Generell information om MB3-projektet finns på https://www.sgbc.se/ommiljobyggnad-3-0 där finns också bakgrundsinformation och projektbeskrivning.

Detta dokument är underlag till den hearingturné med presentation som genomförs i augusti med syfte att få in synpunkter på utvecklingsarbetets delresultat innan vi går vidare med detaljerade texter. Presentationen gäller i huvudsak förslag på: Nya områden och därmed systemändringar. Ändringar i indikatorerna för nyproduktion och befintlig byggnad (syfte och betygskriterier) Nya indikatorer Ändringar i metodiken. Först under hösten kommer den öppna remiss som inkluderar betydligt mycket mer, t ex ändringar i instruktioner, metoder för verifiering. Se projektets tidplan. I detta sammanhang påminner vi också om att utvecklingsprojektet inte omfattar certifieringsprocessen (dvs hantering av ansökan med granskning mm). Generell information om MB3-projektet finns på https://www.sgbc.se/ommiljobyggnad-3-0 där finns också bakgrundsinformation och projektbeskrivning. Projektet finansieras av Energimyndighetens via E2B2 SBUF Svenska byggbranschens utvecklingsfond SGBC, Sweden Green Building Council Dessutom deltar ett stort antal företag inom bygg- och fastighetsbranschen med medarbetarnas tid i arbetsgrupper, remissgrupper, kommittéer, råd mm. 1

Arbetet med att uppdatera och revidera Miljöbyggnad styrs av principerna som visas i bilden. Dessa är vad användarna anser vara de viktigaste kännetecknen för byggnader som är certifierade i Miljöbyggnad. De styrande principerna är resultatet från en omfattande utvärdering som genomfördes med Miljöbyggnads användare som en första del av MB3-projektet, se rapport på MB3-projektets hemsida. 2

För mer information se https://www.sgbc.se/aktuellt-i-mb3 3

Arbetet med att läsa och sätta sig in i manualtexter är tidskrävande och det kan vara svårt att få en överblick av ändringarna. Därför har vi valt att presentera projektets delresultat vid så kallade hearings och att publicera presentationen i förväg. Vi tror att det är ett tidseffektivt sätt för läsare att ta till sig delresultatet och därmed hoppas vi att många ska anse sig ha tid att läsa igenom materialet och ge oss många synpunkter. 4

5

Detta förslag på system, nya indikatorer, ändrade betygskriterier och ändringar i metod har tagits fram under perioden november 2015 till maj 2016. Arbetet har genomförts i 12 ämnesspecifika arbetsgrupper (ca 110 personer) som i sin tur har haft varsin ämnesspecifik remissgrupp (ca 130 personer). Interna remisser har genomförts i omgångar med ett referensråd bestående av i huvudsak fastighetsägare (20 personer), Miljöbyggnadskommitteen (12 personer), projektets styrgrupp och SGBC:s styrelse. Flera delar har diskuterats och granskats av experter från akademi och bransch. Därefter har detta förslag satts samman där samtliga synpunkter beaktats. 6

Fyra av de tolv arbetsgrupperna som med egen insats arbetat med att utveckla Miljöbyggnad 3.0. 7

Fyra av de tolv arbetsgrupperna som med egen insats arbetat med att utveckla Miljöbyggnad 3.0. 8

Fyra av de tolv arbetsgrupperna som med egen insats arbetat med att utveckla Miljöbyggnad 3.0. 9

Personer i referensrådet som vid två tillfällen getts möjlighet att tycka till om arbetsgruppernas delresultat. 10

Vi är tacksamma för att dessa företag bidragit med kunnande, tid och engagemang så här långt i utvecklingsarbetet. 11

Som sagt, vi har valt att presentera MB3-projektets delresultat med sammanfattande texter av ändringarna. På det viset hoppas vi att många under hearing-turnén har tid att sätta sig in i ändringarna och ge oss synpunkter. Och naturligtvis andra också som inte har möjlighet att delta i den muntliga presentationen. Vi har underlättat läsandet genom att markera allt som är ändrat med röd text. och att bifoga den ursprungliga texten (från MB2.2) i mindre storlek och nedtonad. 12

13

MB3 innehåller fyra certifieringssystem varav tre redovisas i detta dokument, dessa är: Miljöbyggnad för Nyproduktion med 15 indikatorer Befintliga byggnader med 14 indikatorer och för ombyggnad med ytterligare 2 indikatorer Byggskedet med 4 indikatorer I Miljöbyggnad för befintliga byggnader ska finnas två alternativ för fastighetsägare som vill certifiera: Certifieringssystem som kan användas vid ombyggnad eller för statusbedömning av byggnaden. Certifieringssystem för befintliga byggnader där inte någon ombyggnad är inplanerad men som fastighetsägaren vill ska förvaltas på ett miljömässigt riktigt sätt. Arbetsnamnet är Miljöbyggnad för drift och förvaltning. Beslut huruvida detta system ska utvecklas eller ej kommer att fattas tidigt i höst. 14

