Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2008 kvalitetssäkring av den sociala barnavården genom användande av systemet BBIC.

GR 2008-03-03 Bilaga 1 Elvy Persson Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2008 kvalitetssäkring av den sociala barnavården genom användande av systemet BBIC. Vad gäller ansökan Elva av Göteborgsregionens medlemskommuner ansöker gemensamt om utvecklingsmedel från Länsstyrelsen för att införa, utveckla och stödja ett systematiskt användande av systemet BBIC för att bättre kunna bedöma barns behov. Socialstyrelsen har i sin rapport Social barnavård i förändring slutrapport från BBIC-projektet dragit slutsatsen att utsatta barns ställning stärks med BBIC. Vilka behov finns i kommunerna Socialtjänstens hantering av barnavårdsutredningar har under senare år satts i fokus. Socialtjänsten har kritiserats bl a för brister i handläggning och otydlighet vad gäller bedömningar om barns behov. Samtidigt har antalet anmälningar till socialtjänsten ökat bl a som en följd av utökat samarbete med skola och polis. Även anmälningar från allmänheten har ökat, sedan en del ärenden fått kraftig massmedial uppmärksamhet. Denna trend kan vi se generellt i Göteborgsregionens medlemskommuner. Barn som bevittnat våld har genom ny lagstiftning fått en starkare ställning som brottsoffer. Sett ur ett medborgarperspektiv finns det behov att stärka utsatta barns ställning. Kommunerna har det yttersta ansvaret att tillsammans med andra aktörer särskilt hälso- o sjukvården ansvara för detta. Det finns också behov hos kommunerna att på övergripande, strategisk nivå skaffa sig en överblick och kunna följa upp sin verksamhet och på så sätt öka sina möjligheter att ge utsatta barn rätt stöd och behandling. Senare års forskning om implementering visar entydigt att det krävs konsekventa satsningar under flera år och på flera plan för att nya arbetssätt ska få genomslag. Det finns alltså behov av en bärande och gynnande struktur för att införa ett systematiskt användande av BBIC.

Mål med den planerade verksamheten Målet med den planerade verksamheten är att stärka utsatta barns ställning genom bättre, tydligare och mer rättsäkra barnavårdsutredningar. Det gäller barn som befinner sig i missbruks-, vålds- eller andra riskmiljöer. Målet är också att genom att elva kommuner gör en gemensam ansökan kan kommunerna stötta varandra och utnyttja styrkan med ett regionalt samarbete. Göteborgsregionens medlemskommuner samarbetar i nätverk, projekt och kompetensutveckling. Erfarenheten är att samarbetet ger synergieffekter och ökar effektiviteten. Målet är vidare att i större utsträckning använda sig av utprövade och enhetliga bedömningsinstrument inom den sociala barnavården och som bygger på forskning. Ytterligare ett mål är att kunna överblicka och följa upp verksamheten på ett övergripande plan. Hur ska arbetet planeras/utvecklas? Arbetet ska planeras och utvecklas gemensamt av elva kommuner i Göteborgsregionen. De deltagande kommunerna är Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Kungsbacka kommun deltar också i planeringen och utvecklingen, men utan att söka medel eftersom de tillhör annat län. Dessa kommuner startade ett gemensamt utvecklingsarbete under 2006 och har redan kommit en bra bit på väg. Flertalet kommuner ska under 2008 söka permanenta licensavtal för BBIC, övriga söker fortsatta prövolicenser. De deltagande kommunerna har i flera fall satsat särskilda personalresurser för att införa BBIC och/eller p.g.a. ökad ärendemängd. Partille har avsatt 50 % tjänst för BBIC under 2007 och 100 % tjänst p.g.a. ökad ärendemäng under våren 2008 Lerum har avsatt 100 % tjänst för BBIC under hela 2008 Alingsås har avsatt 100 % tjänst för BBIC under hela 2008 Kungälv har avsatt 2 tjänster på 100 % p.g.a. ökad ärendemängd från 2008

Härryda har avsatt 50 % tjänst för BBIC under 2008-09 Mölndal har avsatt 90 % tjänst för BBIC under 2007-08 och 4 tjänster på 100 % p.g.a. ökad ärendemängd, utvecklings- och kvalitetsarbete inom Familjesektionen från 2008 Ale har avsatt 50 % tjänst för BBIC under 6 månader 2007-08 Stenungsund har avsatt 50 % tjänst för BBIC under 2008-09 Lilla Edet har avsatt särskilda personalresurser under utbildningstiden våren 2008. Hur har kommunerna organiserat införandet av BBIC? All utbildning i BBIC-systemet anordnas av Socialstyrelsen, som också utfärdar och övervakar licenser. Utbildningen är systematisk och sker enligt särskild utbildningsplan. Inom varje kommun finns lokala organisationer för BBIC med 1 3 BBIC-utbildare och en BBIC-ansvarig i respektive kommun. Oftast finns det också ansvarig för ITsystemet. De BBIC-ansvariga har som regel en arbetsledande befattning. De har bl a ansvar för att sköta förankringen uppåt i organisationen och att BBIC-utbildningen och implementeringen drivs enligt Socialstyrelsens intentioner. De ansvarar för att utbildningsplanerna följs och vid behov revideras. BBIC-utbildarna ansvarar för att utbilda övriga inom organisationen. De utbildar nyanställd personal och handleder och ger råd och stöd till kollegorna i deras utredningar. De ansvarar också för information till samarbetspartners. Kommunerna har etablerat och regelbundet samlat nätverk för BBIC-ansvariga och BBIC-utbildare. Inom kommunernas BBIC-nätverk tas ett gemensamt ansvar för att all ny personal utbildas i BBIC. De BBIC-ansvariga har beslutat att grundutbildning i BBIC ska genomföras varje termin. Kommunerna kommer att turas om att hålla i utbildningarna. Nätverket blir på så sätt en viktig plattform för Socialstyrelsens organisering av utbildningar. Merparten av de elva kommunerna har genomfört sina grundutbildningar och påbörjat införandet av BBIC i sina respektive kommuner. Kommunerna har kommit olika långt i sitt BBIC-arbete p.g.a. olika förutsättningar i de enskilda kommunerna. Gemensamt för dem är emellertid att de alla står inför en kritisk period i den långsiktiga implementeringen. All erfarenhet visar att denna period kräver uthålliga stödprocesser i form av t ex vidareutbildning, handledning och samordning.

