 31 18 25 30 15 24 14 31 20 26 8-25 mina förväntningar Undervisningen var dålig 6 9 4 8 7 3 2 5 5 15 6 4 - - Studietrötthet, saknade 31 38 28 48 38 16 24 26 46 40 30 33 50 25 motivation Utbildningen var för svår/krävande 6 4 7 13 2 5 8-8 - 6 4 - - Antal (N) 160 55 104 40 56 62 51 42 39 20 122 24 2 4 Totalt antal: 159 162 152 152 Tabellen bygger på fråga 6. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Den vanligaste orsaken till varför nybörjarstudenterna i något av fakultetens ämnen gjort uppehåll eller avbrott i sina studier är studietrötthet och avsaknad av motivation följt av anledningen att studierna inte motsvarande förväntningarna. Den tredje vanligaste orsaken till avhoppet eller uppehållet är att utbildningen hade fel inriktning följt av att man inte trivdes i studiemiljön. Bland kvinnorna var även svårigheten att kombinera studier med arbete en viktig orsak till avhoppet eller uppehållet. Denna motivering utgjorde även en av de vanligaste bland studenter som är äldre än 30 år. Fördelat på subjektiv klass finns några avvikelser från det huvudsakliga mönstret. Bland studenter från tjänstemannafamilj utgjorde orsakerna att det är svårt att kombinera arbete och studier tillsammans med att man fått arbete två av de viktigaste förklaringarna till uppehållet eller avbrottet i studierna. 48
Studenternas motiv till uppehållen/avbrotten i studierna fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Kom in på annan utbildning 2 2 8 2 5 6 4 - som jag hellre ville gå Utbildningen hade fel 14 14 23 23 15 9 17 - inriktning Svårt att kombinera studier 25 9 4 12 12 12 12 - och arbete Fick arbete som jag 6 14 9 7 12 12 10 - föredrog framför studierna Svårt att kombinera studier 10 9-5 5 12 6 - och familjeliv Trivdes ej i studiemiljön 14 21 13 15 15 21 16 - Svårt att finansiera 12 5-6 8 3 6 - studierna Studierna motsvarade inte 31 19 21 30 18 21 23 - mina förväntningar Undervisningen var dålig 4 5 8 3 8 6 6 - Studietrötthet, saknade 14 43 34 22 33 44 31 - motivation Utbildningen var för 6 5 6 3 3 15 6 - svår/krävande Antal (N) 49 58 53 60 66 34 160 Totalt antal: 160 160 160 Tabellen bygger på fråga 6. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Orsakerna studietrötthet, att studierna inte motsvarade förväntningarna, svårt att kombinera studier och arbete, att man inte trivdes i studiemiljön samt att utbildningen hade fel inriktning är förklaringar till uppehållet eller avbrotten som kommer igen oavsett vilken fördelning som görs. 49
Motiv till val av utbildning Studenternas motiv till val av utbildning fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Är intresserad av ämnet 91 89 92 92 90 92 91 90 91 95 91 92 95 92 Studierna leder fram till 54 52 56 49 57 60 58 52 54 51 53 56 61 75 examen och yrke Studierna ingår i mitt arbete 9 7 9 2 7 21 10 9 5 9 9 3 12 20 Vill bli behörig till andra 8 9 11 12 6 14 12 7 12 8 10 8 6 18 universitetsstudier Vill orientera mig om 10 9 10 14 6 7 6 13 11 12 10 8 6 23 högskolestudier Utbildningen vidgar mina 85 41 88 85 86 87 84 85 86 86 86 84 89 70 vyer Studierna gör mig attraktiv 66 58 70 54 70 79 71 61 62 63 65 63 89 76 på arbetsmarknaden Utbildningen ökar 74 71 76 71 78 75 77 71 73 78 73 77 89 68 chanserna till trivsamt arbete Studerar för att minska 34 31 36 36 35 31 36 35 30 37 33 38 44 52 risken för arbetslöshet Alternativet för mig är 7 10 6 8 7 7 8 8 6 4 6 9-32 arbetslöshet Studierna ökar chanserna att 3 14 15 17 11 14 14 11 15 21 13 13 33 32 komma in på annan utb Ha något att göra i väntan 3 3 3 5 2 1 2 3 5-3 3 - - på att komma in på annan utbildning Utbildningen var den enda 2 2 2 1 3 1 1 3 2 1 2 2 - - jag hade möjlighet att gå Hamnade här av en slump 6 6 6 7 5 6 9 6 4 5 2 4 - - Utbildningen ökar chansen 23 22 23 29 21 16 19 20 29 28 21 26 50 18 till arbete utomlands Vill fortsätta med forskarutbildningen 15 18 14 17 12 16 17 12 16 13 14 18 24 27 Antal (N) 893 282 605 383 268 230 315 238 205 93 717 93 18 22 Totalt antal: 887 881 851 850 Tabellen bygger på fråga 7. Tabellen bygger på en 5-gradig skala där 1 = instämmer inte alls i påståendet och 5 = instämmer helt i påståendet. Tabellen är gjord endast utifrån svarsalternativen 4 och 5, d.v.s. de studenterna som instämmer i de olika påståendena och summerar därför inte till 100 procent. N- värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Nio tiondelar av nybörjarstudenterna anger att intresse för ämnet är en viktig orsak till valet av utbildning, vilket gör motiveringen den mest förekommande. Andra viktiga förklaringar till valet av utbildning utgörs av att utbildningen vidgar mina vyer, att utbildningen ökar chanserna till ett trivsamt arbete, att studierna gör mig attraktiv på arbetsmarknaden samt att studierna leder fram till examen och yrke. I samtliga av dessa motiveringar instämmer mellan hälften och drygt fyra femtedelar av studenterna. Bland männen är det bara cirka två femtedelar som instämmer i påståendet att utbildningen vidgar mina vyer medan motsvarande andel bland kvinnorna är nära nio tiondelar. Vid fördelning på ålder och subjektiv klass är det samma fem orsaker till val av utbildning som är vanligast. När man tittar på etniskt 50
ursprung är det värt att notera, trots att de är få, att hälften av studenterna med nordiskt ursprung instämmer i att utbildningen ökar chanserna till arbete utomlands. Bland studenterna med ursprung från övriga världen instämmer lite drygt hälften i motiveringen att alternativet till studierna är arbetslöshet. 51
Studenternas motiv till val av utbildning fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Är intresserad av ämnet 94 95 86 93 93 87 91 92 Studierna leder fram till 34 39 82 60 46 61 55 52 examen och yrke Studierna ingår i mitt arbete 25 4 7 11 5 12 10 5 Vill bli behörig till andra 12 14 5 8 11 12 8 14 universitetsstudier Vill orientera mig om 9 15 6 7 13 8 4 22 högskolestudier Utbildningen vidgar mina 88 92 75 83 87 85 85 86 vyer Studierna gör mig attraktiv 68 49 85 75 52 75 69 60 på arbetsmarknaden Utbildningen ökar 56 69 89 74 70 80 76 70 chanserna till trivsamt arbete Studerar för att minska 19 31 46 33 30 43 34 35 risken för arbetslöshet Alternativet för mig är 4 7 9 6 7 10 7 7 arbetslöshet Studierna ökar chanserna att 12 20 9 12 15 16 11 22 komma in på annan utb. Ha något att göra i väntan 2 5 1 1 4 3 2 4 på att komma in på annan utbildning Utbildningen var den enda 1 2 2 2 2 2 2 2 jag hade möjlighet att gå Hamnade här av en slump 3 5 9 5 6 9 5 8 Utbildningen ökar chansen 6 24 29 12 26 33 23 22 till arbete utomlands Vill fortsätta med forskarutbildningen 12 18 13 14 15 17 16 13 Antal (N) 156 402 335 305 368 220 590 300 Totalt antal: 893 893 890 Tabellen bygger på fråga 7. Tabellen bygger på en 5-gradig skala där 1 = instämmer inte alls i påståendet och 5 = instämmer helt i påståendet. Tabellen är gjord endast utifrån svarsalternativen 4 och 5, d.v.s. de studenterna som instämmer i de olika påståendena och summerar därför inte till 100 procent. N- värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Personal & arb.livsfrågor, Hälso- & sjukv.adm. Fördelat på utbildningsgång kan vi konstatera att en betydligt mindre andel bland kvälls- respektive dagkursstudenterna har haft som motiv till utbildningen att studierna leder fram till examen och yrke jämfört med bland programstudenterna. Dessutom utgjorde även motiveringen att man studerar för att minska risken för arbetslöshet en viktig förklaring till utbildningsvalet bland programstudenterna. Vid uppdelning på utbildningsområde respektive erfarenhet är det samma fem motiveringar som är vanligast som tidigare. 52
Förstahandsval och annan utbildning Förstahandsval fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Förstahandsval 81 82 81 78 83 85 81 81 80 86 82 79 89 85 Ej förstahandsval 19 18 19 22 17 15 19 19 20 14 18 21 11 15 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 918 292 619 388 274 239 321 243 214 95 731 94 18 26 Totalt antal: 911 901 873 869 Tabellen bygger på fråga 8. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Förstahandsval fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Förstahandsval 84 80 81 83 81 80 86 73 Ej förstahandsval 16 20 19 17 19 20 14 27 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 164 414 340 315 380 223 605 310 Totalt antal: 918 918 915 Tabellen bygger på fråga 8. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Personal & arb.livsfrågor, Hälso- & sjukv.adm. Fyra femtedelar av nybörjarstudenterna vid samhällsvetenskapliga fakulteten går en utbildning som var deras förstahandsval. Bland studenter som inte tidigare läst vid universitetet är det tre fjärdedelar som läser sin förstahandsutbildning. Tabellen nedan visar att bland studenterna som vill gå en annan utbildning än den de just nu går hade hälften den nuvarande utbildningen som sitt förstaval och hälften hade inte utbildningen som förstaval. Bland studenterna som inte vill gå en annan utbildning hade nio tiondelar sin nuvarande utbildning som förstahandsval. 53
Studenternas förstahandsval i relation till huruvida de idag vill gå en annan utbildning än den de nu går (procent) Inställning till utbildningen Vill hellre gå en annan utbildning Vill ej hellre gå en annan utbildning Första handsval 51 90 Ej förstahandsval 49 10 Procent (%) 100 100 Antal (N) 205 696 Totalt antal 901 Tabellen bygger på fråga 8 och 9. Andra utbildningar som studenten hellre vill gå fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Ja 23 21 23 29 20 16 23 22 26 14 22 25 17 19 Nej 77 79 77 71 80 84 77 78 74 86 78 75 83 81 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 903 287 609 379 270 237 317 241 209 92 717 94 18 26 Totalt antal: 896 886 859 855 Tabellen bygger på fråga 9. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Andra utbildningar som studenten hellre vill gå fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Ja 17 26 22 18 24 28 20 29 Nej 83 74 78 82 76 72 80 71 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 160 404 339 310 372 221 596 304 Totalt antal: 903 903 900 Tabellen bygger på fråga 9. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Personal & arb.livsfrågor, Hälso- & sjukv.adm. Drygt en femtedel av nybörjarstudenterna i något ämne vid samhällsvetenskapliga fakulteten vill gå en annan utbildning än den de just nu går. Bland de yngsta studenterna vill nära en tredjedel gå en annan utbildning medan motsvarande andel för de äldsta studenterna är lägre. Fördelat på subjektiv klass vill en fjärdedel av studenterna med akademikerbakgrund gå en annan utbildning. Även 54
bland dagkursstudenterna vill en fjärdedel gå en annan utbildning. Bland studenterna med erfarenhet av universitetsstudier vill en femtedel gå en annan utbildning medan motsvarande andel för studenter utan erfarenhet av universitetsstudier är högre. 55
