Lönerna och personalen i kommunsektorn Statistikfolder september 2016 www.kommunarbetsgivarna.fi
Personalutgifterna 21 miljarder euro År 2016 kommer kommunernas och samkommunernas personalutgifter att uppgå till uppskattningsvis 21 miljarder euro, varav 16,2 miljarder är lönekostnader och 4,8 miljarder pensionsoch andra indirekta socialförsäkringsavgifter som arbetsgivaren betalar. Omkring hälften av kommunernas samtliga utgifter är personalutgifter. (Källa: Kommunförbundet) De fleråriga balanseringsåtgärderna för hela den offentliga ekonomin under flera års tid kan för sin del också ge upphov till besparingar i personalkostnaderna samt en omorganisering och effektivisering av funktionerna. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ökade under 2000-talet fram till år 2008, då sjukfrånvaron inom kommunsektorn var i snitt 19,4 dagar per årsverke. År 2015 var sjukledigheterna i genomsnitt 16,5 dagar. I de undersökta kommunerna var 23 procent av personalen inte frånvarande en enda dag på grund av att de själva skulle ha varit sjuka. Genomsnittligt antal sjukledighetsdagar (kalenderdagar) per årsverke År Alla Män Kvinnor Fast anställda Visstidsanställda 2000 16,8 14,6 17,6 18,5 12,1 2005 19,0 15,6 20,3 20,7 13,8 2010 18,4 14,9 19,5 19,5 14,5 2015 16,5 12,9 17,6 17,5 12,8 Källa: Arbetshälsoinstitutets undersökning Kommun10 och Helsingfors
Pensionsavgång i kommunsektorn Enligt Kevas prognos fram till år 2035 kommer den årliga pensionsavgången bland kommunsektorns nuvarande personal att vara cirka 3,5 procent, dvs. cirka 18 000 personer per år under de närmaste fem åren. Pensionsavgången varierar bland annat efter yrkesgrupp och region. (Källa: www.keva.fi) EU och de kommunala arbetsgivarna KT Kommunarbetsgivarna bevakar de finländska kommunala arbetsgivarnas arbetsmarknadsintressen inom Europeiska unionen. KT deltar i arbetet inom CEEP och CEMR:s arbetsgivarforum. Den kommunala personalen 2015 Av personalen är 27 % tjänsteinnehavare 73 % arbetstagare Heltidsanställda 369 000 Deltidsanställda 52 000 Anställda i bisyssla 1 000 Kvinnornas andel av hela personalen 80 % Kvinnornas andel av de månadsavlönade 81 % Kvinnornas andel av de timavlönade 15 % Av personalen Månadsavlönade 413 000 Timavlönade 9 000 I fast tjänste-/arbetsavtalsförhållande 78,5 % Totalt 422 000
Den kommunala personalen efter yrkesgrupp 2015 Yrkesgrupp Antal %-andel Direktörer och högre tjänsteinnehavare 8 000 2,0 Specialsakkunniga 128 000 30,4 Sakkunniga 106 000 25,2 Kontorsanställda och kundservicepersonal 17 000 4,0 Serviceanställda, försäljningspersonal 117 000 27,7 och vårdanställda Övrig personal 46 000 10,7 Totalt 422 000 100,0 Till direktörerna och de högre tjänstemännen hör utöver kommunernas och samkommunernas högsta ledning dessutom bland andra rektorer och daghemsföreståndare. Till de specialsakkunniga hör främst lärare, läkare barnträdgårdslärare och socialarbetare. Den största enskilda yrkesgruppen inom kommunsektorn, sjukskötarna, hör till de sakkunniga. Till de kontorsanställda och kundservicepersonalen hör utöver den egentliga kontorspersonalen exempelvis kontorsvaktmästare. Anställda inom service, försäljning och vård är bland andra närvårdare, barnskötare, hemservicepersonal och elevassistenter (skolgångsbiträden). Till övrig personal hör exempelvis städare, kökspersonal och lantbruksavbytare. KT Kommunarbetsgivarna KT Kommunarbetsgivarna är kommunsektorns arbetsgivarorganisation och en central arbetsmarknadsorganisation. KT förhandlar om och ingår kommunala kollektivavtal tillsammans med huvudavtalsorganisationerna och ger de kommunala arbetsgivarna rekommendationer om anställningsfrågor, resultat och arbetslivskvalitet. KT:s uppgifter bestäms i lag. KT Kommunarbetsgivarna hör till Kommunförbundet.