Det mest avgörande för hur de ska lyckas är troligen arbetsledningens konsekventa stöd och efterfrågan av resultat. Genom att de flesta BBIC-ansvariga har en arbetsledande funktion finns här goda förutsättningar att kunna stödja implementeringen av BBIC. En av de BBIC-ansvariga har idag en samordnande funktion och fungerar som kontaktperson gentemot Socialstyrelsen. De BBICansvariga behöver utvecklas och stödjas i sina uppdrag och samordnaren behöver kunna sätta av särskild tid för uppdraget. Insatsområden/struktur Arbete ska utvecklas främst genom följande aktiviteter under 2008 och 2009 - - Vidareutbildning av berörd personal, som är kopplad till BBIC - Vidareutbildning för BBIC-ansvariga och BBIC-utbildare - Handledning/coachning för BBIC-utbildare - Benchmarking för nyckelpersoner skugga kollegor i andra kommuner - Studieresa o omkostnader för nätverk - Öronmärkta tjänster för implementering och kvalitetssäkring av BBIC - Samordnare för BBIC-nätverk i Göteborgsregionen Vilka resurser behövs? Vidareutbildning för berörd personal kopplad till BBIC 2008-2009 A Utbildning i barns behov 15 personer/kommun Totalt 165 personer, à 5 500 kronor/plats 907 500 kr B Utbildning via Socialstyrelsen Uppföljning av placeringar 3 personer/kommun, totalt 33 personer à 1 500 kronor/plats 49 500 kr 2009 C Utbildning i barnsamtal (via Göteborgs Universitet) 10 personer/kommun, totalt 110 personer à 5 500 kronor/plats 605 000 kr Vidareutbildning för BBIC-ansvariga och BBIC-utbildare

2008 2009 A Handledning/coachning för BBIC-utbildare Totalt 22 personer, 2 gånger/år i grupp B Benchmarking för nyckelpersoner lära av andra, skuggning, Inklusive omkostnader och resor m m Totalt 15 personer à 8 000 kronor/person C Studieresa för GR s nätverk Totalt 33 personer, à 3 000 kronor/person D Lokalkostnader m m för nätverksmöten 2008-09 (2 år) 100 000 kr 120 000 kr 100 000 kr 100 000 kr Resurstillskott/personalkostnader för att stödja implementering av BBIC 2008 2009 0,5 tjänst/kommun Totalt 5,5 tjänst för elva kommuner, 2 750 000 kronor/år 5 500 000 Samordnare för BBIC-nätverk i Göteborgsregionen Motsvarande 25 % tjänst inkl sociala avgifter 14 000 kronor/mån 336 000 kr Totalt sökt belopp 7 818 000 kr Samarbetspartner Den viktigaste samarbetspartnern är Socialstyrelsen, som nationellt förvaltar BBIC och stödjer utvecklingsarbetet på olika sätt. Socialstyrelsen garanterar också kvalitetsutvecklingen genom att bevilja och övervaka licensavtal. FoUiVäst/GR är samarbetspartner när det gäller den regionala utvärderingen. Hur kommer utvärdering att ske?

De deltagande kommunerna har redan påbörjat en egen implementeringsstudie, handledd av FoUiVäst/GR. Uppdragsbeskrivning för studien. Implementeringsstudien skall baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respektive kommuns projektledare. GR kommer att bistå med handledning via Carina Löfström, fil. dr i företagsekonomi och forskare vid FoU i Väst. Syftet med studien är att gör en grundläggande genomgång av hur projektledarna har genomfört implementeringen av Barns behov i centrum (BBIC) i respektive kommun. Genom studien är det tänkt att man skall få en överblick av skillnader och likheter i de deltagande kommunerna samt att kunna få en överskådlighet kring hur kommunerna har tagit sig an arbetet. Studien skall innefatta ett kumulativt tänkande. På så sätt kommer man efter det att den första studien är genomförd, kunna utveckla flera olika frågeställningar och möjliggöra ytterligare undersökningsområden gällande BBIC i Göteborgsregionen. Intervjuerna skall genomföras under våren 2008 och resultatet av undersökningen skall vara klart för presentation under hösten 2008 i samband med att den tillfälliga licens som finns skall permanentas. Studien genomförs av utvecklingsledare från Kungsbacka och Lerums kommuner. Utvärdering sker också genom att Socialstyrelsen beviljar och övervakar licensavtalen för BBIC. Fortsättning efter avslutad bidragstid? Införandet av BBIC i de berörda kommunerna fortsätter i den ordinarie verksamheten efter avslutad bidragstid. Respektive kommun ansvarar för att ansökan är politiskt förankrad i sin kommun.

GR 2008-02-25 Bilaga 2 Elvy Persson Kommunstyrelsen Handläggande tjänstemän Regionalt samarbete kring våldsutsatta kvinnor våld i nära relationer Saken Göteborgsregionens förbundsstyrelse skickade 2007-11-12 ut ett förslag om regionalt samarbete kring våld i nära relationer på remiss till kommunstyrelserna. Sju kommuner har sagt ja, tre kommuner har sagt ja med förbehåll att övriga kommuner deltar och en kommun har avstått. Inför den fortsatta beredningen av ärendet till förbundsstyrelsen vill GR nu veta hur de tre kommunerna med förbehåll ställer sig. Övriga kommuner informeras. Bakgrund Göteborgsregionens sociala styrgrupp har bedömt att våld i nära relationer är ett angeläget område för samarbete kommunerna emellan. Ett förslag om att etablera ett kommungemensamt kunskapscentrum, som stöd för kommunernas verksamhet, har presenterats för förbundsstyrelsen och varit utsänt på remiss till samtliga kommunstyrelser i Göteborgsregionen. Samlokalisering och samarbete föreslås ske med Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer både för att ge samordningsvinster och för att bidra till att utveckla en gemensam och bredare kompetens när det gäller våld i nära relationer. Tolv av medlemskommunerna har i sina remissvar tillstyrkt förslaget om ett kommungemensamt kunskapscentrum. Några kommuner påtalar särskilt värdet av samarbete med Västra Götalandsregionen och det kompetenscentrum som de för sina verksamheter och för sina personalgrupper kommer att starta under 2008. Mölndals stad har beslutat att inte ingå i samarbetet. Motivet till Mölndals avstyrkande är att det finns ett nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor, att länsstyrelsen har startat Samverkan för

kvinnofrid i Västra Götalands län samt att Västra Götalandsregionen etablerar ett kompetenscentrum om bemötande och behandling av våldtagna och misshandlade kvinnor och våld i nära relationer. Vidare anför Mölndal att man erbjuder insatser till kvinnor och barn utsatta för våld inom öppenvårdssektionen där samordnare har ett särskilt ansvar för kvinnofrid. Intentionerna är att även erbjuda männen behandlingsinsatser. Tre kommuner Alingsås, Kungälv och Öckerö har i sina remissyttranden uttalat att deltagande i ett regionalt samarbete för deras del förutsätter medverkan från övriga medlemskommuner. Göteborgsregionens sociala styrgrupp behandlade ärendet och gick igenom de inkomna remissvaren vid sitt senaste möte den 21 februari. Sociala styrgruppen konstaterar att tre kommuner Kungälv, Alingsås och Öckerö förutsätter att övriga kommuner deltar. Sociala styrgruppen beslutade därför att fråga hur dessa kommuner ställer sig till ett samarbete trots att Mölndal beslutat att inte ingå i samarbetet. Övriga kommuner informeras. En konsekvens av att Mölndal avstår att delta är att kostnaderna får fördelas på 12 istället för 13 kommuner, det blir en merkostnad för de övriga. Den totala kostnaden för 2 års drift beräknas till 4,2 miljoner exklusive lokalkostnader. Länsstyrelsen beslutade 2007-12-05 att bevilja GR 2 055 000 kronor i utvecklingsmedel till ett kommungemensamt kunskapscentrum. De beviljade medlen täcker driftskostnaderna, exklusive lokalkostnader, för första verksamhetsåret. Kvarstår att finansiera är alltså 2,1 miljoner kronor. Kostnaderna för de två första verksamhetsåren fördelar sig på följande sätt förutsatt att Mölndal inte deltar i finansieringen. Verksamheten bör kunna starta vid halvårsskiftet 2008. Se bilaga.

