OH-bilder till föreläsningen Vad är Välfärdsstaten? Tisdagen den 30/

Relevanta dokument
Välfärden, medborgaren och marknaden

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

Föreläsningsmaterial till Svenska välfärdsmodellen utifrån klass. Tisdagen den 13 nov 2007

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme

Barnfamiljer i bostadskrisens skugga

^ sot 7-2S- Åke Elmer Staffan Blomberg Lars Harrysson Jan Petersson. Svensk socialpolitik. (& Studentlitteratur

G-Tjänsteskrivelse AGVN Motion från FI

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT KORTPROGRAM

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Först några inledande frågor

12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C

Marie Eriksson, Möjligheternas Trädgård, Verdandi Kumla. Verksamhetsplan KONGRESS 2017 EN JÄMLIK OCH RÄTTVIS FRAMTID

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Jan Stjernström VD, SEB Trygg Liv. Partnerskap för välfärd


Det handlar om jämlik hälsa

Välfärdstendens Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet

Funktionsrätt Sveriges idéprogram

Välfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten?

Den Svenska välfärden Jag ska berätta om vad den svenska välfärden innebär, hur den påverkar vårt vardagliga liv.

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Det handlar om jämlik hälsa!

3. VÄLFÄRDSPOLITIKENS TVÅ UPPGIFTER

Socialpolitik och välfärd

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

Det handlar om jämlik hälsa

Faktor som påverkar hälsotillståndet. Nedanstående figur används ofta för att beskriva hälsans bestämningsfaktorer.

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens

Rapportens slutsatser

DE EUROPEISKA VÄLFÄRDSMODELLERNA. De europeiska välfärdsmodellernas särdrag och utveckling

Svar på motion - Motion om tillståndsplikt för tiggeri på offentlig plats

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

Minska det offentligas åtaganden. Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014

Klart att det spelar roll!

Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

Ett år med Reinfeldt

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Det svenska politiska systemet. Välfärdsstat och neutralitetspolitik

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Undersökning, Socialchefer om framtidens socialtjänst. Socialtjänstens uppdrag är gränslöst

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap

En region för några få En region för alla

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Motion av Katerin Mendez avseende myndighetsutövning fri från diskriminering

Sysselsättning och social rättvisa

Den bruna kilen Tony Johansson

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Förslag till beslut (KOM(2003) 276 C5-0321/ /0116(CNS))

Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016

Utbildning i försäkringsmedicin för rehabkoordinatorer förutsättningar för rehabilitering inom socialtjänsten

Rätten till daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade upphör vid 67 års ålder.

Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet

Vad är en god välfärd för dig?

Rösta. september! Möjligheternas. Välfärd före skattesänkningar

Lidingö stad hälsans ö för alla

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson

Sara, 32 år informatör. Adam, 41 år undersköterska. Louise, 52 år avdelningschef

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR

Funktionshinderpolitik. - En Fråga om Mänskliga Rättigheter

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!

Disposition. Begreppet välfärdsstat? Varför är välfärdsstaten intressant att studera? Transformation av välfärdstaten

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå januari 2015

Välfärds- och folkhälsoprogram

Socialstyrelsen tillsyn över hälso- och sjukvård, geografiskt i sex regioner med huvudkontor i Stockholm.

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Svensk hälso- och sjukvård

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

Har den nordiska modellen sin mest lysande framtid bakom sig? Joakim Palme Uppsala universitet

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Allmänt

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Nordisk funktionshinderpolitik. Kurs på rätt arbete och samarbete

Åtgärder för en effektivare byggprocess

Aktivering och medikalisering i sjukförsäkringens tillämpning

Policy för socialt företagande

Landsorganisationen i Sverige 2013

PERSONVAL TEMO DIREKT 3-6 juni. Vertikal procent 14 jun 2002 PARTIVIKT 1

3. Lösningen på problemen

Socialdemokraterna i Klippans kommun. Handlingsprogram

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK

Allmänheten om kollektivavtal

InItIatIvet för. socialt ansvar

Transkript:

OH-bilder till föreläsningen Vad är Välfärdsstaten? Tisdagen den 30/10 2007 Välfärd välfärd, samlande benämning på människors levnadsförhållanden. En beskrivning av människors välfärd bygger som regel på en redovisning av deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden, arbetsförhållanden etc. Vanligtvis försöker man inte sammanföra de olika komponenterna till ett enda mått på individens välfärd. Inom ekonomisk forskning ses emellertid välfärd snarast som individens samlade ekonomiska resurser. Jfr levnadsstandard och livskvalitet. (Nationalencyklopedin, nätversion välfärd )

Välfärdsstat Välfärdsstat, nationalstat där det offentliga ansvaret för medborgarnas välfärd är omfattande. Termen välfärdsstat används både i en vid och i en snäv mening, där man i det förra fallet avser nationalstaten i sig medan man i det senare fallet fokuserar på de offentliga välfärdsarrangemangen, såsom socialförsäkringar, bidrag, sjukvård, social service och utbildning. När man talar om välfärdsstatens kris kan man avse situationen mer allmänt, exempelvis i termer av fattigdom, utslagning och svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, men också mer specifikt avse den offentliga välfärdssektorns finansiella kris. Välfärdsstaten omfördelar resurser mellan livets olika skeden och från rika till fattiga. Grupper som antas löpa stor risk att drabbas av sociala problem ges genom välfärdsstaten särskilt stöd. I utbyggda välfärdsstater är rollerna för alternativa stödgivare som familj, välgörenhetsorganisationer, privat sektor och arbetsgivare begränsade. (Nationalencyklopedin).

Levnadskomponenter: Hälsa, Sysselsättning, Ekonomiska resurser och konsumentskydd, Kunskaper och utbildningsmöjligheter Familj och sociala relationer Bostad och närservice Rekreation och kultur Säkerhet till liv och egendom Politiska resurser

Välfärdsstaten sett utifrån ett perspektiv som menar att staten blir och fungerar som en kontroll- och maktapparat över individerna. Centrala begrepp är inordning, disciplinering och styrande. ett perspektiv där välfärdsstaten blir till en frigörande kraft där medborgaren tilldelas handlingsutrymme och självständighet. ett tredje perspektiv?

Definition av välfärdsstat Fyra kriterier: Knytet till kapitalismen eftersom den existerar i marknadsekonomier Staten griper och modifierar marknadens påverkan på medborgarens levnadsförhållande medborgaren garanteras en viss trygghet (under perioder av livet) då omständigheter skulle kunna påverka individens välfärd negativt (t ex sjukdom, arbetslöshet, ålderdom) Förmånerna förmedlas och distribueras utifrån ett regelverk (lagstiftning)

Socialpolitik, direkta eller indirekta statliga åtgärder för att tillförsäkra enskilda individer drägliga levnadsförhållanden, "välfärd", eller med andra ord för att lösa eller förebygga sociala problem. Dit räknas inte statens stöd till eller reglering av produktionen (näringspolitik), trots att även den påverkar människornas levnadsnivå. Vissa åtgärder, t.ex. arbetsmarknadspolitik och bostadspolitik, har inslag av både näringspolitik och socialpolitik. Andra samhällsåtgärder som gränsar till socialpolitiken är sådana som primärt gäller den allmänna ordningshållningen, t.ex. kriminalvården, eller som är utbildnings- eller kulturpolitik men också har socialpolitiska inslag (Nationalencyklopedin)

Olika definition/perspektiv på socialpolitik Fattigvårspersktiv Väfärdsperspektiv Kännetecken Socialvård och välgörenhet Socialpolitik och välfärdspolitik Begrepp Fattigvårdsorienterad begreppsapparat Väfärdsorienterade begrepp, tex tex fattigdom, asocialitet, låginkomsttagare, välfärdsbrister sociala problem Uppfattade orsaker/ individuella förklaringar strukturella förhållanden Fokus Uppskattning av Problemets uppfattning restproblem Risk för större grupper Åtgärder Selektiva, behovsprövade universella rättigheter, generella Vem åtar sig ansvaret? Kommun, välgärenehtsorg. Stat, kommun Synen på brukarna Klienter Medborgare Ur Meeuwisse & Swärd (2002) Perspektiv på sociala problem, s. 44