2012-01-20 1 (2) Rapport om studentinflytandet under 2011 inom utbildningsutskottet för utbildnings ansvarsområde Bakgrund I arbetsordningen för fakultetsnämndens utskott vid Mälardalens högskola (MDH 2011/27) anges att för utskotten gäller särskilt att årligen rapportera till nämnden hur arbetet med studentinflytande utvecklats inom utbildningar vid högskolan. Av arbetsordningen framgår också att utbildningsutskottet för utbildning ska arbeta inom följande strategiska inriktningar och huvudområden/ämnen/program/områden: Lärarprogrammet, Pedagogik, Specialpedagogik, Konstnärlig verksamhet, (Kammarmusik och Teater), Svenska, Litteraturvetenskap, Språk (Engelska, Franska, Spanska, Tyska, Finska). I utbildningsutskottet för utbildning finns två platser för studeranderepresentanter. Under 2011 har en person varit utsedd till studeranderepresentant och denne har varit närvarande vid två av sex sammanträden. Då utskottet sedan en tid saknar studeranderepresentant har utskottet samverkat med Studentkåren centralt för att få kårens bild av hur studentinflytandet har utvecklats under 2011 inom utbildningar som ryms inom utskottets ansvarsområde. Studentkårens information Studentinflytandet generellt Studentkåren finns i både Västerås och Eskilstuna och man har verksamhet inom studentinflytande, näringslivskontakter och det studiesociala området. Verksamheten har sedan kårobligatoriets avskaffande fått skalats ned och har förändrats mot att mer handla om att rekrytera medlemmar. Kårens medlemsandel av studentpopulationen har sedan obligatoriets avskaffande sjunkit till 19 %. Studentrepresentationen har under året varit bristande generellt. Studentkåren fick en dålig start höstterminen 2011 och studentrepresentationen blev eftersatt. Det har varit en utdragen process under hösten 2011 att hitta studentrepresentanter. Det är dåligt engagemang bland studenterna, det märks i hela kårens organisation. Att hitta representanter är ett pågående arbete, flera representanter försvinner konstant av olika anledningar men på en övergripande nivå gäller att studentrepresentation har blivit bättre och bättre. En kritik från utbildningsledarna under året har varit att förmedlingen av information mellan studentrepresentanter och kåren inte har fungerat. Förändringar är planerade och kåren jobbar nu aktivt med att skapa nya informationskanaler och mötesforum. Kåren har nyligen träffat utbildningsledarna angående detta. Målet är att representationen ska bli bättre. Terminsstarten VT12 är ett tillfälle att rekrytera nya representanter.
Studentinflytandet inom utskottets ansvarsområde Utskottets ansvarsområde sammanfaller i stort med akademi UKK:s utbildningar (undantaget teater). För UKK finns studentrepresentanter i de väsentliga beslutande organen. Kåren har haft representantlistor som indikerat att det funnits representanter, men dessa har ofta inte varit närvarande på sammanträdena. Kåren avser att åtgärda detta genom att vice ordförande för Studentkåren tillser att denne finns upptagen på utskickslistor till beslutande organ så att kåren får ökad kännedom om närvaron. 2 (2) Utöver studentrepresentation så är kursvärderingar ett tillfälle för studentinflytande. Kursvärderingar görs i stor utsträckning på UKK men svarsfrekvensen bland studenterna är endast 33,2 % (gäller för kursvärderingar för VT11 inom UKK). Kåren fäster här uppmärksamhet på hur arbetet med kursanalyser bedrivs och hur många sådana som egentligen görs. Diskussionen i utskottet Informationsåterföring från studentrepresentanter i ett beslutsorgan till kåren och resten av organisationen är viktig, kåren menar att det ska arbetas fram klarare rutiner för detta. Utöver garantier om representation i beslutande organ och anordnande av kursvärderingar så är även det informella studentinflytandet av vikt. Här kan andra organ vara relevanta att följa, exempelvis programråd och liknande, där är dock inte kåren direkt inblandad och har i dagsläget ingen klar bild av hur studentinflytandet sett ut och hur det har utvecklats. Vidare finns funktionen Studentombudsmannen som delvis är till för att fånga upp studenternas synpunkter. Kåren har inte några indikationer från Studentombudsmannen på att studentinflytandet inom UKK:s ansvarsområde inte fungerar. Utbildningsplanerna innehåller skrivningar om studentmedverkan. Texterna i dessa är generellt hållna, vilket motiveras av att de ska gälla under lång tid. Men utbildningsplanerna skulle kunna vara mer tydliga om hur studentinflytandet utövas eller kan utövas, exempelvis med hänvisningar till aktuell information på högskolans webbplats. Konklusioner Utskottet konstaterar att det finns ett formellt regelverk och etablerade processer för att garantera studentinflytande men att kåren i praktiken under 2011 har haft problem att tillsätta alla poster. Eftersom kursvärderingar utgör en viktig del i studentinflytandet kan utskottet i större utsträckning efterfråga och använda resultat från dessa i situationer där det kan vara relevant för utskottets arbete.
