Skellefteå 2015-03-03 1(6) Referens Dokumentnummer 625807-v6 Handläggare Rolf Lindgren Personal/Miljö HXM Telefon 0910-77 25 00 Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Länsstyrelsen i Norrbottens län 971 86 LULEÅ Remissvar på förvaltningsplan och åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt, 2015-2021 EU:s vattendirektiv som antogs år 2000 har till uppgift att säkra kvalitén på allt vatten. Vattenmyndigheten har nu, som ansvarig myndighet, uppdaterat förvaltningsplanerna och åtgärdsprogrammen för perioden 2015-2021. Skellefteå Kraft lämnar såväl sammanfattande som principiella synpunkter på förslaget. Detaljerade synpunkter lämnas som bilaga. Skellefteå Kraft är den största kommunalägda vattenkraftsaktören i Sverige och den femte största elproducenten i landet med verksamheter främst i Västerbotten. Vi är en stor och viktig arbetsgivare med närmare 650 årsanställda och erbjuder många sysselsättning genom vår förvaltning av vattenkraftanläggningar och genom våra satsningar på förnybar energi. För Skellefteå Kraft är miljöarbetet en viktig och naturlig del av vår verksamhet. Vi är för och tycker att det är positivt med en utveckling av lagstiftningen inom vattenområdet.
2(6) Sammanfattning Skellefteå Kraft anser att förvaltningsplanen fortfarande inte har den kvalitet som krävs för att ligga till grund för beslut om åtgärdsprogram då redovisningen av konsekvenser i många fall saknas eller är ofullständiga. Innan beslut tas måste konsekvenserna belysas enligt svensk förvaltningssed. Skellefteå Kraft vidhåller att vattenkraften är klimateffektiv, förnybar och att den utgör en viktig reglerresurs i kraftsystemet. Tillämpningen av ramdirektivet kan resultera i att det genomförs åtgärder som medför minskad vattenkraftproduktion, vilket står i konflikt med Europas och Sveriges klimat- och förnybarhetsmål. Skellefteå Kraft saknar en analys av denna konflikt. Skellefteå Kraft konstaterar att vattenmyndigheterna fortfarande intar en mycket restriktiv hållning när det gäller tillämpningen av de undantagsbestämmelser som innebär mindre stränga kvalitetskrav. Den nya förvaltningsplanen redovisar en ökning av åtgärdsbehovet med 10 procent jämfört med den förra förvaltningsplanen. Skellefteå Kraft anser istället att Vattenmyndigheterna bör besluta om undantag om kriterierna är uppfyllda. Skellefteå Kraft konstaterar att det finns stora brister i föreslagen förvaltningsplan. Bristerna berör i synnerhet kostnaderna för föreslagna åtgärder. Det redovisas endast schablonkostnader, vilka inte tar hänsyn till exempelvis drift, förlust till följd av spill och minimitappningar, prövningskostnader, utvärderingskostnader och skaderegleringar. I sammanhanget kan också nämnas att den redovisade anläggningskostnaden inte går att härleda till hur myndigheten har beräknat kostnaden. Koppling mellan den Nationella strategin, som utarbetas av Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten, och föreliggande remisshandlingar saknas och nämns bara översiktligt. Intentionerna i strategin går inte att utläsa i de förslag som redovisas. Det framgår inte på vilket sätt Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Kammarkollegiet ska samordna vägledningen till Länsstyrelserna rörande de avrinningsområdesspecifika åtgärdplanerna, för att uppnå avsett resultat. I förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet framhålls konsekvent tillsyn och prövning som den enda vägen för att få åtgärder genomförda av verksamhetsutövare. Om kostnadseffektiva åtgärder, som skapar miljönytta, ska genomföras krävs samordning och en dialog i vilken även verksamhetsutövarna deltar. Med vänlig hälsning Hans Kreisel, Koncernchef Pär Forsberg, Affärsenhetschef Vattenkraft