Motiv till annan utbildning Studenternas motiv till varför de ej läser den utbildning de helst vill läsa fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Meriterna räckte ej för att komma in 70 64 73 68 77 71 71 78 66 46 70 74 100 75 Svårt att få ett arbete med 5 5 6 6 4 6 4 2 11 9 6 4 - - den utbildningen Utbildningen är för lång 2 2 2 1 4 3 6 - - - 2 4 - - Kom på att jag ville gå en 12 12 13 12 17 9 12 6 16 9 14 9-25 annan utbildning för sent Är för gammal för en så 2 2 2-4 6 4 2 - - 3 - - - lång utbildning Utbildningen är för 3 3 3 4 4-6 2 - - 2 9 - - krävande Undervisningen ges på 2-3 1 4 3 3-2 9 7 2-3 tider/ i en studietakt som ej passar mig Utbildningen ges på ort som 4 7 3 6 4-7 - 2 9 3 9 - - ej passar mig Kan ej försörja mig på de arbeten som utbildningen leder till 3 2 3 4 2-1 2 6-2 9 - - Antal (N) 202 59 140 109 53 35 73 51 55 11 154 23 3 4 Totalt antal: 199 197 190 184 Tabellen bygger på fråga 10. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Den främsta anledningen till varför nybörjarstudenterna inte läser den utbildning de allra helst vill läsa är att meriterna inte räcker till. Den näst viktigaste anledningen är att man kom på för sent att man ville gå en annan utbildning. Bland studenter från akademikerfamilj och bland studenter som läser administration/politik utgör även att det är svårt att få ett arbete med den utbildning man helst vill gå en relativt viktig förklaring. 56
Studenternas motiv till varför de ej läser den utbildning de helst vill läsa fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Meriterna räckte ej för att 70 65 79 70 65 78 66 77 komma in Svårt att få ett arbete med 4 4 9 6 3 9 6 5 den utbildningen Utbildningen är för lång - 1 4 4-3 1 4 Kom på att jag ville gå en 4 12 16 15 16 5 11 14 annan utbildning för sent Är för gammal för en så 4 1 3 4 1 2 2 2 lång utbildning Utbildningen är för 4 2 4 2 2 5 3 4 krävande Undervisningen ges på 7 2-7 - - 3 1 tider/ i en studietakt som ej passar mig Utbildningen ges på ort som - 2 9 2-12 1 8 ej passar mig Kan ej försörja mig på de arbeten som utbildningen leder till - 1 6 4-5 3 2 Antal (N) 27 105 70 54 89 59 116 85 Totalt antal: 202 202 201 Tabellen bygger på fråga 10. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Personal & arb.livsfrågor, Hälso- & sjukv.adm. 57
Information om utbildningen Studenternas bedömning av vilka källor som var viktiga i deras val av utbildning fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen SYOn på gymnasiet/ 8 8 8 8 7 9 10 7 6 7 8 3 13 35 arbetsförmedlingen Lärare 8 8 7 8 8 7 8 4 8 12 6 10 6 25 Familjen 19 16 21 23 24 10 12 20 29 20 16 12 22 Kamrater 36 31 39 39 41 27 32 40 40 33 37 29 24 33 Eget besök vi GU 13 12 14 13 10 17 12 13 17 14 11 20 44 33 Besök från GU 3 2 4 4 3 3 3 2 3 7 3 3 6 9 Universitetets hemsida 29 29 29 34 26 24 27 31 31 32 27 28 59 46 Broschyrer 37 33 38 37 37 35 41 37 31 37 35 38 71 57 Utbildningskatalogen 80 76 81 83 89 74 83 77 78 78 80 83 94 83 Annonser 5 3 6 4 6 4 4 5 5 6 5 2-13 Utbildningsmässa 6 3 8 8 4 5 6 7 7 5 5 7-13 Studerande vid GU 28 29 27 18 33 21 24 31 33 27 27 34 12 48 Studievägledare vid GU 13 12 14 10 15 16 13 12 14 15 13 15 6 23 Press, radio, TV 15 17 14 16 19 10 13 15 17 16 15 13-17 Antal (N) 870 278 589 375 256 229 303 233 205 90 695 91 17 23 Totalt antal: 867 860 831 826 Tabellen bygger på fråga 11. Frågan består av 5 svarsalternativ av hur viktigt de olika källorna var för valet av utbildning. Endast svarsalternativen mycket viktigt och ganska viktigt ingår i tabellen, d.v.s. endast de som angivit att alternativet var viktigt i någon grad och därför summerar inte tabellen till 100 procent. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Den vanligaste källan som ansågs viktig i valet av utbildning är utbildningskatalogen från Göteborgs Universitet. Fyra femtedelar av nybörjarstudenterna anser att denna information var viktig. Andra källor som varit viktiga vid valet av utbildning är kamrater, broschyrer, universitetets hemsida och studerande vid Göteborgs Universitet. Källor i form av annonser, mässor, lärare och SYO har spelat en liten roll för studenternas val av utbildning. Bland studenterna utan erfarenhet av universitetsstudier anser mer än fyra femtedelar att utbildningskatalogen utgjorde en viktig informationskälla inför utbildningsvalet. 58
Studenternas bedömning av vilka källor som var viktiga i deras val av utbildning fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej SYOn på gymnasiet/ 4 5 14 13 4 7 5 15 arbetsförmedlingen Lärare 3 10 7 7 8 9 5 12 Familjen 13 20 22 22 20 16 18 22 Kamrater 30 42 34 33 42 32 35 38 Eget besök vi GU 8 13 16 13 12 15 13 13 Besök från GU 4 2 4 6 2 3 2 6 Universitetets hemsida 23 27 33 23 31 34 26 35 Broschyrer 30 31 47 40 38 45 33 44 Utbildningskatalogen 78 84 76 79 79 82 77 84 Annonser 6 3 6 7 3 4 4 7 Utbildningsmässa 4 6 8 8 4 7 4 10 Studerande vid GU 19 34 25 20 35 27 30 23 Studievägledare vid GU 10 13 16 12 14 14 13 14 Press, radio, TV 8 15 19 13 17 14 15 15 Antal (N) 157 381 332 306 347 217 574 293 Totalt antal: 870 870 867 Tabellen bygger på fråga 11. Frågan består av 5 svarsalternativ av hur viktigt de olika källorna var för valet av utbildning. Endast svarsalternativen mycket viktigt och ganska viktigt ingår i tabellen, d.v.s. endast de som angivit att alternativet var viktigt i någon grad och därför summerar inte tabellen till 100 procent. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Personal & arb.livsfrågor, Hälso- & sjukv.adm. 59
3. Hur ser studenterna vid samhällsvetenskapliga fakulteten på sina studier och sin studiemiljö? Studiernas innehåll Studenternas uppfattning om studiernas innehåll fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (medelvärde) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Teoretisk/Praktisk 5,6 5,5 5,7 5,7 5,4 5,7 5,7 5,4 5,7 5,7 5,6 5,8 5,7 5,9 Intressant/ointressant 5,9 5,7 6,0 5,9 5,9 5,9 5,9 5,9 5,9 5,8 5,9 5,9 6,1 5,9 Fördjupande/Ytlig 4,7 4,5 4,8 4,6 4,5 5.0 4,9 4,5 4,7 4,6 4,6 4,7 5,2 5,8 Svår/Lätt 4,1 3,7 4,2 4,1 3,8 4,3 4,3 3,9 4,0 3,8 4,0 4,2 4,3 4,5 Krävande/kravlös 4,8 4,4 5,0 4,7 4,6 5,2 5,0 4,7 4,7 4,6 4,7 4,8 5,3 5,6 Antal (N) 914 291 615 387 273 238 320 242 211 95 727 84 18 26 Totalt antal: 906 898 868 855 Tabellen bygger på delar av fråga 12. Tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = alternativet till vänster om snedstrecket och 1 = alternativet till höger om snedstrecket. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen De flesta nybörjarstudenter anser att studiernas innehåll är mer teoretiskt än praktiskt och att studierna är intressanta. Vidare anser studenterna att studierna generellt är fördjupande snarare än ytliga, att de varken är svåra eller lätta men att de däremot är mer krävande än kravlösa. Kvinnor upplever allmänt studierna som mer intressanta, fördjupande, svåra och krävande än vad män gör. Studenter över 30 år liksom studenter från arbetarfamilj upplever också sina studier mer fördjupande, svåra och krävande än de yngre studenterna och studenter från andra sociala klasser. Studenter med utländsk bakgrund uppvisar generellt högre medelvärden än studenter med svenskt ursprung. 60
Studenternas uppfattning om studiernas innehåll fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (medelvärde) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Teoretisk/Praktisk 5,9 5,8 5,2 5,7 5,2 6,0 5,5 5,9 Intressant/ointressant 6,0 6,0 5,7 5,9 5,9 5,9 5,9 5,9 Fördjupande/Ytlig 5,1 4,7 4,5 4,5 4,6 5,2 4,7 4,7 Svår/Lätt 4,1 4,1 4,0 4,0 3,9 4,4 3,9 4,4 Krävande/kravlös 4,8 4,7 4,9 4,8 4,6 5,2 4,6 5,1 Antal (N) 161 412 340 313 377 224 601 309 Totalt antal: 913 914 910 Tabellen bygger på delar av fråga 12. Tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = alternativet till vänster om snedstrecket och 1 = alternativet till höger om snedstrecket. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Bland nybörjarstudenter som läser fristående kurser anser fler att studierna är teoretiska, intressanta och fördjupande än vad studenter som läser på program gör. Fördelat på utbildningsområde anser fler bland studenterna som läser administration/politik att deras studier är teoretiska, fördjupande, svåra och krävande än bland studenter som läser beteende- eller samhällsvetenskap. Likaså upplever studenter utan erfarenhet av universitetsstudier att studierna är svårare och mera krävande än studenter som tidigare läst vid universitet eller högskola. 61
Kraven på studenterna Studenternas uppfattning om kraven på dem som studenter fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Höga krav 18 10 22 16 18 20 24 13 18 13 16 24 22 41 Varken eller 70 72 68 69 69 72 67 69 68 78 71 62 72 59 Låga krav 12 18 10 15 13 8 9 18 14 9 13 14 6 - Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 919 293 618 388 274 239 322 244 213 94 731 93 18 27 Totalt antal: 911 901 873 869 Tabellen bygger fråga 13. Svarsalternativen alldeles för höga krav och något för höga krav har i tabellen slagits ihop till kategorin höga krav. Svarsalternativen något för låga krav och alldeles för låga krav har slagits samman till kategorin låga krav i tabellen. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas uppfattning om kraven på dem som studenter fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Höga krav 20 16 20 20 15 21 14 25 Varken eller 72 71 67 70 67 72 71 67 Låga krav 8 13 13 10 18 7 15 8 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 163 416 340 265 380 225 605 310 Totalt antal: 919 919 915 Tabellen bygger fråga 13. Svarsalternativen alldeles för höga krav och något för höga krav har i tabellen slagits ihop till kategorin höga krav. Svarsalternativen något för låga krav och alldeles för låga krav har slagits samman till kategorin låga krav i tabellen. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. De flesta nybörjarstudenter anser att kraven på dem är varken höga eller låga. Knappt en femtedel anser att kraven på dem som studenter är för höga. Kvinnorna upplever överlag kraven högre än vad män gör. Även studenter från arbetarfamilj och studenter med utländsk bakgrund uppfattar kraven som högre än studenter från andra sociala klasser respektive svenska studenter. Bland studenter som inte har erfarenhet av universitetsstudier anser en fjärdedel att kraven på dem som studenter är höga, vilket är en högre andel än bland studenterna med erfarenhet av universitetsstudier. 62
Pedagogiken Studenternas uppfattning om pedagogiken fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (medelvärde) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Undervisning 4,9 4,7 5,0 4,9 4,9 5,1 4,9 4,9 5,0 5,0 5,0 5,0 5,4 5,2 Kurslitteratur 4,7 4,5 4,8 4,7 4,6 4,8 4,6 4,6 4,7 4,8 4,6 4,6 4,6 5,0 Tentamen 4,7 4,5 4,8 4,7 4,6 4,8 4,7 4,7 4,6 4,8 4,7 4,6 4,6 5,2 Antal (N) 912 291 616 386 273 238 321 244 210 94 727 94 18 26 Totalt antal: 907 299 869 865 Tabellen bygger på delar av fråga 12. Tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = positiv inställning (bra/god) och 1 = negativ inställning (dålig). N- värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas uppfattning om pedagogiken fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (medelvärde) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Undervisning 5,0 5,0 4,8 4,8 4,9 5,2 5,0 4,9 Kurslitteratur 4,8 4,8 4,4 4,7 4,7 4,6 4,7 4,6 Tentamen 4,4 4,9 4,6 4,7 4,7 4,7 4,6 4,9 Antal (N) 161 412 340 312 377 224 601 309 Totalt antal: 913 913 910 Tabellen bygger på delar av fråga 12. Tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = positiv inställning (bra/god) och 1 = negativ inställning (dålig). N- värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. De flesta nybörjarstudenter i något av fakultetens ämnen anser att undervisningen, kurslitteraturen och tentamensformerna fungerar bra, men inga toppbetyg utdelas. Kvinnor upplever i högre grad än män att pedagogiken på deras utbildningar är bra, motsvarande skillnad kan också iakttas mellan äldre och yngre studenter och mellan studenter med utländsk respektive svensk bakgrund. Studenter som läser fristående kurs tenderar att ge högre betyg åt undervisningen och kurslitteraturen än studenter som läser program medan dagkursstudenterna tycker bättre om tentamensformerna än kvällskurs- och programstudenter. Bland studenter som läser administration/politik uppfattas också undervisningen vara något bättre än bland studenter som läser beteende- eller samhällsvetenskap. Studenter utan erfarenhet av universitetsstudier är mer nöjda mer tentamensformerna än studenter med erfarenhet av studier vid universitet eller högskola. 63