Miljöbyggnad för byggskede. Den tidiga utvärderingen med Miljöbyggnads användare visade att det fanns starka önskemål om att utreda om det var möjligt att inkludera även byggskedet i Miljöbyggnad. En särskild arbetsgrupp har haft i uppdrag att undersöka om det var möjligt och i så fall ta fram indikatorer som uppfyller Miljöbyggnads övergripande krav (se separat bild). Indikatorerna skulle kunna formuleras i betygsnivåer där BRONSnivån utgår från byggpraxis eller lag- och myndighetskrav. Förslaget med förklaring av indikatorerna redovisas längre fram i detta dokument under rubriken Nya indikatorer. Miljöbyggnad för byggskede är separerad från Miljöbyggnad för nyproduktion för att inte begränsa möjligheten att certifiera en nyproducerad byggnad som redan är byggd. Miljöbyggnad för nyproduktion ska kunna användas för certifiering av byggnader upp till de har varit i drift i fem år. 15

Miljöbyggnad för nyproduktion har genomgått några förändringar, se röd text i bilden. Under var och en av indikatorerna i denna remissversion förklaras respektive ändringar i sak här förklaras de generella systemändringarna. Certifieringstiden 10 år ändras. Istället kommer certifieringen att gälla så länge en återrapportering sker. Återrapportering ska inte förväxlas med verifiering som är en kontroll av att fastighetsägaren har fått det som är beställt. Återrapporteringen är istället en form av egenkontroll där fastighetsägaren via ett särskilt formulär beskriver arbetet med att upprätthålla miljöprestanda. Tanken är att SGBC stickprovsmässigt kontrollerar att innehållet i återrapporteringen stämmer. Inga nya krav tillkommer eller skärps under certifieringstiden utan det som gällde vid registreringen av projektet gäller. Ytterligare en systemnyhet är att förvaltningsskedet till viss del inkluderas. Röda F i BRONS visar för vilka indikatorer Miljöbalken ställer krav på fastighetsägaren att ha någon form av löpande kontroll. De nya kraven i Miljöbyggnad är formulerade så att det ska finnas förvaltningsrutiner för kontroll och uppföljning. Miljöbyggnad ställer dock inga krav på hur och när det ska ske bara att fastighetsägaren har rutiner. Rutinerna är en del av återrapporteringen. I Miljöbyggnad 2.2 och tidigare definierades en byggnad som nyproducerad tills den varit i drift i två år men har ändrats till fem år. Anledningen är bland annat att en drygt två år gammal byggnad var möjlig att certifiera med manualen för befintliga byggnader, vilken har lättare betygskriterier och på så sätt får oförtjänt högt betyg. Ett starkt önskemål från Miljöbyggnads användare och övriga intressenter var att systemet inte skulle växa. Eftersom indikatorn för kvävedioxid togs bort fanns dock utrymme för en ny indikator. Materialområdet kompletterades med en ny indikator: bedömning av klimatpåverkan med hjälp av livscykelanalys, LCA. LCAindikatorn beskrivs under Nya indikatorer. 16

Miljöbyggnad för befintlig byggnad har genomgått några förändringar, se röd text i bilden. Under var och en av indikatorerna i denna remissversion förklaras respektive ändringar i sak här förklaras de generella systemändringarna. Certifieringstiden 10 år ändras. Istället kommer certifieringen att gälla så länge en återrapportering sker. Återrapportering ska inte förväxlas med verifiering som är en kontroll av att fastighetsägaren har fått det som är beställt. Återrapporteringen är istället en form av egenkontroll där fastighetsägaren via ett särskilt formulär beskriver arbetet med att upprätthålla miljöprestanda. Tanken är att SGBC stickprovsmässigt kontrollerar att innehållet i återrapporteringen stämmer. Inga nya krav tillkommer eller skärps under certifieringstiden utan det som gällde vid registreringen av projektet gäller. Ytterligare en systemnyhet är att förvaltningsskedet till viss del inkluderas. Röda F i BRONS visar för vilka indikatorer Miljöbalken ställer krav på fastighetsägaren att ha någon form av löpande kontroll. De nya kraven i Miljöbyggnad är relativt öppet formulerade på att det ska finnas förvaltningsrutiner för kontroll och uppföljning. Miljöbyggnad ställer dock inga krav på hur och när det ska ske bara att fastighetsägaren har rutiner. Rutinerna är en del av återrapporteringen. I Miljöbyggnad 2.2 och tidigare definierades en byggnad som nyproducerad tills den varit i drift i två år men har ändrats till fem år. Anledningen är bland annat att en drygt två år gammal byggnad var möjlig att certifiera med manualen för befintliga byggnader, vilken har lättare betygskriterier och på så sätt får oförtjänt högt betyg. 17

