Förvaltning och upplåtelse av småviltsjakt i Jämtlands län. Jens Andersson Länsstyrelsen i Jämtlands län

Relevanta dokument
20 frågor och svar om småviltsjakten på renbetesfjällen i Jämtlands län

Jordbruksverket Svante Nilsson Jönköping. Öster Malma Synpunkter på förslag till delrapport.

Exploateringen av Norrland ökar! Det rättsliga skyddet av samisk renskötsel. Exploateringen av Norrland ökar! Exploateringen av Norrland ökar!

Svensk rovdjursförvaltning - Regional förvaltning, vem gör vad? Johan Nyqvist, rovdjursförvaltare, Länsstyrelsen i Jämtlands län

Rennäringslag (1971:437)

Uppdrag att övervaka effekterna av upplåtelsesystemet för småviltjakt på statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen

Hållbart samnyttjande och utveckling av fjällen - Vad är Länsstyrelsens fjälluppdrag?

Ställningstagande inför den fortsatta processen för att bilda en framtida nationalpark i området Vålådalen Sylarna Helags

Jakt- och fisketurism i fjällen statens marker ovan odlingsgränsen i Norrbottens och Västerbottens län samt inom renbetesfjällen i Jämtlands län

Villkor för upplåtelse av småviltjakt 2016/2017

3 rennäringsförordningen (1993:384) har följande lydelse. Det föreslås att 3 rennäringsförordningen ska ha följande lydelse.

Internetbaserat förvaltningssystem för småviltsjakt i fjällen

Traditionell kunskap

Njunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse

Fjälljakten Statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen

Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland

Njunjuš. Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse

FAQ Allmänna villkor för småviltsjakt på statens mark ovan odlingsgränsen i Norrbottens län

Jakt- och fiskerättsutredningen

Uppdrag att övervaka effekterna av upplåtelsesystemet för småviltsjakt på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen.

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018

Kandidatarbeten 2014:34 i skogsvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap. Förvaltningsverktyg för ripjakt i Jämtlands län

Järven i skogslandet en pilotstudie Årsrapport 2013

Enkät om renskötsel 2017 Sammanfattning av svar från renskötselområdets invånare

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

ARBETSPRINCIPER & TAGNA BESLUT

Vägar till mångfunktionella landskap: en pilotmodell i Jämtlandsfjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid

Samiska frågor i anslutning till en eventuell nationalpark

Vem får jaga och fiska? (SOU 2005:17 och SOU 2005:79) Hovrätten har inga synpunkter på dessa betänkanden. Jakt och fiske i samverkan (SOU 2005:116)

Tillståndsprocess. Håkan Lindroth, Sweco

YTTRANDE AVSEENDE DS 2016:27 OCH FRÅGOR KRING 2009-ÅRS RENSKÖTSELKONVENTION

Miljööverenskommelse

Älghemområden, förvaltningsområden och inventering

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 2302 Birger Jarls torg STOCKHOLM

Box ÖVRE SOPPERO

Björnstammens storlek i Västerbotten 2014

Grouse monitoring network Internasjonalt samarbeid for bedre rypeforvaltning. Maria Hörnell-Willebrand Håkon Solvang

Öster Malma Jordbruksdepartementet STOCKHOLM. Jo 2005/520, 2147 Jo 2006/156, 512

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

DEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN - HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet

Rätten till årskort för jakt m.m.

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning

Vålådalen Sylarna Helags

Svensk författningssamling

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

REGERINGSRÄTTENS DOM

Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014

Skog och jakt. Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Mål för skog och klövvilt

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

Biegga. Vindkraftsrådgivning för vindarnas folk. 5 oktober. Projektbeskrivning

Ansökan om skyddsjakt efter en varg i Västerbottens län

Hur ska vi tillsammans utveckla turismen på bästa sätt?

Samerna i Sverige ett historiskt perspektiv

Viltförvaltningsdelegationen

Bevarande eller nyttjande? Svenskars syn på skyddade naturområden

Höring og offentlig ettersyn av planprogram samt varsel om oppstart av regional plan for reindrift, Dnr 13/

att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen

De svenska miljömålen, 16 st. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Jaktlagsutredningen (L 2012:01) Dir. 2013:66. Beslut vid regeringssammanträde den 13 juni 2013

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro

Björnstammens storlek i Jämtlands och Västernorrlands län 2015

Energieffektivisering vattenverk. Peder Häggström (Stockholm Vatten)

A. STATENS GRUNDER FÖR BESTRIDANDET

Välkommen till ÄFO Vänern-Möckeln

På väg mot en mer hållbar destination. en hållbarhetsrapport för Visit Hemavan Tärnaby

ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER

Hemställan om ändring av 28 b jaktförordningen (1987:905)

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län

SÖDRA SKÅNINGARNAS VILT & FISKEVÅRDSFÖRENING

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!

