HELA FINLANDS PRS PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN ÅRSBERÄTTELSE 2003 1



Relevanta dokument
PATENT OCH REGISTERSTYRELSEN

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2001 rd

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN. Sju mål för framtiden

PAT E N T- O C H R E G I S T E R S T Y R E L S E N

Patent- och registerstyrelsen

Årsberättelse PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN

RP 219/2004 rd. I denna proposition föreslås det att varumärkeslagen

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN

Patent- och registerstyrelsen. Årsberättelse. Kreativiteten blomstrar i Finland. Vi uppskattar företagsamhet och kunskap.

RP 186/2005 rd. upphävs. Den offentliga informationstjänsten för bokslutsuppgifter koncentreras till Patentoch. och registerstyrelsen.

Kommittédirektiv. Ett enhetligt patentskydd i EU och en ny patentlag. Dir. 2012:99. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2012

Kommittédirektiv. Immaterialrättens roll i innovationssystemet. Dir. 2014:77. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2014

Justitiekanslersämbetets arbetsordning

Ändringar i patentlagen

Förordning om ensamrätt till kretsmönster för integrerade kretsar /946

romska ärenden Brochyrer 2002:7swe

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Grundanmälan till föreningsregistret

Har du en idé? Vi hjälper dig vidare. Skydda dina idéer

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

BREV 1 (2) 5 maj Till fakulteter och fristående institutioner

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN ÅRSBERÄTTELSE

Aktuell statistik för patent, design och varumärke från PRV

Anmälan om ändring av namntecknare till registret över religionssamfund

för Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd grundad år 1908 fastställda enligt beslut vid föreningsstämma den 15 maj 2000.

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enmansbolag med begränsat ansvar

17A. Ändrings- / nedläggningsanmälan Bilaga till blankett Y4 (enligt den nya stiftelselagen (487/2015)) Stiftelse

Lag om ändring av patentlagen

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors.

RP 139/2004 rd. träder i kraft för Finlands del två månader

Suomen Kuntaliitto ry Protokoll 2/ (17) Finlands Kommunförbund rf

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar /656

STADGAR FÖR AUGUST LUDVIG HARTWALLS STIFTELSE. Stiftelsens namn och hemort

ÄNDRINGS- OCH NEDLÄGGNINGSANMÄLAN Aktiebolag, andelslag, sparbank, stiftelse, förening och annat samfund

Patentdata och samhälleligt genomslag. Kristoffer Bäckström Luleå tekniska universitet

Stadgar. Godkänt av föreningens höstmöte Namn och hemort

Högsta förvaltningsdomstolen

Etableringsanmälan Bilaga till blankett Y1 Utländsk näringsidkares filialrörelse

RP 41/2013 rd. på lag- och förordningsnivå. om enheter som inte hör till linjerna. Enligt 3 i lagen har Patent- och registerstyrelsen

EXPERT. på hälsa och välfärd

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Ekonomiutskottet har i ärendet lämnat sitt betänkande

Tävlingen Statsministerns bästa praxis

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN PRS

RP 20/2008 rd. dock alltid vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte registermyndigheten

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter:

Utländska dotterbolag i Finland 2013

PATENTFAKTA EN ORIENTERING OM PATENT

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

Vem pantsätter sin immaterialrätt, och hur? SFIR, torsdagen den 5 mars 2015 Louise Jonshammar

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Personal- och förvaltningspolitiska avdelningen, Stöd för statsförvaltningens ledning

Enkät för det offentliga samrådet

+ + Ansökan ska fyllas i noggrant och undertecknas. Avsaknad av uppgifter kan förlänga behandlingstiden och leda till avslag.

Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013

World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten

Stadgar för Föreningen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar

De ändrade kontaktuppgifterna gäller Tillståndshavarens adress Verksamhetsställets besöksadress Postadress Faktureringsadress

Instruktion för Åbo Akademis bibliotek med Sibeliusmuseum och Sjöhistoriska institutet Godkänd av styrelsen

Ifrågasatt missbruk av dominerande ställning

Kolster. Våra tjänster. Våra kunder. Vår verksamhetsmodell

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar

ÄNDRINGS- OCH NEDLÄGGNINGSANMÄLAN Aktiebolag, andelslag, sparbank, stiftelse, förening och annat samfund

Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN 2005

Samråd om en europeisk arbetsmyndighet och ett europeiskt socialförsäkringsnummer

Inledning. En tydlig strategi

Information om Natur och Miljös nya medlemsregister Bernt Nordman. Till lokalföreningarna. Nytt medlemsregister

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN

Att svara på ett tekniskt föreläggande

Anmälan om de högsta statstjänstemännens bindningar (Tjänster som avses i punkten i statstjänstemannalagen)

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Datoriseringen vid Patent- och registreringsverket

SERVICEBOK FÖR IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004

LAG OM NYTTIGHETSMODELLRÄTT

Föreningen kan i fullgörandet av sin uppgift verka genom ett helägt servicebolag.

Hur skyddar jag min idé

FÖRSLAG TILL NY ORGANISATION

RP 35/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om domännamn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

SKAL 2015 Pålitligt framme SKAL

STRATEGISK PLAN

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering

Betänkande En ny lag om värdepappersmarknaden (SOU 2006:50 samt SOU 2006:74)

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

Hanna Kattainen har utnämnts till chef med ansvar för godkännande av revisorer.

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region

Utrikeshandel med tjänster 2013

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Transkript:

HELA FINLANDS PRS PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN ÅRSBERÄTTELSE 2003 1

INNEHÅLL Verksamhetsidé PRS:s vision Generaldirektörens översikt Patent- och registerstyrelsen Organisation Personalen PatRek-kundservice Biblioteks- och informationstjänster Företags- och sammanslutningslinjen Patent- och innovationslinjen Varumärkes- och mönsterlinjen Enheten för föreningsärenden Marknadsförings- och affärsverksamhetsenheten Besvärsnämnden Hela Finlands PRS Kommunikation och samhällsärenden INNOFINLAND 2003 Internationellt samarbete Intäkts- och kostnadskalkyl Balansräkning Kommentarer till bokslutet Resultatöversikt 2003 4 4 5 6 8 9 10 11 12 14 16 18 20 21 22 24 26 28 32 33 34 35 Fotografi er: PRS:s bildarkiv, Tiina Riuttanen/Arkivet i Mellersta Finlands TE-central, Timo Ripattis arkiv, SRV Viitosets arkiv, WIPO:s bildarkiv Grafi sk design: Kari Eklund DM Oy Tryck: Painorauma Oy 2 3

VERKSAMHETSIDÉ Patent- och registerstyrelsen (PRS) är sakkunnigorganisation när det gäller industriell äganderätt och företags- och samfundsverksamhet. PRS främjar och utvecklar företagsamheten, innovationsförmågan och samfundsverksamheten både i Finland och internationellt. PRS värnar om det intellektuella kapitalet och stöder den tekniska och ekonomiska utvecklingen genom att säkerställa att företag, föreningar och stiftelser har rättsliga förutsättningar att bedriva sin verksamhet i vårt land uppfinnare, forskare, produktutvecklare, tillverkare och marknadsförare kan erhålla patent, varumärke, mönsterrätt eller annat industriellt rättsskydd finländarnas intressen skyddas internationellt, PRS-informationen och rådgivningen är tillförlitlig och snabbt tillgänglig. VISION 2007 Kreativitet, kunnande, företagsamhet och samarbete är nycklar till framgång för våra kunder och dessa utgör grunden för den tekniska, ekonomiska och andliga utvecklingen samt välståndet i vårt land. Våra kunder litar på att vår service är rättssäker, opartisk och internationellt sett konkurrenskraftig samtidigt som de via PRS fullödigt kan delta även i det internationella innovationssystemet och den internationella företagsverksamheten. Vår service är snabb, flexibel och lätt tillgänglig i PRS-Innohuset och på de regionala serviceställena och i datanäten. Vi har den kunnigaste och vänligaste personalen i hela Finland. Vi respekterar varandra, vi är öppna och vi följer med vår tid. GENERALDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Arbetsproduktiviteten vid Patent- och registerstyrelsen (PRS) ökade under det gångna året med 3,1 %, vilket tydligt överskred de ställda resultatmålen. Berättelseårets höjdpunkt var när PRS fick rätten att verka som en internationell granskande PCT-myndighet. Finland är det 11:e landet i världen att få denna rätt. Rätten beviljades av Världsorganisationen för intellektuell äganderätt (WIPO) och närmare bestämt av dess PCT-union. PCT-systemet har redogjorts på annat håll i denna årsberättelse. Vi är särskilt nöjda över det betydande och reella stödet som WIPO:s generaldirektör Kamil Idris och WIPO:s sekretariat gav Finland i saken. Vårt internationella samarbete har utvecklats på ett positivt sätt. Vi har tagit emot flera delegationer från olika länder. Dessa delegationer har bekantat sig med PRS:s olika system, i synnerhet med vårt välfungerande elektroniska kommunikationssystem. PRS har också slutit nya samarbetsavtal med olika länder och förhandlingar om att sluta nya avtal eller revidera de redan existerande avtalen pågår. Vårt syfte är att på ett positivt sätt vidareutveckla samarbetet med WIPO, EU, EPO, OHIM såsom med de andra internationella organisationerna och ämbetsverken inom området. Regionaliseringspolitiken har blivit ett aktuellt tema i Finland. Patent- och registerstyrelsen har helt uppenbart inom sitt område den mest omfattande nätverksbildningen i Europa. Åtminstone i detta hänseende har regionaliseringspolitiken i Finland skötts mycket bra. Alla TEcentraler tillhandahåller PRS-tjänster enligt samserviceprincipen. Magistraterna är våra effektiva lokala myndigheter i företags- och organisationsärenden. Behandlingen av ca 50 000 bostadsaktiebolags ärenden har överförts till magistraterna. Med handelskamrarna har vi ett samarbetsavtal enligt vilket de inom sin region ger rådgivning i frågor som hänför sig till PRS:s verksamhetsområde. Ett likadant avtal har vi med Finlands nyföretagarcentraler. Vidare har vi tillsammans med Skattestyrelsen tagit fram FODS som gör det möjligt att man även i skattebyråerna kan få betjäning i många PRS-ärenden. Över 600 000 företag eller personer använder FODS-systemets tjänster varje månad. Vi har i samarbete med handelsoch industriministeriet och Uppfinningsstiftelsen innovationsombud på universiteten och uppfinningsombud i TE-centralerna över hela landet. Därtill betjänar våra Internetsidor effektivt våra kunder var dessa än befinner sig. Republikens presidents INNOFINLAND-pris utdelades i PRS nu för tionde gången. Detta bredbasiga projekt har år för år tagits särskilt bra emot på olika håll i Finland. Till tävlingen kom i år 329 förslag. INNOFINLANDs ungdomsprojekt INNOSKOLA som genomfördes i samarbete med Utbildningsstyrelsen och INNOINT i samarbete med försvarsmakten har också fått stor uppmärksamhet. Jag vill tacka PRS:s personal för utomordentligt väl utfört arbete, likaså våra finländska och internationella samarbetspartners för ett gott samarbete. Vi vill också särskilt tacka handels- och industriministeriet för ett bra samarbete i utvecklingen av både våra inhemska och internationella tjänster. 4 5