2012-03-07 Utbildnings- och forskningssektionen 2012-03-07 1 (2) Handläggare Michael Rogefelt Utskottet för utbildning Läsinstruktioner för intern kvalitetsgranskning av självvärderingsdokument inom ramen för Högskoleverkets kvalitetsutvärdering av språk och humaniora Vad ska granskas? De aktuella självvärderingarna att interngranska är fem stycken var för sig separata dokument om ca 20-25 sidor för huvudområdena svenska, engelska, spanska, tyska och litteraturvetenskap. Självvärderingen är ett av fyra underlag som Högskoleverket har för bedömning av utbildningarnas kvalitet i pågående utvärdering. Vad behöver man veta för att granska? Viktigt för inför intern granskning är att läsa igenom dels Högskoleverkets rapport 2010:22 R dels rapport 2011:4 R. Den senare är en handfast och informativ instruktion från Högskoleverket om vad självvärderingen ska innehålla och hur den ska skrivas. Den förra rapporten är en kortare sammanställning från myndigheten om utvärderingssystemets utgångspunkter och metod. Ytterligare är det klokt att läsa igenom någon eller några av de självvärderingar som MDH författat under 2011. Önskas dessa kontakta utbildningsledare vid UKK eller kvalitetssamordnare (f n Michael Rogefelt) vid UFO. Naturligtvis behövs den aktuella självvärderingen för att kunna granska. Den skickas till utsedda granskare per e-post enligt meddelad tidpunkt (se nedan). De utvalda examensmålen för varje huvudområde och utvärdering bifogas vid samma utskick. Tidsaspekter Upptaktsmöten kommer att ske på Högskoleverket under april och när dessa är genomförda finns mer exakt info om när den interna granskningen ska genomföras. Tid för intern granskning är preliminärt för engelska och Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00 Fax: 016-15 36 30 Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Fax: 021-10 14 00 Webb: www.mdh.se E-post: info@mdh.se Org.nr: 2021002916
spanska satt till någon gång under början av juni 2012. Tid för granskning gällande litteraturvetenskap, svenska och tyska är preliminärt satt till någon gång under senare halvan av juni 2012. 2 (2) Granskare har självvärderingsdokumentet för påseende 1-3 dagar. Utsedda granskare får detaljerade tidsangivelser per e-post av UFO när definitiva datum är beslutade. Vem ansvarar för vad? Utskottsordförande är ytterst ansvarig för interngranskningens genomförande. Det står granskarna fritt att själva dela upp granskningsarbetet som dessa önskar. En modell skulle kunna vara varje granskare agerar huvudgranskare för en eller max två självvärderingar och vidare att övriga självvärderingar läses mer flyktigt av samma granskare. Att tänka på Tidsschemat för framskrivningen av dokumentet är pressat. Akademin har åtta veckor till förfogande för att skriva fram självvärderingen. Detta innebär att dokumenten som granskas mer eller mindre är att betrakta som utkast. Ytterligare att beakta är att tiden för intern granskning är ganska begränsad. Sammantaget innebär detta att granskningen i första hand ska fokuseras på betydande och allvarligare brister eller påpekanden snarare än kommentarer på detaljnivå. En återkommande utmaning i de tidigare genomförda självvärderingarna har varit att enligt Högskoleverkets instruktion beskriva resultat och måluppfyllelse med de utvalda examensmålen som bedömningsgrund. Kring detta bör granskarna ägna särskild uppmärksamhet.
Rapport 2011:4 R Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011 2014 www.hsv.se
Rapport 2011:4 R Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011 2014
Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering. 2011 2014 Utgiven av Högskoleverket 2011 Högskoleverkets rapportserie 2011:4 R ISSN 1653-0632 Innehåll: Högskoleverket, utvärderingsavdelningen Omslagsbild: Ingram Publishing Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning
Innehåll Inledning 5 En självvärdering per examen 7 Del 1 Måluppfyllelse 8 Exempel på underlag som kan användas 8 Del 2 Utbildningens förutsättningar 9 Del 3 Andra förhållanden 10
Inledning Högskoleverket har i uppdrag att utvärdera utbildningarnas resultat. Med resultat avses hur väl den aktuella utbildningen uppfyller kraven i högskolelagen och i examensbeskrivningarna i de förordningar som ansluter till lagen. Högskoleverkets utvärderingar kommer att granska i vilken utsträckning studenternas faktiska studieresultat motsvarar de förväntade studieresultaten. De underlag som de sakkunniga grundar sina bedömningar på är studenternas självständiga arbeten (examensarbeten), lärosätets självvärdering, enkäter till tidigare studenter samt studenternas uppfattning om utbildningens resultat i förhållande till målen i examensbeskrivningarna. Studenternas självständiga arbeten ska tillsammans med de