Studiesituationen Studenternas uppfattning om sin studiesituation fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Viktigt att prestera bra 78 72 81 77 76 83 80 79 77 73 78 80 78 93 studieresultat Säker på att jag kommer 71 74 70 70 72 72 64 75 74 79 71 75 72 70 klara studierna Det jag läst är intressant 79 75 81 78 78 84 77 78 81 84 78 85 71 81 Har grepp om studierna 68 69 67 66 69 70 61 72 69 76 67 73 61 73 Studierna känns pressande 32 22 36 31 29 36 38 27 33 22 32 25 35 42 För hög studietakt 16 9 18 12 14 23 23 10 17 3 15 15 17 27 Problem p.g.a. bristande 14 11 15 17 14 9 17 12 13 11 13 15 22 12 förkunskap i ämnet Problem p.g.a. bristande 2 2 2 2 2 2 2 1 2 4 1 1 11 15 förkunskap i svenska Problem p.g.a. bristande 10 6 12 10 7 13 13 8 6 12 10 11 6 12 förkunskap i engelska Finns ngn som kan hjälpa 37 30 40 39 37 33 33 34 41 47 36 38 50 35 mig med studierna Får uppmuntran från lärare 27 30 25 24 29 29 26 23 33 26 26 31 33 23 De närmaste har förståelse 55 50 58 53 60 53 56 48 60 57 55 58 72 50 för studiekraven För lite tid till studierna 27 19 31 20 26 38 31 30 19 20 28 23 17 23 Utb. upplägg passar mig 58 57 59 55 58 65 58 56 57 64 58 58 65 56 God tillgång till hjälpmedel 58 57 58 52 59 66 60 58 53 61 57 61 65 48 Svårt att kombinera studier 35 27 39 31 30 48 39 38 32 29 35 33 28 50 och privatliv Svårt att kombinera studier 38 32 40 36 36 43 42 35 36 40 39 33 11 38 och andra engagemang Studierna försvåras av min bostadssituation 13 18 11 16 13 9 12 14 15 12 13 17 6 12 Antal (N) 915 291 617 388 273 238 322 244 213 93 730 93 18 25 Totalt antal: 908 899 872 866 Tabellen bygger på fråga 19. Tabellen bygger på en 5-gradig skala där 1 = instämmer inte alls i påståendet och 5 = instämmer helt i påståendet. Tabellen är gjord endast utifrån svarsalternativen 4 och 5, d.v.s. hur stor andel av studenterna som instämmer i de olika påståendena och därför summerar inte tabellen till 100 procent.. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen De flesta nybörjarstudenterna vid samhällsvetenskapliga fakulteten upplever att det de läser är intressant men också att det är viktigt att prestera bra studieresultat. Vidare känner också de flesta studenter att de har grepp om studierna och att de kommer att klara av dem. Många instämmer också i att utbildningen har ett upplägg som passar dem bra, att det finns god tillgång på hjälpmedel och att de närmaste har förståelse för de krav som studierna ställer. Dessa uppfattningar har också stöd av mer än hälften av studenterna även vid uppdelning på kön, ålder, subjektiv klass och etniskt ursprung. 64
Studenternas uppfattning om sin studiesituation fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Viktigt att prestera bra 74 75 83 84 71 81 76 82 studieresultat Säker på att jag kommer 65 75 69 72 73 67 74 65 klara studierna Det jag läst är intressant 80 82 76 80 80 77 80 78 Har grepp om studierna 64 69 70 67 71 64 72 60 Studierna känns pressande 35 30 32 36 25 37 28 38 För hög studietakt 19 13 18 18 13 19 12 23 Problem p.g.a. bristande 12 13 17 13 14 17 11 20 förkunskap i ämnet Problem p.g.a. bristande - 2 2 1 2 3 2 1 förkunskap i svenska Problem p.g.a. bristande 10 10 12 14 9 8 6 19 förkunskap i engelska Finns ngn som kan hjälpa 22 40 39 37 37 37 35 41 mig med studierna Får uppmuntran från lärare 21 25 32 28 22 23 28 25 De närmaste har förståelse 42 55 61 57 55 53 55 55 för studiekraven För lite tid till studierna 54 23 19 29 25 27 28 25 Utb. upplägg passar mig 64 60 53 58 59 58 61 52 God tillgång till hjälpmedel 54 59 58 54 58 62 59 55 Svårt att kombinera studier 49 32 32 37 31 39 32 41 och privatliv Svårt att kombinera studier 52 36 32 38 34 44 38 38 och andra engagemang Studierna försvåras av min bostadssituation 8 15 14 10 13 19 11 18 Antal (N) 164 413 338 313 377 224 604 308 Totalt antal: 915 914 912 Tabellen bygger på fråga 19. Tabellen bygger på en 5-gradig skala där 1 = instämmer inte alls i påståendet och 5 = instämmer helt i påståendet. Tabellen är gjord endast utifrån svarsalternativen 4 och 5, d.v.s. hur stor andel av studenterna som instämmer i de olika påståendena och därför summerar inte tabellen till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Bland studenterna som läser kvällskurs menar mindre än hälften att de närmaste har förståelse för studiekraven och de känner också att det är svårt att kombinera studier med privatlivet eller med andra engagemang. För fristående kursstudenter på dagtid och för programstudenter samt även vid uppdelning på utbildningsområde och erfarenhet framträder däremot de tidigare angivna uppfattningarna om studiesituationen som typiska. 65
Studiehjälp Studiehjälp som studenterna anser sig behöva fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Läsfärdighet i svenska 3 3 2 2 3 3 3 1 3 2 2 3 7 15 Skrivfärdighet i svenska 8 10 8 7 9 10 10 7 8 9 7 9 19 31 Muntlig framställning på sv. 18 18 18 16 21 19 20 17 16 15 17 16 41 31 Läsfärdighet i engelska 23 20 24 20 22 27 29 17 15 28 22 22 31 48 Skrivfärdighet i engelska 27 25 28 24 27 31 36 20 19 29 25 34 13 54 Muntlig framställning på eng. 30 29 30 26 29 35 35 25 23 32 29 29 20 54 Datoranvändning 27 23 29 27 28 26 26 25 28 34 27 30 38 23 Studieteknik 40 34 42 47 33 35 41 44 36 33 38 46 75 39 Tids- och studieplanering 37 34 38 44 35 29 41 40 31 35 35 46 69 39 Personlig vägledning 44 39 46 52 45 31 46 42 44 42 44 47 44 46 Antal (N) 907 290 610 385 272 235 319 241 212 92 724 93 16 26 Totalt antal: 900 892 864 859 Tabellen bygger på fråga 18. Endast de som svarat jakande på frågan ingår i tabellen, d.v.s. hur många studenter anser sig vilja ha hjälp med de olika erbjudna alternativen och därför summerar inte tabellen till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Den studiehjälp som drygt två femtedelar, eller nästan hälften, av nybörjarstudenterna angivit att de anser sig behöva är personlig vägledning. Två femtedelar anser sig behöva hjälp med studieteknik respektive studieplanering. Andra saker som mer än en femtedel av studenterna skulle vilja ha hjälp med är läs- och skrivfärdighet i engelska, muntlig framställning på engelska samt datoranvändning. Knappt två femtedelar av studenterna skulle också vilja ha hjälp med muntlig framställning på svenska. Ett generellt mönster är att en större andel kvinnor än män anser sig behöva hjälp med läs- och skrivfärdighet på engelska, datoranvändning, studieteknik, studieplanering och personlig vägledning. Även bland de äldre studenterna anser sig fler behöva hjälp med engelska än bland de yngre studenterna, medan en större andel av de yngre studenterna vill ha hjälp med studieteknik, studieplanering och personlig vägledning än bland de äldre studenterna. Även en större andel av studenterna från arbetar- respektive egen företagarfamilj anser sig behöva hjälp med engelskan i olika avseenden än bland studenter från tjänstemanna- och akademikerfamiljer. Bland studenterna med annat ursprung än svenskt anser sig generellt en större andel behöva hjälp med både svenska och engelska än bland studenter med svenskt ursprung. 66
Studiehjälp som studenterna anser sig behöva fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Läsfärdighet i svenska 1 1 5 3 1 5 2 3 Skrivfärdighet i svenska 4 9 10 8 10 5 8 9 Muntlig framställning på sv. 15 17 21 16 19 19 19 15 Läsfärdighet i engelska 19 19 30 30 16 26 17 35 Skrivfärdighet i engelska 28 23 32 31 22 30 23 35 Muntlig framställning på eng. 34 25 33 33 26 31 28 32 Datoranvändning 18 24 34 23 26 34 26 29 Studieteknik 31 41 41 40 41 38 31 57 Tids- och studieplanering 28 37 40 37 38 35 31 49 Personlig vägledning 26 50 45 37 45 53 39 53 Antal (N) 160 411 336 311 376 220 597 307 Totalt antal: 907 907 904 Tabellen bygger på fråga 18. Endast de som svarat jakande på frågan ingår i tabellen, d.v.s. hur många studenter anser sig vilja ha hjälp med de olika erbjudna alternativen och därför summerar inte tabellen till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Studenter som läser på program anser i högre utsträckning än övriga nybörjarstudenter att de behöver hjälp med muntlig framställning på svenska, läsoch skrivfärdighet i engelska och datoranvändning. Även bland studenter som inte tidigare läst på universitet eller högskola anser sig en större andel behöva hjälp med studieteknik, studieplanering och engelska än bland studenter som tidigare studerat på denna nivå. 67
Språkkunskaper Studenternas språkkunskaper fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Svenska 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Engelska 98 99 98 100 99 95 98 98 99 98 98 99 94 83 Franska 23 20 25 31 16 18 10 26 39 24 23 23 17 - Tyska 32 34 31 38 24 29 23 26 43 49 30 43 33 23 Spanska 18 12 21 22 14 16 13 14 26 31 16 23 30 23 Antal (N) 733 233 497 319 223 182 259 197 172 75 598 71 14 17 Totalt antal: 730 724 703 700 Tabellen bygger på fråga 52. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas språkkunskaper fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Svenska 100 100 100 100 100 100 100 100 Engelska 96 99 98 97 99 99 99 97 Franska 15 26 24 21 26 22 23 24 Tyska 32 34 29 27 33 36 34 28 Spanska 11 25 13 14 23 15 17 22 Antal (N) 130 324 262 247 311 174 490 239 Totalt antal: 716 732 729 Tabellen bygger på fråga 52. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Samtliga studenter som hösten 2000 var nybörjare i ett ämne vid samhällsvetenskapliga fakulteten anser att de kan klara av svenska språket och i stort sett alla behärskar också engelska. En tredjedel av studenterna kan även tala tyska medan knappt en femtedel respektive knappt en fjärdedel av studenterna talar spanska respektive franska. De yngre studenterna behärskar överlag fler språk än de äldre studenterna. Bland studenter med arbetarfamiljbakgrund behärskar överlag en mindre andel andra utländska språk än engelska jämfört med studenter från andra sociala klasser. Motsvarande tendens är också synlig mellan kvällskursstudenter och övriga studenter. 68
Användningen av språkkunskaperna Studenternas användning av sina språkkunskaper i sina studier fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Ja 77 79 76 80 79 69 70 80 82 82 79 71 53 64 Nej 23 21 24 50 21 31 30 20 18 18 21 29 47 36 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 816 272 544 363 249 196 283 220 195 85 640 91 17 25 Totalt antal: 816 808 783 773 Tabellen bygger på fråga 52. Tabellen bygger endast på de som uppgivit att de är två-/flerspråkiga. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas användning av sina språkkunskaper i sina studier fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Ja 76 82 71 74 82 71 81 68 Nej 24 18 29 26 18 29 19 32 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 139 374 303 265 348 203 549 264 Totalt antal: 816 816 813 Tabellen bygger på fråga 52. Tabellen bygger endast på de som uppgivit att de är två-/flerspråkiga. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Tre av fyra av de två- eller flerspråkiga studenterna anser att de har nytta eller användning av sina språkkunskaper i studierna. Studenter över 30 år och studenter från arbetarfamilj skiljer ut sig då en lägre andel av dessa studenter anser att de har användning av sina språkkunskaper jämfört med studenter i andra åldersgrupper respektive i andra sociala klasser. Bland studenter utan erfarenhet av universitetsstudier anser en lägre andel att de har nytta av sina språkkunskaper jämfört med bland studenter med erfarenhet av universitetsstudier. 69