Medelåldern 45,8 år Personalgrupp Medelålder, år Kvinnor 45,8 Män 45,6 Månadsavlönade 45,7 Timavlönade 48,1 Fast anställda 47,9 Visstidsanställda 38,3 Kommunalt anställda sammanlagt 45,8 Avtalsområdena efter åldersgrupp 2015 Medelålder, å AKTA 45,7 år UKTA TS LÄKTA TIM-AKA 45,7 år 47,7 år 44,5 år 48,1 år 0 %% 20 %% 40 %% 60 % % 80 %% 100 %% under alle 20 20 20 29 20-29 30-39 30 39 40 49 40-49 50 59 50-59 över yli 60 60 Löner, yrken, examina Information om inkomster, yrken och examina inom kommunsektorn www.kommunarbetsgivarna.fi
Den kommunala personalen efter utbildningsnivå 2015 Lägsta högre nivå 5,3 15 %% Lägre högskolenivå 18 19 % Högre högskolenivå 20 % Andra stadiet 40% % Forskarutbildning Tutk 1 % Perusa Grundskolenivå 5 % Kommunalt anställda efter utbildning 2015 Utbildningsområde % av personalen Utbildning inom social- och hälsovård 44 Utbildning inom handel och samhällsvetenskaper 11 Utbildning inom servicesektorn 11 Pedagogisk utbildning och lärarutbildning 10 Teknisk utbildning 8 Annan utbildning eller utbildningen okänd 5 Humanistisk utbildning och konstutbildning 5 Allmänbildande utbildning 2 Naturvetenskaplig utbildning 2 Utbildning inom jord- och skogsbruk 2 Totalt 100
Den kommunala personalen 1970 2018 antal Uppskattning 2016 I oktober 2015 arbetade 422 000 personer inom kommunsektorn. Dessutom hade cirka 33 000 personer oavlönad arbets- eller tjänstledighet. Uppgifterna omfattar inte timlärare i bisyssla. 2,1 miljoner löntagare inom de olika arbetsmarknadssektorerna 2015 Kommunsektorn 422 000 Privata sektorn 1 574 000 Kyrkan 20 000 Staten (budgetekonomi) 74 000
Genomsnittliga löner per avtalsområde Heltidsanställda månadsavlönade år 2015 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 7 380 3 798 2 743 3 221 AKTA UKTA TEKNISKA LÄKARNA Kommunerna i snitt. 3 112 De vanligaste arbetstidssystemen och årsarbetstiderna i kommunsektorn (2016)* Timmar Andel av personalen Periodarbetstid** (114 tim. 45 min./3 veckor) 1 574 1 684 32 % Allmän arbetstid (38 tim. 15 min./vecka) 1 645 1 760 32 % Byråarbetstid (36 tim. 15 min./vecka) 1 559 1 668 13 % * Kommunsektorns avtalsenliga ordinarie årsarbetstider, exklusive söckenhelger samt den kortaste och den längsta semestern. ** Från den dagliga arbetstiden i periodarbete har avdragits måltidsrast (20 min.), som i allmänhet ingår i arbetstiden.
Lönesystemet i kommunsektorn Målet för lönesystemet i kommunsektorn är att främja kommunernas och samkommunernas resultat, motivera de anställda till goda arbetsprestationer och trygga konkurrenskraftiga löner i kommunsektorn. Lönen består av en uppgiftsrelaterad lön (baserar sig på arbetets svårighetsgrad), ett individuellt tillägg (baserar sig på arbetsprestationer och yrkesskicklighet), arbetserfarenhetseller andra årsbundna tillägg, arbetstidsersättningar, andra avtalsenliga tillägg, arvoden och ersättningar samt eventuella resultatbonusar. I kollektivavtalen finns lönesättningar som anger grundlönerna, dvs. minimilönerna för olika uppgifter. I kommunerna och samkommunerna bestäms den uppgiftsrelaterade lönen lokalt med beaktande av arbetets svårighetsgrad, kommunens löneresurser samt arbetsmarknadsläget och den allmänna lönenivån i regionen. Vid arbetsvärderingen tillämpas de allmänna värderingsfaktorer som har fastställts i avtalen. Det individuella kunnandet och arbetsprestationerna bedöms vid utvecklingssamtalen. Arbetstidsersättningar betalas för obekväm arbetstid (kväll, natt, veckoslut, söckenhelg, beredskap) och för mertids- och övertidsarbete. Lärarnas övertimarvoden statistikförs som inkomst för ordinarie arbetstid och läkarnas jourersättningar statistikförs som övertidsersättningar. Resultatbonus betalas till en hel grupp. Resultatbonusarna utgör 0,2 procent av lönesumman. Genomsnittlig total timlön Den genomsnittliga totala timlönen för timavlönade var 14,87 euro i oktober 2015. För kvinnor var den genomsnittliga totala timlönen 13,71 euro och för män 15,04 euro.