utbildningsresultat som redovisas i självvärderingen utgöra det huvudsakliga underlaget för ett samlat omdöme. Självvärderingen är ett viktigt underlag för Högskoleverkets utvärderingar men bör även kunna fungera som ett viktigt instrument i lärosätets eget arbete med att kvalitetssäkra utbildningar. Självvärderingen består av tre delar. Den första, och viktigaste, syftar till att möjliggöra en bredare och mer fullständig resultatredovisning än den som kan ske genom de självständiga arbetena. I självvärderingen bör lärosätet därför redovisa, analysera och värdera de resultat som uppnåtts i förhållande till samtliga mål som utvärderingen ska ske mot. Redovisningen ska syfta till att visa för de sakkunniga att studenterna (och därmed utbildningen) når målen i examensbeskrivningarna. Viss redovisning av förutsättningar och processer kan dock göras för att lärosätet ska ha möjlighet att redogöra för hur det säkerställs att studenterna verkligen når målen. Det är dock inte processer och förutsättningar som ska bedömas av de sakkunniga utan utbildningens resultat, dvs. måluppfyllelsen. Enligt regeringens bedömning i propositionen Fokus på kunskap kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139 s. 21) är det viktigt att utbildningarnas användbarhet för arbetslivet bedöms i Högskoleverkets utvärderingar. Detta bör därför beaktas i självvärderingarna. Syftet med den andra delen är att redovisa förutsättningar som har en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. En sådan förutsättning är den lärarresurs som används i den utvärderade utbildningen. Därför bör lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om lärarkompetens och lärarkapacitet samt analysera dessa uppgifter i relation till de mål som gäller för den aktuella examen. Lärosätena har också möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta har påverkat utbildningens resultat. I den tredje delen finns möjlighet för lärosätet att redovisa andra förhållanden som kan anses vara särskilt betydelsefulla för att bedöma den aktuella utbildningen. Det kan till exempel vara lokala mål för utbildningen eller de självständiga arbetenas roll i utbildningen. 5
Det här dokumentet är en generell vägledning för självvärdering som ligger till grund för vägledningarna för varje utvärdering. 6
En självvärdering per examen Det bör göras en självvärdering per examen (yrkesexamen, generell eller konstnärlig). Det innebär att om det vid ett lärosäte i ett visst huvudområde utfärdas både kandidat-, magister- och masterexamen bör det göras en självvärdering för var och en av de tre examina. Självvärderingen bör utgå från aktuella förhållanden för utbildningen, företrädesvis från innevarande termin samt de två närmast föregående terminerna. Undantag från denna tidsperiod kan göras, t.ex. om vissa kurser inte har getts under aktuell period. Om undantag görs bör detta redovisas och motiveras. Lärosätet bör ange de källor som analysen utgår från och gärna även redovisa år och månad för respektive källa, t.ex. vilket år och vilken månad som ett exempel på examination är taget ifrån. Källorna ska dock inte biläggas självvärderingen. Dessa bör dock kunna göras tillgängliga för bedömarna t.ex. inför ett platsbesök. Lärosätet kan referera till samma källa under flera av frågorna, om det anses lämpligt, samt även referera till samma källa för närliggande huvudområden eller för flera examina, t.ex. magister och master. Om så är fallet bör det tydliggöras vilka textavsnitt som är unika för en självvärdering t.ex. Detta exempel gäller endast för huvudområde X. Självvärderingen bör sammanlagt inte överstiga 20 A4-sidor. När arbetet med självvärderingen är avslutat och har beslutats av lärosätet laddas den in i HSV-Direkt av ansvarig person på lärosätet. 7
Del 1 Måluppfyllelse Syftet med del 1 är att redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till de examensmål som ingår i utvärderingen. Lärosätet bör därför i denna del argumentera för att och hur studenterna når respektive utvalt examensmål och dess delar. Analysen bör vila på underlag av olika slag. Vilka mål som ingår i utvärderingen och vilka kriterier som ska användas väljs av bedömargruppen. Detta kommuniceras sedan med företrädare för de utbildningar som utvärderas som då har möjlighet att lämna synpunkter på utvalda mål och kriterier. Högskoleverket fastställer därefter mål och kriterier. Exempel på underlag som kan användas Det står lärosätet fritt att välja vilka underlag som analysen av måluppfyllelse ska utgå från. För att skapa likvärdighet i utvärderingarna kan det dock vara lämpligt att utgå från följande fem typer av underlag: Underlag som rör examination 1. Sammanställningar och analyser (gärna belysta med exempel) av olika arbeten och uppgifter som studenterna genomfört, t.ex. uppsatser, projektarbeten eller laborationsrapporter. Även lärosätets egna analyser av självständiga arbeten (examensarbeten) kan användas här. 2. Sammanställningar och analyser (gärna belysta med exempel) av examinationsuppgifter och -frågor. Underlag från uppföljningar och analyser av hur processer är kopplade till resultat 1. Resultat från utvärderingar och uppföljningar av olika slag, t.ex. resultat från kursvärderingar, programutvärderingar, terminsutvärderingar, huvudområdesutvärderingar eller alumnuppföljningar. 