Direktionen för PRS: Eija Peltonen Risto Paaermaa, vice ordf. Paavo Uronen, ordförande Tytti Peltonen Martti Enäjärvi Antti Maijala På bilden saknas: Eva Grew PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN Den nuvarande Patent- och registerstyrelsen (PRS) inrättades år 1942. Tidigare sköttes dess uppgifter bl.a. av ekonomidepartementet vid Kejserliga Senaten för Finland, manufakturdirektionen, industristyrelsen och handelsoch industriministeriet. Nu hör den till handels- och industriministeriets förvaltningsområde och är ett resultatstyrt och resultatbudgeterat ämbetsverk. Patent- och registerstyrelsens intäkter som motsvarar kostnaderna för verksamheten samlas in som serviceavgifter av dess kunder. Direktionen år 2003 Statsrådet har tillsatt följande direktion för tiden 17.9.2001-16.9.2004: Professor Paavo Uronen, ordförande Biträdande avdelningschef Risto Paaermaa, vice ordförande, handels- och industriministeriet Generaldirektör Martti Enäjärvi, Patent- och registerstyrelsen Avdelningschef Antti Maijala, Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund TT Juridiska ombudet Tytti Peltonen, Företagarna i Finland rf Patentombudet Eva Grew, Finska Patentombudsföreningen rf Kassör Eija Peltonen, PRS, representant för PRS:s personal Ledningsgruppen år 2003 För Patent- och registerstyrelsens resultat ansvarar generaldirektören som biträds av följande ledningsgrupp: Generaldirektör Martti Enäjärvi, ordförande Överdirektör Olli Koikkalainen Linjedirektör Sirkka-Liisa Lahtinen Linjedirektör Pekka Launis Föreningsregisterdirektör Kalevi Sadeluoto Kommunikationsdirektör Leo Lehdistö Planeringsdirektör Kari Summanen, vilka samtidigt bildar ledningens arbetsutskott, samt Ekonomidirektör Raija Järviö Direktör (internationella och juridiska ärenden) Eija Nuorlahti-Solarmo Biträdande direktör Christer Brännkärr Marknadsföringschef Mika Waris Personalchef Esko Inkinen Jurist Timo Immonen, representant för personalen Samarbetskommittén år 2003 Arbetsgivarens representanter: Generaldirektör Martti Enäjärvi, ordförande Överdirektör Olli Koikkalainen, vice ordförande Linjedirektör Pekka Launis Linjedirektör Sirkka-Liisa Lahtinen Personalchef Esko Inkinen, sekreterare Arbetstagarnas representanter, förtroendemän: Jurist Timo Immonen, Akava-OS rf Äldre prövningsingenjör Matti Santero, Patenttihallinnon Diplomi-insinöörit ry /Löntagarorganisationen Pardia rf Bitr.inspektör Sari Laajaranta, Patentti- ja rekisterihallituksen henkilökuntayhdistys ry / Löntagarorganisationen Pardia rf Bitr.inspektör Marjut Helminen, HIM:s fackavdelning VAL rf 6 7

ORGANISATION Direktionen Generaldirektör Martti Enäjärvi Ledningsgruppen Kommunikations- och samhällsärendena Kommunikationsdirektör Leo Lehdistö Generaldirektörens sekretariat Generaldirektörens sekreterare Tuula Hirvonen Intern granskning Administrationen Planeringsdirektör Kari Summanen Ekonomidirektör Raija Järviö Direktör för internationella och juridiska ärenden Eija Nuorlahti-Solarmo Biträdande direktör Christer Brännkärr Personalchef Esko Inkinen Företags- och sammanslutningslinjen Överdirektör Olli Koikkalainen Handelsregistret Balanser och bokslut Företagsinteckningar Stiftelser Patent- och innovationslinjen Linjedirektör Pekka Launis Patent Integrerade kretsar Varumärkes- och mönsterlinjen Linjedirektör Sirkka-Liisa Lahtinen Varumärken Mönsterrätt Enheten för föreningsärenden Direktör Kalevi Sadeluoto Biblioteks- och informationstjänsterna Nyttighetsmodeller Chef för biblioteks- och informationstjänsterna Ritva Sundquist PERSONALEN I slutet av 2003 var 474 personer anställda vid Patent- och registerstyrelsen, vilket var 3,3 % mindre än föregående år. Kvinnorna utgjorde drygt två tredjedelar av personalen och männen knappt en tredjedel. Medelåldern var 45,7 år, vilket var 1,0 år högre än föregående år. Andelen av på bestämd tid anställd personal utan någon bakgrundstjänst minskade till ca 10% (år 2002 14,6%). Några av de viktigaste nyckeltalen angående personalen visas i vidstående diagram. Arbetet med utvecklingen av PRS:s personalpolitik och personalresurser fortsatte under berättelseåret. Dialogen med de anställda om PRS:s värden sattes i gång på nytt, och speciell vikt lades på utbildnings- och utvecklingsärenden, arbetssamfundets välbefinnande, en positiv arbetsgivarbild och reformen av avlöningssystemet. PRS:s samarbetskommitté och ledningsgrupp har genom regelbundna möten stött personaladministrationens dagliga arbete och utveckling, varigenom de har utgjort en direkt länk mellan ledningen och personalen. Personalbokslutet utnyttjades under berättelseåret på ett omfattande sätt vid PRS, och i synnerhet när EFQM självutvärderings- och kvalitetsprojektet enligt kvalitetsutmärkelsemodellen granskade kriterierna för utvärdering av personalen och personalresultaten. Personalbokslutets nyckeltal och jämförelsen av dem med tidigare år både inom PRS och gentemot den övriga statsförvaltningen gav analyserad basinformation om utfallet av strategin hittills och om de områden som behöver fortsatt utveckling. Många olika metoder att öka personalens välbefinnande i arbetet har tillämpats under berättelseåret. Under 2003 har föreläsningar anordnats på följande teman: Sömnen och sömnbehovet, Arbetsergonomi, och De mänskliga relationerna på arbetsplatsen och kommunikation. Regelbundna motionsgrupper var Rehabiliterande motion för herrar, Fysiokimppa för damer, Fysiolatino, Orientalisk dans, Yoga och Vattengymnastik. Kurser organiserades om djuptänjning och för handledarna i pausgymnastik. En motionsdag arrangerades den 11 november 2003 i Rastböle. Reformen av PRS:s avlöningssystem fortsatte som planerat. Utgående från remissbehandlingen finslipades Handboken för värdering av kravnivån och Handboken för värdering av den personliga arbetsinsatsen. Som stöd för genomförandet av utvecklingssamtalen och värderingen av den personliga prestationen utarbetades olika formulär. Arbetsvärderingen fortsatte under hela berättelseåret. Värderingen av huvuddelen av arbetsuppgifterna var slutförd vid årsskiftet. Pake-arbetsgruppen informerade personalen om hur en arbetsvärdering görs och den personliga insatsen bedöms. Cheferna övade denna värdering enligt den nya handboken tillsammans med några av medarbetarna. Erfarenheterna från dessa samtal analyserades gemensamt med PRS:s ledning och förtroendemännen vid ett feedback- och diskussionsmöte. Några av arbetsgruppens medlemmar deltog i kurser organiserade av HAUS och Statens arbetsmarknadsverk. Samarbetskommittén Marknadsföringen och affärsverksamheten Marknadsföringschef Mika Waris Besvärsnämnden PatRek-kundservicen Chef för kundservicen Marja Sinkkonen TE-centralerna alla PRS-tjänster uppfinningsombud Nyföretagarcentralerna rådgivning Regionala tjänster Se sida 22. Magistraterna företags- och sammanslutningsärenden Handelskamrarna rådgivning 8 9

PATREK-KUNDSERVICE BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSTJÄNSTER PatRek-kundservice: patrek@prh.fi E-post: registratur@prh.fi www.prh.fi Innohuset, Arkadiagatan 6A, Helsingfors PatRek-kundservicen tillhandahåller bastjänster för Patent- och registerstyrelsens kunder. PatRek mottar ansökningar, anmälningar, handlingar och avgifter som tas upp till behandling i PRS samt handhar registraturen. PatRek erbjuder också rådgivning samt informationstjänster för de kunder som personligen besöker PRS. I självbetjäningssalen är PRS:s elektroniska Internetdatabaser, register och offentliga handlingar tillgängliga för kunderna. Intresset för de offentliga handlingarna har fortsättningsvis varit stort. Forskare, myndigheter, företag och privatpersoner frågar i mycket stor utsträckning efter handlingar. Under berättelseåret betjänade PatRekkundservicen över 70 000 kunder och det togs 40 620 st. avgiftsbelagda registerutdrag, intyg och kopior av handlingar. PatRek har också deltagit i mässor i samarbete med PRS:s andra enheter och presenterat tjänster och databaser för flera grupper som har besökt PRS. Under berättelseåret inleddes i PatRek ett projekt för utveckling av kundservice som baserar sig på samserviceprincipen. I projektet beskrevs betjäningsprocessen av PatRek-kundservicen och dess gränssnitt samt de centrala utvecklingsområdena i PatReks betjäningsprocess och verksamhetssätt definierades. Kraven på kunnande för alla de som jobbar inom kundservicen förenhetligades. Patent- och registerstyrelsens biblioteksoch informationstjänstenhet är ett omfattande industrirättsligt och tekniskt specialbibliotek som upprätthåller en i Finland unik samling inhemska och utländska patentskrifter och ett vetenskapligt bibliotek. Biblioteket betjänar PRS och dess kunder genom att anskaffa och förmedla information och litteratur i anslutning till det industriella rättsskyddet och bolagsrätten. Samlingarna och databaserna är en central informationskälla för industrin, produktutvecklingen, forskningen och för det övriga näringslivet. Bibliotekets samlingar i pappersform omfattade i slutet av år 2003 över 30 miljoner patentskrifter från över 40 länder och 45 miljoner patentskrifter i elektroniska nätverk. Under år 2003 utökades samlingarna med över 1,1 miljoner patentskrifter huvudsakligen i digital form på CD/DVD ROM skivor. I slutet av året fanns det sammanlagt över 12 700 skivor. Under år 2003 förbättrades funktionsdugligheten av söksystemet i GID (Global Patent Index) -patentpublikationsdatabasen och i slutet av berättelseåret innehöll databasen över 11 miljoner publikationer. Denna tjänst är tillsvidare tillgänglig endast för PRS:s personal och kunder i bibliotekets läsesal. Tyngdpunkten i informationstjänstens avgiftsbelagda uppdrag låg vid uppföljning och övervakning av den inhemska och internationella patenteringen samt vid krävande analyser och statistiker. Största delen av patentskriftskopior som beställdes från biblioteket förmedlades i elektronisk form. Under statistikåret registrerades över 44 000 besök på bibliotekets webbsidor. I och med de nya webbsidorna ökade antalet besökare i specialbiblioteket och utlåning av böcker ökade avsevärt särskilt för forskarnas del. Patentsamlingarnas Internetläsesal Patentverken har redan i flera år omvandlat sina patentskrifter till elektronisk form och efter det att Internet har blivit ett betydande medel för förmedling av information har publikationerna överförts dit så att de är tillgängliga för våra kunder. Det har uppstått olika slags patentdatabaser, bl.a. den avgiftsfria databasen Esp@cenet. Samtidigt som antalet patentansökningar och patentpublikationer som trycks från dessa under de senaste åren har ökat nästan explosionsartat, är det klart att upprätthållande av patentskriftssamlingar varken är möjligt eller ändamålsenligt i framtiden. Därför har PRS under berättelseåret skannat in de finska patentskrifterna från och med nummer 1 och år 1842 i elektronisk form och i början av år 2004 skall de bifogas som en del av Esp@cenet. Patentdatabaserna i Internet är populära och de får huvudsakligen tack av våra kunder. Databaserna vidareutvecklas hela tiden för att förbättra svarstider och sökegenskaper och för att utvidga innehållet. Under berättelseåret inleddes en diskussion om reformen av PatInforegisterdatabasen så att den skulle basera sig på samma tekniska plattform, till vilken det europeiska patentverket skall överföra sin egen registerdatabas. I samband med reformen beaktas kundernas förväntningar. Specialbiblioteket: library@prh.fi Patentpublikationskopior: copyserv.patent@prh.fi Informationstjänstbeställningar: infoserv.patent@prh.fi HÄNT UNDER 2003 27.-28.1. EPO:s vicepresident Manuel Desantes besökte PRS 10 30.1. PRS/TE-centraldirektörerna/HIM på seminarieresa till Estland 5.-8.2. Fest på bygget (Raksabileet) i Kampen 11.2. En delegation från Kina på besök hos PRS