3(6) Bilaga 1 till Skellefteå Krafts remissvar 2015-2021 över vattenmyndigheternas samrådsunderlag Förvaltningsplan Skellefteå Kraft noterar att arbetet med vattenförvaltningen inneburit att kunskapen om Sveriges yt- och grundvatten ökat och att arbetet med samordnad övervakning kommer att ge ett bättre underlag för åtgärder i framtiden. Förvaltningsplanen beskriver det arbete som är genomfört, och hur förvaltningsarbetet är tänkt att fungera framåt. Materialet saknar däremot en fullödig ekonomisk analys av de konsekvenser och kostnader för de åtgärder som verksamhetsutövare berörs av. När det gäller utmaningarna för Bottenvikens vattendistrikt lyfter planen fram fysiska förändringar och föreslår åtgärder till ett antal myndigheter som idag har skilda uppfattningar om vad som bör prioriteras. Det framgår inte av planen hur dessa myndigheter ska samordna sitt arbete för att uppnå avsett resultat. Det medför en risk för olika prioriteringar och en oklar kravbild vilket i slutänden drabbar verksamhetsutövaren. Skellefteå Kraft konstaterar också att man i förvaltningsplanen hänvisar till Vattenverksamhetsutredningen vars status är oklar då den ännu inte varit föremål för beslut av regeringen. Ska kostnadseffektiva åtgärder som skapar miljönytta genomföras krävs också en samordning och en dialog i vilken även verksamhetsutövarna deltar. Ett tillfälle till samarbete kan vara arbetet med de avrinningsområdesspecifika åtgärdsplanerna som Länsstyrelsen har i uppdrag att ta fram senast 2017 (åtgärd 9). Ett exempel på en väl fungerande metod som är värd att nämna är det angreppssätt som Sveriges geologiska undersökning (SGU) använt sig av vid bedömning av grundvatten. Saknas information om status bedöms vattenförekomsten som god i avvaktan på kontroll, i motsats till Beredningssekretariaten som hellre fäller än friar vid osäkerhet eller avsaknad av information. Ekosystemtjänster beskriver värdet av vatten Verktyg för att identifiera betalningsviljan för åtgärder måste utvecklas så att modeller och metoder kvalitetssäkras och accepteras. Att förlita sig på värdeöverföringsstudier riskerar att resultera i felaktiga slutsatser. Beslutade åtgärder ger fysiska åtgärder Länsstyrelsens rådgivande och vägledande roll beskrivs i remissen, liksom att en rad kunskapsuppbyggande aktiviteter ska genomföras, till exempel påverkansanalyser och statusklassningar. Skellefteå Kraft konstaterar däremot att det saknas en koppling till den Nationella strategin och hur den, tillsammans med avrinningsområdesspecifika åtgärdplaner, samverkar med förvaltningsplanen. Ytterligare en faktor som försvårar är att Miljökvalitetsnormen för Kraftigt modifierade Vatten (KMV) inte är definierad och att föreslagna åtgärder inte garanterar att målet nås. De åtgärder som föreslås måste vara
4(6) noggrant utredda och inte schablonmässigt föreslagna då det medför en stor risk för höga kostnader och liten miljönytta. Åtgärdsprogram Samhällsekonomisk analys De samhällsekonomiska analyserna utgår från schablonmässiga bedömningar och kostnadsuppskattingar för myndigheternas hantering av åtgärdena. Skellefteå Krafts kostnadsbedömning av föreslagna åtgärder pekar på betydligt högre kostnadsnivåer än de som anges i remissen. Konsekvenser i form av minskad produktion av förnybar el och reglerkraft är inte heller bedömda, varken på lokal eller på nationell nivå. Säkerställs inte den nationella strategins prioriteringar av åtgärder, riskerar de samhällsekonomiska konsekvenserna att bli mycket stora. Mer ingående analyser av konsekvenser och kostnader krävs Normen för god ekologisk potential är inte definierad för kraftigt modifierade vatten ännu. Det leder till att Vattenmyndigheten ska ta beslut baserat på normer som ännu inte har fastställts vilket resulterar i konsekvenser som inte är överblickbara. Skellefteå Kraft anser inte heller att åtgärdsprogrammet tar ställning till de globala miljöproblemen i tillräckligt stor utsträckning. Frågan är inte bara hur mycket vatten som ska tillåtas släppas förbi vattenkraftverken utan även konsekvenserna av den förlorade reglerkapaciteten, som redan idag inte täcker vindkraftens reglerbehov. Möjlighet att använda sig av undantag och mindre stränga krav Skellefteå Kraft konstaterar att tillämpningen av mindre stränga krav inte kommer att bli aktuella förrän nästa förvaltningscykel. Möjlighet att klassa vattenförekomster som kraftigt modifierade har inte heller använts i någon större utsträckning i denna cykel. Åtgärder mot betydande påverkan per miljöproblem Förändrade habitat genom fysisk påverkan Förslaget redovisar kostnader för genomförda och pågående åtgärder rörande konnektivitetsförändringar i Bottenvikens vattendistrikt. För åtgärderna fiskväg eller utrivning av vandringshinder är totalt 73 åtgärder, till en totalkostnad av 88 600 000 kr, listade som genomförda eller pågående. Det ger en genomsnittlig kostnad på 1 213 698 kr per åtgärd. Därefter redovisas antalet möjliga fysiska åtgärder avseende konnektivitetsförändringar. För