FJÄLLFORSKNINGSKONFERENS

Föreläggande enligt miljöbalken för anläggande av skoterleder i Umfors, Klippen och Hemavan,

Kunskap i havsfrågor 2020

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

Renskötselrätt som regleras i Rennäringslagen

Licenstilldelning för älgjakten 2018/2019

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Möte med miljöministern

Samverkanskonferens på nationell nivå med fokus på flyktingsituationen

Björnstammens storlek i Sverige 2013 länsvisa skattningar och trender

12 Författningskommentar

Mål för skog och klövvilt

Älgskötselområde ÄSO

Handlingsplan Älg. Daniel Ligné Biträdande Riksjaktvårdskonsulent

Qemensara deklaration. Älvdalens kommuns fjällvärld

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Ni är deltagare på förvaltarträffen, men vad ska detta leda till för effekter? Vad har hänt (kommer hända) hos er tack vare träffen?

Beslut angående tillfälligt förbud mot terrängkörning inom Gebnafjäll, Storumans och Vilhelmina kommuner

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid

Webbenkä t sämisk hä lsä

Delrapport om jakt och fiske omfattning, betydelse och förvaltning

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Ansökan om skyddsjakt efter varg i Dalarnas län och Jämtlands län

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

Strategi för forskning och innovation om vindkraft

Transkript:

Förvaltning och upplåtelse av småviltsjakt i Jämtlands län Jens Andersson Länsstyrelsen i Jämtlands län

Vem är jag? Namn: Jens Andersson

Vem är jag? Namn: Jens Andersson Bakgrund PhD i Ekologi, sekreterare i jaktlagsutredningen.

Vem är jag? Namn: Jens Andersson Bakgrund PhD i Ekologi, sekreterare i jaktlagsutredningen. Uppdrag: För närvarande ansvarig för jakten på renbetesfjällen I Jämtlands län.

Statens mark i Jämtlandsfjällen kallas renbetesfjäll och är indelad i 11 samebyar. Ytan av dessa uppgår till ca 1,2 millioner hektar.

Marken är främst avsatt för renskötsel men andra aktiviteter är tillåtna förutsatt att de inte innebär en störning på renskötseln eller renskötarnas jakt och fiske.

Marken är främst avsatt för renskötsel men andra aktiviteter är tillåtna förutsatt att de inte innebär en störning på renskötseln eller renskötarnas jakt och fiske. Det råder en politisk oenighet om ägande av marken och där samerna kräver rätten till jakt och fiske.

Marken är främst avsatt för renskötsel men andra aktiviteter är tillåtna förutsatt att de inte innebär en störning på renskötseln eller renskötarnas jakt och fiske. Det råder en politisk oenighet om ägande av marken och där samerna kräver rätten till jakt och fiske. 1993 bestämde regeringen att jakt och fiske skulle upplåtas till en låg kostnad för andra än samer. Detta ledde till att nya grupper började söka sig till fjälls.

Särskilt möjligheten till jakt har lett till en dramatisk ökning av besökare under vissa perioder. Normalt genomförs mellan 12000 och 14000 jaktdygn per jaktår.

Särskilt möjligheten till jakt har lett till en dramatisk ökning av besökare under vissa perioder. Normalt genomförs mellan 12000 och 14000 jaktdygn per jaktår. Som en följd av detta har farhågor lyfts vad gäller den ekologiska hållbarheten av detta nyttjande.

Särskilt möjligheten till jakt har lett till en dramatisk ökning av besökare under vissa perioder. Normalt genomförs mellan 12000 och 14000 jaktdygn per jaktår. Som en följd av detta har farhågor lyfts vad gäller den ekologiska hållbarheten av detta nyttjande. Dessutom har det ökade antalet besökare lett till konflikter mellan såväl jägare från olika regioner/länder samt mellan jägare och renskötare.

Förutsättningar

Förutsättningar Vi har en mycket populär resurs I en komplex miljö.

Förutsättningar Vi har en mycket populär resurs I en komplex miljö. Vi har som tur är goda kunskaper om såväl resursens biologi som utövarnas beteende.

Förutsättningar Vi har en mycket populär resurs I en komplex miljö. Vi har som tur är goda kunskaper om såväl resursens biologi som utövarnas beteende. Vi försöker att samverka med universitet och statliga expertmyndigheter för att öka förståelsen för verksamhetens ramar och därmed utveckla förvaltningen.

Data är basen för en framgångsrik förvaltning.