FÖRETAGS- OCH SAMMANSLUTNINGSLINJEN Företags- och sammanslutningslinjens centrala uppgifter är att upprätthålla handelsregistret, stiftelseregistret och företagsinteckningsregistret och offentliggöra bokslutshandlingar. Utöver behandling och registrering av anmälningar och ansökningar är en central uppgift att upprätthålla informationstjänst på basis av registeruppgifter, stadgar angående olika sammanslutningar och andra registerhandlingar. Linjen övervakar också stiftelsernas förvaltning och ser till att registeruppgifterna är uppdaterade bl.a. med hjälp av bokslutets kravförfarande och handelsregistrets avregistreringsförfarande. Med hjälp av registrering, informationstjänst och övervakning strävar linjen efter att öka rättssäkerheten i näringslivet och i stiftelseärenden. Handelsregistret omfattar 499 773 företag, stiftelseregistret 2 678 stiftelser och i företagsinteckningsregistret finns 106 211 gällande företagsinteckningar. Registreringar År 2003 behandlade handelsregistret 22 247 nya anmälningar om grundande av företag och 63 725 ändringsanmälningar samt 9 532 andra ändringar, närmast ändringar av postadressen. Med stöd av 24 handelsregisterlagen avregistrerades 18 866 icke-verksamma företag. Antalet registrerade bokslutsanmälningar var 76 113 och under året krävdes in 7 545 bokslutshandlingar. År 2003 granskades 6 227 företagsinteckningsansökningar. Under berättelseåret beviljades 48 tillstånd att grunda stiftelse och antalet ändringar i stiftelseregistrets uppgifter var 849 stycken, sammanlagt granskades 2 469 årsredovisningar. Personal Antalet anställda på företags- och sammanslutningslinjen är 137, av vilka 29 % är jurister. Olika anmälningar till handelsregistret behandlas av sju team, som består av sammanlagt 19 jurister och 42 utbildade byråanställda. De godkänner beslut angående grundande och ändring av bolag samt behandlar firmaärenden. I bokslutsenheten mottar och registrerar en jurist och elva byråanställda bolagens bokslutsuppgifter. För rådgivning, informationstjänst samt arkivering av handlingar angående handelsregisterärenden svarar tre team med sammanlagt fyra jurister och femton byråanställda. Företagsinteckningsregistret upprätthålls av tre jurister och tre byråanställda samt stiftelseregistret av två jurister och en byråanställd. För utveckling och upprätthållande av informationssystem svarar ett team på tretton personer. Teamet spelade en central roll vid genomförande av företags- och organisationsnummersystemet. Utveckling På linjen har en ändring till en processbaserad organisation förberetts. Med denna ändring försöker man klarlägga uppgifts- och ansvarsfördelningen på linjen. Genom denna effektiveras också teamarbetet. Syftet är att införa processorganisationen år 2004. Linjens datasystems underhålls- och utvecklingsenhet och handelsregisterenheten har övergått till teamorganisationen. Syftet med reformen är att utgående från kundernas behov förbättra arbetsmetoderna och försnabba behandlingen samt att göra det möjligt för personalen att delta i utvecklandet av de egna arbetsuppgifterna. Teamwork kommer snart även att tillämpas på de övriga enheterna på linjen. Tillämpningsarkitekturen av linjens datasystem och utredningarna angående förnyelse av tillämpningar blev färdiga under år 2003. Huvudprinciperna har varit följande: Linjens datasystem (handelsregistertillämpning, stiftelseregistertillämpning, företagsinteckningstillämpning och tillämpningen angående arkivering av bokslut) skall snabbt och flexibelt kunna ändras att svara på de utmaningar som användare förutsätter och som utvecklingen av verksamheten förutsätter. Datasystemen skall vara enkla och lätta att upprätthålla samt lätta att använda och ekonomiska. Samarbetsprojekten På våren 2001 togs skattestyrelsens och Patent- och registerstyrelsens nya företagsoch organisationsdatasystem (FODS) i bruk. Under år 2003 gjordes det i FODSinformationstjänsten sammanlagt 19 700 000 förfrågningar om företagets uppgifter och besökarantalet på FODS:s webbsidor var 2 100 000. Som fungerande system, i vilket företagen kännetecknas med ett enda nummer, är FODS fortfarande sällsynt även på EU-nivå. Företags- och sammanslutningslinjen har tillsammans med hela Patent- och registerstyrelsen varit med om att genomföra samarbete med TE-centralerna. Syftet är en flexibel kundservice så att företagare och sammanslutningar i TEcentralerna tillhandahålls Patent- och registerstyrelsens bastjänster enligt den s.k. samserviceprincipen. Under år 2003 har TE-centralerna och magistraterna också börjat göra FODS-registreringar. Verksamheten har kommit bra i gång. Informationstjänst Under berättelseåret ökade antalet användare fortsättningsvis på handelsregistrets on-line KATKA-informationstjänst och i slutet av året över fanns det 9 700 användare. CD-KATKA såldes i 243 exemplar. I handelsregisteruppgifter gjordes över 1 110 000 förfrågningar, av vilka 680 000 via KATKA-informationstjänsten. Antalet förfrågningar via Internettjänster ökade till över 430 000. Bokslutsenhetens datatjänst på webben ökade informationstjänsten angående bokslutsuppgifter och via olika kanaler såldes sammanlagt cirka 20 000 stycken bilder av företagens bokslutsuppgifter. Via EBR-tjänsten (European Business Register) d.v.s. en gemensam informationstjänst för de europeiska handelsregistren gjordes 3 100 förfrågningar i det finska handelsregistret och de finländska kunderna gjorde 1 100 förfrågningar i de andra europeiska handelsregisteruppgifterna. Medlemmarna i delegationen för företagsärenden år 2003 var: Generaldirektör Martti Enäjärvi Överdirektör Olli Koikkalainen Linjedirektör Sirkka-Liisa Lahtinen Biträdande direktör Ulla-Maija Sarkkinen Biträdande direktör Sakari Kauppinen 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Kommunikationsdirektör Leo Lehdistö Advokat Pekka Sirviö, Finlands Advokatförbund Direktör Rauno Vanhanen, Företagarna i Finland Styrelseordf. Markus Aaltonen, Nyföretagarcentralen i Södra Österbotten Avdelningschef Leena Linnainmaa, Centralhandelskammaren Avdelningschef Antti Maijala, Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund Direktör Ursula Ranin, Nokiakoncernen Vicehäradshövding Olavi Leppänen, Pellervo-Samfundet Vice verkställande direktör Stig Henriksson, Handelns Centralförbund Verkställande direktör Ulla Partanen, Operaria Ulla Oy Vice verkställande direktör Erkki Kontkanen, Bankföreningen i Finland PD Juhana Vartiainen, Löntagarnas forskningsinstitut 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 12.-13.2. 26.2. 5.3. 12.3. PRS på Teknisk design 2003-mässan Innofinland 2003-seminarium på temat Hållbar utveckling genom innovationer Innofinland-juryernas förhandlingsmöte 12 13 Oma yritys-mässan: Generaldirektör Enäjärvi startade Innofinland 2003- evenemangen

Ansökningar från fi nländska sökande 2003 enligt tekniskt område PATENT- OCH INNOVATIONSLINJEN Patentansökningar 2002 2003 Patentansökningar 2369 2187 inhemska 2162 1990 utländska 207 197 Beviljade patent 2056 2402 Europapatent som validerats i Finland 4259 6266 Patent i kraft vid årets slut beviljade av PRS 19 110 18 601 beviljade av Europeiska patentverket 13 362 Nyttighetsmodellansökningar 2002 2003 Nyttighetsmodellansökningar 512 496 inhemska 496 480 utländska 16 16 Registrerade nyttighetsmodeller 474 426 Nyttighetsmodeller i registret 3152 3091 Inhemska företag som år 2003 ingivit det största antalet patentansökningar Nokia Corporation 177 Metso Corporation 172 Statens tekniska forskningscentral VTT 54 Outokumpu Oyj 52 Kone Corporation 49 ABB Oy 33 Kemira Group 23 Sandvik Tamrock 21 Sonera Oyj och TeliaSonera Finland Oyj 20 Filtronic LK Oy 17 Wärtsilä Finland Oy 17 Perlos Oyj 15 Stora Enso Oyj 12 Radiolinja Origo Oy 11 Patent- och innovationslinjens huvuduppgift är att granska de i patentansökningarna beskrivna uppfinningarnas nyhet och patenterbarhet samt registrera nyttighetsmodeller och kretsmönster för integrerade kretsar. I egenskap av mottagande myndighet kontrollerar enheten att de inlämnade internationella ansökningarna är formellt riktigt uppställda. Även europapatentansökningar kan inlämnas via PRS. Linjen svarar också för registreringen och publiceringen av de europapatent som skall valideras i Finland. Vid slutet av berättelseåret har 112 126 patent beviljats i Finland. Antalet registrerade nyttighetsmodeller är 6096. Patent kan beviljas först när det har granskats att uppfinningen är industriellt användbar, ny och uppvisar uppfinningshöjd. I det första skedet av granskningen utreder man globalt vilken den gällande teknikens ståndpunkt är på det område som uppfinningen hänför sig till. Efter detta överväger man om uppfinningen är ny i jämförelse med de tidigare kända lösningarna enligt teknikens ståndpunkt och huruvida den väsentligen skiljer sig från dem. Om så är fallet, kan patent beviljas. I Patent- och registerstyrelsen behandlas patentansökningar av drygt 80 prövningsingenjörer. Sökande som har lämnat in sin första ansökan i Finland får granskningsresultatet inom 6-8 månader räknat från ansökningsdagen. Resultatet gör det lättare för sökanden att besluta om han eller hon vill inlämna ansökan om patent även utomlands inom det s.k. prioritetsåret. Ansökan om nyttighetsmodell granskas endast till den del att ansökningen är formellt rätt uppställd. Patent- och registerstyrelsen förutsätts inte granska uppfinningens nyhet eller uppfinningshöjd i samband med registreringen. Nedgången i antalet ansökningar planas ut Antalet inlämnade finländska patentansökningar var även år 2003 något mindre än föregående år. Under den sista tredjedelen av året inlämnades dock fler ansökningar än 2002, vilket antyder att den nedåtgående trenden håller på att stanna. Antalet ansökningar minskade på de övriga tekniska områdena, men inom kemi och fysik skedde en ökning. Att det sammanlagda antalet ansökningar sjönk torde fortfarande bero på den ekonomiska recessionen, men också på att finska företag håller på att globaliseras. Ett globaliserat företags forskning och produktutveckling är förlagda, inte bara i Finland, utan även i andra länder. Detta leder till att även patenteringsprocessen inleds någon annanstans, och sådana ansökningar syns inte i PRS:s statistik. Antalet nyttighetsmodellansökningar var någorlunda detsamma som år 2002. De flesta ansökningarna gäller uppfinningar som hänför sig till möbler, hushållets olika bruksföremål, djur- och trädgårdsskötsel, skogsbruk etc. Nyttighetsmodellen används ju såväl här hemma som i andra länder som ett sätt att skydda sin produkt främst på den inhemska marknaden. PRS blev en internationell PCT-myndighet Under berättelseåret beviljades Finland status som internationell granskningsmyndighet, eller PCT-myndighet, av Världsorganisationen för intellektuell äganderätt WIPO, som är FN:s specialorganisation med mandat att administrera PCT-systemet. När denna verksamhet inleds mot slutet av 2004, kan de finländska sökandena välja antingen PRS eller Europeiska patentverket som sin internationella granskande myndighet. Möjligen kommer även samarbetet med det svenska patentverket PRV att fortsätta. De finska sökandena har vant sig att flitigt anlita det internationella patenteringssystemet (PCT-systemet). Största delen av dem fortsätter PCT-vägen efter sin första inhemska ansökan, eller alternativt inleder de ansökningsproceduren direkt med en PCT-ansökan. PRS har varit mottagande myndighet för PCT-ansökningar allt sedan Finland anslöt sig till PCT-systemet. Under berättelseåret tog PRS emot sammanlagt 997 ansökningar av detta slag. I och med att PRS håller på att förbereda sig för den granskande PCTmyndighetens roll fördes ett antal diskussioner med kunderna om de önskemål och förväntningar som de har. Budskapet var som väntat: viktigast är att kunden får en högklassig granskningsrapport i tid och till ett förmånligt pris. Kompetensprogrammet för prövningsingenjörerna har planerats och genomförts med beaktande av den nya situationen. Även om prövningen av internationella ansökningar i praktiken inte skiljer sig så mycket från prövningen av inhemska ansökningar, medför rollen som PCTmyndighet ändå att många formaliteter och strikta tidsgränser måste beaktas. Patentlagen och internationella fördrag revideras Under berättelseåret reviderades lagstiftningen intensivt. Redan år 2000 slöts inom ramarna för WIPO ett avtal om formell harmonisering av patentlagarna, den s.k. Patent Law Treaty. Samma år reviderades även Europeiska patentkonventionen. År 2001 gjordes en betydande ändring i PCT-avtalet. Innan Finland kan ansluta sig till dessa avtal eller ta i bruk PCT-ändringen, måste även vår patentlag ändras. Detta arbete inleddes under berättelseåret. Nordiska arbetsgruppen för patentlagstiftning har strävat efter att harmonisera ändringarna i patentlagarna så långt det är möjligt. Genombrott i elektronisk kommunikation De elektroniska systemen för patentansökningar blir färdiga bit för bit och systemen används i ökande takt i och med att nya delar tas i bruk. Ca 12 % av de inhemska patentansökningarna år 2003 gjordes redan elektroniskt och en stor del av översättningar av europapatent som skall valideras i Finland inlämnades även elektroniskt. Från och med början av 2004 är detta möjligt också i fråga om internationella patentansökningar och europapatentansökningar, och senare även i fråga om nyttighetsmodellansökningar. Det kommande året synes föra med sig ett genombrott i användningen av elektroniska system, speciellt när våra största kunder entusiastiskt tycks ha tagit emot dem. 24.-26.3. 3.4. 23.4.-23.5. 24.-25.4. PRS på Bio Tech 2003 -mässan Direktör O.Omorov från Kyrkyzpatent (Kirgizistan) besökte PRS Utställningen Smyckenas sång i Innogalleriet 14 15 PRS på Yritys 2003 -mässan