18

Syfte Syftet är att premiera byggnader med låg energianvändning. Vad bedöms? Byggnadens årliga specifika energianvändning enligt BBRs definition, det vill säga beräknad och mätt i kwh/m 2,A temp. Kommentarer till betygskriterier Något ändrat upplägg: Lokalbyggnader delas upp i byggnader med hög eller normal internlast. Detta medför att det inte längre behövs särskilda betygskriterier för handelsbyggnader, hallar och vårdbyggnader. Ändring jfr MB2.2. Mätplan innebär att energimätare ska finnas och placeras så att de mäter rätt energiflöden för att underlätta förvaltning och uppföljning. Mätplanen ska omfatta energi för uppvärmning, tappvarmvattenberedning, komfortkyla och fastighetsel. (Relativt små energiposter kommer att kunna undantas.) Energirutiner inkluderar redovisning av hur energianvändning ska följas upp, gröna hyresavtal, energiledningssystem mm. Ny definition för referensdrift i Lokalbyggnader med hög internlast. Förslag på referensdrift är att värmetillskott från verksamheten är högst 45 kwh/m 2 A temp och år. Kommentar: Indikatorn kommer att formuleras för att kunna anpassas efter kommande NNE-krav som i skrivandes stund inte är kända. 19

Syfte Syftet är att premiera byggnader med lufttät och välisolerad klimatskärm. Vad bedöms? Klimatskärmens transmissions- och luftläckageförluster i W/m 2,A temp vid DVUT och med tidskonstanten 1 dygn. Kommentarer till betygskriterier Ändring jfr MB2.2: Fokus på klimatskärmen vilket innebär att ventilationsförluster inte längre ska ingå, dvs endast klimatskärmens isolering, köldbryggor och lufttäthet bedöms. Namnbyte till Klimatskärm vintertid Elvärmda och ej elvärmda byggnader har samma betygsnivåer Övrigt Tidskonstanten låses till 1 dygn eftersom påverkan av ventilationens värmeåtervinning är borttagen. Schablonvärde för köldbryggor höjs till 30 från 20 % av transmissionsförlusterna om de inte beräknas separat. Köldbryggeberäkningar ska redovisas om lägre värde än schablonvärde ska användas. För GULD preciseras kravet till att köldbryggeberäkningar ska redovisas för minst ytterväggshörn, fönster- och dörrsmygar, infästning av fönster och dörrar, mellanbjälklag, grundsockel, balkongoch loftgångsinfästningar och takanslutning. För verifieringen efter två år kommer energimätare att behöva finnas om det finns luftvärmebatteri eller värmepumpar. Kommentar: Betygskraven är på samma nivå som i MB2.2 (med ventilation och värmeåtervinning) för elvärmda byggnader. Dvs kraven har skärpts för ej elvärmda byggnader. 20

Syfte Syftet är att premiera byggnader som utformas och byggs med begränsat tillskott av solvärme under den varma årstiden. Vad bedöms? Solvärmelasttalet i W/m 2 golv. Kommentarer till betygskriterier Jfr MB2.2: Samma betygsnivåer som i MB2. Namnbyte till Klimatskärm sommartid som bättre beskriver indikatorns syfte. Fler typer av rum ingår i bedömningsunderlaget: De mest kritiska rummen väljs oberoende om de används mer än tillfälligt. Bedömning sker för rum med fönster mot väderstreck med fasadorientering mellan 30 330 grader (tidigare 90 270). Konsekvensen blir att betydligt fler rum ön tidigare behöver beräknas för att hitta de mest kritiska. Invändiga persienner i bostäder ska finnas på plats vid inflyttning, tidigare accepterades att de boende informerades via boendepärmen om typ och montering. 21

Syfte Syftet är att premiera byggnader som i stor utsträckning använder förnybar energi som orsakar små utsläpp och lite avfall. Vad bedöms? Ursprunget till den energi som byggnaden använder under ett år inklusive brukarenergi fördelas efter Miljökategorier. Kommentarer till betygskriterier Miljökategori 3 som tidigare omfattande icke miljögodkända biobränsleldade pannor har tagits bort, de hänvisas till Miljökategori 2 som inkluderar alla biobränslen. Betygskriteriernas nivåer (krav på andel i respektive Miljökategori) har inte ändrats, men har omdefinierats från 4 till 3 Miljökategorier. 3-års rullande medelvärde på fjärrvärmens bränslemix införs istället för senaste kalenderår. Anledning är variationer beroende av om det varit ett kallt eller varmt år. För el som inte kan härledas till ursprung används ett 3-års rullande medelvärde av Nordisk residual (tidigare Nordisk mix) som sammanställs och publiceras av Energimarknadsinspektionen. 22