Fortsatt hantering av ärendet För den fortsatta hanteringen av ärendet behöver GR få ett ställningstagande från de tre kommunerna som angett ett förbehåll Alingsås, Kungälv och Öckerö senast den 1 april 2008.. GR lämnar information till övriga kommuner. Sociala styrgruppen kommer därefter att behandla frågan vid sitt nästa möte den 8 april. Därefter föreläggs ärendet Göteborgsregionens förbundsstyrelse. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Avdelning Kompetens Gustav Höjer Elvy Persson Frågor besvaras av Elvy Persson tfn 031-335 50 83, mobil 0707-90 37 68 Elvy.persson@grkom.se Sändlista Samtliga medlemskommuner i Göteborgsregionen Handläggande tjänstemän

Kostnadsfördelning kompetenscentrum våld i nära relationer år 2008/09 (Exkl lokaler) Kommun Folkmängd inkl Mölndal % Kostnad inkl Mölndal Ale 27092 3,0% 0 Alingsås 36739 4,1% 0 Göteborg 493502 55,1% 0 Härryda 32969 3,7% 0 Kungsbacka 71942 8,0% 0 Kungälv 39649 4,4% 0 Lerum 37711 4,2% 0 Lilla Edet 12835 1,4% 0 Mölndal 59430 6,6% 0 Partille 33699 3,8% 0 Stenungsund 23389 2,6% 0 Tjörn 14944 1,7% 0 Öckerö 12256 1,4% 0 Summa 896157 100% 0 Källa SCB Kostnadsfördelning kompetenscentrum våld i nära relationer år 2009/10 Kostnad 2100000:- (Exkl lokaler) Folkmängd inkl Kostnad inkl Folkmängd utan Kostnad utan Kommun Mölndal % Mölndal Mölndal % Mölndal Ökad kostnad Ale 27092 3,0% 63486 27092 3,2% 67995 4509 Alingsås 36739 4,1% 86092 36739 4,4% 92207 6115 Göteborg 493502 55,1% 1156443 493502 59,0% 1238581 82138 Härryda 32969 3,7% 77258 32969 3,9% 82745 5487 Kungsbacka 71942 8,0% 168585 71942 8,6% 180559 11974 Kungälv 39649 4,4% 92911 39649 4,7% 99510 6599 Lerum 37711 4,2% 88370 37711 4,5% 94646 6277 Lilla Edet 12835 1,4% 30077 12835 1,5% 32213 2136 Mölndal 59430 6,6% 139265 Partille 33699 3,8% 78968 33699 4,0% 84577 5609 Stenungsund 23389 2,6% 54808 23389 2,8% 58701 3893 Tjörn 14944 1,7% 35019 14944 1,8% 37506 2487 Öckerö 12256 1,4% 28720 12256 1,5% 30760 2040 Summa 896157 100% 2100000 836727 100% 2100000 139265 Källa SCB Summa att födela 2100000

KOMMUNALFÖRBUNDET GR Bilaga 3 Lars-Göran Jansson 2008-03-07 Styrgruppen för det sociala området Resa i Västra Götaland utan onödiga begränsningar av regler Samrådsmötet Västkom/Västra Götalandsregionen beslutade 15 mars 2007 att kartlägga och ge en samlad bild av vilka regler som gäller inom länet för kollektivtrafik, färdtjänst och sjukresor. I uppdraget ingick att ur ett befolkningsperspektiv göra en nulägesanalys samt redovisa de förutsättningar som krävs för att medborgare med olika funktionshinder fritt ska kunna resa i Västra Götaland utan att begränsas av regler eller särskilda organisations- och ansvarsgränser. GR-kommunernas styrgrupp för det sociala området har tidigare gjort en sammanställning över medlemskommunernas färdtjänstregler. Styrgruppen beslutade 4 juni 2007 att översända denna kartläggning till Västkom/Västra Götalandsregionen. En arbetsgrupp med representanter för Västkom, VGR, Västtrafik samt Rådet för funktionshinderfrågor har nu presenterat rapporten Resa i Västra Götaland utan onödiga begränsningar av regler. Rapporten visar vilka områden som behöver samordnas för att man som funktionshindrad resenär inte ska behöva ha olika regelsystem beroende av i vilken kommun man bor ska kunna åka till dagis, skola, jobb, fritidsaktiviteter och doktorn med t ex. taxi och/eller buss och tåg med samordnat biljettpris och under hela dygnet ska kunna planera och boka hela resan på ett och samma ställe Arbetsgruppen föreslår att uppdrag ges att ta fram förslag till lösningar för organisation, regler och trafik samt ekonomiska konsekvenser av dessa som krävs för att medborgare 1

KOMMUNALFÖRBUNDET GR oavsett ålder och funktionshinder fritt ska kunna resa i Västra Götaland att uppdraget ges till representanter för Västra Götalandsregionens kommuner, regionen och Västtrafik i samarbete med handikapporganisationerna. Rapporten Resa i Västra Götaland utan onödiga begränsningar av regler behandlades av samrådsmötet Västkom/Västra Götalandsregionen 28 september 2008. Man konstaterade då att det finns möjlighet för kommunalförbund och övriga intressenter att få en presentation från arbetsgruppen. Det finns möjlighet att via kommunalförbunden lämna synpunkter inför samrådsmötets ställningstagande om eventuellt fortsatt arbete. Styrgruppen har nu att yttra sig över hur man ser på arbetsgruppens förslag. Ärendet går sedan vidare för beslut i GRs styrelse på mötet 22-23 maj. 2

Bilaga 3 Västra Götalandsregionen VästKom Resa i Västra Götaland utan onödiga begränsningar av regler