Innehavaren av smycket (reg.nr 23 122) är Jyrki Ihatsu Mönsterrättsärendena 2003 2002 2003 Ansökningar för registrering av mönster 736 287 Antalet mönster i ansökningarna 973 721 Slutbehandlade registreringsansökningar Antalet mönster i slutbehandlade registreringsansökningar, 950 1008 av vilka registrerade mönster 757 803 Förnyelse- och ändringsansökningar 596 680 Anhänginga ansökningar vid årets slut 575 672 Förhandsgranskningar 20 18 Handläggningstid 9,5 mån 10,2 mån VARUMÄRKES- OCH MÖNSTERLINJEN Varumärkesärenden Varumärkesenheten behandlar nationella ansökningar om registrering av varumärke och registrerar varumärken samt avgör om internationella registreringar enligt Madridprotokollet av år 1996 angående internationell registrering av varumärken, i vilka Finland har designerats, skall träda i kraft i Finland. Ytterligare utför enheten granskningar av förväxlingsbarhet för gemenskapsvarumärken för sitt eget registers del. Även förnyelseärenden och andra ärenden i anslutning till registrerade varumärken handläggs på enheten. Enheten ger också information om varumärkesregistret och handhar rådgivningstjänster. Det nationella varumärkesregistret innehåller 173 953 registrerade varumärken av vilka 83 818 är i kraft. Registreringen skall förnyas vart tionde år. Skyddstiden är obegränsad. Ett varumärke kan registreras på tre olika sätt för Finland: 1. En nationell registreringsansökan lämnas in till Patent- och registerstyrelsen som för varumärkesregistret. 2. En internationell registreringsansökan som baserar sig på Madridprotokollet lämnas in till registreringsmyndigheten i sökandens hemland och sänds därifrån till WIPO:s internationella byrå i Genève för registrering. Därifrån sänds ansökan som gäller Finland vidare till PRS för handläggning. 3. Varumärket registreras som gemenskapsvarumärke i EU: s harmoniseringsbyrå (OHIM) i Alicante, Spanien. Antalet varumärkesansökningar minskade Antalet varumärkesansökningar började minska under 2001 och minskningen har fortsatt sedan dess. Antalet inlämnade internationella registreringar avtog fortsättningsvis, 4 875 stycken inlämnades (5 152 år 2002), alltså en minskning på 5,4 % jämfört med året innan. Antalet nationella ansökningar minskade med 15,6 % d.v.s. det lämnades in 3 186 ansökningar (3 777 år 2002). Antalet ansökningar om EG-varumärke ökade dock i slutet av år 2003. Ökningen hann inte påverka antalet granskningsbegäran år 2003, utan den syns i början av år 2004 som en ökning av antalet granskningsbegäran. Sammanlagt skickades 41 458 granskningsresultat (42 979 år 2002). Det gjordes 4 898 stycken förnyelser av varumärkesregistreringar (5 555 år 2002), vilket var 11,8 % mindre än år 2002. Enheten kunde fortsättningsvis förkorta handläggningstiderna avsevärt. Både effektiviserad handläggning och minskning i antalet ansökningar bidrog till att förkorta handläggningstiderna. Mot slutet av året var handläggningstiden för nationella ansökningar endast 9 månader (10 månader år 2002) och för internationella ansökningar 7,2 månader (10,5 månader år 2002). Behandlingstiden för förnyelser har även minskat och är nu ca 4 månader. Informationstjänst Varumärkesdatabasen i Internet har under berättelseåret visat sig fungera bra och den är mycket populär. Sökningar i databasen ökade avsevärt från förra året! Mönsterrättsärenden Mönsterregistret omfattade i slutet av 2003 sammanlagt 23 528 registreringar, av vilka 5 735 var i kraft. Från början av berättelseåret har det varit möjligt att lämna in ansökningar om gemenskapsformgivningar till Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster), OHIM, fast den egentliga registreringsverksamheten vid OHIM inleddes först 1.4.2003. Betydelsen av gemenskapsformgivningen syntes omedelbart genom en kraftig minskning av traditionella, nationella ansökningar för registrering av mönster, d.v.s. det lämnades in endast 287 ansökningar (736 år 2002). De inhemska ansökningarnas procentuella andel av nya ansökningar för registrering av mönster ökade enligt förväntningarna och deras andel var 71 %. Antalet mönster, 721 st. (973 år 2002), som ingår i ansökningarna sjönk dock betydligt mindre än antalet ansökningar. Antalet förnyelseansökningar, 631 stycken (541), ökade avsevärt från HN HA TN Internet förra året. Denna ökning påverkades mest av möjligheten att förnya registrering av mönster att vara giltig till och med 25 år. Handläggningstiden för registrerade mönster förlängdes till 10 månader, eftersom en enda ansökning nu kan innehålla, och ofta också innehåller, betydligt flere mönster än tidigare. Detta har lett till att den formella handläggningen av ansökan har blivit mera komplicerat och tar därför längre tid. Mönsternätet och webbplatsen i fl itig användning Mönsternätet, vår Internettjänst som nu i drygt ett år har stått till våra kunders förfogande har varit i flitig användning under det gångna året. Den mångsidiga tjänsten innehåller såväl registrerade mönster, mönster som är under behandling, som mönster som har slutbehandlats. På mönsternätets förnyade sidor finns mångsidig information på tre språk för dem som är intresserade av mönsterrättsärenden. Våra sidor och våra elektroniska tjänster har enligt statistiken haft tiotusentals besök. TN FA VN FA FA R R MN Nationella varumärken 2002 2003 Varumärkesansökningar 3777 3186 inhemska 2833 2456 utländska 944 730 Slutbehandlade 4384 4198 Anhängiga ansökningar vid årets slut 4430 3565 Förhandsgranskningar 301 235 Handläggningstid 10 mån. 9 mån. Varumärkesansökningar gällande Finland landsvis 2003 (de 20 största) Land Nationell Internationell EU Sammanansökan ansökan lagt USA 239 12 11083 11334 Tyskland 30 1489 9370 10889 Storbritannien 32 106 6301 6439 Spanien 1 89 5690 5780 Italien 6 347 4855 5208 Frankrike 28 568 4122 4718 Finland 2456 1 424 2881 Nederländerna 40 312 2191 2543 Schweiz 33 562 1505 2100 Japan 36 94 1530 1660 Sverige 121 152 1056 1329 Belgien 3 96 956 1055 Danmark 23 74 896 993 Österrike 0 119 787 906 Kanada 8 0 563 571 Portugal 1 10 516 527 Taiwan 5 0 495 500 Irland 2 3 448 453 Australien 3 39 395 437 Hongkong 2 3 322 327 26.4. WIPO:s Internationella dag för intellektuell äganderätt Foto: ES-aineisto/Martti Hytti 14.5. 15.5. Innofinland-öppning i Villmanstrand Manufakturdagen 16 17 22.5. Nätverksmötet angående dokumenthantering inom HIM:s förvaltningsområde