Personalen per avtalsområde 2015 (422 000) Det allmänna kommunala tjänsteoch arbetskollektiv-savtalet 310 000 Undervisningssektorn O 62 000 Tekniska sektorn 24 000 Läkarna 17 000 T Timavlönade 9 000 Musiker och skådespelare Mu1 000 n De totala lönernas struktur per avtalsområde 2015 AKTA UKTA Tekniska Läkarna Uppgiftsrelaterad lön 84,3 76,5 79,3 66,9 Tillägg baserade på anst.tid 5,5 13,0 6,4 4,3 Individuellt tillägg 1,3 0,8 4,4 2,7 Övriga tillägg för ord. arbetstid 7,9 7,9 6,1 7,4 Mertids- och övertidsersättningar 1,0 1,8 3,8 18,7 Totalt 100 100 100 100
Avtalssystemet är flexibelt I kommunsektorn tillämpas ett flexibelt avtalssystem. Genom riksomfattande kollektivavtal ingås överenskommelser om löner och arbetstider. Kommunerna och samkommunerna kan också ingå lokala avtal. Förhandlingsförfarandet och förhandlingsparterna anges i det kommunala huvudavtalet. Det finns fem avtalsområden inom kommunsektorn: det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA), tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA), tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal (TS), tjänstekollektivavtalet för läkare (LÄKTA) och arbetskollektivavtalet för timavlönade (TIM-AKA). Avtalen för kommunsektorn 1.2.2017 31.1.2018 Den nästa avtalsperioden för de kommunala kollektivavtalen är 1.2.2017 31.1.2018. Avtalen verkställer det konkurrenskraftsavtal centralorganisationerna förhandlat fram. Kollektivavtalen som baserar sig på sysselsättnings- och tillväxtavtalet går ut 31.1.2017. Strukturella ändringar i avtalen 2017 Lönerna höjs inte under avtalsperioden. Den ordinarie veckoarbetstiden förlängs i regel med 30 minuter utan att inkomstnivån ändras. Därmed förlängs den årliga arbetstiden med 24 timmar i snitt. Semesterpenningarna enligt kollektivavtalen skärs ner med 30 procent under perioden 1.2.2017 30.9.2019. Avtalsparterna inom kommunsektorn har avtalat om att främja lokala avtal och en gemensam anvisning har utarbetats om införandet av en arbetstidsbank.
Kommunerna är goda arbetsgivare I Finland finns det 297 kommuner och cirka 121 samkommuner. De har sammanlagt 422 000 anställda, vilket är en femtedel av den yrkesverksamma arbetskraften. Enligt KT:s prognos uppskattas personalen minska till 411 000 personer fram till slutet av 2018. Personalstyrkan i kommunerna och samkommunerna, oktober 2015 Antal anställda som får lön Kommuner % Samkommuner % Totalt % 99 16,8 35,8 22,4 100 249 25,6 11,2 21,3 250 499 22,4 16,4 20,7 500 999 14,6 16,4 15,1 1 000 1 499 7,9 7,5 7,8 1 500 2 499 5,1 3,7 4,7 2 500 4 999 3,8 6,0 4,4 5 000 3,8 3,0 3,6 Totalt 100,0 100,0 100,0 Antal 316 134 450 Anst. i genomsnitt 962 879 937 Antal anställda tot. 304 000 118 000 422 000 Kommunerna och samkommunerna är i genomsnitt stora arbetsgivare och de har de senaste åren blivit allt större.
Genomsnittliga löner i oktober 2015 Yrkesman 2 583 Tandskötare 2 334 Stadsdirektör 9 496 Kokerska 2 284 Bibliotekarie 2 633 Hemvårdare 2 650 Kommuningenjör 4 382 Kommundirektör 6 708 Anstaltsbiträde 2 119 Barnträdgårdslärare 2 589 Gymnasierektor 5 889 Närvårdare 2 677 Lantbruksavbytare 2 584 Avdelningsläkare 7 938 Lönesekreterare 2 513 Brandman 3 131 Brandchef 4 824 Familjedagvårdare 1 954 Primärskötare 2 847 Lektor i grundskolan 3 892 Klasslärare i grundskolan 3 468 Byggmästare 3 455 Sjukskötare 3 107 Städare 1 989 Socialarbetare 3 265 Ekonomichef 4 347 Hälsocentraltandläkare 6 263 Hälsocentralläkare 6 564 Byråsekreterare 2 401 Arbetsledare 2 999 Kommunsektorn i genomsnitt 3 112
Förhandlingsparter inom kommunsektorn De kommunala arbetsgivarna Huvudavtalsorganisationerna Löntagarnas centralorganisationer Kommunarbetsgivarna representerar 297 kommuner och ca 121 samkommuner på arbetsmarknaden i Fastlandsfinland Kommunfackets union JHL, JYTY FFC Kommunsektorns utbildade vårdpersonal KoHo Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU SuPer, Tehy, Suomen Palomiesliitto bl.a. OAJ, Läkarförbundet, Veterinärförbundet, Tandläkarförbundet, FKT, Finlands Hälsovårdarförbund, Talentia och Akavas Specialorganisationer FTFC Akava Anställda (422 000) enligt huvudavtalsorganisation: FOSU 30 %, Kommunfackets union 29 %, KoHo 29 % och icke fackanslutna 12 %. Uppgifterna om löner, antalet anställda och personalstrukturen: Statistikcentralen, lönerna i kommunsektorn.