Resa i Västra Götaland utan onödiga begränsningar 2 2007-11- 29

3 Resa i Västra Götaland utan onödiga begränsningar av regler Innehåll 1 Sammanfattning och förslag...4 2 Uppdraget och bakgrund till uppdraget...5 3 Regler och rutiner som ger problem vid resor...6 3.1 Praktiska exempel ur resenärssynpunkt...6 3.2 Jämförelse ur resenärsperspektiv...9 3.3 Översikt av olikheter i lagar och regler...13 3.4 Verksamhetens perspektiv på regler och verksamhet...15 3.4.1 Praktiska synpunkter på regler och rutiner...15 3.4.2 Organisation och administrativa lösningar...19 3.4.3 Redovisade synpunkter om anropsstyrd trafik...21 4 Lagstiftning för färdtjänst, sjukresor och allmän kollektivtrafik...24 4.1 Lag om färdtjänst...24 4.2 Lag om riksfärdtjänst...25 4.3 Lag om ersättning vid sjukresor...25 4.4 Skolskjuts...25 4.5 Gymnasieelevers resor...26 4.6 Övrig lagstiftning som påverkar resmöjligheter...26 4.7 Lag om ansvar för allmän kollektivtrafik...28 5 Gällande regler i Västra Götaland...29 5.1 Regler för färdtjänst i kommunerna i Västra Götaland...29 5.2 Riksfärdtjänst...34 5.3 Regler för sjukresor...35 5.4 Regler för resor i allmän kollektivtrafik...36 5.5 Bilstöd...38 6 Rättsfall...39 7 Fortsatt arbete...41 Bilaga 1 Färdtjänst i Västra Götaland...42

Resa i Västra Götaland utan onödiga begränsningar 4 1 Sammanfattning och förslag Att ha en funktionsnedsättning innebär inte att man har mindre behov än andra att få ta del av samhället. Det kan vara enkla saker som att gå och ta en fika på sta n, gå och shoppa, på bio, föreningsaktiviteter och hälsa på vänner. Vardagliga ting som är en självklar rättighet för det stora flertalet. Dessutom ska det vara möjligt att sköta ett jobb. Andra beslutar idag om man får åka dit man vill och behöver. Vi har idag i Västra Götaland 30 olika färdtjänstregler och 17 olika sätt att beräkna färdtjänstavgift. Vi är inte heller överens om i vilka åldrar man är ett barn! Exempelvis finns i sex av länets kommuner begränsningar av antalet resor. Dessutom finns restriktioner i flera kommuner av vilka aktiviteter som får göras vid färdtjänstresor för resor utanför den egna kommunen. En kollektivtrafikresenär kan resa i hela länet oberoende av syftet med resan, medan färdtjänstresenären i många fall måste ange vilken aktivitet man ska göra vid sin resa. Frågorna kan kännas integritetskränkande liksom att personer med funktionsnedsättningar inte har samma möjligheter att röra sig fritt i samhället som andra. Några kommuner anger att färdtjänsten endast får användas för vissa typer av resor, exempelvis fritidsresor. Den vanlige resenären åker till arbete med allmän kollektivtrafik oberoende av om arbetsorten varierar. Resenären med funktionsnedsättning har inte rätt att arbeta mer än i en kommun oberoende av vad arbetsuppgifterna kräver. Det finns flera olika åldersgränser för vad som ska räknas som barn i Västra Götaland. Några kommuner har dessutom begränsningar av barns rätt till färdtjänst som inte är förenliga med lagen. Denna rapport visar att det finns olika förutsättningar för att resa i Västra Götaland ur medborgarens perspektiv när man bor i olika kommuner. Detta ställs mot rutiner, regler och lagar som reglerar verksamheten. Idag har ett flertal olika aktörer ansvar för olika transportlösningar och för olika delar av resor som genomförs. Men rapporten vill också visa på ett önskat tillstånd där det ena systemet känner till det andra och där systemen tillsammans utgör en helhet. Vad skulle detta betyda för människor som bor i eller besöker vårt län? Att som funktionshindrad resa som andra innebär att inte behöva ha olika regelsystem beroende av i vilken kommun man bor att åka till dagis, skola, jobb, fritidsaktiviteter och doktorn med t ex taxi och/eller buss och tåg med samordnat biljettpris och under hela dygnet att planera och boka hela resan på ett och samma ställe. Genomgången av regler och rutiner tyder på behov att samordna regler i hela regionen och se över möjligheterna att få en effektivare organisation för verksamheten. Genomgången av reglerna har fokuserat på medborgarperspektivet i Västra Götalands län och en fortsättning av arbetet måste därför precisera regler och belysa organisation och ekonomi. Utifrån vad som framkommit i denna studie föreslår den av Västkom och Västra Götalandsregionen utsedda arbetsgruppen att uppdrag ges att ta fram förslag till lösningar för organisation, regler och trafik samt ekonomiska konsekvenser av dessa som krävs för att medborgare oavsett ålder och funktionshinder fritt ska kunna resa i Västra Götaland att uppdraget ges till representanter för Västra Götalands kommuner, regionen och Västtrafik i samarbete med handikapporganisationerna.

Resa i Västra Götaland utan onödiga begränsningar 5 2 Uppdraget och bakgrund till uppdraget Per Olov Blom m fl (c) föreslog i en motion från mars 2006 att regionfullmäktige skulle uppdra åt regionstyrelsen att finna en lösning på problem för personer med funktionsnedsättning som är i behov av specialfordon vid transporter i samband med valfrihetsvård och vid permissionsresor. Handikappkommittén och hälsooch sjukvårdsutskottet lämnade yttranden som resulterade i att regionfullmäktige i mars 2007 gav regionstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av regelverket för sjukresor. Vidare uppdrogs åt regionstyrelsen att uppta överläggningar med kommunerna avseende förutsättningar för samordning av den allmänna kollektivtrafiken, färdtjänsten och sjukresorna baserat på att hela resan ska fungera väl. Utifrån detta beslut gavs vid samrådsorganets möte den 15 mars 2007 kanslierna i uppdrag att kartlägga den samlade bilden inom länet vad gäller regler för sjukresor, färdtjänst mm och återkomma med förslag. Uppdraget var Att ur ett befolkningsperspektiv göra en nulägesanalys samt redovisa de förutsättningar som krävs för att medborgaren med olika funktionshinder fritt ska kunna resa i Västra Götaland utan att begränsas av regler eller särskilda organisations- och ansvarsgränser. Ett första underlag för ett politiskt samtal skulle presenteras i december 2007. Syftet med det första underlaget är att gemensamt dela bilden av hur det fungerar och vilka potentiella förutsättningar som kan finnas. För att genomföra uppdraget tillsattes en arbetsgrupp. Västkom utsåg från kommunerna i Västra Götaland Henry Freij, Peter Jonsson och Roland Jenssen, Regionstyrelsen utsåg Marianne Salén och Lennart Ström från Västra Götalandsregionen. Arbetsgruppen har även bestått av Mats Börjesson, Västtrafik samt Hans Hedström och Sören Jansson, Rådet för funktionshinderfrågor. Bakgrund till uppdraget Det är sedan ett flertal år klart uttalat att människor med funktionsnedsättningar ska kunna resa och delta i samhällslivet på likartade villkor som övriga samhällsmedborgare. Det finns drygt 250 000 personer med funktionsnedsättningar i Västra Götaland enligt beräkningar som regionens Handikappkommittén har gjort. Det innebär att var femte länsinvånare har svårt att röra sig, höra, se, bearbeta och tolka information och/eller att tåla vissa ämnen. Beroende på hur omgivningen är utformad kan en funktionsnedsättning bli till ett hinder eller inte för den enskilde. Att kunna resa utan begränsningar är en av grundförutsättningarna för ett aktivt liv. FN antog i dec 2006 en särskild konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionshinder. Den 30 mars 2007 undertecknade Sverige konventionen tillsammans med ca 80 andra stater. Den slår fast ett antal vägledande principer som rätten till oberoende, delaktighet och rätten till lika möjligheter. Varje land som antagit konventionen ska med jämna mellanrum rapportera till FN hur konventionen efterlevs. Till skillnad från FN:s allmänna förklaringar om mänskliga rättigheter är konventionerna rättsligt bindande. I Vision Västra Götaland ska kollektivtrafiken utvecklas i en riktning som svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov, den ska främja integration och vara tillgänglig för funktionshindrade. Ännu hindras ca 140 000 personer i Västra Gö-