ENHETEN FÖR FÖRENINGSÄRENDEN I slutet av år 2003 hade 121 098 föreningar antecknats i föreningsregistret. Till föreningsregistret inkom sammanlagt 19 178 stycken anmälningar om grundande av förening, ändring av stadgar, ändring av namntecknare eller upplösning. 157 stycken ansökningar om förhandsgranskning inkom. Antalet gjorda beslut var 17 986. Sammanlagt registrerades 2 371 nya föreningar. Den genomsnittliga behandlingstiden för grundanmälningar var 2 månader. För övriga anmälningar var den genomsnittliga behandlingstiden 4,5 månader och ändringar av namntecknare behandlades nästan i realtid. Innehållet av föreningsregistret förbättras hela tiden genom att utvidga näringsgrensindelningen och tillägga föreningens stiftelsedatum i registeruppgifterna. Föreningsregistrets nya uppgifter Centralhandelskammare och handelskamrar Enligt den nya handelskammarlagen som trädde i kraft 1.1.2003 fick Patent- och registerstyrelsen nya uppgifter, då registreringsärenden angående Centralhandelskammaren och handelskamrarna skall skötas av föreningsregistret. I Finland är 21 handelskamrar verksamma, och det gemensamma organet för dem är Centralhandelskammaren. Tillsammans bildar de handelskammarorganisationen som har nästan 17 000 företags- och samfundskunder. Religionssamfunden Den nya religionsfrihetslagen trädde i kraft 1.8.2003. Med hjälp av lagen har det blivit lättare att göra verksamheten av religionssamfunden officiell. I och med den nya lagen beslutar Patent- och registerstyrelsen om registreringen av religionssamfund och för registret över dem. Tidigare har ansökningsproceduren skötts av undervisningsministeriet och registret har förts av Befolkningscentralen. När ett nytt religionssamfund bildas ger sakkunnignämnden i anslutning till undervisningsministeriet ett utlåtande om samfundets syfte och verksamhetsformer. För närvarande finns det 50 religionssamfund i Finland, bl.a. Katolska kyrkan i Finland, Jehovas vittnen, Helsingfors judiska församling, Den islamska församlingen i Finland och Finlands Frikyrka. Dispensärenden till föreningsregistret I stället för handels- och industriministeriet beviljar Patent- och registerstyrelsen dispens angående hemvist av föreningens styrelseordförande. Elektroniska tjänster Föreningsregistrets elektroniska tjänster är KATKA-YREKA, CD-YREKA, Föreningsnätet, NätYREKA och WAP-YREKA och Föreningsadressertjänsten. Sökegenskaperna i Föreningsnätet och NätYREKA har ytterligare utvidgats. För handelskammarorganisationen och religionssamfunden gäller samma informationstjänster som för föreningar. Föreningsnätet är allt mer populärt Föreningsnätet blev under det gångna året mer populärt jämfört med år 2002. Antalet sökningar ökade från 247 000 till 315 482. Föreningsnätet är ett mycket brukbart redskap såväl för föreningarnas egna medlemmar och avtalsparter som för förbunden och centralorganisationer för att skaffa information om föreningar. Delegationen för föreningsärenden En länk mellan enheten för föreningsregisterärenden och dess intressentgrupper är delegationen för föreningsärenden. Den sammanträder regelbundet för att bl.a. diskutera och överväga aktuella lagstiftningsärenden och andra ärenden som är viktiga för föreningar. Delegationen omfattar representanter för de sex största partierna i landet, för alla centralorganisationer samt för handel, jordbruk, företag och idrott. Medlemmarna i delegationen för föreningsärenden år 2003 Kontaktchef Kerstin Ekman, Finlands Idrott rf Fackföreningssekreterare Esko Grekelä, Vänsterförbundet rp Partisekreterare Berth Sundström, Svenska Folkpartiet i Finland rp Förhandlingschef Rauno Lindahl, Palvelutyönantajat rf Partisekreterare Eero Lankia, Centern i Finland rp Ordförande Mikko Mäenpää, FTFC rf och som suppleant direktör Matti Hynynen Ordförande Risto Piekka, AKAVA rf och som suppleant organisationschef Jarmo Nurmio Katariina Poskiparta, Gröna Förbundet rp Juridiska ombudet Hannu Rautiainen, Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund rf Organisationschef Pertti T. Hyvönen, FFC rf Organisationschef Matti Kankare, Samlingspartiet rp Organisationschef Jyrki Wallin, MTK rf Direktör Rauno Vanhanen, Företagarna i Finland rf Direktör för den politiska avdelningen Vesa Mauriala, Finlands Socialdemokratiska Parti rp Verkställande direktör Guy Wires, Handelns Centralförbund rf Ordförande för delegationen är generaldirektör Martti Enäjärvi, vice ordförande föreningsregisterdirektör Kalevi Sadeluoto och sekreterare biträdande direktör Kari-Pekka Helminen, samt övriga medlemmar överdirektör Olli Koikkalainen och kommunikationsdirektör Leo Lehdistö. Delegationens möten under år 2003 28.2.2003. Lagstiftningsdirektör Matti Niemivuo: Förvaltningsförfarande enligt den nya förvaltningslagen 15.5.2003. Riksdagens generalsekreterare Seppo Tiitinen: Statsmakten och medborgaraktivitet 1.9.2003. Justitiekansler Paavo Nikula: Föreningsverksamhet och medborgaraktivitet 9.12.2003 Direktör Seppo Riski och förvaltningschef Markku Järvenpää: Sammanslagning av de stora förbunden 9.-10.6. 10.6.-31.10. 16.-17.6. 23.6. PRS:s EFQM-seminarium om självvärdering Utställningen ZONE i Innogalleriet Ungerska gäster på besök hos PRS 19 Traditionellt golf-evenemang

MARKNADSFÖRINGS- OCH AFFÄRSVERKSAMHETSENHETEN BESVÄRSNÄMNDEN Marknadsförings- och affärsverksamhetsen hetens centralaste uppgift är att marknadsföra och utveckla de företagstjänster vid Patent- och registerstyrelsen som genomförs på företagsekonomiska grunder. Utvecklingen av tjänsterna sker i nära samarbete med ämbetsverkets kundservice, rådgivnings- och linjeenheter. Marknadsförings- och affärsverksamhetsenhetens huvudpunkt år 2003 var att genom olika kanaler erbjuda kunderna och intressentgrupperna företags- och sammanslutningsinformation och den industrirättsliga information som PRS upprätthåller och administrerar. Denna information kan även utnyttjas inom forskning och produktutveckling samt i övrigt beslutsfattande. PRS:s speciella ansvarsområde är att på ett så effektivt och fullödigt sätt som möjligt utnyttja den industrirättsliga informationen och att erbjuda det i olika former och genom olika kanaler till sina kunder och intressegrupper för att bibehålla och förbättra vår nationella konkurrensförmåga i dagens föränderliga förhållanden. Gransknings- och informationstjänsterna Centralt för gransknings- och informationstjänsterna är deras efterfrågan, tillgänglighet och användbarhet. Beträffande dessa egenskaper gjorde vi en enkät riktad till våra kunder om användbarheten och betjäningsförmågan av granskningstjänsterna. Resultaten stödde vidareutveckling av våra tjänster. Av de kunder som svarade på enkäten och som använder våra granskningstjänster ansåg 96 % att patentinformationen är en nyttig eller mycket nyttig informationskälla för produktutvecklingen. Samtidigt fick vi värdefull information om hur användbarheten av våra tjänster borde utvecklas. En enkät om utvecklingen av tjänsterna riktades även till våra varumärkeskunder. På basis av resultaten från denna enkät kunde vi estimera utvecklingsbehovet av varumärkestjänsterna. Under år 2003 lanserades en både för privatpersoner och för företag riktad nationell tjänstemodell, TuoteStart, som har utvecklats i samarbete med TEcentralerna och privata konsulter. Med hjälp av modellen finns det nu till kundernas förfogande en tjänst som stöder produktutveckling i hela riket. I samband med tjänsten är också en teknik- och nyhetsevaluering av projektet samt handledning i anslutning till skyddet tillgänglig för kunderna. Tjänsten tillhandahålls av TE-centralerna där uppfinningsombudsmännen är produktansvariga, och tjänsten genomförs av konsulter som har specialiserat sig på produktutveckling. Hittills har redan 25 konsulter auktoriserats. Under år 2003 startades över 100 TuoteStartkonsultationer. Kursverksamheten Kurserna i bolagsrätt och industriell äganderätt som är öppna för alla är fortfarande mycket populära. Under verksamhetsåret vidareutvecklades kursurvalet ytterligare. Som nya kurser genomfördes Inledning till industriell äganderätt och i samarbete med patentombuden Internationell patentering. Vidare genomfördes i samarbete med WIPO (World Intellectual Property Organization) en specialkurs för experter om behandling av PCTansökningar samt en kurs om internationell registrering av varumärken. Tillsammans med OHIM (EU:s harmoniseringsbyrå på den inre marknaden) genomfördes en specialkurs om registrering av gemenskapsvarumärken. Evenemang Under året deltog PRS i åtta mässor, i vilka marknadsförings- och affärsverksamhetsenhetens produkter presenterades. I slutet av året deltog vi också i Business Intelligence Forum Finland, som är en av de centralaste träffpunkterna för producenter och användare av businessinformation. Besvärsnämnden i anslutning till Patentoch registerstyrelsen avgör enligt lagen om behandling av besvärsärenden vid Patentoch registerstyrelsen besvär som gäller Patent- och registerstyrelsens beslut angående beviljat patent, registrerat mönster, kretsmönster för integrerade kretsar, nyttighetsmodell eller varumärke, eller annat slutligt beslut angående ovan nämnda skyddsformer. Besvärsnämnden avgör också besvär som gäller vägrad registrering av anmälan till handelsregistret eller föreningsregistret. Till ärenden som behandlas i besvärsnämnden har från och med början av 2003 också hört Patent- och registerstyrelsens beslut som gäller avslag av ansökan angående tillstånd för grundande av stiftelse eller fastställande av stadgar eller vägrad registrering av anmälan till stiftelseregistret. Ändring i besvärsnämndens beslut kan sökas hos högsta förvaltningsdomstolen. Besvärsnämnden består av ordförande och två ledamöter. Ordföranden kallar ledamöterna till sammanträde beroende på vad för slags besvärsärende nämnden skall behandla. Ledamöterna byts sålunda ut på basis av fackområden för att en tillräcklig kännedom och specialexpertis om det ärende som skall behandlas kan garanteras i besvärsnämndens sammansättning. Även internationaliseringen av regelverket för skydd av industriell äganderätt har lett till att det i en allt större grad vid bedömning av besvärsärenden är viktigt att man känner till innehållet och utvecklingen av de industriella rättsformerna. Statistik över besvärsnämnden från åren 2002 och 2003 (år 2002 inom parentes) Patent Varumärke Mönster- Handels- Nyttighets- Förenings- Stiftelse rätt registret modell registret Inkomna ärenden 37 (39) 172 (110) 5 (2) 2 (2) 4 (4) 1 (-) 1 222(157) Avgjorda ärenden 38 (37) 144 (132) 5 (34) 2 (2) 4 (8) - (2) - 193 (215) Ändringar i PRS:s beslut 12 (15) 34 (49) - (2) - (1) 2 (5) - (-) - 48 (72) Yttranden till HFD 21 (19) 21 (16) 1 (7) 1 (-) 1 (7) - (2) - 45 (51) Förelägganden - (-) 2 (-) - (-) - (-) - (1) - (-) - 1 (1) De besvärsärenden som skall tas upp till behandling vid sammanträdet bereds av besvärsnämndens ordinarie personal som består av två överingenjörer, en byråchef och en föredragande. Dessa bistås av en avdelningssekreterare som sköter besvärsnämndens praktiska rutiner. Sammanlagt Oavgjorda ärenden vid årets slut 29 (30) 273 (245) 8 (8) 2 (2) 3 (3) 1 (-) 1 317 (288) 17.-20.9. 17.-19.9. 24.9. 30.9.-2.10. 15.10. Fest på bygget i Kampen 20 PRS på Alihankinta 2003-mässan Finland bemyndigades i Genéve av WIPO att bli en internationell PCT-myndighet PRS på HiTec 2003-mässan Foto: Aki Paavola Handels- och industriminister Mauri Pekkarinen besökte PRS