2. Beskrivningar och analyser av hur kursmålen, undervisningen, undervisningsmaterialet och examinationen är kopplade till varandra för att studenterna ska nå respektive examensmål. 3. Beskrivningar och analyser av hur flera kurser bygger på varandra för att studenterna ska nå ett examensmål eller dess delar Lärosätet bör genomgående redovisa, analysera och värdera underlagen i relation till respektive utvalt examensmål eller dess delar. I redovisningen bör ingå hur representativa exemplen är, dvs. hur ofta och i vilka kurser liknande exempel förekommer. En rekommendation är att välja exempel från återkommande och större kurser. För varje mål kommer det att finnas utbildningsspecifika kriterier till stöd för de sakkunnigas bedömning och till stöd för lärosätet, till exempel i att strukturera redovisningen och analysen. 8
Del 2 Utbildningens förutsättningar Lärarkompetens och lärarkapacitet I självvärderingens del 2 ombeds lärosätet att beskriva och analysera den lärarkompetens och den lärarkapacitet som finns för den aktuella utbildningen samt argumentera för hur den bidrar till att studenterna når de mål som ingår i utvärderingen. Redovisningen bör beröra samtliga mål som ingår i utvärderingen och innehålla uppgifter om typ av anställning vid lärosätet, akademisk titel och inriktning, relevant kompetens, relevant yrkeserfarenhet (utöver den akademiska), anställningens omfattning, grad av forskningsaktivitet och grad av undervisningsaktivitet i utbildningen. Redovisningen bör ske i en samlad analys för samtliga mål som kompletteras med en tabell som tillhandahålls av Högskoleverket. Studenternas förutsättningar En annan förutsättning som lärosätena har möjlighet att redovisa i självvärderingen är studenternas förutsättningar. Lärosäten som bedriver ett framgångsrikt arbete med breddad rekrytering ska inte missgynnas vid utvärderingar. Om ett sådant arbete kan bedömas ha en påtaglig betydelse för utbildningens resultat ska det kunna beaktas. Därför har lärosätena möjlighet att i självvärderingen redovisa relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur dessa har påverkat utbildningens resultat. Det meritvärde som studenterna har när de antas till en utbildning kan ge en bild av studenternas förutsättningar att uppnå målen för utbildningen. För att en sådan redovisning ska kunna påverka det samlade omdömet ska det vara påtagliga skillnader mellan studenternas förutsättningar i jämförelse med liknande utbildningar på andra lärosäten. Om lärosätet anser att studenternas förutsättningar bör vägas in i bedömningen bör följande redovisas: 1. Redovisa faktorer som avser studenternas förutsättningar och argumentera för vilken betydelse som dessa faktorer kan ha för utbildningens resultat. 2. Visa genom en jämförelse med liknande utbildningar vid andra lärosäten att det finns en påtaglig skillnad i studenternas förutsättningar. 9
Del 3 Andra förhållanden Studenternas självständiga arbeten är ett viktigt underlag i Högskoleverkets utvärderingar. Det kan därför vara av betydelse för bedömarna att känna till grundläggande fakta om de självständiga arbeten som ingår i respektive utbildning. Lärosätet bör därför redovisa följande: 1. Hur många högskolepoäng omfattar det självständiga arbetet i den aktuella utbildningen? 2. Om utbildningen genomförs i programform, under vilken termin i programmet genomförs vanligen det självständiga arbetet? 3. Arbetar studenterna vanligen ensamma eller tillsammans med andra och i så fall, hur många studenter brukar ingå i gruppen? Det finns också möjlighet att redovisa andra förhållanden som lärosätet anser vara särskilt viktiga för att bedöma den aktuella utbildningen och som inte har redovisats tidigare i självvärderingen, t.ex. lokala mål, utbildningens profil eller hur stor andel studenter som läser kurser inom huvudområdet i program respektive som fristående kurs. 10
Högskoleverket är en myndighet för frågor som rör universitet och högskolor. Verket arbetar med kvalitetsbedömningar, tillsyn, uppföljningar, utveckling av högre utbildning, utredningar och analyser, bedömning av utländsk utbildning och studieinformation. Läs mer på vår webbplats www.hsv.se.