Resa i Västra Götaland utan onödiga begränsningar 6 taland från att använda kollektivtrafiken på grund av bristande tillgänglighet för passagerare med olika funktionsnedsättningar. Om minst 90 procent av resenärerna med funktionsnedsättning kan använda den allmänna kollektivtrafiken innebär det att enbart tio procent blir färdtjänstresenärer. Västtrafiks styrelse antog 2004 en handlingsplan för ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder. Idag har ett flertal olika aktörer ansvar för olika transportlösningar och för olika delar av de resor som genomförs. Denna genomgång ska belysa vilka hinder som finns idag och redovisa förutsättningar för att minska dessa. 3 Regler och rutiner som ger problem vid resor 3.1 Praktiska exempel ur resenärssynpunkt Att ha en funktionsnedsättning innebär inte att man har mindre behov än andra att få komma ut i samhället och ta del av det utbud som finns. Det kan vara enkla saker såsom att gå och ta en fika på stan, shoppa i butiker, gå på bio, föreningsaktiviteter och hälsa på vänner. Vardagliga ting som är en självklar rättighet för det stora flertalet. För färdtjänstresenären är det kostsamma resor som man varje gång måste beställa och sedan ska andra besluta om man får åka. Exempel 1: När man har svårt att se eller har andra orienteringssvårigheter kan det vara svårt att använda den allmänna kollektivtrafiken när man kommer till platser som inte är välkända. Jag företog en arbetsresa till och från Göteborg för inte så länge sedan. Eftersom jag är blind och därmed inte kan ta mig till järnväggsstationen på egen hand måste jag beställa en arbetsresa till järnvägsstationen med avgångstid 6.20 på måndag morgon. Resan från hemmet till stationen tar normalt 11 minuter. Eftersom jag är blind krävs ledsagning från bilen till tåget och därför beställde jag ledsagning. Beställningscentralen hade emellertid ambitionen att samordna resan med andra resenärer, vilket innebar att tiden inte passade med tåget. Jag blev tvungen att åka hemifrån 5.40 och var framme på stationen långt före tåget kom, varför det inte blev någon ledsagning upp på tåget. Jag fick lita till andra resenärers hjälpsamhet. I Göteborg däremot kunde man erbjuda en bil vid samma tidpunkt som tåget inkom, samtidigt som chauffören hämtade på perrongen. Hemresan gick hyggligt, även om jag fick klara mig själv upp på tåget, vilket fungerade då jag blev följd till perrongen! Det värsta under hela resan blev då jag skulle byta tåg i Herrljunga. Där fanns ingen hjälp att få. Jag fick med andra resenärers hjälp gå ned under spåren och upp till byteståget. Så var det då dags att beställa arbetsresa från tåget och hem. Tåget inkom ca kl.18.40 till järnvägsstationen hemma. Beställningscentralen tog emot ordern och erbjöd mig en resa antingen 18.30 eller 19.30! Det enda jag kunde göra var att acceptera 19.30. Detta innebar att jag fick stå kvar på perrongen tills chauffören kom på nämnd tidpunkt! Att det sedan regnade spelade beställningscentralen ingen som helst roll. De 40 minuterna som skulle utverka samåkning blev det pris jag fick betala genom att bli våt in på bara kroppen. Sedan visade det sig att det inte fanns någon att samåka med!

Resa i Västra Götaland utan onödiga begränsningar 7 Exempel 2 Att inte i förväg veta när man är framme kan göra tillvaron mycket besvärlig. Jo man kan ju beställa en så kallad frammetid MEN då får man ju åka kanske en timma innan man normalt skulle åka. Det fungerar inte att plötsligt sluta en timme tidigare på arbetet. Dessutom kanske man inte orkar åka hur länge som helst p.g.a. till exempel smärta eller att man sitter i en manuell rullstol, oskyddad och skumpar. Ibland när jag har åkt arbetsresa hem kl. 16.30 så säger chauffören ja då ska vi först hämta en kille i Mölndal som ska till Partille. Att jag kanske har en tid hemma att passa finns inte på deras karta. Åker man buss/tåg så vet man ungefär när man är hemma. Det vet inte en person som åker färdtjänst innan resan påbörjas. Exempel 3: Detta exempel visar hur svårt goda ambitioner har att få genomslag i vardagen för mig med funktionsnedsättning. Jag blev intervjuad av Västtrafiks tidning Strålkastaren i Skara efter att jag slutat arbetet för dagen. Jag satte mig på bussen till Lidköping, när jag var färdig! Bussen ankom till Lidköping kl. 14.00. Jag fiskade upp min mobiltelefon och ringde beställningscentralen, då jag ville ha en arbetsresa utförd från torget i Lidköping hem till min bostad. Den skulle jag omöjligt få förrän kl. 15.00. Jag frågade då om operatören själv ville stå ute i snålblåsten (det blåste och var några grader kallt). Jag fick då till svar att antingen fick jag ta resan eller inte! Lyckligtvis kunde min hustru sluta tidigare från sitt jobb den dagen och frälsa mig från ondo. Exempel 4 När man använder elrullstol krävs en färdtjänstbuss när inte den allmänna kollektivtrafiken är tillgänglig. Jag har haft en anställning som projektledare där det ingick mycket resande runt om i Västra Götaland. Jag hade inte kunnat utföra detta jobb utan egen bil. Vad skulle jag ha åkt i? Hyrt en färdtjänstbuss? Säkert dyrt! Kollektivtrafiken skulle aldrig ha fungerat för mig till alla orter som jag var på. Exempel 5 Jag skulle till tredje våningen i ett hus med en smal trappa, ett så kallat Landshövdingshus tror jag det heter. När jag först beställde resan sade kvinnan på beställningscentralen att jag inte kunde beställa min resa dit eftersom trappklättrare inte fungerade där. Eftersom jag stod på mig, frågade hon om hur nödvändig resan var. Jag anser inte att hon har med det att göra och det sa jag. Hon konsulterade en kollega och jag fick så småningom ok på resan. Exempel 6 I Skaraborg finns något som kallas regionresor, men som har begränsats till 10 per år. Gemensamt för dessa är att de är tänkta att gå med färdtjänst. Detta är inte speciellt smart! Kunde man samordna avgångstider med buss eller tåg på de längre sträckorna skulle man inte behöva begränsa åkandet i denna utsträckning. Då skulle jag kunna resa dit jag behöver och därmed kunna leva ett liv som inte begränsas av hur många regionresor som jag har förbrukat.