HELA FINLANDS PRS Enligt lagen om Patent- och registerstyrelsen (2 ) har PRS till uppgift att främja den tekniska och ekonomiska utvecklingen. I detta arbete har man i hög grad beaktat främjandet av en balanserad regional struktur och livskraft i hela landet. Grunden för vår kundinriktade verksamhet är att vår service är snabb, flexibel och lättillgänglig i PRS:s Innohus, på regionala serviceställen och via datanät. Med detta som utgångspunkt har Patentoch registerstyrelsens tjänster under de senaste femton åren utlokaliserats kraftigt. PRS:s regionala enheter är för närvarande alla TE-centraler som fungerar enligt samserviceprincipen, magistraterna, handelskamrarna, nyföretagarcentralerna samt skattebyråerna via företags- och organisationsdatasystemet (FODS). Dessutom har PRS ett samarbetsavtal med uppfinningsombuden vid varje TE-central och med tolv innovationsombud vid universiteten och högskolorna. Även om majoriteten av vår kundkrets finns i huvudstadsregionen, konkretiseras i den kraftiga utlokaliseringen vår nutida tyngdpunkt, d.v.s. förbättring och utbyggnad av vår kundservice. TE-centralerna Samarbetet med TE-centralerna, som utvecklats år för år, har inneburit en betydande utvidgning av tjänsterna inom PRS:s verksamhetsfält till att omfatta hela Finland. På så sätt får medborgarna, företagarna, företagen och sammanslutningarna nu PRS:s alla tjänster som regionala tjänster från TE-centralerna enligt samserviceprincipen och närmare sin hem- eller verksamhetsort i stället för att behöva resa till Innohuset i Helsingfors. Som ett nytt försök med service år 2003 anordnade vi en speciell PRSinfodag för kunderna inom en TE-centrals område. Dagen anordnades i Jyväskylä tillsammans med Mellersta Finlands TEcentral. Erfarenheterna var positiva och verksamheten kommer att etableras år 2004. Uppfi nningsombuden Enligt samarbetsavtalet mellan PRS och Uppfinningsstiftelsen inledde uppfinningsombuden sitt arbete vid TE-centralerna år 2000. Det finns 15 uppfinningsombud, d.v.s. ett ombud vid varje TE-central. Uppfinningsombuden har en viktig roll när de förmedlar patentinformation och gör det fortfarande rätt så okända patentinformationssystemet bekant för allmänheten. Uppfinningsombudens befattningsbeskrivning har utvecklats hela tiden och senast förnyades verksamheten med en TuoteStart-tjänst som är avsedd till stöd för företag och privatpersoner då dessa skall börja med produktutveckling och kommersialisera innovationer. Innovationsombuden PRS har ingått ett avtal om att tolv (12) innovationsombud på sin verksamhetsort skall fungera som respektive högskolas, PRS:s och Uppfinningsstiftelsens gemensamma innovationsexpert. Magistraterna Under 1990-talet överfördes behandlingen av handelsregisteranmälningar som berör bostadsaktiebolag från handelsregistret till magistraterna som fungerar som lokala myndigheter. År 2003 behandlade magistraterna 18 120 anmälningar. De 35 magistraterna runt om i Finland erbjuder också rådgivning angående ärenden som hör till företags- och sammanslutningslinjen. Nyföretagarcentralerna PRS har slutit ett samarbetsavtal med alla de 32 nyföretagarcentralerna i Finland i syfte att förbättra kund- och informationstjänsten särskilt på regional nivå. Genom avtalet stöder man skapandet av nya företag och stärker deras ekonomiska utveckling. Regionala handelskamrar PRS och Centralhandelskammaren ingick år 1992 ett avtal om samarbete angående utbudet av tjänster i anslutning till handelsregistrets verksamhet. Syftet med detta samarbete har varit att förbättra den regionala tillgången på tjänsterna samt att utveckla och fördjupa annat samarbete i anslutning till detta. Innofi nland Projektet INNOFINLAND har etablerat sin position i form av republikens presidents årliga Innofinland-pris samt som ett projekt med syfte att finkamma hela Finland efter regionala innovationer och att förmedla betydelsen av kreativitet och kunnande. Från och med 2001 fungerar de regionala juryerna för Innofinland under TE-centralernas ledning och under arbete är planering av hur TEcentralernas roll och den regionala aspekten i allmänhet skall utvecklas ytterligare när det gäller Innofinlandprojektet. PRS:s och skatteförvaltningens gemensamma FODS-system har gjort också alla skatteförvaltningens verksamhetsställen, som i slutet av år 2003 var 124 st., till PRS:s regionala serviceställen. 29.10. PRS-infodag i Mellersta Finlands TE-central 22 23

KOMMUNIKATION OCH SAMHÄLLSÄRENDEN Angående personaltidningen Ikiliikkuja gjordes en enkät, med hjälp av vilken läsarnas åsikter om innehållet och layouten av Ikiliikkuja granskades. Med hjälp av enkäten ville man också få fram idéer för utveckling av personaltidningen. De som svarade på enkäten gav tidningen det allmänna vitsordet bra. På skalan 1-6 blev helhetsmedeltalet 3,9. Medeltalet för innehållet var 4,0 och för layouten 4,2. Nio av tio läser Ikiliikkuja på arbetsplatsen, överraskande få under resan till och från jobbet eller hemma. De ärenden som innehållsmässigt var mest populära var aktuella ärenden, personalnyheter och personpresentationer. Nästan alla de som svarade på enkäten ville att utgivningen av personaltidningen skall fortsätta, eftersom den ansågs vara den viktigaste kanalen för den inre kommunikationen. En eventuell överföring av en grafisk tidning till det elektroniska datanätet vann inte läsarnas understöd. Största delen av de svarande tyckte att den nuvarande utgivningsfrekvensen, d.v.s. varannan vecka, är bra. Under år 2003 utkom Ikiliikkuja med 20 nummer. Patent- och registerstyrelsens kundtidning PRHtieto utkom med sin femte årgång. Tidningens layout och grafik förnyades och moderniserades i samarbete med Edita-Prima. Som expert medverkade professor Tapani Aartomaa i detta arbete. Enligt feedbacken från läsarna upplevs tidningen PRHtieto som nyttig och också populär. Tidningen redigeras helt av den egna personalen, vilket garanterar att artiklarna är sakkunnigt skrivna, innehåller tillförlitliga uppgifter och har hög kunskapsnivå. Att skriva artiklar vid sidan av det egna arbetet tar dock på krafterna, och detta är också en orsak till att PRHtieto fortfarande utkom endast två gånger om året. Under år 2003 publicerades i PRHtieto bl.a. följande artiklar: Varumärket är mer än endast ett ord eller en logo På utsiktsplatsen i WIPO, Genève Politiskt avtal om gemenskapspatentet Innovationer och hållbar utveckling PRS blir en internationell PCTmyndighet Ansökan om patent övergår från papper till elektronisk form Stiftelserna stöder det finska samhällets verksamhet På utsiktsplatsen i OHIM, Alicante Ett brett spektrum av INNOFINLAND 2003-pristagare I Innogalleriet anordnades under år 2003 tre framgångsrika utställningar Smyckenas sång, Kärt Summatavet Utställning visade en konstnärlig produktion i anslutning till en doktorsavhandling vid Konstindustriella högskolan. Denna utställning presenterade smyckekonst av Kärt Summatavet, docent vid Estniska konstakademin. Hennes arbete ledde till den första doktorsexamen i konst i Estland. I sina smycken undersöker Summatavet de estniska kvinnornas folktraditioner. Materialet i smyckena är vanligen silver, men det viktigaste elementet är emaljering, i vilket Summatavet är nummer ett av sin tid. Konstnären håller på att skydda sitt emaljeringsförfarande, som möjliggör ett skarpt drag på ytan av metallen och emaljeringen på båda sidorna av smycket. ZONE- Immateriellt kapital på spel New Perspectives on Intellectual Property Utställningen under sommaren och hösten baserade sig på ett studieprojekt ZONE som genomfördes i samarbete med PRS och Konstindustriella högskolan. ZONE gjorde studerandena i tillämpad konst förtrogna med skyddet för immaterialrätten. Som sina föremål valde de internationella studerandena kända finländska produkter som de sedan omarbetade vidare med en idé att se hur långt man kan gå i kopiering utan att skada originalprodukten. Av detta material bestod utställningen ZONE som fick en så stor uppmärksamhet i Finland att man till och med förutspår att ZONEtänkandet nu blir ett internationellt koncept. Savonius snappar upp vinden En aspekt på det kreativa Finland Utställningen visar en av de mest berömda finska uppfinnarna Sigurd Savonius (1884-1931) samt dagens innovatörer, d.v.s. INNOFINLAND 2003-pristagare. Av Innofinland-pristagarna har mest uppmärksamhet väckt ett av Melocoton Oy utvecklat förfarande för appretering av ylle, vilket förfarande avhjälper de tidigare problemen hos ylletextiler d.v.s. krympning och strävhet, samt en dimridå av FogScreen Oy. Dimridån som bildas av vattenstrålar gjorde en snabbvisit på Innogalleriet på väg från Tyskland till Lille i Frankrike. Internationaliteten passar till utställningens tema, för den mest kända tillämpningen av Savonius uppfinning har spritt sig över hela världen, nämligen de på taken belägna rotorfläktarna, i vilka ventilationsvingarna vrids av Savoniusrotorn. PRS på mässor År 2003 deltog PRS i sex riksomfattande mässor: Teknisk design, Oma yritys, Bio Tech, Yritys 2003, Alihankinta 2003 och HiTec 2003. En ny mässavdelning som Studio Ripatti efter en offerttävling designade fick mycket uppmärksamhet tack vare sitt avvikande och starka utseende. De experter som representerar PRS på mässorna har alltid fått tack av besökarna för sina kunskaper och yrkesskicklighet. År 2003 arrangerades för dem också utbildning i uppträdande. Feedbacken från allmänheten om PRS:s deltagande i mässor har varit positivt. De anställda hos PRS som har varit med i mässorna har ansett att deltagandet har varit motiverat och utmärkta tillfällen att förmedla viktig information om PRS. 18.11. 18.11. 18.11. 25.-26.11. Innodagen. Republikens president Tarja Halonen utdelade Innofinland-prisen 24 Dr Hans Blix höll festtalet på Innofinlands huvudfest Utställningen Savonius snappar upp vinden och INNOFINLAND 2003-pristagare i Innogalleriet 25 Uppfinningsombudsdagar i PRS