2012-03-07 MDH x.x-xxx/12 Fakultetsnämnden Riktlinjer för inställande av programtillfällen Fakultetsnämnden har ett övergripande ansvar för kvalitén i utbildningen på grundläggande och avancerad nivå, vilket bl.a. innebär att fakultetsnämnden beslutar om utbud och inställande av programtillfällen utifrån kvalitetsaspekter. Ett inställande av ett annonserat program kan i någon mån ses som ett misslyckande; både för studenterna som sökt och hoppats på att bli antagen till en utbildning, för akademin som lagt ned resurser på programutveckling och personalplanering, samt för varumärket MDH då det kan komma att uppfattas som en del av MDH:s varumärke att i stor omfattning ställa in annonserade programtillfällen. Därför finns anledning att utveckla processen som leder fram till utbudsbeslutet, så att utbudet i så stor utsträckning som möjligt motsvarar en efterfrågan hos presumtiva studenter och att de program som erbjuds kan hålla hög kvalitet. Som underlag för utbudsbeslutet finns bland annat statistik om antal sökande, genomströmning och antal examina inom huvudområdet redovisade i ett programstyrkort som visar måluppfyllelse för respektive program och verksamhetsmål. Programstyrkorten tas fram inför utbudsbeslutet av utbildnings- och forskningssektionen. Verksamhetsmålen som beslutats av högskolestyrelsen innebär att minst 80 % av de registrerade studenterna ska vara kvar på programmets termin tre och minst 66 % ska vara kvar på programmets sjätte termin. Dessutom finns ett mål om att det ska finnas minst två förstahandssökande per plats och att prestationsgraden (HÅS/HÅP) ska vara minst 83 % i genomsnitt för kurserna inom en akademi. Med detta som bakgrund finns anledning att precisera riktlinjerna inför beslut om inställande av programtillfällen. I samband med att ansökningssiffrorna från verket för högskoleservice publiceras har akademierna och fakultetsnämnden att ta ställning till om några programtillfällen eller kurstillfällen ska ställas in. Den nuvarande rutinen har i huvudsak varit att akademierna utifrån söktalen gjort en bedömning om behovet av att ställa in program- och kurstillfällen och därefter anhållit hos fakultetsnämnden att ställa in de programtillfällen och kurstillfällen som man inte vill ge kommande termin eller läsår. Denna anhållan har i huvudsak alltid beviljats av fakultetsnämnden. Fakultetsnämnden har aldrig på eget initiativ ställt in programtillfällen som en akademi har velat genomföra. MDH har från och med 2012 fått sitt takbelopp sänkt, vilket sannolikt kommer att medföra att HÅS/HÅP produktionen för 2012 når över takbeloppet. Under kommande år förväntas takbeloppet sjunka ytterligare, varför en prioritering av utbudet av programtillfällen och kurstillfällen är nödvändig. Med detta som bakgrund finns ett förslag om att ändra processen om programutbud och inställande, så att när fakultetsnämnden tar utbudsbeslutet ska det beaktas hur ett program historiskt har rekryterat och behållit studenterna kvar inom programmet. Underlaget för utbudsbeslutet kan bl.a. utgöras av hur programmet historiskt har rekryterat, resultat av högskoleverkets kvalitetsgranskningar, interna kvalitetsuppföljningar och programutvärderingar; förutom sökstatistik och programstyrkort. Målet är att antalet programtillfällen som behöver ställas in till följd av låga söktal minimeras. Förslaget till ny rutin för inställande av programtillfällen är att de programtillfällen som har söktal som är lägre än en given nivå inte ska starta utan en grundliga-
2012-03-07 MDH x.x-xxx/12 Fakultetsnämnden re analys. För dessa program ska akademierna ta fram en beskrivning som belyser konsekvenserna dels av att ställa in programmet dels att starta programmet med få studenter. I de fall en akademi vill genomföra ett programtillfälle med få sökande ska en begäran om detta lämnas till fakultetsnämnden i sådan tid att beslutet hinner beredas av fakultetsnämndens utskott. Med detta som underlag fattar sedan fakultetsnämnden beslut om ett givet programtillfälle ska ställas in. I den mån akademin själv vill ställa in ett programtillfälle trots fler förstahandssökande är här angivna gränser ska akademin givetvis även i fortsättningen ansöka hos fakultetsnämnden om ett inställande. Beslutet om inställande av programtillfällen baseras på: akademins konsekvensbeskrivning av inställande respektive inte inställande, hur programmet har rekryterat under tidigare år, i vilken mån som programmets kvalité kan förvänts upprätthållas med få studenter, uppfyllelse av styrelsens mål enligt programstyrkorten, samt vad som i övrigt kan tillföras beslutet. Förslaget till riktlinjer för inställande av programtillfällen utgår från att programtillfällen med få sökande bör inte ges och att kriterier för detta är: för ettåriga program (60 hp) bör antalet förstahandssökande till programmet vara minst 10 studenter. för tvååriga program (120 hp) bör antalet förstahandssökande till programmet vara minst 15 studenter. för treåriga program, eller längre, (mer än 180 hp) bör antalet förstahandssökande till programmet vara minst 25 studenter. för ett programtillfälle som inte uppfyller kraven på antal förstahandssökande enligt ovan, ska akademin i fråga inkomma till fakultetsnämnden med en beskrivning av konsekvenserna både av att ställa in och att ge programtillfället i fråga. om akademin ändå vill starta ett givet programtillfälle som inte uppfyller minimikraven om antal förstahandssökande, ska akademin anhålla om det hos fakultetsnämnden. för program vars söktal faller under ovanstående gränser ska akademin återkomma till fakultetsnämnden med en åtgärdsplan inför nästa utbudsbeslut, om man inte avser att avveckla programmet. Dessa riktlinjer börjar tillämpas från och med inställandebeslutet av svenska program som ges höstterminen 2012. Förslag till beslut: att utskottet ställer sig bakom förslaget till riktlinjer.