Resa i Västra Götaland utan onödiga begränsningar 8 Med kollektivtrafiken kan man åka i 49 kommuner, dvs. hela Västra Götaland. Som färdtjänstresenär kan jag åka inom trafikområdet Göteborg, Kungälv (utom Marstrandsön), Öckerö (utom Knippla, Hypplen och Rörö), Ale, Lerum, Mölndal, Härryda och Kungsbacka. Vill jag åka utanför dessa områden måste jag beställa Riksfärdtjänst minst 4 arbetsdagar innan. (Förbeställningstiden för riksfärdtjänst varierar och i flera kommuner måste man beställa upp till 14 dagar innan resan ska göras.) Exempel 7 När jag skulle resa till Göteborg var det inga bekymmer att få en färdtjänst från hemmet till stationen. När jag sedan behövde åka vidare i Göteborg var inte anslutande buss tillgänglig för mig. Jag försökte då beställa en färdtjänst men det gick inte. Eftersom min kommun inte tillåter resor i annan kommun fick jag ta nästa tåg hem igen. Det kändes oerhört diskriminerande. Exempel 8 Alla säger att samhället ska satsa på oss unga med funktionsnedsättning. Att vi ska kunna bli aktiva och delaktiga och inte bara sitta hemma. Jag är 16,5 år gammal bor på landet och har många kompisar i sta n. Min tvillingssyster tar sig till sina vänner med sin moped, men jag måste använda färdtjänst eftersom det inte går så mycket bussar och de som går har inte låg entré eller ramp. Mina kompisar och jag brukar träffas på sta n. Helt plötsligt kommer vi på att vi ska åka någonstans. Då tar de bussen och jag färdtjänst. Men när jag fyllde 16 år måste jag betala 60 kr för varje resa, medan mina kompisar både betalar billigare biljetter på bussen och kan använda samma biljett inom en viss tid. Jag måste betala en ny färdtjänstresa även om jag åker vidare inom bytestiden för kompisarnas buss. Under en helg gick det till mer än 500 kr för mina resor. Mina föräldrar har nu sagt att de inte har råd med detta så jag är mer hemma nu. När jag ska på Friskis och Svettis med kompisarna får jag åka med när mamma handlar och vänta till träningen börjar. Mamma och pappa hinner inte köra så fort jag vill iväg till kompisarna eftersom jag har tre syskon också. Jag går ju nu i gymnasiet och får då skolskjuts med fasta färdtjänsttider. Färdtjänsten kommer kl:7.20 eller 7:30 och det tar ungefär 15 minuter till skolan. Sedan måste jag vänta till skolan börjar kl:8.30. Det går väl an men mamma har begärt att chauffören ska hjälpa mig in eftersom man inte satt upp några automatiska dörröppnare än. Men oftast tycker chauffören att jag ska klara det själv och det går inte så bra. Det värsta är ändå när jag ska hem. Trots att jag har en fast tid har taxi så mycket att göra så de kommer nästan alltid 30-40 minuter för sent. Eftersom de låser skolan måste jag sitta ute och vänta. Det kan vara både blött och kallt. Jag har mobil men färdtjänsten ringer aldrig och berättar att de är sena så jag vet. Jag har inte alltid så mycket pengar på min mobil. Exempel 9 Jag bor i Lerum och har färdtjänst. När jag varit på lasarettet i Borås vill jag fortsätta sjukresa till mitt arbete i Göteborg. Det får jag inte utan måste först åka sjukresa hem till Lerum och därefter åka färdtjänstresa till Göteborg.

Resa i Västra Götaland utan onödiga begränsningar 9 3.2 Jämförelse ur resenärsperspektiv I uppdraget har en genomgång gjorts av lagar och regler för de olika former av resor som samhället anordnar eller stöder. I avsnitt 4 görs en genomgång av lagarna som styr området och i avsnitt 5 görs motsvarande genomgång av de regler som finns i Västra Götaland. De mest påtagliga skillnaderna för resenärerna finns mellan regler för allmän kollektivtrafik och färdtjänst. Alla kommuner säger att färdtjänsten är en del i kollektivtrafiken. Det argumentet används emellertid i huvudsak för att motivera begränsningar av färdtjänsten. Resenärer i färdtjänst kan undra varför inte likartade regler ska gälla inom alla områden för färdtjänsten om den ska betraktas som kollektivtrafik. Målsättningen att kunna resa i hela Västra Götaland anser alla viktig, men målet att 90 % av personer med funktionsnedsättningar ska kunna resa med allmänna kollektivtrafiken anser handikapprörelsen för högt. Resenärsperspektiv på färdtjänst, sjukresor med taxi och kollektivtrafik Det finns 30 olika regler för färdtjänst i Västra Götaland och dessa skiljer sig markant från regler i kollektivtrafiken. Resa över kommungräns begränsas i färdtjänstregler. I kollektivtrafik behöver man inte ange syftet för resan vilket man måste i färdtjänst, riksfärdtjänst och sjukresor. 19 kommuner begränsar möjligheterna att resa på natten. Avgiften beräknas på 17 olika sätt i Västra Götaland och är oftast dyrare än kollektivtrafik. Om man jämför färdtjänst och sjukresor är avgiften ologisk. Möjligheterna att ta med sällskap på resan begränsas i färdtjänst. Möjligheterna att ta med egna barn begränsas och åldern på barn varierar mellan kommunerna. Information till personer med funktionsnedsättningar av olika slag har brister jämfört med information till övriga resenärer. Område där resan får ske Området för färdtjänst varierar från att endast avse den egna kommunen till att omfatta 24 kommuner. Sjukresor kan ske i hela regionen, men ska ske mellan hemmet eller den plats där man blev sjuk och till platsen för vård eller behandling. Kollektivtrafikresenärer kan resa i hela regionen. Områdesbegränsningarna finns för färdtjänst som hämmar rörligheten för människor med funktionsnedsättningar. Om resan ska ske över kommungräns eller utanför färdtjänstområde krävs särskild ansökan om riksfärdtjänst. Begränsningen av färdtjänsten till kommungränsen och krav på riksfärdtjänst utanför kommungränsen är otidsenlig ur ett resenärsperspektiv när vi i hela samhället reser allt längre och när vi strävar efter en utveckling av hela resan.