INNOFINLAND 2003 Republikens presidents Innofi nland-pris utdelades på Innodagen 18.11.2003 INNOFINLAND-tävlingen fick rekordartat många förslag, sammanlagt 329 st. från 19 landskap. Syftet med INNOFINLAND är att på ett handbegripligt sätt och genom att ständigt förnya sig främja kreativitet, kunnande, företagsamhet och samarbete i Finland så att möjligheterna till ökat välstånd i hela landet förbättras. I detta syfte utdelas republikens presidents årliga INNO- FINLAND-pris samt de regionala INNOFINLAND-prisen, och den riksomfattande INNODAGEN firas och regionala evenemangen arrangeras. INNOINT, uppfinningstävlingen för beväringar, var nu för femte gången en del av projektet. INNOSKOLA-idéjakten för skolbarn genomfördes i samarbete med Utbildningsstyrelsen för tredje gången. Temat för INNOFINLAND-tävlingen var Hållbar utveckling genom innovationer. Republikens president Tarja Halonen utdelade nu republikens presidents pris för fjärde gången. På basis av tävlingsjuryernas grundläggande arbete delade presidenten ut fem sinsemellan likvärdiga INNOFINLAND-pris och två hedersomnämnanden. FogScreen Inc., Seinäjoki, Walk-thru Wall en filmduk som man kan gå igenom Green Rock Oy, Ii, Ett naturenligt minireningsverk för avloppsvatten i glesbygder Melocoton Oy, S:t Michel, Bioteknisk process för appretering av ylletextilier POM Technology Oy Ab, Helsingfors, Kompakt våtparti i pappersmaskin Wetend Technologies Oy, Nyslott, Blandning av kemikalier och tillsatsämnen till pappersmassan med hjälp av TrumpJet -tekniken Hedersomnämnanden Träteknologicentret Puugia, Joensuu, Fortsatt utveckling och produktifiering av en termoplastisk naturfiberkomposit samt nätverksbildning i anslutning till dessa Tervatulli Oy, Uleåborg, Tervatullikonceptet, främjande av den hållbara utvecklingen, social företagsamhet I INNOINT, uppfinningstävlingen för beväringar beslöt man också att dela ut likvärdiga pris utan att rangordna dem. Kommendören för försvarsmakten, amiral Juhani Kaskeala och generaldirektör Martti Enäjärvi utdelade fyra pris enligt följande: Signalisten i reserven Jukka Dahlbom, Automatiserad luftbevakningsrapport Korpralen i reserven Artturi Salmela, Tillämpning för behandling/ rapportering av resultat i simulatorstrid Officerselev Petri Valkama, Ändring av hålslagningen av gascylindern på 7,62 STG 62 i syfte att minska vapnets rekyl Sergeanten i reserven Jaakko Välikylä, Plan för ett Internetbaserat permissionsansökningssystem I INNOSKOLA-idéjakten för skolbarn deltog elever i klasserna 1 och 2 i grundskolorna samt yrkeskolorna i Uleåborgstrakten. Yrkesskolarna var nu med för första gången. Innoskola genomfördes med temat Hållbar utveckling och säkerställande av goda levnadsförutsättningar. Fem sinsemellan likvärdiga pris utdelades av Utbildningsstyrelsens generaldirektör Kirsi Lindroos och doktor Pentti Arajärvi: Lågstadieelever (7-9 åringar) Aino Erkinaro, Klass 2A i Oulunsuu skola: Y-formad tandborste som samtidigt borstar tänderna på båda sidorna Oskari Ervasti och Antti Räsänen, Klass 2B i Rajakylä skola: Påfyllningsautomat för 0,5 och 1,5 liters läskflaskor Studerandena i yrkesläroanstalter (15-17 åringar) Jussi Honkanen, Läroverket för kultur och teknik i Uleåborg: Solfläkt för bilen. Panelerna på biltaket ger den elektricitet som fläkten behöver då bilen står parkerad. Juha Nyman, Läroverket för kultur och teknik i Uleåborg: Mobiltelefonladdare som fungerar med vindkraft Jari Ryönänkoski, Läroverket för kultur och teknik i Uleåborg: Tjuvalarm, i vilken t.ex. en alarmapparat som är placerad i handväskan startas med en fjärrkontroll. Läroverket för kultur och teknik i Uleåborg fick ett hedersomnämnande för ett aktivt deltagande i INNOSKOLA 2003. Juryerna som leddes av TE-centralerna utdelade 39 regionala INNOFINLANDpris och 24 hedersomnämnanden. 31 regionala evenemang arrangerades. Närmare information om regionala och andra INNOFINLAND-pristagare tillhandahålls på adressen www.innosuomi.fi. Innofi nland-pristagare år 2003 Wetend Technologies Oy FogScreen Inc. POM Technology Oy Ab Green Rock Oy Melocoton Oy Joensuun Tiedepuisto Tervatulli Oy 26 27

INTERNATIONELLT SAMARBETE Globaliseringen fortskrider och även Patent- och registerstyrelsens internationella kontakter blir fler och intensivare. Våra samarbetspartners i internationella sammanhang är i synnerhet Världsorganisationen för intellektuell äganderätt (WIPO), Europeiska patentorganisationen (EPO) och EG:s byrå för harmonisering inom den inre marknaden, varumärken och mönster (OHIM). Samarbetet med de nordiska industrirättsliga myndigheterna och den estniska myndigheten har fortsatt livligt. På senare tid har också kontakterna med de övriga baltiska länderna ökat. WIPO WIPO, eller Världsorganisationen för intellektuell äganderätt har till uppgift att globalt främja skyddet för den intellektuella äganderätten. Den är en av FN:s sexton specialorganisationer och den ansvarar också för administreringen av de internationella avtal som gäller de olika delarna av intellektuell äganderätt. WIPO har 179 medlemsländer. Under berättelseåret deltog Patent- och registerstyrelsens representanter i flera industrirättsliga expertmöten vid WIPO. WIPO:s extraordinarie generalförsamling i maj 2003 valde enhälligt generaldirektör Kamil Idris till WIPO:s ledning för en ytterligare sexårsperiod. Därvid presenterade generaldirektör Idris sin nya grundläggande vision för de kommande åren. Under det gångna året har han speciellt främjat de goda relationerna mellan Finland och WIPO. Generalförsamlingarna för WIPO:s olika unioner hölls i Genève i september 2003. Den finska delegationen leddes av generaldirektör Martti Enäjärvi. PCT-unionens generalförsamling bemyndigade Patent- och registerstyrelsen att bli en internationell granskande myndighet, en PCT-myndighet. Beslutet betydde att PRS nu antar rollen som en internationell aktör vid sidan av tio andra nationella patentmyndigheter med motsvarande status. PCT-systemets grundidé är att man med en enda ansökan kan sätta igång patenteringsprocessen i alla de drygt 120 länder som har anslutit sig till konventionen. Rätten att granska PCTansökningar har begränsats till ovan nämnda tio myndigheter. Beslutet har en stor betydelse för Finlands exportindustri och det övriga näringslivet och det kommer att utgöra en väsentlig del av vårt innovationssystem. Beslutet kommer också att vara en stor men positiv utmaning för PRS. Det ger oss en möjlighet att betjäna de finska sökandena på ett ännu bättre sätt. Det är en stor fördel i synnerhet för sökandena inom den finska små och medelstora sektorn att även i ansökningsprocedurens internationella fas kunna kommunicera på sitt modersmål. Generalförsamlingen för internationella Budapestunionen som administrerar depositionen av internationella mikroorganismer omvalde generaldirektör Enäjärvi till ordförande för unionen. Representanterna för PRS har också aktivt deltagit som föreläsare i olika seminarier och kurser som WIPO har organiserat, som t.ex. vid seminariet WIPO Forum on Intellectual Property and Small and Medium Sized Enterprises for OECD Countries, som arrangerades i maj 2003 i Genève. Ett för engelskspråkiga länder i Afrika avsett regionalt seminarium hölls i Addis Abeba, Etiopien 12-14. november 2003. Huvudarrangörerna för seminariet Subregional Workshop on Strategy for Acquisition, Effective Management and Dissemination of Intellectual Property Information var WIPO tillsammans med den etiopiska regeringen. Närvarande var sammanlagt 34 aktiva sakkunniga, som arbetar med industrirättslig information, och universitetsinformatiker från flera olika afrikanska länder. De informerades om IPinformation, speciellt grunderna för patentinformation och de olika sätten att administrera, skaffa sig och sprida ut denna information. EPO Den europeiska patentorganisationen (EPO) har utvidgat sig kraftigt under de senaste åren. Dess medlemsländer är för tillfället 27 till antalet, med Ungern och Rumänien som de senast anslutna länderna. Polen kommer att bli medlem i början av 2004. Finland har varit medlem i EPO sedan 1996. Europeiska patentorganisationens uppgift är att centraliserat bevilja europapatent. Efter beviljandet av europapatentet måste sökanden validera sitt patent i de medlemsländer som han har utsett. Finland har aktivt medverkat i EPO:s aktiviteter, bl.a. har generaldirektör Enäjärvi och linjedirektör Launis deltagit i dess ledande organs, förvaltningsrådets möten. Sakkunniga från PRS har dessutom varit medlemmar i flera arbetsgruppen som förvaltningsrådet har utsatt. Under berättelseåret har Working Party on Litigation uppfyllt den mandat som regeringskonferenserna i Paris (1999) och London (2000) tillsatte. Arbetsgruppen har förberett ett förslag till domstolssystem för europapatent, som består av en decentraliserad första instansens domstol och en centraliserad besvärsdomstol. Därtill ingår i förslaget bestämmelser om ett rådgivande organ (Facultative Advisory Council). Fastän en regeringskonferens redan kunde sammanträda för att slå fast domstolssystemet, har arbetsgruppen beslutat att ta en paus på ett år, eftersom man inom EG samtidigt håller på att förbereda ett eget domstolssystem för gemenskapspatent. EU Gemenskapspatent Gemenskapspatentsystemet fick ny fart under berättelseåret, då EG:s råd för konkurrenskraft i mars kom överens om många viktiga tvistefrågor. Ärendet kom så gott som till uppgörelse, men i slutskedet blev ännu vissa frågor olösta. En av frågorna gällde den tidsfrist inom vilken kraven i OHIM, Alicante EPO, München WIPO, Genève 28 29

ett gemenskapspatent skall översättas till samtliga gemenskapsspråk. Inte heller domstolssystemets slutliga form har slagits fast. Diskussionerna fortsätter våren 2004 under Irlands ordförandeskap, men det är ännu osäkert om den slutliga överenskommelsen kommer att uppnås under nuvarande parlaments mandatperiod. Vid regeringskonferensen i december meddelade Finland att vi stöder ett snabbt beslut i frågan om gemenskapspatentet. Ett annat EU-förslag, direktivet för patentering av datorrelaterade uppfinningar, förkastades däremot. Europaparlamentet gjorde ett ansenligt antal ändringsförslag, som på ett betydande sätt avvek från rådets gemensamma tillvägagångssätt. Direktivförslaget av 2002 avsåg inte beviljande av patent på datorprogram som sådana, utan det avsåg att harmonisera lagtolkningspraxisen i de olika EUländerna när genomförandet av uppfinningen var förknippat med ett datorprogram. Åsikterna om förslaget var skarpt delade och bl.a. den finska exportindustrin har uttryckt sina farhågor om formen som direktivet fick vid europarlamentet. Då åsikterna är så många och saken i sig är svårbegriplig torde behandlingen av direktivförslaget fortsätta under det nya Europaparlamentets period. Gemenskapsvarumärken OHIM, EG:s byrå för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster), som ligger i Alicante, Spanien, har registrerat gemenskapsvarumärken ända sedan 1996. Patentoch registerstyrelsen deltog även under berättelseåret aktivt i OHIM:s verksamhet. Generaldirektör Martti Enäjärvi och linjedirektör Sirkka-Liisa Lahtinen deltog i förvaltningsrådets och budgetkommitténs arbete. Dessutom har våra representanter medverkat i möten mellan sakkunniga från OHIM och de nationella myndigheterna. Registreringen av gemenskapsformgivningar började EG:s byrå för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) utvidgade sitt verksamhetsfält när den började registrera gemenskapsformgivningar den 1 april 2003. Ansökningar om gemenskapsformgivningar kunde dock redan inlämnas till OHIM fr.o.m. den 1 januari 2003. Förordningen om gemenskapsformgivningar gör det möjligt att genom en ansökan erhålla mönsterskydd inom hela EG-området. Gemenskapsformgivningen har en enhetlig karaktär, vilket innebär att skyddet uppstår eller upphör på en gång i hela gemenskapen. I fråga om de centrala begreppen och bestämmelser, t.ex. skyddstiden och förutsättningarna för skydd, motsvarar förordningen om gemenskapsformgivning vår nationella mönsterrättslagstiftning. Under sitt första verksamhetsår för gemenskapsformgivningarnas del tog OHIM emot sammanlagt 10 691 ansökningar om gemenskapsformgivningar, som sammanlagt innehöll 37 084 formgivningar. Av dessa ansökningar var 101 från Finland och de innehöll 257 formgivningar. Patent- och registerstyrelsen vidarebefordrade under berättelseåret 59 ansökningar om gemenskapsformgivning till OHIM. Samarbetet mellan de Nordiska länderna och de Baltiska länderna Generaldirektörerna för de nordiska patentverken sammanträdde två gånger under berättelseåret. Likaså möttes de av generaldirektörerna utsatta permanenta nordiska arbetsgrupperna för patent-, varumärkes- och mönsterärenden två gånger. Generaldirektörerna för de nordiska patentverken och de baltiska patentverken sammanträdde nu redan för fjärde gången. Detta samarbete grundar sig på Finlands initiativ. Lettland var denna gång värdland. De gemensamma mötena är ett viktigt forum med tanke på det europeiska samarbetet inom patentbranschen som hela tiden utvidgar sig. Estland har redan anslutit sig till den europeiska patentkonventionen och Lettland och Litauen förväntas ansluta sig inom kort. Även Island och Norge planerar att bli medlemmar. Direktörerna för Norges, Sveriges, Danmarks och Finlands handelsregister höll sitt möte i år i Köpenhamn. Centrala ämnen på mötet var ärenden i anslutning till datasystem och uppgradering av dessa, samt aktuella lagstiftningsfrågor. Våra internationella gäster 2003 Under berättelseåret bekantade sig flera internationella delegationer med Patentoch registerstyrelsens verksamhet. Vi besöktes bl.a. av generaldirektören för det ungerska patentverket, Dr. Miklós Bendzel. Under hans besök förnyades våra patentverks långvariga samarbetsavtal. När Kirgizistans president var på besök i Finland ledsagades han av det kirgiziska 30.9.2003 WIPO:s generaldirektör Kamil Idris och PRS:s generaldirektör Martti Enäjärvi undertecknade avtalet om Finlands PCT-myndighetsstatus i Genève patentverkets president Roman O. Omorov, som besökte Patent- och registerstyrelsen. Besöket resulterade i ett samarbetsavtal inom det industrirättsliga området mellan våra patentverk. 30 31