Institutionens infrastruktur Studenternas uppfattning om institutionens infrastruktur fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (medelvärde) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Lokaler 5,0 4,9 5,1 5,0 5,1 5,1 4,9 5,1 5,2 5,0 5,1 5,0 5,1 5,3 Datorer 3,3 3,3 3,3 3,2 3,2 3,5 3,2 3,2 3,4 3,0 3,2 3,5 4,0 3,4 Bibliotek 4,8 4,7 4,8 4,7 4,8 4,9 4,9 4,8 4,6 4,9 4,7 4,9 5,3 4,7 Expedition 4,5 4,4 4,6 4,4 4,4 4,8 4,7 4,4 4,4 4,5 4,5 4,6 5,5 4,8 Organisation 4,5 4,2 4,6 4,3 4,6 4,7 4,5 4,5 4,4 4,6 4,5 4,4 4,8 4,7 Information 4,6 4,4 4,7 4,5 4,7 4,7 4,7 4,6 4,6 4,7 4,6 4,5 5,3 5,2 Studentservice 4,3 4,1 4,4 4,3 4,2 4,5 4,3 4,3 4,3 4,3 4,3 4,4 4,7 4,7 Antal (N) 898 288 604 384 270 230 317 239 208 92 640 92 18 26 Totalt antal: 892 884 856 776 Tabellen bygger på delar av fråga 12. Tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = positiv inställning (bra/god) och 1 = negativ inställning (dålig). N- värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas uppfattning om institutionens infrastruktur fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (medelvärde) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Lokaler 5,3 5,1 4,9 5,3 5,0 4,7 5,0 5,1 Datorer 3,1 3,5 3,1 3,0 3,5 3,4 3,3 3,3 Bibliotek 4,0 4,8 5,0 4,5 4,8 5,1 4,7 4,9 Expedition 4,1 4,5 4,7 4,3 4,5 4,8 4,5 4,5 Organisation 4,7 4,5 4,4 4,4 4,5 4,6 4,5 4,5 Information 4,6 4,7 4,6 4,5 4,7 4,6 4,6 4,7 Studentservice 4,3 4,2 4,4 4,2 4,3 4,4 4,3 4,3 Antal (N) 152 407 339 306 370 222 590 305 Totalt antal: 898 898 865 Tabellen bygger på delar av fråga 12. Tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = positiv inställning (bra/god) och 1 = negativ inställning (dålig). N- värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. De flesta nybörjarstudenter i något ämne anser att infrastrukturen på de institutioner där de läser är god, dock ges underbetyg till tillgången på datorer. Bäst omdömen får lokalerna och tillgången på bibliotek. Kvinnor tenderar överlag att ge bättre betyg åt infrastrukturen än män. Bland studenter som läser kvällskurser är fler nöjda med lokalerna och organisationen än bland övriga 70
studenter, medan programstudenterna är mer nöjda med tillgången på bibliotek, expedition och studentservice. Minst missnöjda med tillgången på datorer är studenter som läser fristående kurs på dagtid. Fördelat på utbildningsområde är studenterna som läser administration/politik mer nöjda med bibliotek, expedition, organisation och studentservice än studenter som läser beteende- eller samhällsvetenskap. Studenter med erfarenhet av universitetsstudier gör i flertalet fall samma bedömningar om institutionernas infrastruktur som de helt nya studenterna. 71
Atmosfären på institutionen Studenternas uppfattning om atmosfären på den institution de tillhör fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (medelvärde) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Stämning 5,5 5,3 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 5,4 5,4 5,4 5,7 5,8 5,2 Studentsammanhållning 4,3 4,3 4,3 4,2 4,3 4,4 4,5 4,3 4,2 4,0 4,2 4,7 4,8 4,5 Lärarkontakt 4,5 4,6 4,5 4,3 4,8 4,8 4,5 4,6 4,5 4,6 4,5 4,5 5,7 4,6 Antal (N) 910 291 613 386 273 237 322 242 210 93 725 94 18 26 Totalt antal: 904 896 867 863 Tabellen bygger på delar av fråga 12. Tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = positiv inställning (bra/god) och 1 = negativ inställning (dålig). N- värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas uppfattning om atmosfären på den institution de tillhör fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (medelvärde) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Stämning 5,2 5,4 5,7 5,6 5,5 5,3 5,4 5,5 Studentsammanhållning 3,6 4,0 5,0 4,4 4,4 4,1 4,3 4,3 Lärarkontakt 4,6 4,5 4,6 4,5 4,7 4,3 4,7 4,3 Antal (N) 159 411 340 311 376 223 599 308 Totalt antal: 910 910 907 Tabellen bygger på delar av fråga 12. Tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = positiv inställning (bra/god) och 1 = negativ inställning (dålig). N- värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Atmosfären på institutionerna får bra omdömen av nybörjarstudenterna. Högst betyg får stämningen. Den positiva bilden gäller överlag men bland studenter som läser på program upplevs stämningen, studentsammanhållningen och lärarkontakten som bättre än vad den gör bland studenter som läser kvällsrespektive dagkurs. Fördelat på utbildningsområde ger studenter inom den administrativa/politiska grenen relativt sett lägst betyg åt atmosfären, även om betygen fortfarande är positiva. Bland studenter som tidigare studerat vid universitet eller högskola uppfattas lärarkontakten som bättre än bland studenter utan erfarenhet av universitetsstudier. 72
Välkomnandet på institutionen Studenternas uppfattning om hur välkomna och väl bemötta de blivit på den institution de tillhör fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (medelvärde) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Positivt bemött 84 85 84 84 87 82 84 87 84 79 84 86 100 74 Varken eller 15 14 15 15 12 17 15 13 15 20 15 13-26 Ej positivt bemött 1 1 1 1 1 1 1-1 - 1 1 - - Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 918 293 617 388 274 238 322 244 213 94 730 93 18 27 Totalt antal: 910 900 873 868 Tabellen bygger på fråga 14. Frågan består av 5 svarsalternativ. Svarsalternativen Ja, mycket samt ja, ganska är i tabeller i hopslagna till positivt bemötande och svarsalternativen nej, inte särskilt och nej, inte alls är i hopslagna till ej positivt bemötande. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas uppfattning om hur välkomna och väl bemötta de blivit på den institution de tillhör fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (medelvärde) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Positivt bemött 82 83 88 86 85 82 86 81 Varken eller 18 16 11 14 15 16 14 17 Ej positivt bemött - 1 1 ** ** 2 ** 2 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 163 415 340 314 379 225 604 310 Totalt antal: 918 918 914 Tabellen bygger på fråga 14. Frågan består av 5 svarsalternativ. Svarsalternativen Ja, mycket samt ja, ganska är i tabeller i hopslagna till positivt bemötande och svarsalternativen nej, inte särskilt och nej, inte alls är i hopslagna till ej positivt bemötande. Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. ** Det finns en student i denna kategori som ej anser sig positivt bemött. Detta försvinner dock på grund av avrundning till heltal. Över fyra femtedelar av studenterna anser sig ha blivit positivt bemötta på den institution där de nu läser. Mönstret förändras inte vid uppdelning på kön, ålder eller subjektiv klass. Bland studenterna som läser på program anser sig en högre andel blivit positivt bemötta än bland studenter som läser fristående kurs på kvällsrespektive dagtid. Bland studenter som läser beteende- respektive samhällsvetenskapliga utbildningar anser sig en något större andel blivit positivt bemötta på de institutioner de tillhör än bland studenter som läser administration/politik. Även bland studenter med erfarenhet av universitetsstudier anser sig en högre andel blivit positivt bemötta än bland studenter utan erfarenhet. 73
Studentinflytande Studenternas inställning till graden av inflytande på den institution de tillhör fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Inst. är mottaglig för förändringar utifrån studenternas förslag Har haft möjlighet att utvärdera delkurser Lärarna uppmuntrar till utvärdering av delkurserna Ej min uppgift att arbeta för förbättring 25 28 23 26 26 22 23 25 26 24 25 25 28 26 68 67 69 71 74 60 66 73 69 67 69 74 56 46 62 62 62 64 64 56 61 64 64 60 61 73 67 52 7 8 7 7 7 7 7 6 9 6 6 10 6 19 Antal (N) 914 290 617 386 272 238 320 244 213 93 728 93 18 27 Totalt antal: 907 898 870 866 Tabellen bygger på fråga 15. Tabellen bygger på en 5-gradig skala där 1 = instämmer inte alls i påståendet och 5 = instämmer helt i påståendet. Tabellen är gjord endast utifrån svarsalternativen 4 och 5, d.v.s. de studenterna som instämmer i de olika påståendena och tabellen summerar därför inte till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Drygt två tredjedelar av nybörjarstudenterna som studerar vid samhällsvetenskapliga fakulteten uppger att de fått möjligheten att utvärdera delkurser och nästan lika många uppger också att lärarna uppmuntrat dem till utvärdering av delkurserna. En fjärdedel av studenterna uppger att de instämmer med att institutionen de tillhör är mottaglig för förändringar utifrån studenternas förslag. Endast en liten minoritet av studenterna instämmer i påståendet att det inte är deras uppgift att arbeta för förbättring. 74
Studenternas inställning till graden av inflytande på den institution de tillhör fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (medelvärde) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Inst. är mottaglig för förändringar 7 29 26 19 31 22 23 26 utifrån studenternas förslag Har haft möjlighet att 49 74 70 62 82 55 68 69 utvärdera delkurser Lärarna uppmuntrar till 36 68 66 52 72 57 59 67 utvärdering av delkurserna Ej min uppgift att arbeta för förbättring 6 8 7 6 9 6 6 9 Antal (N) 163 414 338 313 377 225 604 307 Totalt antal: 915 915 911 Tabellen bygger på fråga 15. Tabellen bygger på en 5-gradig skala där 1 = instämmer inte alls i påståendet och 5 = instämmer helt i påståendet. Tabellen är gjord endast utifrån svarsalternativen 4 och 5, d.v.s. de studenterna som instämmer i de olika påståendena och tabellen summerar därför inte till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Bland nybörjarstudenter som läser kvällskurser är det en mycket mindre andel som instämmer i att institutionen är mottaglig för förändringar än bland studenter som läser fristående kurser på dagtid eller program. Kvällskursstudenterna är också mindre benägna att hålla med om att de fått utvärdera eller blivit uppmuntrade till att utvärdera delkurserna. Bland studenter som läser inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet är det överlag en större andel som håller med om att institutionen är mottaglig för förändringar samt att de fått möjlighet och blivit uppmuntrade att utvärdera delkurserna. 75
Diskriminering Studenternas upplevelse av diskriminering fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Har blivit diskriminerad 4 4 4 4 2 3 3 3 4 5 3 7 6 15 Antal (N) 915 289 618 388 270 240 321 243 211 94 727 93 18 27 Totalt antal: 907 898 869 865 Tabellen bygger på fråga 16. Endast de som svarat jakande på frågan ingår i tabellen och därför summerar inte tabellen till 100 procent. Studenternas upplevelse av diskriminering fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Har blivit diskriminerad 2 4 4 2 5 4 4 3 Antal (N): 164 412 339 314 377 224 601 310 Totalt antal: 915 915 911 Tabellen bygger på fråga 16. Endast de som svarat jakande på frågan ingår i tabellen och tabellen summerar därför inte till 100 procent. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Endast 4 procent av samtliga studenter upplever att de blivit diskriminerade. Av denna begränsade grupp (visas ej i tabell) är det två tredjedelar som anger att de blivit diskriminerade av lärare. Nära två femtedelar uppger att de blivit diskriminerade av andra studenter. Den främsta explicita anledningen till varför man blivit diskriminerad upplevs vara kön följt av social klass. Bland de som uppgivit att de blivit diskriminerade på grund av kön är samtliga kvinnor. 76