Syfte Syftet är att premiera byggnader som projekteras, byggs och förvaltas för god ljudmiljö. Vad bedöms? Ljudmiljön i bostäder enligt BBR och SS 25267 samt i lokalbyggnader enligt SS 25268. Kommentarer till betygskriterier Ändringar jfr MB2.2 Anpassning efter ändring i BBR: I SS 25267 för bostäder ingår inte längre klass C. Istället ställer BBR krav på nivåer. Kompletterad med bedömning av efterklangstid. Enkät kan ersättas med mätning för GULD. Kompletterat med krav på förvaltningen att ha rutiner för kontroll av ljudmiljön. Kompletterad med rekommendation på sakkunnigs kompetens. Övrigt Tydligare Mall för innehåll i en ljudbeskrivning som utgör en del av dokumentation under byggprocessen. Beskrivning av metod för uppföljning under projektering, byggande och överlämnande. 23

Syfte Syftet är att premiera byggnader som projekteras, byggs och förvaltas för låg radonhalt i inomhusluften. Vad bedöms? Årsmedelvärde av radonhalt i inomhusluften i Bq/m³. Kommentarer till betygskriterier Ändringar jfr MB2.2 Ändrat krav för BRONS till årsmedelvärde i byggnaden istället för doshögsta i vistelserum. Därmed harmoniserar BRONS med Strålsäkerhetsmyndigheten och kommunernas uppföljning. Kravet i GULD är ändrat till 60 Bq/m 3 för att fler analyslaboratorier ska kunna anlitas. Få laboratorier är ackrediterade för att analysera på riktigt låga nivåer. Förtydligat att det är högsta uppmätta värdet i vistelserum som avses. Krav på högsta gammastrålning för att inte bygga in material som höjer radonhalten i luften. Förtydligad mätmetod för flerbostadshus. Instruktioner för mätning i lokalbyggnader med reducerad ventilation nätter och helger. Kompletterat med krav på förvaltningen att ha rutiner för kontroll av radonhalten. 24

Syfte Syftet är att premiera byggnader som projekteras, byggs och förvaltas för god luftkvalitet. Vad bedöms? Ventilationssystemets kapacitet och funktion för att klara krav på luftkvalitet. Kommentarer till betygskriterier Ändringar jfr MB2.2: Lokalbyggnader Krav på CO 2 -halt enligt AFS istället för teknikval (t ex VAV-system). SILVER är kompletterad med krav vid uteluftsintag. Innebär kontroll mot kommunens uppmätta värden, i utsatta lägen krävs mätning (ersätter tidigare indikator för kvävedioxid ). Möjligt att ersätta enkät med CO 2 -mätning vid verifieringen. Kompletterat med rutiner för kontroll av luftkvalitet. Bostäder Kompletterat med krav på förvaltningen att ha rutiner för kontroll av luftkvaliteten. SILVER är kompletterad med krav på kvävedioxidhalt vid uteluftsintag. Innebär kontroll mot kommunens uppmätta värden, i utsatta lägen krävs mätning (ersätter tidigare indikator för kvävedioxid ). 25

Ett mer utförligt förslag kan inte redovisas i denna remiss. 26

Syfte Syftet är att premiera byggnader som projekterats, byggts och förvaltas för ett bra termiskt inneklimat vintertid. Vad bedöms? Termiskt klimat (operativ temperatur) vintertid i vistelserum jämfört med krav på högsta tillåtna PPD-index. Kommentarer till betygskriterier Ändringar jfr MB2.2 Betygskriterierna baseras på AFS och Folkhälsomyndigheten i stället för BBR. TF-metoden, dvs den förenklade metoden för småhus kan inte längre användas för nyproduktion. GULD: Enkäten kan ersättas med mätning. Hänvisning till mätmetod enligt R1 Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav, kapitel 6. Kompletterat med krav på förvaltningen att ha rutiner för kontroll av termisk komfort vintertid. 27

Syfte Syftet är att premiera byggnader som projekterats, byggs och förvaltas för ett bra termiskt inneklimat sommartid. Vad bedöms? Termiskt klimat sommartid bedöms i vistelserum: I byggnader med komfortkyla genom datorsimulering och jämförelse med krav på högsta tillåtna PPD-index. I byggnader utan komfortkyla genom datorsimulering och jämförelse med högsta tillåtna PPD-index eller begränsning av solvärmelasten i kombination med möjlighet till vädring. Kommentarer till betygskriterier Ändringar jfr MB2.2 Betygskriterierna baseras på AFS och Folkhälsomyndigheten. SVF-metoden, dvs den förenklade metod har ersatts med hänvisning till indikator 3. Dvs en beräkning mindre att utföra. GULD: Enkäten kan ersättas av mätning enligt R1 Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav, kapitel 6. Kompletterat med krav på förvaltningen att ha rutiner för kontroll av komforten sommartid. 28