åtgärden fiskväg eller utrivning av vandringshinder är totalt 693 åtgärder listade som möjliga inom distriktet. Den uppskattade kostnaden för dessa är 39 000 000 per år. Detta ger en genomsnittlig kostnad på 56 277 kr per åtgärd och år. Om man tar det gånger sex för att få kostnaden under innevarande cykel hamnar den på 337 662 kr per åtgärd. Detta är lång ifrån den reella kostnaden på de åtgärder som redan genomförts vilka hade en genomsnittlig kostnad på 1 213 698 kr/åtgärd. Skellefteå Kraft konstaterar att man inte har tagit med erfarenheten från vad åtgärderna egentligen kostat när man har bedömt kostnaden för kommande åtgärder som behöver genomföras för att nå miljökvalitetsnormerna. Det är även otydligt vad som ingår i
5(6) kostnaderna för exempelvis tillståndsprocess, drift, underhåll, fiskvägar och utvärdering av fiskvandringsvägens funktion. Vår erfarenhet visar att denna kostnad är mycket högre. Vattenverksamhetsutredningen Här påtalas att resultatet från utredningen är av central betydelse för vidare åtgärdsarbete och att åtgärdsarbetet i de vattenförekomster som idag är påverkade av fysiska förändringar kommer att påskyndas om utredningen genomförs. Skellefteå Kraft anser att det i befintligt regelverk finns de verktyg som behövs för att åstadkomma åtgärder. Detta genom både tillsyn och prövning vilket också lyfts fram som viktiga styrmedel ex Länsstyrelsen (åtgärd nr 3). Att verksamhetsutredningen skulle ha en central betydelse för åtgärdsarbetet kan ifrågasättas. Flaskhalsen för prövning är idag processen i domstolen och det kommer den även att vara i framtiden om inte betydende resurser tillsätts för att stärka domstolarnas kapacitet. Skellefteå Kraft saknar dessutom en diskussion om samråd och samverkan med verksamhetsutövare som ett möjligt arbetssätt för att öka åtgärdstakten och nå miljökvalitetsnormerna. Istället framhålls enbart tillsyn och prövning som vägen för att få tillstånd åtgärder. Samhällsekonomisk konsekvensanalys Samrådsunderlaget saknar en ordentlig konsekvensbeskrivning av hur föreslagna åtgärder påverkar samhället och enskilda. Hur konsekvenser bedöms och identifieras på ett för samhället accepterat sätt behöver utredas. Det bör ske i en kontinuerlig dialog med verksamhetsutövare och andra berörda. För närvarande görs schablonmässiga beskrivningar som inte återspeglar de samlade konsekvenserna. Det leder i sin tur till att kostnaden för både samhället i stort, och den enskilda verksamhetsutövaren, inte redovisas korrekt. Tillsyn och prövning Här diskuteras återigen vikten av prövning för att få tillstånd åtgärder. Dagens omprövningstakt är 4,5 omprövningar per år och behovet är 7 400 stycken (anläggningar som saknar tillstånd). Ser man prövningar som enda vägen till åtgärder behöver det alltså göras cirka 1 200 prövningar per år. Det ter sig svårt om inte betydande resurser tillsätts domstolarna. Återigen har man helt utelämnat samverkan och dialog med verksamhetsutövare som en möjlig lösning. Kostnaden för en prövning har uppskattats till 650 000 kronor med hänvisning till SOU 2013:69. I denna utredning anges ett spann på kostnader från 350 000 kr för en ansökan om tillstånd för vattenverksamhet (Tillväxtverkets siffror) till 1-6 miljoner för ett större uppgraderingsprojekt (Svensk Energis siffror). Kostnadsanalysen borde nyanseras och redovisas tydligare där skillnader och osäkerheter i de angivna kostnaderna tydliggörs. Åtgärdsprogrammets syfte är att redovisa de åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Syftet är således inte att alla anläggningar som saknar tillstånd ska prövas. Med bakgrund i detta finner Skellefteå kraft att man i åtgärdsprogrammet lägger allt för stor vikt vid betydelsen av prövning. Prövningen i sig är inte ett måste för att nå miljökvalitetsmålen. Kostnader för fysiska åtgärder Här redovisas en kostnad på 470 miljoner kr per år. På samma sätt som tidigare saknas en fullständig redovisning av vilka kostnadsposter som ingår. Dessutom saknas erfarenhetsåterkoppling från redan genomförda åtgärder där genomsnittskostnaden är betydligt högre än den schablonkostnad man använt i kostnadsberäkningarna. Det borde
6(6) dessutom framgå tydligare att intervallet för schablonkostnaden är mycket stort. Redovisningen av den angivna totalkostnaden borde därför spegla den stora osäkerhet och variation den utgörs av tydligare.