Val av Göteborgs universitet Motiv bakom studenternas val av Göteborgs universitet fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Nära hem 58 51 62 48 59 75 59 60 56 56 59 61 33 59 Släkt/bekanta/pojk-/flickvän 58 50 62 57 61 56 59 57 58 62 57 68 50 25 i Göteborg Syskon/kamrater i Gbg 31 29 32 38 32 18 24 33 38 40 32 40 6 8 Föräldrar har studerat i Gbg 5 5 6 5 7 4 3 4 10 7 5 3-8 Bra bostadsförhållanden 36 29 39 33 37 41 31 39 39 40 34 45 29 29 Trevlig stad 70 73 68 83 73 44 66 74 73 75 69 81 72 58 Trevligt universitet 51 52 51 55 54 42 45 56 54 54 50 56 67 48 Hög kvalitet på utbild. 67 67 67 72 67 57 62 72 69 67 66 62 72 58 Bra forskarutbildning 18 15 19 15 18 23 20 18 18 11 16 22 25 28 Bra studentliv, föreningar 12 12 13 16 11 8 12 13 14 13 11 16 18 27 etc Bra universitetsbibliotek 27 27 28 23 30 32 27 25 27 33 25 32 39 32 Universitetet har gott rykte 54 55 54 58 60 41 51 56 58 54 55 46 53 74 Hamnade här av en slump 13 13 14 16 11 11 14 11 17 12 13 18 19 4 Har tidigare studerat vid 29 31 28 24 37 28 24 24 37 40 29 35 19 24 GU Utbildningen fanns bara här 22 22 22 24 16 26 22 19 21 29 21 19 50 26 Antal (N) 874 280 588 378 263 220 309 230 206 87 694 91 17 25 Totalt antal: 868 861 832 827 Tabellen bygger på fråga 20. Frågan består av 5 svarsalternativ av hur stor betydelse de olika alternativen hade för valet av GU. Endast svarsalternativen mycket stor betydelse och ganska stor betydelse ingår i tabellen, d.v.s. endast de som angivit att alternativet har betydelse av ngn grad och tabellen summerar därför inte till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen De främsta motiven bakom studenternas val av Göteborgs Universitet är att Göteborg är en trevlig stad, att det är en hög kvalitet på utbildningarna, att det är nära hem eller att man har nära och kära i staden, att universitetet har gott rykte samt att det är ett trevligt universitet. I samtliga av dessa påståenden håller över hälften av studenterna med om att det haft betydelse. Färre har valt Göteborg utifrån premisserna att deras föräldrar studerat här, att studentlivet skulle vara bra eller att de hamnat här av en slump. Bland äldre studenter är inte heller trevligt universitet respektive universitetets goda rykte lika viktigt som bland studenterna i de två yngre åldersgrupperna. 77
Motiv bakom studenternas val av Göteborgs universitet fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Nära hem 70 55 57 65 52 61 59 57 Släkt/bekanta/pojk-/flickvän 49 59 60 58 58 57 58 58 i Göteborg Syskon/kamrater i Gbg 20 35 31 27 34 32 30 33 Föräldrar har studerat i Gbg 6 5 6 5 3 8 5 6 Bra bostadsförhållanden 38 36 34 37 36 33 36 34 Trevlig stad 53 76 70 69 71 68 69 70 Trevligt universitet 43 53 51 52 48 56 52 50 Hög kvalitet på utbild. 52 68 71 62 65 76 68 64 Bra forskarutbildning 18 15 22 20 12 26 16 22 Bra studentliv, föreningar 7 12 15 14 11 12 9 19 etc Bra universitetsbibliotek 26 27 29 29 23 33 25 31 Universitetet har gott rykte 47 54 58 50 55 60 54 54 Hamnade här av en slump 12 12 15 11 14 15 13 15 Har tidigare studerat vid 38 33 20 22 34 29 41 3 GU Utbildningen fanns bara här 21 15 30 13 21 37 24 17 Antal (N) 147 401 327 297 365 213 578 302 Totalt antal: 875 875 873 Tabellen bygger på fråga 20. Frågan består av 5 svarsalternativ av hur stor betydelse de olika alternativen hade för valet av GU. Endast svarsalternativen mycket stor betydelse och ganska stor betydelse ingår i tabellen, d.v.s. endast de som angivit att alternativet har betydelse av ngn grad och tabellen summerar därför inte till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Bland studenter som läser kvällskurser, som ofta handlar om vidareutbildning, hade motivet att det var nära hem en större betydelse för valet av Göteborgs universitet än bland studenter som läser fristående kurs dagtid eller program. Motsatt hade motiven nära och kära i Göteborg, trevligt universitet och universitetets goda rykte en större betydelse bland de sistnämnda studenterna. 78
Förtroende för GU Studenternas förtroende för Göteborgs universitet fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Stort förtroende 68 63 71 73 69 62 65 71 71 71 69 63 61 68 Varken stort eller litet 18 24 16 17 22 17 20 17 18 20 19 19 22 4 Litet förtroende 2 3 1 2 2 2 2 2 2-2 2-4 Ingen uppfattning 11 10 12 8 7 19 13 10 9 9 10 16 17 24 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 907 288 614 386 271 236 317 242 212 93 723 94 18 25 Totalt antal: 902 893 864 860 Tabellen bygger på fråga 31. Frågan består av 5 svarsalternativ. Svarsalternativen mycket stort förtroende och ganska stort förtroende har i tabellen slagits ihop till kategorin stort förtroende. Svarsalternativen ganska litet förtroende och mycket litet förtroende har slagits samman till kategorin litet förtroende i tabellen. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas förtroende för Göteborgs universitet fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Stort förtroende 64 69 70 68 65 74 66 72 Varken stort eller litet 18 18 19 16 21 18 22 12 Litet förtroende 2 2 2 2 2 1 2 2 Ingen uppfattning 16 11 9 14 12 7 10 14 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 160 411 336 310 377 220 597 307 Totalt antal: 907 907 904 Tabellen bygger på fråga 31. Frågan består av 5 svarsalternativ. Svarsalternativen mycket stort förtroende och ganska stort förtroende har i tabellen slagits ihop till kategorin stort förtroende. Svarsalternativen ganska litet förtroende och mycket litet förtroende har slagits samman till kategorin litet förtroende i tabellen. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Drygt två tredjedelar av nybörjarstudenterna vid samhällsvetenskapliga fakulteten anser att de har stort förtroende för Göteborgs universitet. Motsvarande andel som har stort förtroende för Chalmers Tekniska Högskola (visas ej i tabell) är en tredjedel, dock har nästan hälften av studenterna angivit att de inte har någon uppfattning om sitt förtroende för CTH. Bland kvinnor och yngre studenter är det en större andel som har förtroende för Göteborgs universitet än bland män respektive äldre studenter. Vidare är det en 79
mindre andel bland studenterna från arbetarfamilj som har stort förtroende för GU än bland övriga sociala klasser. Bland nybörjarstudenter som läser administration/politik har tre fjärdedelar högt förtroende för Göteborgs Universitet, vilket är en högre andel än bland studenter som läser beteendevetenskap respektive samhällsvetenskap. Andelen studenter med stort förtroende för GU är också högre bland dem utan erfarenhet av universitetsstudier än bland dem med erfarenhet. 80
Studentstaden Studenternas inställning till Göteborg som studentstad fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Lätt att få tag på bra 2 2 2 3 1 1 2 1 2 2 1 3 6 12 studentbostäder För långt mellan 26 29 25 32 28 16 29 25 31 19 26 32 11 27 universitetets olika delar God tillgång till 30 29 31 29 32 32 33 24 30 37 29 30 12 60 kurslitteratur på universitetsbiblioteken Universitet har bra 70 70 70 74 72 62 70 69 73 70 69 80 71 62 placering i stan Lätt att bli ensam 25 26 25 33 25 12 25 27 26 17 25 28 35 8 Rikt utbud på trevliga 82 84 81 89 89 64 79 84 84 86 82 84 78 69 caféer och restauranger Dyrt att leva som student 47 52 44 54 49 32 48 44 48 45 47 48 45 35 Studentmiljön är överlag trivsam 53 56 52 66 56 31 49 58 58 53 53 60 45 48 Antal (N) 910 290 613 387 71 236 319 242 212 92 724 94 18 26 Totalt antal: 903 894 865 862 Tabellen bygger på fråga 21. Tabellen bygger på en 5-gradig skala där 1 = instämmer inte alls i påståendet och 5 = instämmer helt i påståendet. Tabellen är gjord endast utifrån svarsalternativen 4 och 5, d.v.s. de studenterna som instämmer i de olika påståendena. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. Även de som svarat vet ej/ej aktuellt på frågorna ingår i N-värdet. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Drygt fyra femtedelar av nybörjarstudenterna instämmer i påståendet att Göteborg har ett rikt utbud på trevliga caféer och restauranger. En majoritet av studenterna anser också att universitetet är bra placerat i stan och att studentmiljön är trivsam. Knappt hälften av studenterna anser att det är dyrt att leva som student i Göteborg. Få av studenterna instämmer i påståendet att det är lätt att få tag på bra studentbostäder. Bland kvinnorna respektive bland studenterna över 30 år anser en mindre andel att det är dyrt att leva som student i Göteborg än bland män respektive övriga åldersgrupper. 81
Studenternas inställning till Göteborg som studentstad fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Lätt att få tag på bra 1 2 2 1 1 4 1 3 studentbostäder För långt mellan 21 32 22 24 29 27 29 23 universitetets olika delar God tillgång till 19 34 31 24 33 33 31 29 kurslitteratur på universitetsbiblioteken Universitet har bra 50 70 80 64 70 78 69 72 placering i stan Lätt att bli ensam 27 38 23 21 28 25 24 26 Rikt utbud på trevliga 64 87 84 78 86 80 81 84 caféer och restauranger Dyrt att leva som student 29 50 50 45 48 46 45 50 Studentmiljön är överlag trivsam 35 58 57 53 55 52 50 59 Antal (N) 162 412 336 313 377 221 600 307 Totalt antal: 910 910 907 Tabellen bygger på fråga 21. Tabellen bygger på en 5-gradig skala där 1 = instämmer inte alls i påståendet och 5 = instämmer helt i påståendet. Tabellen är gjord endast utifrån svarsalternativen 4 och 5, d.v.s. de studenterna som instämmer i de olika påståendena. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. Även de som svarat vet ej/ej aktuellt på frågorna ingår i N-värdet. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. En mindre andel av studenterna som läser kvällskurser är benägna att hålla med om att universitetet har bra placering i stan, att det är dyrt att leva som student samt att studiemiljön överlag är trivsam än bland studenter med annan utbildningsgång. Studenter som läser fristående kurs på dagtid eller program uppvisar också lika inställningar i nämnda påståendena om Göteborg som studentstad. 82
Studenttillvaron Studenternas syn på sin studenttillvaro fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Studierna har utvecklat mig 68 60 72 67 70 67 69 66 69 69 68 67 65 77 som människa Känner mig anonym i den 32 33 30 31 34 34 26 31 33 33 17 36 stora massan av studenter Får för lite ansvar som 8 10 7 6 8 10 10 7 7 2 9 3 6 - student Har fått många nya vänner 42 42 42 47 42 32 40 41 49 39 40 48 50 39 Studenttillvaron är rolig och 58 56 59 52 63 63 57 55 63 56 57 56 82 56 stimulerande Är besviken på livet som 6 8 5 8 4 5 6 7 5 4 6 4-9 student Vill ha fler kontakter med 36 36 36 47 35 19 33 41 37 40 35 37 39 35 andra studenter Att studera känns för mig meningslöst 2 4 1 1 4 2 3 2 2-2 - 6 - Antal (N) 881 290 606 388 271 230 315 242 212 91 719 92 18 25 Totalt antal: 896 860 854 Tabellen bygger på fråga 17. Tabellen bygger på en 5-gradig skala där 1 = instämmer inte alls i påståendet och 5 = instämmer helt i påståendet. Tabellen är gjord endast utifrån svarsalternativen 4 och 5, d.v.s. de studenterna som instämmer i de olika påståendena. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen En majoritet av studenterna som är nybörjare vid samhällsvetenskapliga fakulteten instämmer i att studierna utvecklat dem som människor samt att studenttillvaron är rolig och stimulerande. Cirka en tredjedel av studenterna känner sig anonyma i den stora massan och en något större andel skulle också vilja ha fler kontakter med andra studenter. Få instämmer i påståendet att studera skulle kännas meningslöst. En större andel kvinnor än män anser att studierna har utvecklat dem som människor. Bland studenter äldre än 30 år anser en mindre andel att de genom studierna fått många nya vänner eller att de vill ha mer kontakt med andra studenter än bland studenter i de andra två åldersgrupperna. 83