Syfte Syftet är att premiera byggnader som projekterats och byggts för god tillgång på dagsljus. Vad bedöms? Vistelserum med krav på tillgång till direkt dagsljus kan bedömas med Dagsljusfaktor med datorsimulering, medianvärde eller punktvärde. Fönsterglasandel AF, förenklad metod. Utblick, förenklad metod eller vyfaktor. Kommentarer till betygskriterier Ändringar jfr MB2.2 DF punkt 0,8 % (istället för 1,0 enligt en äldre svensk standard). Även om kravet på nivå är lägre uppfyller den Boverkets krav på god tillgång till direkt dagsljus och därmed betyg BRONS i Miljöbyggnad. Analyser har visat att osäkerheten i den äldre typ av handberäkning (från 1970-talet) för bedömning av dagsljusfaktor ger mer noggrant resultat (i jämförelse med modern datorsimulering som). Styrks av en pågående SBUF-projekt. Handberäkningsmetoden för beräkning av DF är inte längre accepterad. DF median är ett nytt begrepp (i Sverige) för DF-nivå inom en begränsad del av rummet. Ej längre möjligt att använda AF-metoden för SILVER i lokalbyggnader. Annan metod för att bedöma utblick (vyfaktor) i hall i lokalbyggnader. AF-metoden ska inte användas om himlen är avskärmad mer än 45. Kompletterat med krav på utblick i rum för flexibelt arbete. Skärpta krav på utblick i handelsbyggnader och arbetsplatser i hall. Krav på enkät i GULD finns inte längre kvar. 29

Syfte Syftet är att premiera byggnader som projekterats, byggts och förvaltas för att minska risken för tillväxt och spridning av legionellabakterier i tappvattensystem. Vad bedöms? Åtgärder för att minska risken för tillväxt och spridning av legionellabakterier. Kommentarer till betygskriterier Ändringar jfr MB2.2 Omformulerat BRONS-kriterierna som BBR:s funktionskrav. Tekniklösningarna beskrivs i manualens instruktioner istället, se nedan. (Ingen ändring betygskrav vad gäller dessa). Kompletterat med krav på förvaltningen att ha rutiner för kontroll av tillväxt och spridning av legionella. SILVER: Krav på temperaturgivare. Detta är en skärpning jfr MB2.2 GULD: Kontinuerlig övervakning och regelbundna åtgärder där det behövs för verksamheten. Behovet beror av byggnadens användning, risk för spridning och brukares känslighet där särskild fokus bör läggas på flerbostadshus, sjukhus, hotell, sporthallar, simhallar och särskilda boendeformer för äldre. Kompletterande instruktioner om vad BRONS-kravet innebär: Proppade ledningar på installationer för tappvarmvatten bör vara så korta att temperaturen på vattnet i dessa proppade ledningar inte understiger 50 C. Inga outnyttjade avstick längre än 1,5 gånger rördiametern finns på fördelningsledningar. Ledningar för tappkall- och tappvarmvatten ska vara monterade så att de inte kommer i kontakt med varandra. Tappkallvattenledningar bör inte förläggas i utrymme högre än rumstemperatur. Installationer för tappkallvatten ska utformas så att vattnet inte värms oavsiktligt. Handdukstorkar, golvvärme och andra värmare bör inte vara kopplade på cirkulationsledningar för tappvarmvatten. Gemensam rörledning för flera duschplatser med en temperatur på högst 38 C bör inte vara längre än 5 meter. 30