Statistisk analys Thomas Furusten Analysavdelningen 08-563 085 12 thomas.furusten@hsv.se www.hsv.se 2012-02-07 2012/2 Lärarutbildningen nybörjare och examinerade Antalet nybörjare på lärarutbildningen har minskat hösten 2011, men antalet lärarexamina har ökat stort efter införandet av lärarlegitimation. Minskningen av antalet nybörjare beror förmodligen i hög grad på osäkerhet som uppstått i och med förändringarna i den nya lärarutbildningen tillsammans med den mediala och politiska diskussionen om lärarutbildningarna och läraryrket. Läsåret 2009/10 avbröts den trend av minskade nybörjartal till lärarutbildning som pågått i fem år. Läsåret 10/11 ligger antalet nybörjare kvar på över 12 500. Nybörjare på lärarexamensprogram 2001/02 till 2010/11 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 01/02 02/03 03/04 04/05 06/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 En stor minskning har emellertid skett i nybörjartalen hösten 2011 jämfört med hösten 2010, enligt diagrammet på nästa sida. Enligt de preliminära uppgifterna har antalet nybörjare på lärarutbildningar minskat med 15 procent sedan förra hösten. Detta är en nedgång som innebär en återgång till 2000-talets lägstanotering höstterminen 2008. Generellt har nybörjartalen bland de svenska högskolenybörjarna gått ned med sex procent hösten 2011 1, vilket innebär att lärarutbildningen även om den följer en generell trend utmärker sig som den av de stora utbildningarna som tappat flest nybörjare. 1 Högskoleverket 2011, Antalet nybörjare i högskolan minskar, statistisk analys 2011 11/22
VT 2002 HT 2002 VT 2003 HT 2003 VT 2004 HT 2004 VT 2005 HT 2005 VT 2006 HT 2006 VT 2007 HT 2007 VT 2008 HT 2008 VT 2009 HT 2009 VT 2010 HT 2010 VT 2011 HT 2011* Nybörjare på lärarexamensprogram, termin 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 *Preliminär uppgift, antal registrerade nybörjare t.o.m. oktober 2011. Denna preliminära uppgift brukar inte förändras nämnvärt. Läsåren 2002/03 och 2003/04 var rekordår i antalet nybörjare på lärarutbildning. Detta berodde till stora delar på effekter av kunskapslyftet som under perioden 1997 2002 gav många en ny chans att skaffa sig behörighet för högskolestudier. En annan faktor var tillkomsten av nätuniversitetet som bidrog till att öka tillgängligheten till kursutbudet genom att distansutbildning ökade. Dessa effekter för tillströmningen till lärarutbildning klingade därefter av under flera år. Den stora uppgången i antalet nybörjare hösten 2009 2 stämde överens med uppgången för de flesta utbildningar det året. Uppgången berodde på att antalet 19-åringar då var rekordstort, samtidigt som konjunktur- och arbetsmarknadsläget spelade stor roll för antalet sökande till högre utbildning 3. Orsaker till att antalet nybörjare på lärarutbildningar har minskat kraftigt höstterminen 2011 kan vara den negativa publiciteten i samband med examenstillståndsprövningarna för den förändrade lärarutbildningen. Tillståndsprövningarna medförde att många lärosäten inför läsåret 2011/12 rekryterade studenter med brasklappen att det inte var garanterat att de skulle få beviljade tillstånd att utfärda examina. Parallellt fördes en allmän debatt om påstådd låg kvalitet i skolan och om läraryrkets status. Om nedgången hösten 2011 beror på osäkerhet som uppstått på grund av förändringar i systemet, och till 2 Läsåret 2009/10 var antalet högskolenybörjare högre än någonsin tidigare. Universitet & högskolor, Högskoleverkets årsrapport 2011, rapport 2011:8 R. 3 Andersson och Hagsten (2010) visar att inflödet till den högre utbildningen i Sverige ökar när arbetsmarknadsläget försämras. (Konjunkturkänslighet i efterfrågan på högre utbildning, en panelstudie av förvärvsintensitetens inverkan på andelen sökande och nybörjare, Ekonomisk debatt, årgång 38(8), sidorna 76 85.) 2(7)
diskussioner knutna till dessa förändringar, kan den bedömas vara av temporär karaktär. Tabellen nedan beskriver hur nybörjarna på lärarutbildningsprogram är fördelade per högskola och inriktning mot tidigare och senare år. Med förändringarna i den nya lärarutbildningen kommer dessa inriktningar framöver att statistiskt presenteras på ett annorlunda sätt, för att spegla även den nya lärarutbildningen. Nybörjare på lärarexamensprogram 2010/11, per högskola och inriktning Gymnastik- och idrottshögskolan Göteborgs universitet Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Högskolan på Gotland Högskolan Väst Karlstads universitet Konstfack Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kungl. Tekniska högskolan Linköpings universitet Linnéuniversitetet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Malmö högskola Mittuniversitetet Mälardalens högskola Stockholms universitet Södertörns högskola Umeå universitet