Studenternas syn på sin studenttillvaro fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Studierna har utvecklat mig 66 70 65 68 66 69 67 69 som människa Känner mig anonym i den 33 38 24 33 31 32 27 42 stora massan av studenter Får för lite ansvar som 12 7 7 6 7 10 8 7 student Har fått många nya vänner 25 38 55 39 43 43 40 46 Studenttillvaron är rolig och 56 52 66 57 54 66 60 54 stimulerande Är besviken på livet som 8 7 4 6 6 6 4 10 student Vill ha fler kontakter med 28 43 32 36 39 31 31 45 andra studenter Att studera känns för mig meningslöst 4 2 2 2 3 2 2 2 Antal (N) 152 406 323 246 417 218 582 291 Totalt antal: 881 881 873 Tabellen bygger på fråga 17. Tabellen bygger på en 5-gradig skala där 1 = instämmer inte alls i påståendet och 5 = instämmer helt i påståendet. Tabellen är gjord endast utifrån svarsalternativen 4 och 5, d.v.s. de studenterna som instämmer i de olika påståendena. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Bland studenter som läser program instämmer en större andel i att de genom studentlivet fått många vänner och att studenttillvaron är rolig och stimulerande än bland studenter på fristående kurs kvälls- och dagtid. Bland dagkursstudenterna känner sig fler anonyma och fler vill ha mer kontakter med andra studenter än bland kvällskurs- och programstudenter. 84
Studentkåren Studenternas upplevelse av den studentkår man tillhör fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Lätt att kontakta 51 38 58 48 48 62 60 42 46 60 49 60 80 71 Har en viktig uppgift att 59 49 64 66 52 57 64 56 58 55 58 63 30 59 fylla Medlemskap bör ej vara 48 54 46 45 51 52 47 48 54 46 47 56 33 76 obligatoriskt Tillvaratar studenternas 33 26 36 35 33 29 34 36 28 34 32 41 9 35 intressen på ett bra sätt Sköter utbildningsbevakning 30 19 36 32 29 29 30 34 24 36 30 37 25 29 på ett bra sätt Fyller ingen funktion för mig 51 50 52 47 48 65 51 54 52 47 51 54 43 50 Antal (N) 731 244 481 330 236 153 250 198 177 75 582 79 15 17 Totalt antal: 725 719 700 693 Tabellen bygger på fråga 23. Tabellen bygger på en 5-gradig skala där 1 = instämmer inte alls i påståendet och 5 = instämmer helt i påståendet. Tabellen är gjord endast utifrån svarsalternativen 4 och 5, d.v.s. de studenterna som instämmer i de olika påståendena. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Hälften respektive drygt hälften av nybörjarstudenterna instämmer i att studentkåren är lätt att kontakta och att den har en viktig funktion att fylla, samtidigt som nästan lika många anser att medlemskap ej bör vara obligatoriskt samt att kåren inte fyller någon funktion. Det är dessutom färre som har besvarat frågan än övriga frågor, vilket kan tyda på att många inte har någon uppfattning om kåren. En större andel bland kvinnorna än bland männen instämmer i att kåren har en viktig funktion att fylla medan en större andel bland männen än bland kvinnorna anser att medlemskapet inte borde vara obligatoriskt. Yngre studenter är överlag mer positivt inställda till kåren än äldre studenter. 85
Studenternas upplevelse av den studentkår man tillhör fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Lätt att kontakta 29 27 73 62 42 54 44 65 Har en viktig uppgift att 48 61 61 58 62 55 53 72 fylla Medlemskap bör ej vara 56 48 45 49 46 54 51 42 obligatoriskt Tillvaratar studenternas 14 25 46 31 31 37 27 44 intressen på ett bra sätt Sköter utbildningsbevakning 14 24 40 31 32 26 24 43 på ett bra sätt Fyller ingen funktion för mig 75 54 36 50 49 56 54 46 Antal (N) 101 331 299 198 356 177 476 248 Totalt antal: 731 731 731 Tabellen bygger på fråga 23. Tabellen bygger på en 5-gradig skala där 1 = instämmer inte alls i påståendet och 5 = instämmer helt i påståendet. Tabellen är gjord endast utifrån svarsalternativen 4 och 5, d.v.s. de studenterna som instämmer i de olika påståendena. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Studenter som läser kvällskurser är mer negativt inställda till kåren än dagkursstudenter, men framförallt mer negativa än programstudenter. Studenter utan erfarenhet av universitetsstudier är mer positivt inställda till kåren och dess verksamhet än studenter med erfarenhet av universitetsstudier. 86
Engagemang i studentkåren Studenternas engagemang i studentkåren fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent)** Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Engagerad 3 4 3 5 3 1 3 2 6 1 3 1 6 8 Icke engagerad 97 96 97 95 97 99 97 98 94 99 97 99 94 92 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 747 237 506 311 219 207 263 197 175 78 593 76 16 25 Totalt antal: 743 737 713 710 Tabellen bygger på fråga 27. Endast de som svarat på frågan är med i procentbasen. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen ** Studenter som läser kursen i sociologi har ej svarat på frågan eftersom denna frågan infördes i enkäten efter deras deltagande. Studenternas engagemang i studentkåren fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Engagerad 3 2 4 4 2 2 3 2 Icke engagerad 97 98 96 96 98 98 97 98 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 151 292 304 287 260 200 495 248 Totalt antal: 747 747 743 Tabellen bygger på fråga 27. Endast de som svarat på frågan är med i procentbasen. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. ** Studenter som läser kursen i sociologi har ej svarat på frågan eftersom denna frågan infördes i enkäten efter deras deltagande. Endast 3 procent av nybörjarstudenterna vid den samhällsvetenskapliga fakulteten är engagerade i den studentkår de tillhör. Bland yngre studenter, studenter från akademikerfamilj, studenter med nordiskt eller utomnordiskt ursprung är en något större andel aktiva i någon kår än bland studenter i andra åldrar, sociala klasser eller med svenskt ursprung eller andra generationen invandrare. 87
Studentkårens arrangemang Studenternas besök av studentkårens olika arrangemang fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Flera gånger/veckan 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 - - - Någon gång/veckan 2 2 2 3 1 1 1 2 3 2 2 2 - - 1-2 gånger/månaden 7 9 7 11 8 1 7 7 9 3 7 12 17-1-2 gånger/termin 34 39 31 44 35 16 30 35 37 39 34 29 50 30 Aldrig 56 49 60 41 55 81 61 56 49 54 57 57 33 70 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 914 292 615 388 272 237 320 243 214 92 726 94 18 27 Totalt antal: 907 897 869 865 Tabellen bygger på fråga 24. Endast de som svarat på frågan är med i procentbasen. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenternas besök av studentkårens olika arrangemang fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Flera gånger/veckan 1 1 1 1 1-1 - Någon gång/veckan - 3 2-2 4 2 2 1-2 gånger/månaden 1 3 15 9 6 8 7 8 1-2 gånger/termin 15 32 46 35 34 33 32 37 Aldrig 83 62 36 55 57 55 58 52 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 163 414 337 313 379 222 601 310 Totalt antal: 914 914 911 Tabellen bygger på fråga 24. Endast de som svarat på frågan är med i procentbasen. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. En majoritet av nybörjarstudenterna i något av fakultetens ämnen besöker aldrig arrangemang anordnade av studentkåren. Endast tre procent har angivit att de besöker något kårarrangemang någon gång eller flera gånger i veckan. En tredjedel av studenterna besöker något av studentkårens arrangemang ett par gånger per termin. En större andel bland de kvinnliga än bland de manliga studenterna har aldrig besökt ett arrangemang anordnat av kåren. Studenter över 88
30 år är mer sällsynta på kårens arrangemang än yngre studenter, likaså studenter som läser kvällskurser i jämförelse med studenter som läser dagkurser eller program. I båda grupperna är det cirka fyra femtedelar som aldrig besökt ett kårarrangemang. Studenter som läser på program är de mest frekventa kårbesökarna. 89
Universitets-TV Hur ofta studenterna tar del av Universitets-TV fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Flera gånger/veckan ** - ** ** - ** 1 - - - ** - - - Någon gång/veckan 1 2 1 2 1 2 2 2 1 1 1 1-12 1-2 gånger/månaden 3 3 3 2 4 3 4 3 1 4 3 2 6-1-2 gånger/termin 10 13 8 9 10 10 9 10 12 7 9 12 6 15 Aldrig 86 82 88 87 85 85 84 86 87 88 87 85 89 73 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 910 291 612 385 273 236 318 241 213 93 724 93 18 26 Totalt antal: 903 884 865 861 Tabellen bygger på fråga 25:A * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Hur ofta studenterna tar del av Universitets-TV fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Flera gånger/veckan - - 1 1 - - ** ** Någon gång/veckan 2 1 2 1 1 2 1 2 1-2 gånger/månaden 1 2 5 3 2 5 3 4 1-2 gånger/termin 7 12 8 6 12 10 10 9 Aldrig 91 85 84 89 85 83 86 85 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 162 410 338 314 375 221 602 305 Totalt antal: 910 910 907 Tabellen bygger på fråga 25:A * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Drygt fyra femtedelar eller nära nio tiondelar av studenterna har aldrig tagit del av Universitets-TV. En tiondel har angivit att de ser på Universitets-TV cirka en gång per termin. När studenterna med respektive utan universitetserfarenhet av jämförs kan inga skillnader i det allmänna mönstret skönjas. Det kan dock vara på sin plats att påpeka att förstagångsstudenterna inte haft lika lång tid på sig att ta del av och upptäcka olika studentmedier än studenter med erfarenhet av universitetsstudier. 90
Studentradion K103 Hur ofta studenterna tar del av Studentradion K103 fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Flera gånger/veckan ** ** - ** - - - ** - - ** - - - Någon gång/veckan 1 1 1 2 1 ** 1 1 2 1 1 2-4 1-2 gånger/månaden 2 2 2 4 2-2 3 2 4 2 3 11-1-2 gånger/termin 6 8 5 7 7 3 4 4 9 11 5 11-4 Aldrig 91 88 92 87 90 97 93 92 88 94 92 84 89 92 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 910 290 613 387 272 235 318 241 213 93 724 94 18 25 Totalt antal: 903 884 865 861 Tabellen bygger på fråga 25 B * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Hur ofta studenterna tar del av Studentradion K103 fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Flera gånger/veckan - - ** - - 1 ** - Någon gång/veckan - 2 ** 3 1-1 2 1-2 gånger/månaden 3 3 2 2 4 1 2 2 1-2 gånger/termin 4 8 4 5 7 5 6 5 Aldrig 93 87 94 91 88 94 91 91 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 162 410 338 314 376 220 601 306 Totalt antal: 910 910 907 Tabellen bygger på fråga 25:B * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Nio tiondelar av nybörjarstudenterna har aldrig lyssnat på Studentradion K103. Skillnaden är också liten mellan de olika grupperna och inte heller kan några skillnader mellan förstagångsstudenter och studenter som tidigare läst på universitetet iakttas. 91