Syfte Syftet är att premiera byggnader med dokumenterade byggvaror. Vad bedöms? Dokumentation av byggvaror som monteras fast i byggnaden. Kommentarer till betygskriterier Ändringar jfr MB2.2 Fler produktkategorier enligt BSAB ska inkluderas i loggboken: BRONS: Rör, kanaler, apparater, aggregat, isolering av installationer. GULD: Apparater för el, tele, data, styr och övervakning E - PLATSGJUTNA KONSTRUKTIONER F - MURVERK G - KONSTRUKTIONER AV MONTERINGSFÄRDIGA ELEMENT H - KONSTRUKTIONER AV LÄNGDFORMVAROR I - SKIKT AV TERMOISOLERVAROR M M I HUS OCH I GRUNDKONSTRUKTIONER TILL HUS J - SKIKT AV BYGGPAPP, TÄTSKIKTSMATTA, ASFALT, DUK, PLASTFILM, PLAN PLÅT, ÖVERLÄGGSPLATTOR E D K - SKIKT AV SKIVOR L - PUTS, MÅLNING, SKYDDSBELÄGGNINGAR, SKYDDSIMPREGNERINGAR M M M - SKIKT AV BELÄGGNINGS- OCH BEKLÄDNADSVAROR I HUS N - KOMPLETTERINGAR AV SAKVAROR M M P - APPARATER, LEDNINGAR M M I RÖRSYSTEM ELLER RÖRLEDNINGSNÄT Q - APPARATER, KANALER, DON M M I LUFTBEHANDLINGSSYSTEM R - ISOLERING AV INSTALLATIONER S - APPARATER, UTRUSTNING, KABLAR M M I EL- OCH TELESYSTEM T - APPARATER OCH UTRUSTNING I TELE- OCH DATAKOMMUNIKATIONSSYSTEM U - APPARATER FÖR STYRNING OCH ÖVERVAKNING Ingår ej i Miljöbyggnad: A - SAMMANSATTA PRODUKTIONSRESULTAT B - FÖRARBETEN, HJÄLPARBETEN, SANERINGSARBETEN, FLYTTNING, DEMONTERING, RIVNING, RÖJNING M M C - TERRASSERING, PÅLNING, MARKFÖRSTÄRKNING, LAGER I MARK M M D - MARKÖVERBYGGNADER, ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR M M W - APPARATER, MASKINER M M I TRANSPORTSYSTEM X - INREDNINGAR OCH UTRUSTNINGAR Y - MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION M M Z - KONSTRUKTIONER AV DIVERSE MÄNGD-, FORM- ELLER SAKVAROR 31

Syfte Syftet med indikatorn är att premiera byggnader där byggvaror som innehåller farliga ämnen fasas ut. Vad bedöms? Halt av utfasnings-, hormonstörande- och vissa riskminimeringsämnen i loggbokens byggvaror. Kommentarer till betygskriterier Ändringar jfr MB2.2 BRONS: Krav på att byggvaror ej innehåller kandidatlistade ämnen, se http://echa.europa.eu/web/guest/candidate-list-table. Krav på dokumentation av avvikelsehantering. SILVER: minimalt med hormonstörande ämnen bedömt enligt EDS Cat 1 och Cat 2. Krav på dokumentation av avvikelsehantering. GULD: minimalt med prioriterade riskminimeringsämnen i de byggvaror som brukaren exponeras för. Krav på riskbedömning och dokumentation av avvikelsehantering. Prioriterade riskminimeringsämnen beskrivs på nästa sida. GULD: Krav på att emissioner från byggvaror som brukaren exponeras för ska inte överskrida EU-LCI kravnivå, se http://www.eu-lci.org/eu- LCI_Website/EU-LCI_Values.html. Kravnivåer och certifikat som accepteras är: AgBB, EMICODE EC2, EC1 och EC1 PLUS, M1 och M2 (RTS), Blue Angel, GUT samt Astma- och Allergiförbundets krav. 32

33

34

Syfte Syftet är att premiera byggnader med låg energianvändning och kontinuerlig uppföljning. Vad bedöms? Årlig specifik energianvändning enligt definitionen i energideklarationen, det vill säga energiprestanda mätt i kwh/m 2,A temp. Kommentarer till betygskriterier Ändring jfr MB2.2. Mätplan innebär redovisning av placering av energimätare för att underlätta förvaltning och uppföljning. Mätplanen ska omfatta energi för uppvärmning, tappvarmvattenberedning, komfortkyla och fastighetsel. Relativt små energiposter kan undantas. Energirutiner inkluderar redovisning av hur energianvändning ska följas upp, gröna hyresavtal, energiledningssystem mm. Bostäder SILVER och GULD: I energirutiner ska tappvarmvatten mätas separat på byggnadsnivå om korrigering ska göras för onormalt hög användning av tappvarmvatten. 35

Syfte Syftet är att premiera byggnader med en lufttät och välisolerad klimatskärm. Vad bedöms? Klimatskärmens transmissions-, ventilations- och luftläckageförluster i W/m 2,A temp vid DVUT. DVUT beror på ort och byggnadens tidskonstant (värmetröghet) och finns tabellerad i BBR. Kommentarer till betygskriterier Ändring jfr MB2.2: Betygskraven är på samma nivå som i MB2.2. Utformningen skiljer sig från motsvarande indikator för nyproduktion. Anledningen är att metoden för att mäta via effektsignatur är säker och enkel. 36

Syfte Syftet är att premiera byggnader där solvärmetillskottet begränsas under den varma årstiden. Vad bedöms? Solvärmelasttalet i W/m 2 golv. Kommentarer till betygskriterier Jfr MB2.2: Samma betygsnivåer som i MB2. Namnbyte till Klimatskärm sommartid som bättre beskriver indikatorns syfte. Andra typer av rum kan väljas ut för bedömning (men fler ska inte bedömas). De mest kritiska rummen väljs ut oberoende om de används mer än tillfälligt. Även större urval vid val av rum: Bedömning sker för rum med fönster mot väderstreck med fasadorientering mellan 30 330 grader (tidigare 90 270). Konsekvensen av denna ändring blir att betydligt fler rum behöver beräknas för att hitta de mest kritiska. 37