Resa i Västra Götaland utan onödiga begränsningar 10 Regeln att sjukresa ska ske åter till platsen där resan startade kan medföra problem för de resenärer som startar hemma och ska till arbete efter vård eller behandling. Ur resenärsperspektiv ska området för färdtjänst, sjukresor och allmän kollektivtrafik avse hela Västra Götaland. Syfte med resan Sjukresa och riksfärdtjänst gäller bara för resor med visst syfte. Om en person ska resa till ett sjukhus måste man redovisa om det är för att få vård eller för att besöka någon. Riksfärdtjänst gäller för resor till rekreation eller fritidsverksamhet eller någon annan enskild angelägenhet. Den vanlige resenären behöver inte tala om varför hon eller han ska åka. I färdtjänstregler i regionens kommuner finns begränsningar av antalet resor i 6 kommuner. Dessutom finns restriktioner i flera kommuner av vilka aktiviteter som får göras vid färdtjänstresor för resor utanför den egna kommunen. En kollektivtrafikresenär kan resa i hela regionen oberoende av syftet med resan, medan färdtjänstresenären i många fall måste ange vilken aktivitet man ska göra vid sin resa. För färdtjänstberättigade innebär begränsningarna både att frågorna kan kännas integritetskränkande och att människor med funktionsnedsättningar inte har samma möjligheter att röra sig fritt i samhället som övriga medborgare. Några kommuner anger att färdtjänsten endast får användas för vissa typer av resor, exempelvis fritidsresor. Den vanlige resenären åker till arbete med allmän kollektivtrafik oberoende av om arbetsorten varierar. Resenären med funktionsnedsättning har inte rätt att arbeta mer än i en kommun oberoende av vad arbetsuppgifterna kräver. Resa i annan kommun I 40 kommuner ger man rätt till resor vid tillfällig vistelse i annan kommun. För färdtjänstberättigade i de övriga 9 kommunerna finns ingen rätt att resa när man är tillfälligt i någon annan kommun. För färdtjänstberättigade i dessa kommuner kan resenärerna uppleva det som om man fått kommunarrest. Ur resenärsperspektiv bör det vara möjligt att resa även när man är på besök i annan kommun. Tidpunkt för resa Idag har 19 kommuner regler som begränsar möjligheterna att resa på natten. Eftersom färdtjänst kan beviljas till personer som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand är det tveksamt om man ska ha generella regler som begränsar färdtjänsten på natten med motiveringen att det inte finns kollektivtrafik på natten. Ur resenärsperspektiv ska färdtjänstresor kunna ske hela dygnet.

Resa i Västra Götaland utan onödiga begränsningar 11 Antal resor I regionen har 6 kommuner begränsning av antalet resor inom den egna kommunen eller det färdtjänstområde som man angett. Det finns exempel på att man bara får göra en färdtjänstresa i veckan. Den vanlige resenären kan resa så ofta han eller hon vill. Effekten av att färdtjänstberättigade inte kan resa så mycket som man upplever att man behöver är framför allt att man stannar hemma mer, att man minskar på nöjen och fritidsaktiviteter samt på deltagande i föreningsmöten och uppdrag. En viktig del i familjelivet idag är att föräldrar skjutsar eller följer sina barn till olika aktiviteter. För färdtjänstberättigade föräldrar är denna möjlighet starkt reducerad om man har antalsbegränsning i färdtjänsten. För resor utanför färdtjänstområdet har några kommuner antalsbegränsning eller hänvisar till riksfärdtjänst. Ur resenärsperspektiv ska ingen antalsbegränsning finnas för färdtjänstresor. Avgift Minsta avgiften i kollektivtrafiken är 2 kuponger, dvs. 2 x 10 kr = 20 kr. Med maxirabatt kostar resan 15 kr. För färdtjänstresenären kostar en enkel resa i de flesta kommuner 30 kr. Med periodkortet i den ordinarie kollektivtrafiken får man resa hur mycket som helst under en månad och det kan lånas ut till familj och vänner. För färdtjänstresenären finns inget periodkort eller motsvarande utom för arbetsresor. Sjukresor med taxi kostar 150 kr i egenavgift för dem som inte har färdtjänst och 60 kr för dem som har färdtjänst. Egenavgiften för övriga färdmedel, med vissa undantag är också 60 kr vid sjukresa. Ur resenärsperspektiv är det svårt att förstå att samma resa ska kosta olika beroende på ärende när man betalar skatt till båda. Ur resenärsperspektiv borde åtminstone det långsiktiga målet vara att färdtjänst, sjukresor med taxi och resor i kollektivtrafiken sker till samma avgift. Uppehåll och byte Med kollektivtrafiken kan man resa med ett obegränsat antal stopp och byten inom en viss tid. Den vanlige resenären har ofta bra kollektivtrafik och behöver vanligtvis inte vänta länge mellan byten. Som färdtjänstresenär måste man beställa och betala för en ny resa vid varje uppehåll till och med om man bara ska stanna och ta ut pengar i en bankomat, hämta medicin på apoteket eller handla ett frimärke. I vissa kommuner är det tillåtet att göra kortare uppehåll på kyrkogård. Ur resenärsperspektiv borde uppehåll kunna ske utan att ny avgift behöver betalas.

Resa i Västra Götaland utan onödiga begränsningar 12 Servicenivå för restid och tidsförskjutning Väntetid när man ska resa och förlängd restid vid samåkning är besvärande. Ur resenärsperspektiv borde totala restiden inte få bli längre än för motsvarande totala restid i kollektivtrafik, inklusive tid till och från hållplats och eventuella byten. Medföljande vid resor Med kollektivtrafiken kan man resa med så många vänner som ryms i bussen. Färdtjänstberättigade kan inte ta med någon vän eller bekant i 9 av länets kommuner och bara ta med en person i 14. Det känns lite underligt att det finns regler för hur många man ska få resa tillsammans med. Ur resenärsperspektiv borde färdtjänstberättigade gratis kunna ta med egna barn eller så många medresenärer som går i det fordon som används för transporten. Definition av barn och ungdom Dagens regler för färdtjänst har ett flertal olika åldersgränser för vilka som ska betraktas som barn. Det beror på i vilken kommun man bor. I den allmänna kollektivtrafiken är man barn mellan 0-6 år, barn och ungdom 6-16 år, i sjukresor 0-15 år. Ur resenärsperspektiv borde man vara barn i samma åldrar oberoende av i vilken kommun man bor och med vilket färdsätt man åker med. Vad man får ta med på resan, resgods, djur Som vanlig resenär får man bära med sig så mycket man orkar och som inte stör andra resenärer. Som färdtjänstresenär får man endast ta med sig två kassar plus sitt hjälpmedel. Ur resenärsperspektiv borde man få ta med sig lika mycket i färdtjänsten som på bussar och tåg. Resegaranti Idag är det endast Göteborg som har resegaranti för färdtjänsten. Ur resenärsperspektiv hoppas man självklart att man aldrig ska behöva utnyttja någon sådan, men det är viktigt att den finns och man vet vad det är som gäller. Riksfärdtjänst Ansökan om riksfärdtjänst sker helt separat från bedömning av färdtjänst. Det tar lång tid och är krångligt. Ur resenärsperspektiv borde man få rätt till riksfärdtjänst när man fått beviljat vanlig färdtjänst.