Studentnätet Hur ofta studenterna tar del av Studentnätet fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Flera gånger/veckan 1 1 1 1 2-1 ** 2-1 - - - Någon gång/veckan 2 2 2 2 3 1 2 1 4 5 2 2 6 8 1-2 gånger/månaden 6 5 6 7 6 3 6 4 6 6 6 2 5 12 1-2 gånger/termin 11 10 12 16 10 6 10 13 12 13 11 12 11 16 Aldrig 80 83 79 74 79 90 82 82 76 76 80 84 78 64 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 908 290 611 385 272 235 317 241 213 93 723 93 18 25 Totalt antal: 901 892 863 859 Tabellen bygger på fråga 25 C * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Hur ofta studenterna tar del av Studentnätet fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Flera gånger/veckan 1 1 1 1 1-1 ** Någon gång/veckan 2 2 3 2 3 1 2 3 1-2 gånger/månaden 5 5 8 5 6 8 6 6 1-2 gånger/termin 5 14 12 9 13 11 11 12 Aldrig 87 79 77 83 77 80 80 79 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 162 409 337 314 375 219 601 304 Totalt antal: 908 908 905 Tabellen bygger på fråga 25 C * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Fyra femtedelar av studenterna har aldrig använt studentnätet, men totalt har en femtedel använt det minst en gång per termin. Bland studenterna äldre än 30 år och bland de som läser kvällskurser har cirka nio tiondelar aldrig använt studentnätet. 92
Götheborgske Spionen Hur ofta studenterna tar del av Götheborgske Spionen fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Flera gånger/veckan - - - - - - - - - - - - - - Någon gång/veckan 1 1 2 2 ** 1 2 ** 2-1 2 - - 1-2 gånger/månaden 23 26 22 31 21 11 22 23 23 23 23 27 17 23 1-2 gånger/termin 33 34 33 35 35 30 26 37 39 41 34 34 33 15 Aldrig 43 39 44 32 43 58 50 40 36 36 42 37 50 62 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 908 290 612 385 271 236 318 242 213 91 724 93 18 26 Totalt antal: 902 892 864 861 Tabellen bygger på fråga 25:D * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Hur ofta studenterna tar del av Götheborgske Spionen fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Flera gånger/veckan - - - - - - - - Någon gång/veckan 1 2 1 1 2 1 1 2 1-2 gånger/månaden 9 37 12 10 34 22 23 22 1-2 gånger/termin 33 34 33 30 39 28 39 23 Aldrig 57 27 55 60 25 49 37 54 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 161 411 336 313 376 219 599 306 Totalt antal: 908 908 905 Tabellen bygger på fråga 25:D * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Över hälften av nybörjarstudenterna tar minst någon gång per temin del av Götheborgske Spionen. Bland äldre studenter, studenter med arbetarbakgrund, kvällskursstudenter, studenter som läser beteendevetenskaplig utbildning och förstagångsstudenter är det en större andel som inte tar del av Spionen än bland yngre studenter, studenter från övriga sociala klasser, studenter inom andra utbildningsgångar respektive utbildningsområden och studenter med universitetserfarenhet. 93
GFS:s studentservice Studenter som någon gång varit i kontakt med någon av GFS:s studentservice fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Subjektiv klass Etniskt ursprung* Alla Man Kvinna 18-23 år 24-29 år Över 30 år Arbetare Tjänsteman Akademiker Egen företagare Svensk 2:a generation inv Nordisk Övriga världen Studenthälsan 15 12 16 18 15 9 12 12 25 9 15 14 33 4 Stipendiesekreteraren 3 4 3 3 4 4 4 3 4 2 3 3 6 12 Kuratorn 3 3 3 3 3 5 4 2 5 2 3 4 17 8 Kyrkan i högskolan 3 3 3 3 4 3 3 5 3 1 3 3 6 - Juridisk rådgivning 3 3 2 2 2 4 2 2 5 1 3 1 6 4 Annan aktivitet i Studenternas hus 25 32 22 34 26 10 18 25 38 19 25 24 39 19 Antal (N) 911 291 613 386 270 235 317 242 213 93 725 94 18 26 Totalt antal: 904 891 865 863 Tabellen bygger på fråga 26. Tabellen anger om man minst en gång tagit del av någon av de olika typerna av studentservice och därför summerar den inte till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar / 2:a generation invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder / Nordisk= uppvuxen i övriga Norden / Övriga världen = uppvuxen i övriga världen Studenter som någon gång varit i kontakt med någon av GFS:s studentservice fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitetsstudier (procent) Utbildningsgång Utbildningsområde* Erfarenhet Kvällskurs Dagkurs Program Beteendevet. Samhällsvet. Adm./Politik Ja Nej Studenthälsan 11 18 12 12 16 15 18 9 Stipendiesekreteraren 3 4 3 2 4 4 4 2 Kuratorn 3 2 5 3 3 5 4 2 Kyrkan i högskolan 2 3 4 3 2 5 3 3 Juridisk rådgivning 4 2 2 3 3 2 3 2 Annan aktivitet i Studenternas hus 19 30 22 17 30 30 28 20 Antal (N) 162 412 338 313 378 221 601 308 Totalt antal: 912 912 909 Tabellen bygger på fråga 26. Tabellen anger om man minst en gång tagit del av någon av de olika typerna av studentservice och därför summerar den inte till 100 procent. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. * Beteendevetenskap = Arbets- & org.psykologi, Barn- & ungd.psykologi, Personal & arb.livsfrågor, Psykologi, Socialomsorg, Socionom/ Samhällsvetenskap = Internationella rel., MKV, Socialantropologi, Sociologi, Utveckling & intern.samarbete, Journalist / Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprog., Förvaltning, Hälso- & sjukv.adm. Bland de studenter som tagit del av GFS:s studentservice har de flesta kommit i kontakt med dem via någon aktivitet i Studenternas hus eller genom Studenthälsan. 94
4. Hur ser studenternas livsstilar och opinioner ut? Konsumtion av TV-nyheter Studenternas konsumtion av nyheter i TV (procent) Aktuellt SVT Rapport SVT Nyheterna TV4 Nyhetsprogram Morgon- TV SVT Nyhetsmorgon TV4 TV3 Direkt Dagligen 23 17 21 8 8 4 1 3 5-6 gånger/veckan 18 15 16 4 6 6 1 2 3-4 gånger/veckan 22 22 23 6 8 9 4 1 1-2 gånger/veckan 21 26 23 14 16 15 8 7 Mer sällan 11 16 13 30 29 26 28 24 Aldrig 2 2 2 35 30 30 44 41 Har ej tillgång 3 2 2 3 3 10 14 22 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 910 901 898 898 891 903 901 897 Tabellen bygger på delar av fråga 28. ZTV Nytt BBC/ CNN Två femtedelar av studenterna ser på Aktuellt i SVT dagligen eller 5-6 gånger i veckan. Cirka en tredjedel av studenterna ser på Rapport lika ofta, medan knappt två femtedelar av studenterna angivit att de tittar på Nyheterna i TV4 5-6 gånger i veckan eller mer. Studenternas konsumtion av kanalernas morgonsändningar är inte lika hög. En femtedel av studenterna tittar på Morgon-TV i SVT minst 3 gånger i veckan och drygt en femtedel tittar lika ofta på Nyhetsmorgon i TV4. En tiondel av studenterna tittar på TV3 Direkt minst 5 gånger i veckan, medan betydligt färre studenter tittar ofta på ZTV Nytt eller BBC/CNN. Endast få procent av studenterna har angivit att de aldrig ser på Aktuellt, Rapport eller Nyheterna och totalt tittar mer än fyra femtedelar av studenterna minst en gång i veckan på Aktuellt, Rapport respektive Nyheterna. 95
Konsumtion av dagstidningar Studenternas konsumtion av olika dagstidningar (procent) Dagstidningar Göteborgs- Posten Metro GT Expressen Aftonbladet Annan Tidning** Dagligen 45 13 1 1 1 37 5-6 gånger/veckan 6 11 1 * 1 10 3-4 gånger/veckan 6 18 3 3 4 11 1-2 gånger/veckan 14 23 12 8 15 28 Mer sällan 18 27 38 44 43 8 Aldrig 6 7 41 41 33 3 Har ej tillgång 5 1 4 3 3 3 Procent (%) 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 906 908 908 898 898 178 Tabellen bygger på delar av fråga 28. * Det finns studenter i denna kategori - avrundningen till heltal gör dock att dessa studenter faller bort i tabellen. ** 80% av studenterna har ej svarat på frågan. Göteborgs-Posten är den tidning som flest av studenterna läser. Hälften av studenterna har angivit att de tar del av GP minst 5 gånger i veckan medan motsvarande andel för Metro är en fjärdedel. Av studenterna läser sju tiondelar respektive två tredjedelar GP respektive Metro minst en gång i veckan. Få av studenterna tar lika ofta del av någon av kvällstidningarna och för GT respektive Expressen har två femtedelar angivit att de aldrig tar del av respektive tidning. Motsvarande andel för Aftonbladet är en tredjedel. Andelen studenter som regelbundet, det vill säga minst en gång i veckan, läser GP respektive Metro är dock ungefär lika stor, även om något fler regelbundet tar del av GP. Under en femtedel läser GT eller Expressen regelbundet medan en femtedel läser Aftonbladet minst en gång i veckan. Nära en femtedel av studenterna har också angivit att de minst en gång i veckan tar del av en annan tidning. 96
Konsumtion av andra nyheter: Internet och Sveriges radios Ekonyheter Studenternas tillägnelse av nyheter på Internet (procent) Totalt Dagligen 6 5-6 dagar/veckan 6 3-4 dagar/veckan 8 1-2 dagar /veckan 14 Mer sällan 32 Aldrig 30 Har ej tillgång 4 Procent (%) 100 Antal (N) 902 Tabellen bygger på fråga 28. En tredjedel av studenterna tar del av nyheter på Internet minst en gång i veckan, men en nästan lika stor andel uppger att de aldrig brukar läsa nyheter på nätet. En större andel bland kvinnorna än bland männen brukar aldrig ta del av nyheter på Internet och omvänt är det en större andel bland männen än bland kvinnorna som minst en gång i veckan läser nyheter på Internet (visas ej i tabell). Studenternas tillägnelse av nyheter från Sveriges Radios Ekonyheter (procent) Totalt Dagligen 17 5-6 dagar/veckan 7 3-4 dagar/veckan 10 1-2 dagar /veckan 11 Mer sällan 25 Aldrig 28 Har ej tillgång 2 Procent (%) 100 Antal (N) 902 Tabellen bygger på fråga 28. Något mindre än hälften av studenterna tar del av Sveriges radios ekonyheter minst en gång i veckan. En fjärdedel har angivit att de lyssnar på Ekot minst 5 dagar i veckan medan knappt en tredjedel aldrig brukar lyssna på Ekot. 97
Politisk orientering Studenternas sympati med olika politiska partier (procent) Totalt Vänsterpartiet 31 Socialdemokraterna 19 Centerpartiet 1 Folkpartiet 10 Moderaterna 13 Kristdemokraterna 7 Miljöpartiet 16 Annat parti 3 Procent (%) 100 Antal (N) 847 Tabellen bygger på fråga 29. Av alla studenter har nära en tredjedel angivit att det parti de tycker bäst om är vänsterpartiet. Socialdemokraterna är det bästa partiet hos en femtedel av studenterna medan få studenter håller på centerpartiet. En tiondel tycker bäst om folkpartiet och en något större andel har angivit moderaterna som bästa parti. Kristdemokraterna anges vara det bästa partiet hos knappt en tiondel av studenterna medan miljöpartiet är det tredje populäraste partiet bland studenterna vid den samhällsvetenskapliga fakulteten. Studenternas partiövertygelse (procent) Totalt Mycket övertygad 10 Något övertygad 40 Inte övertygad 50 Procent (%) 100 Antal (N) 839 Tabellen bygger på fråga 29. Av samtliga studenter har hälften angivit att de är något eller mycket övertygade i sin partisympati och hälften att de inte alls är övertygade. 98
Studenternas politiska åsikter placerade på en vänster-högerskala (procent) Totalt Klart till vänster 25 Något till vänster 30 Varken till vänster 22 Eller höger Något till höger 19 Klart till höger 4 Procent (%) 100 Antal (N) 894 Tabellen bygger på fråga 30. Drygt hälften av studenterna placerar sig själva något eller klart till vänster på en vänster-högerskala. Drygt en femtedel anser att de varken står till höger eller till vänster medan en fjärdedel av studenterna placerar sig något eller mycket åt höger. Studenternas åsikt om det svenska EU-medlemskapet (procent) Totalt I huvudsak för det svenska 41 medlemskapet i EU I huvudsak emot det 43 svenska medlemskapet i EU Har ingen bestämd 16 uppfattning i frågan Procent (%) 100 Antal (N) 910 Tabellen bygger på fråga 33. Mycket lite skiljer mellan de studenter som huvudsakligen är för respektive huvudsakligen är mot det svenska medlemskapet i EU. Två femtedelar är för medlemskapet medan drygt två femtedelar är mot. 16 procent av studenterna har dock ingen bestämd uppfattning i frågan. 99