Data är basen för en framgångsrik förvaltning. Insamling av data är beroende av fyra olika aktörer där var och ens ansvar är tydligt klarlagt:

Data är basen för en framgångsrik förvaltning. Insamling av data är beroende av fyra olika aktörer där var och ens ansvar är tydligt klarlagt: 1) Förvaltare på länsstyrelsen.

Data är basen för en framgångsrik förvaltning. Insamling av data är beroende av fyra olika aktörer där var och ens ansvar är tydligt klarlagt: 1) Förvaltare på länsstyrelsen. 2) Utvärderare av data på universitet / expertmyndighet.

Data är basen för en framgångsrik förvaltning. Insamling av data är beroende av fyra olika aktörer där var och ens ansvar är tydligt klarlagt: 1) Förvaltare på länsstyrelsen. 2) Utvärderare av data på universitet / expertmyndighet. 3) Frivilliga inventerare.

Data är basen för en framgångsrik förvaltning. Insamling av data är beroende av fyra olika aktörer där var och ens ansvar är tydligt klarlagt: 1) Förvaltare på länsstyrelsen. 2) Utvärderare av data på universitet / expertmyndighet. 3) Frivilliga inventerare. 4) Enskilda jägare.

Data är basen för en framgångsrik förvaltning. Insamling av data är beroende av fyra olika aktörer där var och ens ansvar är tydligt klarlagt: 1) Förvaltare på länsstyrelsen. 2) Utvärderare av data på universitet / expertmyndighet. 3) Frivilliga inventerare. 4) Enskilda jägare. Vidare är det viktigt med en effektiv och snabb insamling av data vilket vi löser med olika digital system.

Data är basen för en framgångsrik förvaltning. Insamling av data är beroende av fyra olika aktörer där var och ens ansvar är tydligt klarlagt: 1) Förvaltare på länsstyrelsen. 2) Utvärderare av data på universitet / expertmyndighet. 3) Frivilliga inventerare. 4) Enskilda jägare. Vidare är det viktigt med en effektiv och snabb insamling av data vilket vi löser med olika digital system. På så sätt har vi möjlighet att jobba såväl på ett taktiskt (kort tidsperspektiv) och strategisket (långt tidsperspektiv) sätt.

Jägare Frivilliga inventerare Länsstyrelsen i Jämtlands län FOMAvilt/ Naturvårdsverket

Jägare Internetsystem natureit.se Internetsystem ripinventering.se Frivilliga inventerare Länsstyrelsen i Jämtlands län FOMAvilt/ Naturvårdsverket

Jägare Internetsystem natureit.se Internetsystem ripinventering.se Frivilliga inventerare Länsstyrelsen i Jämtlands län FOMAvilt/ Naturvårdsverket

Jägare Taktiska beslut Internetsystem natureit.se Analys av inventering Internetsystem ripinventering.se Frivilliga inventerare Länsstyrelsen i Jämtlands län FOMAvilt/ Naturvårdsverket

Jägare X Taktiska beslut Internetsystem natureit.se Analys av inventering Internetsystem ripinventering.se Frivilliga inventerare Länsstyrelsen i Jämtlands län FOMAvilt/ Naturvårdsverket

Jägare Internetsystem natureit.se Analys av inventering Strategiska riktlinjer Analys av förvaltning Internetsystem ripinventering.se Frivilliga inventerare Länsstyrelsen i Jämtlands län FOMAvilt/ Naturvårdsverket

Strategiska riktlinjer avseende ripbestånden i Jämtland är för närvarande följande:

Strategiska riktlinjer avseende ripbestånden i Jämtland är för närvarande följande: 1) Vid normala riptätheter tillåts som mest 3 jaktmandagar per km 2.

Strategiska riktlinjer avseende ripbestånden i Jämtland är för närvarande följande: 1) Vid normala riptätheter tillåts som mest 3 jaktmandagar per km 2. 2) Ca 20-30 procent av marken är permanent avlyst för att fungera som refuger.

Strategiska riktlinjer avseende ripbestånden i Jämtland är för närvarande följande: 1) Vid normala riptätheter tillåts som mest 3 jaktmandagar per km 2. 2) Ca 20-30 procent av marken är permanent avlyst för att fungera som refuger. 3) För att hantera ett mycket högt jakttryck har områden kvoterats för att skydda renskötseln och miljön.

Frågor?

Jägare Internetsystem natureit.se Taktiska beslut Analys av inventering Strategiska riktlinjer Analys av förvaltning Internetsystem ripinventering.se Frivilliga inventerare Länsstyrelsen i Jämtlands län FOMAvilt/ Naturvårdsverket