Uppsala universitet Örebro universitet Tidigare år *Observera att varav förskola är en delmängd av tidigare år. varav förskola* Senare år Övrigt Totalt 50 2 52 588 586 416 68 1 072 171 164 257 37 465 307 242 44 351 244 159 57 21 322 93 44 88 181 227 128 117 12 356 96 96 12 108 376 376 103 479 41 41 41 175 145 83 258 356 208 399 755 27 27 38 38 42 42 421 192 387 16 824 530 366 315 845 164 117 46 9 219 54 54 621 557 394 1 015 306 298 57 363 286 286 160 446 865 838 978 219 2 062 423 310 120 543 174 108 329 503 249 131 422 30 701 101 83 231 67 399 6 814 5 475 5 188 519 12 521 Ett par lärosäten Högskolan på Gotland och KTH har registrerade nybörjare trots att de inte har tillstånd att utfärda examina. Detta beror på samverkan mellan beställande lärosäte det lärosäte som utfärdar examen och verkställande/utförande lärosäte, det vill säga det lärosäte där studenten faktiskt utbildar sig. 3(7)
Den nya lärarutbildningen Den nya lärarutbildningen som infördes 2011 är indelad i fyra olika examina: förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen. Grundlärarexamen har tre olika inriktningar: fritidshem, förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3, samt grundskolans årskurs 4 6. Ämneslärarexamen har två olika inriktningar: grundskolans årskurs 7 9 samt gymnasieskolan. 4 Alla lärosäten fick under 2010/11 ansöka om nya examenstillstånd för att få ge den nya lärarutbildningen. 28 lärosäten har fått tillstånd att utfärda lärarexamina med en eller flera av ovanstående inriktningar. Examina Den 1 juli 2011 infördes krav på lärarlegitimation för att arbeta som lärare och förskollärare. Grundregeln för att kunna ansöka om legitimation är att man har en lärar- eller förskollärarexamen. Man ska dessutom ha arbetat som lärare alternativt förskollärare i minst ett läsår på heltid eller motsvarande. Legitimationskravet innebär sannolikt att en högre andel än tidigare tar ut sin lärarexamen. Dessutom innebär det att många som har en redan avklarad lärarutbildning och en anställning som lärare tar ut sin examen. Dessa har tidigare inte haft lika stark anledning att begära ut sitt examensbevis. Troligen är det huvudsakligen legitimationskravet som avspeglar sig i examensstatistiken för läsåret 2010/11. Antalet lärarexamina detta läsår är 11 167 en ökning med 35 procent från föregående läsår. Den största ökningen läsåret 2010/11 har skett beträffande lärarexamen med inriktning mot tidigare år, där kvinnorna är i majoritet, vilket har inneburit en svag förstärkning av kvinnornas dominans inom dessa inriktningar. Ökningen har emellertid inte inneburit några större skillnader i fördelningen av lärarexamina mellan kvinnor och män jämfört med föregående läsår. En övervägande majoritet av männen, 74 procent, har tagit examen med inriktning mot grundskolans senare år och/eller gymnasieskolan. 33 procent av kvinnorna har examen med denna inriktning. Majoriteten av kvinnorna, 63 procent, har tagit examen med inriktning mot förskola, fritidshem och/eller grundskolans tidigare år. Motsvarande andel för männen är 24 procent. Vilka lärare kan det bli brist på? SCB:s Trender och Prognoser 2011, prognosticerar att det inom några år kan bli brist på lärare på grund- och gymnasieskolan. Detta på grund av växande barnkullar samtidigt som fler personer med dessa utbildningar pensioneras än vad som examineras. 4 Under 2012 kommer lärarutbildningsstatistiken att anpassas efter dessa förändringar. 4(7)
Frågan om hur denna brist närmare kommer att utvecklas är av olika anledningar svår att besvara. Bilden kompliceras bland annat av att bristen på lärare är ojämnt fördelad geografiskt. Antalet studenter per lärosäte ger inte några tydliga signaler dels eftersom distansutbildning blivit allt vanligare, dels eftersom många lärosäten har samverkansavtal beträffande lärarutbildningen som gör att det är svårt att med statistikens hjälp uttala sig säkert om på vilken ort studenterna faktiskt befinner sig under sin utbildning. Beträffande ämneslärare är också ämnesinriktningen avgörande för hur arbetsgivarna upplever tillgången på arbetssökande lärare 5. Sedan länge råder en brist nationellt på lärare inom matematik, naturorienterade ämnen, teknik samt moderna språk inklusive engelska. För dessa bristämnen finns inga tecken på att situationen kommer att förändras under de närmaste åren. Ämnen där det råder god tillgång på utbildade lärare både i dagsläget och på några års sikt är historia, samhällsvetenskap, bild, idrott och musik. En annan aspekt som komplicerar bilden av hur framtidens lärarbrist kommer att fördelas gäller förändringarna när det gäller de nya lärarutbildningarna. Till att börja med kommer det att ta ett antal år innan dessa förändringar har satt sig i systemet, innan anpassningar