BALANSRÄKNING (tusen euro) AKTIVA 31.12.2003 31.12.2002 INTÄKTS- OCH KOSTNADSKALKYL (tusen euro) INTÄKTER AV VERKSAMHET Intäkter av avgiftsbelagd verksamhet Hyror och serviceintäkter Övriga intäkter av verksamheten KOSTNADER AV VERKSAMHET Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden Personalkostnader Hyror Inköp av tjänster Övriga kostnader Tillverkning för eget bruk (-) Avskrivningar Inre kostnader ÅTERSTOD I FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Finansiella intäkter Finansiella kostnader EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER Extraordinära kostnader -7,8-7,8 ÅTERSTOD II INTÄKTER OCH KOSTNADER AV SKATTER OCH OBLIGATORISKA AVGIFTER Uppburna mervärdesskatter Betalda mervärdesskatter RÄKENSKAPSPERIODENS KOSTNADSÅTERSTOD 1.1.2003-31.12.2003 32.346,7 13,4 414,2 32.774,3 635,2 18.617,4 3.932,4 7.725,3 480,0-59,0 3.356,3 0,0 34.678,7-1.913,4 0,1-0,2-0,1-1.921,3 311,2-2.285,0-1.973,8-3.895,1 1.1.2002-31.12.2002 31.950,2 21,1 349,6 32.320,9 675,3 18.361,2 3.840,4 6.927,0 492,1-79,5 3.389,0 1,8 33.607,3-1.286,4 0,1 0,1 0,0-19,1-19,1-1.305,5 266,0-2.420,0-2.154,0-3.459,5 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACERINGAR Immateriella tillgångar Forsknings- och utvecklingsutgifter 4.059,7 5.155,6 Immateriella rättigheter 334,0 406,0 Övriga utgifter med lång verkningstid 140,5 331,0 Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 353,6 4.887,8 1.110,3 7.002,9 Materiella tillgångar Maskiner och anordningar 1.529,4 1.637,3 Inventarier 361,1 470,4 Övriga materiella tillgångar 137,5 2.028,0 137,4 2.245,1 Värdepapper ingående i anläggningstillgångarna och övriga långfristiga placeringar 0,1 0,1 0,1 0,1 OMSÄTTNINGS- OCH FINANISERINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Försäljningsfordringar 545,5 349,9 Resultatregleringar 320,8 107,2 Övriga kortfristiga fordringar 276,9 132,0 Förskottsbetalningar 0,0 1.143,2 1,1 590,2 Kassa, banktillgodohavanden och andra finansieringsmedel Kassakonton 4,9 4,9 4,0 4,0 AKTIVA SAMMANLAGT 8.064,0 9.842,3 PASSIVA EGET KAPITAL Statens kapital Statens kapital 1.1.1998 3.376,2 3.376,2 Förändring i kapitalet från tidigare räkenskapsperioder 258,8 2.450,5 Kapitalöverföringar 1.920,3 1.267,8 Räkenskapsperiodens kostnadsåterstod -3.895,1 1660,2-3.459,5 3.635,0 FRÄMMANDE KAPITAL Kortfristigt Erhållna förskott 267,4 102,6 Leverantörsskulder 1.611,3 1.582,1 Avräkningar mellan räkenskapsverken 398,4 473,8 Poster som skall redovisas vidare 1.363,3 1.418,0 Resultatregleringar 2.761,4 2.630,2 Övriga kortfristiga skulder 1,9 6.403,8 0,6 6.207,3 PASSIVA SAMMANLAGT 8.064,0 9.842,3 32 33

KOMMENTARER TILL BOKSLUTET Intäkts- och kostnadskalkyl 1.1 31.12.2003 Balansräkningen 31.12.2003 Intäkterna i intäkts- och kostnadskalkylen var sammanlagt 32,8 milj. euro. Intäkterna omfattar 32,3 milj. euro intäkter av egentlig verksamhet, 0,4 milj. euro av små hyres- och serviceintäkter samt av övrig verksamhet. Intäkterna ökade från förra året med 0,5 milj. euro, d.v.s. 1,4 %. Totalkostnaderna för verksamheten i intäkts- och kostnadskalkylen ökade med 3 % och var under berättelseåret sammanlagt 34,7 milj. euro. Personalkostnaderna utgjorde den största utgiftsposten med 18,6 milj. euro och de täckte 53,6 % av alla kostnader. Personalkostnader inom ITutvecklingsprojekt för eget bruk aktiverades 0,1 milj. euro, vilket syns i intäkts- och kostnadskalkylen som en egen utgiftspost. För inköp av tjänster användes 7,7 milj. euro och för hyror 3,9 milj. euro. Avskrivningar av aktiverade anläggningstillgångar bokfördes under berättelseåret sammanlagt 3,4 milj. euro. Totalkostnaderna ökade jämfört med föregående år med 1,1 milj. euro. Ökningen var störst för inköpta tjänster 0,8 milj. euro och för personalkostnader 0,3 milj. euro. Hyrorna ökade med 0,1 milj. euro jämfört med föregående år. De övriga utgiftsposterna och avskrivningarna minskade något från det föregående året, likaså gjorde ämnen och material. Återstod I var negativ 1,9 milj. euro. Intäkter av och kostnader för skatter och obligatoriska avgifter bestod av uppburna och betalda mervärdesskatter för sammanlagt 2,0 milj. euro netto. Kostnadsåterstoden under räkenskapsperioden var negativ 3,9 milj. euro. Balansomslutningen den 31 december 2003 var 8,1 milj. euro. Balansräkningen består närmast av aktiverade utvecklingsdelposter för PRS:s register, samt av IT-anordningar som har att göra med registren. Restvärdet av anläggningstillgångar och andra långfristiga placeringar på den aktiva sidan av balansräkningen var totalt 6,9 milj. euro. Anläggningstillgångarna består till största delen av immateriella tillgångar 4,9 milj. euro, som omfattar tjänster från externa sakkunniga för utveckling av ITsystemen och den egna personalens arbetsinsats, sammanlagt 4,1 milj. euro. Andra delposter var pågående utvecklingsprojekt sammanlagt 0,4 milj. euro, utgifter med lång verkningstid (renoveringar m.m.) 0,1 milj. euro och immateriella rättigheter (ITprogram) 0,3 milj. euro. Till de materiella tillgångarna hör maskiner och anordningar 1,5 milj. euro, inventarier 0,4 milj. euro samt övriga materiella tillgångar 0,1 milj. euro. Investeringarna i anläggningstillgångar var under det gångna året totalt 1,0 milj. euro. Till omsättnings- och finansieringstillgångarna hör kortfristiga fordringar och kassareserv, vilka sammanlagt är 1,1 milj. euro. Till den passiva delen av balansräkningen hör statens eget kapital som för PRS:s del är sammanlagt 1,7 milj. euro och kortfristiga skulder, sammanlagt 6,4 milj. euro. Patent- och registerstyrelsen är ett av de få statens ämbetsverk vars eget kapital är positivt i balansräkningen. RESULTATÖVERSIKT 2003 Det totala antalet ansökningar och anmälningar av olika slag steg till 307 846, vilket innebär en ökning på 5,7 % från föregående år. Produktivitet Den genomsnittliga arbetsproduktiviteten vid Patent- och registerstyrelsens resultatenheter ökade med 3,1 % under år 2003. Detta överskred det i statsbudgeten uppsatta målet, som var en ökning på 1,5 %. I ett längre perspektiv har Patent- och registerstyrelsens produktivitet tydligt legat över målnivån. Sedan år 1988 har produktiviteten ökat med 93 %. De viktigaste faktorerna till den positiva utvecklingen har varit resultatstyrning, produktivitetsmätningar, förbättrade processer och kontinuerliga satsningar på datatekniken och personalen. Handläggningstider I handelsregisterärendena förkortades den genomsnittliga handläggningstiden av ansökningar till mindre än två veckor. I varumärkesärendena förkortades handläggningstiderna alltjämt i fråga om både nationella och internationella ansökningar där Finland har designerats. Vid de övriga enheterna bibehölls handläggningstiderna på oförändrad nivå. Lönsamhet Patent- och registerstyrelsens enhetskostnader steg med 0,48 %. Det för 2003 uppsatta lönsamhetsmålet uppnåddes, eftersom enhetskostnaderna enligt budgeten fick öka med högst 0,5 %. De reella enhetskostnaderna sjönk med 3,8 %. 200 180 160 140 120 100 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0-88 -89-90 -91-92 -93-94 -95-96 -97-98 -99-00 -01-02 -03 (1988=100) -88-89 -90-91 -92-93 -94-95 -96-97 -98-99 -00-01 -02-03 index (1988=100)

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN Innohuset: Arkadiagatan 6 A, Helsingfors Postadress: Centralförvaltningen PB 1140 00101 Helsingfors Företags- och sammanslutningslinjen PB 1150 00101 Helsingfors Patent- och innovationslinjen PB 1160 00101 Helsingfors Varumärkes- och mönsterlinjen PB 1170 00101 Helsingfors Marknadsföring PB 1180 00101 Helsingfors Besvärsnämnden PB 1140 00101 Helsingfors Telefon: (09) 6939 500 Fax: (09) 6939 5328 E-post: registratur@prh.fi förnamn.efternamn@prh.fi www.prh.fi