Syfte Syftet är att premiera byggnader som i stor utsträckning använder förnybar energi som som ger små utsläpp och orsakar lite avfall. Vad bedöms? Ursprunget till den energi som byggnaden använder under ett år inklusive brukarenergi fördelas efter Miljökategorier. Kommentarer till betygskriterier Miljökategori som tidigare funnits för icke miljögodkända pannor har tagits bort. Miljökategori 2 inkluderar alla biobränslen. Nivåerna på betygskriterierna (krav på andel i respektive Miljökategori) har inte att ändrats, men har omdefinierats från 4 till 3 Miljökategorier. 3-års rullande medelvärde på fjärrvärmens bränslemix införs istället för senaste kalenderår. Anledning är variationer beroende av om det varit ett kallt eller varmt år. För el som inte kan härledas till ursprung används ett 3-års rullande medelvärde av Nordisk residual (tidigare Nordisk mix) som sammanställs och publiceras av Energimarknadsinspektionen 38

Syfte Syftet är att premiera byggnader med bra ljudmiljö. Vad bedöms? Bedömning av ljudmiljön enligt BBR och med SS 25267 för bostäder samt med SS 25268 för lokalbyggnader. Kommentarer till betygskriterier Ändringar jfr MB2.2 I ljudstandard SS 25267 för bostäder finns inte längre klass C, istället hänvisar MB till BBR22:s ljudkrav. (Observera BBR egentligen inte omfattar befintliga byggnader under förvaltning.) Kompletterad med bedömning av efterklangstid. BRONS-kraven vid lyssningstest har skärpts. Lyssningstesten kan användas för SILVER men måste bedömas av en ljudsakkunnig. Lyssningstesten kan inte längre användas för GULD. Kompletterad med rekommendation på sakkunnigs kompetenskrav. 39

Syfte Syftet är att premiera byggnader som förvaltas för låg radonhalt i inomhusluften. Vad bedöms? Årsmedelvärde av radonhalt i inomhusluften i Bq/m³. Kommentarer till betygskriterier Ändringar jfr MB2.2 Ändrat krav för BRONS till årsmedelvärde i byggnaden istället för doshögsta. Detta för att harmonisera med Strålsäkerhetsmyndigheten och kommunernas krav vid uppföljning. Kravet i GULD är ändrat till 60 Bq/m 3 för att fler analyslaboratorier ska kunna anlitas. Få laboratorier är ackrediterade för att analysera på riktigt låga nivåer. Förtydligat att det högsta uppmätta värdet i en punkt dvs i ett rum avses. Förtydligad mätmetod för flerbostadshus. Tydligare instruktioner för mätmetod i lokalbyggnader med reducerad ventilation nätter och helger. Kompletterat med krav på förvaltningen att ha rutiner för kontroll av radonhalten. 40

Syfte Syftet är att premiera byggnader med god och bibehållen god luftkvalitet. Vad bedöms? Ventilationssystemets kapacitet och funktion för att klara krav på luftkvalitet. Kommentarer till betygskriterier Ändringar jfr MB2.2 Kompletterat med krav på förvaltningen att ha rutiner för kontroll av luftkvalitet i lokalbyggnader och flerbostadshus. För GULD finns krav på kvävedioxidhalt vid uteluftsintag. Innebär kontroll mot kommunens uppmätta värden, i utsatta lägen krävs mätning (ersätter tidigare indikator för kvävedioxid ). GULD: Tillägg med krav på CO 2 -halt enligt AFS. Möjligt att ersätta enkät med mätning av koldioxidhalt i lokalbyggnader. Möjlighet att ersätta enkät med mätning av luftflöde i flerbostadshus. 41

Syfte Syftet är att premiera byggnader med minimal risk för framtida fuktskador. Vad bedöms? Risken för fuktskador i byggnaden. Kommentarer till betygskriterier Ändring jfr 2.2: Kompletterat med krav på förvaltningen att ha rutiner för kontroll på byggnadens fuktstatus. Kompletterad med rekommendation på kompetenskrav på sakkunnig. 42

Syfte Syftet är att premiera byggnader med bra och fortsatt bra inneklimat vintertid. Vad bedöms? Termiskt klimat (operativ temperatur) vintertid i vistelserum jämfört med krav på högsta tillåtna PPD-index eller med den förenklade TF-metoden. Kommentarer till betygskriterier Ändringar jfr MB2.2 Betygskriterierna baseras på AFS och Folkhälsomyndigheten i stället för BBR. TF-metoden accepteras inte längre för GULD. GULD: Enkäten kan ersättas med mätning enligt R1 Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav, kapitel 6. Kompletterat med krav på förvaltningen att ha rutiner för kontroll av termiska klimatet vintertid. 43