och korrigeringar har ägt rum som kan visa en entydig utveckling. Vissa av förändringarna i den nya lärarutbildningen ger dock redan nu en del signaler. En av tankarna med förändringen i den nya lärarutbildningen är att lärare utbildade för högre nivåer ska vara behöriga också för att undervisa yngre barn. Inriktningen mot gymnasieskola ger behörighet att undervisa också i grundskolans årkurs 7 9, och inriktningen mot 7 9 ger behörighet att undervisa också i grundskolans årskurser 4 6. Detta kommer sannolikt att förskjuta lärarstudenterna uppåt i sina inriktningsval. Lärarexamina fördelade per verksamhetsområde Inriktning på examen 2009/10 Kvinnor Män Totalt 2010/11 Kvinnor Män Totalt Fritidshem 43 29 72 125 38 163 Fritidshem, grundskolans tidigare år 37 8 45 23 9 32 Förskola, fritidshem, grundskolans tidigare år 2 180 213 2 393 2 584 242 2 826 Förskola, grundskolans tidigare år 643 51 694 1 182 103 1 285 Förskola 674 21 695 1 074 41 1 115 Förskola, fritidshem 63 5 68 103 103 Grundskolans tidigare år 538 91 629 686 124 810 Grundskolans tidigare och senare år 10 4 14 16 5 21 Grundskolans senare år 671 274 945 881 385 1 266 Grundskolans senare år, gymnasieskolan 895 531 1 426 1 134 780 2 017 Gymnasieskolan 755 512 1 267 868 598 1 466 Övriga kombinationer av verksamheter 31 20 51 36 27 63 Totalt 6 540 1 759 8 299 8 815 2 352 11 167 5 SCB, Arbetskraftsbarometern 11 5(7)
Tabellen ovan visar en tydlig uppdelning i den gamla lärarutbildningen antingen mot grundskolans tidiga år eller mot senare år och gymnasieskolan. Detta ger signaler om brist på lärare i grundskolans mellankategorier årskurserna 4 6. I den gamla lärarutbildningen kunde lärosätena själva definiera var gränsen gick mellan tidigare och senare år. De nya examensindelningarna innebär en större tydlighet i befogenheterna att undervisa i bestämda årskurser. Detta kan tydliggöra en brist på lärare för årskurs 4 6. Dels eftersom färre studenter sannolikt kommer att välja inriktningen mot årskurs 4 6 som ger en snävare behörighet, dels för att lärosätena sannolikt kommer att följa sökandeintresset och i minskande utsträckning erbjuda dessa inriktningar. Samma förhållande kan tydliggöra en brist på lärare utbildade för årskurs 7 9. Examinerade ämneslärare kommer att ha behörighet att undervisa både på gymnasieskolan och på grundskolans senare år, medan examinerade grundlärare endast kommer att ha behörighet att undervisa på grundskolan. Det finns därför anledning att befara att ett mindre antal personer kommande år väljer inriktningen mot grundlärarexamen med inriktning 7 9, till förmån för den bredare ämneslärarexamen. Som nämnts ovan tar det ett antal år för en sådan här förändring att få genomslag, och det är svårt att redan nu uttala sig med bestämdhet om hur det kommer att bli. Vi vet inte hur de framtida lärarna legitimerade för undervisning i bestämda årskurser faktiskt kommer att fördelas enligt behoven i skolan. Elevkullarnas utveckling Även om lärarbehovet varierar mellan olika ämnesområden följer de huvudsakliga tendenserna elevkullarnas storlek. Skolverkets lägesbedömning 2011 6 beskriver hur de stora svängningarna i födelsetalen medför att antalet barn i olika skolformer fluktuerar över tiden. Från och med läsåret 2012/13 kommer antalet barn i de lägre årskurserna att börja öka igen efter ett antal års minskning. På gymnasieskolan har antalet elever minskat med 9 000 sedan föregående läsår, och minskningen kommer baserat på antalet elever i årskurs 9 att pågå fram till och med 2015 för att sedan långsamt vända uppåt. De som läsåret 2011/12 påbörjar en lärarutbildning med inriktning mot gymnasieskolan kommer alltså att examineras till en arbetsmarknad där lärarbehoven under flera år har varit minskande. Därefter kommer elevantalet på gymnasieskolan att vända uppåt igen. 6 Skolverkets lägesbedömning 2011 Del 2 Bedömningar och slutsatser. Rapport 364, 2011. 6(7)
Antal grundskoleelever i riket läsåret 2010/11, och beräknat antal elever 2011/12 2017/18 Läsår Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Åk 1-9 2010/11 103 337 100 126 96 491 95 626 93 224 94 487 95 272 100 301 107 623 886 487 2011/12 106 100 103 300 100 100 96 500 95 600 93 200 94 500 95 300 100 300 885 000 2012/13 106 100 106 100 103 300 100 100 96 500 95 600 93 200 94 500 95 300 890 800 2013/14 110 100 106 100 106 100 103 300 100 100 96 500 95 600 93 200 94 500 905 600 2014/15 110 700 110 100 106 100 106 100 103 300 100 100 96 500 95 600 93 200 921 800 2015/16 111 700 110 700 110 100 106 100 106 100 103 300 100 100 96 500 95 600 940 300 2016/17 113 400 111 700 110 700 110 100 106 100 106 100 103 300 100 100 96 500 958 100 2017/18 115 900 113 400 111 700 110 700 110 100 106 100 106 100 103 300 100 100 977 500 Källa: Skolverket 7(7)