Studenternas inställning till olika politiska påståenden (medelvärde) Totalt Alla åsikter har lika stort 7,0 värde oavsett vem som framför dem. Var och en har rätt att 8,2 uttrycka sin åsikt även om andra människor finner den stötande. Människor har under 6,1 särskilda omständigheter rätt att bryta mot lagen för att föra fram sina åsikter. Genom att rösta i de 4,4 politiska valen kan man verkligen vara med och bestämma hur politiken skall utformas. Beslut fattade av 7,4 majoriteten måste alltid följas även om det går emot min egen åsikt. Antal (N) 904 Tabellen bygger på fråga 32. Tabellvärdena grundar sig på medelvärdet av en 11 gradig skala där 0 = helt felaktigt påstående och där 10 = helt riktigt påstående. Ju högre medelvärde innebär att desto fler instämmer i påståendet. N- värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. De flesta studenter anser att påståenden som att alla åsikter är lika mycket värda, att var och en har rätt att uttrycka sin åsikt och att beslut som är fattade av majoriteten skall följas är riktiga. Studenterna står och väger i påståendet huruvida man, under särskilda omständigheter, har rätt att bryta lagen för att föra fram sin åsikt och fler håller inte med om att man genom politiska val kan vara med och bestämma hur politiken skall utformas. 100
Studenternas åsikt om olika förslag i den politiska debatten (procent) Totalt Förbjuda rasistiska 66 organisationer Minska den offentliga 15 sektorn Satsa på ett samhälle med 93 ökad jämlikhet mellan kvinnor och män Införa 6 timmars arbetsdag 66 Förbjuda djurförsök inom 32 medicinsk forskning Sverige bör bli medlem i 25 EMU Sänka rösträttsåldern till 14 16 år Bygga ut kollektivtrafiken 89 Införa republik med vald 19 president Tillåta homosexuella par att 58 adoptera barn Begränsa rätten till fri abort 8 Satsa mer på friskolor 24 Förhindra företag med 50 vinstsyfte att driva akutsjukhus Sverige bör på lång sikt 68 avveckla kärnkraften Tillåta försäljning av öl, vin 42 och sprit i livsmedelsbutikerna Införa reklam i Sveriges 9 Television Förbjud alla former av 40 pornografi Fri tillgång till musik och 53 film på Internet Ta emot färre flyktingar 12 Antal (N) 908 Tabellen bygger på fråga 34. I tabellen anges endast procentvärdet för de som ansett förslagen vara ett mycket bra förslag och ganska bra förslag. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. Mellan hälften och drygt nio tiondelar av studenterna tycker att förslag som att förbjuda rasistiska organisationer, öka jämlikheten mellan män och kvinnor, införa 6 timmars arbetsdag, bygga ut kollektivtrafiken, tillåta homosexuella att få adoptera barn, företag med vinstsyfte skall inte driva akutsjukhus, och avveckla kärnkraften på lång sikt är bra förslag. Mindre än en femtedel av studenterna anser att förslag som begränsa rätten till fri abort, minska offentliga sektorn, sänka rösträttsåldern, införa republik, reklam i SVT och ta emot färre flyktingar är bra förslag. Bland kvinnorna är det en större andel än bland männen som tycker att det är ett bra förslag att förbjuda rasistiska organisationer, införa 6 timmars arbetsdag, på lång sikt avveckla kärnkraften och att förbjuda pornografi. 101
Studenternas förtroende för hur olika institutioner sköter sitt arbete (procent) Totalt Regeringen 37 Sjukvården 53 Riksdagen 39 Bankerna 29 Dagspressen 41 Radio/TV 48 Storföretagen 17 Kungahuset 35 Universiteten/högskolorna 73 De politiska partierna 27 EU-kommissionen 10 Europaparlamentet 12 FN 49 Antal (N) 909 Tabellen bygger på fråga 31. Frågan består av 5 svarsalternativ. Tabellen grundar sig på de som angivit svarsalternativen mycket stort förtroende och ganska stort förtroende, det vill säga de som har förtroende. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. Universiteten/högskolorna och sjukvården är de institutioner som studenterna har högst förtroende för. Tre fjärdedelar av studenterna har stort förtroende för universitetet och drygt hälften har stort förtroende för sjukvården. Mellan två femtedelar och hälften av studenterna har stort förtroende för dagspressen, radio/tv och FN. Mindre än en femtedel av studenterna har stort förtroende för storföretagen, EU-kommissionen och Europaparlamentet. Knappt två femtedelar av studenterna har stort förtroende för riksdag respektive regering. 102
Föreningsmedlemskap Studenternas aktivitet i olika föreningar/organisation (procent) Organisation/förening Djurrättsorganisation Humanitär hjälporg. Idrottsförening Kulturförening Kvinnoorganisation Lokal aktionsgrupp Miljöorganisation Kyrklig org./förening Politiskt parti Org. för mänskliga rättigh. Annan förening Icke medlem 94 78 73 83 97 95 90 91 92 82 73 Icke medlem, men har varit 1 3 2 3 1 1 1 * 1 2 1 aktiv på möte under de senaste 12 månaderna Medlem, men har inte varit 4 14 11 6 1 * 7 2 3 11 10 aktiv på möte under de senaste 12 månaderna Medlem och har varit på 1 2 9 5 1 1 1 4 2 3 7 möte under de senaste 12 månaderna Möte och har någon typ av * 2 6 4 * 2 1 3 2 3 10 uppdrag Procent (%) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal (N) 901 896 887 899 896 896 896 899 896 896 737 Tabellen bygger på fråga 36. Endast de som svarat på något av itemen i frågan är med i procentbasen. * Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa studenter faller bort i tabellen. Drygt en fjärdedel av studenterna är medlem i någon idrottsförening och drygt en femtedel är medlem i någon humanitär hjälporganisation. En något mindre andel är medlem i en kulturförening. Mindre än en tiondel av studenterna är medlemmar i organisationer för djurens rätt, kvinnor, någon lokal aktionsgrupp, politiskt parti eller organisation för mänskliga rättigheter. De flesta som är medlemmar i någon organisation eller förening är dock passiva medlemmar. 103
Studenternas medlemskap i olika föreningar (procent) Totalt Djurrättsorganisation 6 Humanitär 22 hjälporganisation Idrottsförening 27 Kulturförening 17 (musik,dans) Kvinnoorganisation 3 Lokal aktionsgrupp 5 Miljöorganisation 10 Kyrklig organisation 10 Politiskt parti (även kvinnoel. 8 ungdomsförbund) Organisation för mänskliga 8 rättigheter Annan förening 23 Antal (N) 896 Tabellen bygger på fråga 36. Tabellen illustrerar medlemskap i någon typ av förening oavsett aktivitetsgrad. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. Endast de som svarat på något av itemen i frågan är med i procentbasen. Den typ av förening som de flesta, drygt en fjärdedel, av nybörjarstudenter är medlem i är en idrottsförening. En något mindre andel är medlem i en annan förening eller in en humanitär hjälporganisation. Den organisation eller förening som minst andel studenter är medlemmar i är lokal aktionsgrupp eller kvinnoorganisation. Få är också medlemmar i något politiskt parti eller i en organisation för mänskliga rättigheter. 104
Fritidssysselsättning Studenternas aktivitetsgrad för olika fritidssysselsättningar (procent) Fritidssysselsättning Sysslat med sport/idrott Motionerat/idkat friluftsliv Gått på fotboll/ishockey Spelat på tips/lotto eller V75 Gått på bio Gått på teater Gått på rock-/popkonsert Besökt bibliotek Hyrt video Köpt CD-skiva Shoppat (kläder ed.) Läst någon bok Tittat på TV under dagtid Gått på restaurang/bar/pub på kvällstid Ätit snabbmat (varmkorv,hamburgare ed.) Ätit vegetarisk mat Druckit sprit/vin/starköl Diskuterat politik Deltagit i demonstrationer Sjungit eller spelat något musikinstr. Umgåtts med vänner/bekanta Åkt kollektivt Använt Internet Tränat på gym Läst musik-/film-(modemagasin Gått på café Bett till Gud Mediterat Flera gånger i veckan 30 28 1 1 1 * * 20 3 1 2 34 40 10 9 25 9 25 * 19 69 62 61 18 9 23 12 4 Någon gång i veckan 23 30 4 4 11 1 2 33 21 9 14 28 31 34 37 22 42 32 1 14 23 18 25 13 21 37 6 5 Någon gång i månaden 12 17 4 7 31 6 6 25 32 22 36 18 9 27 29 16 25 22 1 5 5 9 8 6 23 19 6 4 Någon gång i kvartalet 12 13 8 10 34 20 17 13 24 36 35 14 7 16 16 12 13 11 7 9 1 6 3 8 18 13 5 4 Någon gång i halvåret 4 4 8 5 12 21 18 3 6 15 10 3 4 7 5 8 3 4 5 6 1 2 1 6 9 4 4 5 Någon gång under de senaste 12 månaderna 8 4 12 11 6 25 25 3 4 10 3 2 4 3 2 7 2 3 10 7 * 1 1 9 7 2 10 6 Ingen gång 12 4 62 63 4 27 31 2 9 8 1 1 5 3 2 10 5 3 75 39 * 1 1 40 14 2 56 71 Procent (%) Antal (N) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 910 900 898 901 908 908 907 904 911 908 908 909 909 908 908 906 909 907 902 900 901 907 903 904 895 896 901 905 Tabellen bygger på fråga 37. Endast de som svarat på något av itemen i frågan är med i procentbasen. * Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa studenter faller bort i tabellen. 105
Studenternas fritidssysselsättningar (procent) Totalt Sysslat med sport/idrott 65 Motionerat/idkat friluftsliv 75 Gått på fotboll/ishockey 10 Spelat på tips, Lotto el. V75 12 Gått på bio 43 Gått på teater 7 Gått på rock-/popkonsert 9 Besökt bibliotek 79 Hyrt video 56 Köpt CD-skiva 31 Shoppat (kläder ed.) 52 Läst någon bok 80 Tittat på TV under dagtid 80 Gått på restaurang/bar/pub 71 på kvällstid Ätit snabbmat 75 Ätit vegetariskt 63 Druckit sprit/vin/starköl 77 Diskuterat politik 79 Deltagit i demonstrationer 2 Sjungit eller spelat något 39 musikinstrument Umgåtts med 93 vänner/bekanta Åkt kollektivt 89 Använt Internet 94 Tränat på gym 37 Läst musik-/film- 53 /modemagasin Gått på café 60 Bett till Gud 24 Mediterat 13 Antal (N) 905 Tabellen bygger på fråga 37. Procentvärdena i tabellen grundar sig på de som minst någon gång i månaden har gjort något, det vill säga de som angivit att de någon gång i månaden, någon gång i veckan eller flera gånger i veckan gjort något av fritidssysslorna. N-värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. Endast de som svarat på något av itemen i frågan är med i procentbasen. En minoritet av studenterna har minst en gång i månaden gått på fotboll/ishockey, spelat på tips eller lotto, gått på bio eller teater, besökt rock/popkonsert, sjungit eller spelat något musikinstrument, bett till gud eller mediterat. Alla andra fritidssysselsättningar har en majoritet av studenterna gjort minst en gång i månaden. Umgås med vänner och använt Internet är något som över nio tiondelar av studenterna gjort minst en gång i månaden. Andra vanligt förekommande sysselsättningar är motionera, besöka bibliotek, läsa böcker, titta på TV dagtid, äta snabbmat, dricka vin/sprit/starköl, diskutera politik och åka kollektivt. Minst tre fjärdedelar av studenterna har gjort var och en av dessa fridtidssysselsättningar minst en gång i månaden under de senaste 12 månaderna. 106
Studenter som någon gång har båt-, tåg- eller flygluffat, studerat utomlands, varit på språkresa eller arbetet utomlands fördelat på totalt antal studenter (procent) Totalt Alla Tåg-/båt-/flygluffat 41 Studerat utomlands 29 Varit på språkresa 28 Arbetat utomlands 29 Antal (N) 905 Totalt antal: Tabellen bygger på fråga 38. Endast de som svarat jakande på frågan ingår i tabellen oavsett om de gjort något av alternativen en eller flera gånger. N- värdet är ett genomsnittligt värde då olika många svarat på de olika delfrågorna. Två femtedelar av studenterna har någon gång båt-/tåg- eller flygluffat. Knappt tre tiondelar av studenterna har studerat- respektive arbetat utomlands eller varit på språkresa. 107
Bilaga: Frågeformuläret 108
S A M H Ä L L E O P I N I O N M A S S M E D I A 2000 S a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g a f a k u l t e t e n G ö t e b o r g s u n i v e r s i t e t