Resa i Västra Götaland utan onödiga begränsningar 13 Information Den vanlige resenären ringer en gång för information och erbjuds en samlad information om resan av Kundservice. Som resenär med funktionsnedsättning får man ringa till Kundservice för att ta reda på när olika bussar och tåg går, till beställningscentral för att beställa färdtjänst och ledsagning som passar till den buss och det tåg som man ska åka med. Ur resenärsperspektiv borde all information och bokning kunna ske på ett och samma ställe. Information om störningar borde den som tillhandahåller transporten kunna ge direkt till de resenärer som berörs. 3.3 Översikt av olikheter i lagar och regler Lagarna skiljer sig på så vis att kollektivtrafik, skolskjuts och färdtjänst är trafik som samhället tillhandahåller medan sjukresor, riksfärdtjänst och gymnasieresor i grunden är former av ersättning för reskostnad. För resenären är dessa skillnader i praktiken utan problem. Skillnaderna märks i huvudsak på hur trafiken organiseras och möjligheterna för samhället att samordna trafiken. Olikheter i regler finns inom följande områden:

Resa i Västra Götaland utan onödiga begränsningar 14 Område där resan får ske Resa i annan kommun Tidpunkt för resa Färdtjänst Sjukresa Kollektivtrafik Varierar från egna kommunen Från hemmet eller Hela regionen till område med arbetet till vård och 24 kommuner behandling inom I 13 kommuner kan man länet resa i hela regionen med vissa begränsningar Resa i annan kommun i Ja Ja 40 kommuner Ej natt i 19 kommuner Hela dygnet Resmöjligheter enligt tidtabell som varierar mycket mellan olika områden Antal resor Antalsbegränsning i 6 kommuner med 104-360 resor/år Avgift Uppehåll och byte Servicenivå för restid och tidsförskjutning (förklaring sidan 16) Ledsagare Medföljande vid resor Definition av barn och ungdom Vad man får ta med på resan, resgods, djur Resegaranti 17 olika sätt att beräkna avgift Lägst 20-60 kr Månadskort för arbetsresor Uppehåll ej tillåtet i 30 och uppehåll tillåtet med begränsning i 5 kommuner. Övriga nämner inget Västtrafik och Göteborgs färdtjänst Väntetid 5-10 Spilltid 10-45 Sökfönster 10-65 Behovsprövat i alla kommuner utom en Ja i 44 kommuner Endast en i 13, 3 personer i 15 och antal i mån av plats i 4 kommuner 7 olika åldersgränser för avgift för barn med färdtjänst och barn som medresenär Oftast inte nämnt Flera olika regler om bagage och djur I Göteborg vid försening mer än 20 min Ersättning är egenavgift eller utlägg upp till 500 kr Resor till vård och behandling Fast avgift för resor med taxi 150 kr och 60 kr för färdtjänstberättigade Egenavgift 60 kr för övriga färdmedel. Uppehåll ej tillåtet Väntetid 10 Spilltid 22-30 Sökfönster 45-60 Vid behov Ingen begränsning Enkelbiljett i förhållande till antal zoner.20-230 kr Rabattbiljett i förhållande till antal zoner Periodkort för 30 dagar i olika områden, 400-1200 kr Byte inom 90 minuter vid resa i en zon och 180 min vid längre resa. Varierar med olika biljettmaskiner Avgång enligt tidtabell Väntetid i garanti 20 min I närtrafik Väntetid 6 Spilltid 40-50 Sökfönster 60-70 Gratis ledsagare i vissa kommuner Ingen begränsning -16 Barn 0-6 Ungdom 6-16 Ingen Hund bagage Gäller vid försening mer än 20 min. Ersättning för utlägg upp till 300 kr

Resa i Västra Götaland utan onödiga begränsningar 15 3.4 Verksamhetens perspektiv på regler och verksamhet Resandet i allmänna kollektivtrafiken administreras av Västtrafik. Resandet i färdtjänst i 37 kommuner och sjukresor med taxi administreras också av Västtrafik. Resandet i färdtjänst i Göteborg, Härryda och Mölndal administreras av Göteborgs färdtjänst medan övriga kommuner var och en för sig har avtal med entreprenörer som utför beställningsmottagning och transporter. I den dagliga verksamheten ska resorna genomföras i enlighet med de regler som finns för färdtjänst, riksfärdtjänst och sjukresor. 3.4.1 Praktiska synpunkter på regler och rutiner Olika regler och otydliga regler I den dagliga verksamheten är det stora problem med olika regler i olika kommuner och regler som är svåra att förstå och förklara. Flera av de olikheter som finns har inget automatiskt stöd i beställningscentralen utan personalen ska manuellt hålla reda på de olikheter som finns mellan kommunerna. Olika regler ökar risken för fel vid beställning av resa och leder till frågor till personal i beställningscentral och fordon. Det finns idag personer som har olika bedömning av behov vid resor i färdtjänst och sjukresa. Detta är i vissa fall riktigt eftersom man kan behöva mer hjälp vid sjukresa än vid färdtjänst. I dessa fall ska den som gör bedömningen ansvara för att uppgifterna är korrekta för olika typer av resor. I beställningscentralen är det en fördel om det bara finns ett tillstånd per resenär dvs. en resa i färdtjänst eller sjukresa bör ha samma generella bedömningar för en och samma person när det gäller t.ex. rätt till ledsagare, framsätesåkare, ensamåkare och hämtas/lämnas inne mm. Ur verksamhetens perspektiv underlättar det om reglerna är lika i hela regionen. Område där resan får ske Ju större område man har desto fler resor finns som kan vara möjliga att samordna. Samordningen underlättas om resorna har samma regler och samma sätt att beräkna avgiften. Färdtjänstområdets storlek har mycket liten påverkan på antalet resor per individ. Om resor kan ske i hela regionen minskar behovet av riksfärdtjänst. Behovet av riksfärdtjänst minskar om kommunernas färdtjänstområden utökas eller om särskild regionfärdtjänst inrättas. Ur verksamhetens perspektiv ökar möjligheterna till samordning ju större område som har samma regler och lika trafiklösningar. Resa i annan kommun Färdtjänstresor i annan kommun innebär att den färdtjänstberättigade har rätt att resa färdtjänstresor i en annan kommun än den som beviljat färdtjänst. Det kan t.ex. vara när den färdtjänstberättigade är på tillfälligt besök eller har sommarbo-