Syfte Syftet är att premiera byggnader med bra och bibehållet bra termiskt inneklimat sommartid. Vad bedöms? Termiskt klimat sommartid bedöms i vistelserum: I byggnader med komfortkyla genom datorsimulering och jämförelse med krav på högsta tillåtna PPD-index. I byggnader utan komfortkyla dessutom av solvärmelast i kombination med vädring. Kommentarer till betygskriterier Ändringar jfr MB2.2 Betygskriterierna baseras på AFS och Folkhälsomyndigheten. SVF-metoden, dvs den förenklade metod har ersatts med hänvisning till indikator 3. GULD: Enkäten ska kunna ersättas av mätning enligt R1 Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav, kapitel 6. Kompletterat med krav på förvaltningen att ha rutiner för kontroll av det termiska klimatet sommartid. 44

Syfte Syftet är att premiera byggnader med god tillgång på dagsljus. Vad bedöms? Vistelserum med krav på tillgång till direkt dagsljus kan bedömas med Dagsljusfaktor med datorsimulering, medianvärde eller punktvärde. Fönsterglasandel AF, förenklad metod. Utblick, förenklad metod eller vyfaktor. Kommentarer till betygskriterier Ändringar jfr MB2.2 DF punkt 0,8 % (istället för 1,0 enligt en äldre svensk standard). Även om kravet på nivå är lägre uppfyller den Boverkets krav på god tillgång till direkt dagsljus och därmed betyg BRONS i Miljöbyggnad. Analyser har visat att osäkerheten i den äldre typ av handberäkning (från 1970-talet) för bedömning av dagsljusfaktor ger mer noggrant resultat (i jämförelse med modern datorsimulering som). Styrks av en pågående SBUF-projekt. Handberäkningsmetoden för beräkning av DF är inte längre accepterad. DF median är ett nytt begrepp (i Sverige) för DF-nivå inom en begränsad del av rummet. Ej längre möjligt att använda AF-metoden för SILVER i lokalbyggnader. Annan metod för att bedöma utblick (vyfaktor) i hall i lokalbyggnader. AF-metoden ska inte användas om himlen är avskärmad mer än 45. Kompletterat med krav på utblick i rum för flexibelt arbete. Skärpta krav på utblick i handelsbyggnader och arbetsplatser i hall. Krav på enkät i GULD finns inte längre kvar. 45

Syfte Syftet är att premiera byggnader med liten risk för tillväxt och spridning av legionellabakterier i tappvattensystem. Vad bedöms? Åtgärder för att minska risken för tillväxt och spridning av legionellabakterier. Kommentarer till betygskriterier Ändringar jfr MB2.2 Förtydligande av krav i BRONS enligt BBR. Kompletterat med krav på förvaltningen att ha rutiner för kontroll av tillväxt och spridning av legionella. SILVER: Krav på temperaturgivare. GULD: Krav på regelbundna åtgärder och kontroller där verksamheten kräver det. Behovet beror av byggnadens användning, risk för spridning och brukares känslighet där särskild fokus bör läggas på flerbostadshus, sjukhus, hotell, sporthallar, simhallar och särskilda boendeformer för äldre. Följande metod accepteras för kontroll av krav i BRONS: Tappvarmvattentemperatur 50 C vid tappställe efter 30 sekunders tappning och tappkallvattentemperatur < 24 C vid tappstället under 60 sekunders tappning. 46

Syfte Syftet är att premiera byggnader där farliga inventeras och saneras. Vad bedöms? Förekomst av farliga ämnen i byggnadsmaterial och i installationer. Kommentarer till betygskriterier Ändringar jfr MB2.2 Fler ämnen (se röd text) och tydligare formulerade betygskriterier. Kompletterad med rekommendation på sakkunnigs kompetenskrav. 47

48

Det var en stark önskan vid utvärderingen där Miljöbyggnads användare deltog, på att möjligheten att inkludera förvaltningsaspekter skulle undersökas. En särskild grupp har arbetat igenom och kommit med förslag på hur det genomföras. För att bibehålla enkelheten (styrande krav i utvecklingsarbetet) ligger förvaltningskraven på BRONS-nivån och grundar sig på Miljöbalkens krav på fastighetsägare att ha kontroll på energianvändning, ljusmiljö, radonhalt, luftkvalitet, fukt, komfort vinter och sommar samt legionella, dvs röda F i bilden. Svarta F är nu gällande krav på förvaltningen, t ex att administrera och använda loggboken samt köp av t ex miljömärkt el. I var och en ar indikatorerna för nyproduktion och befintlig byggnad redovisas vad F-kravet innebär. 49

Syfte Syftet är att premiera byggnader som utformas och byggs med låg miljöbelastning med avseende på växthuseffekten i ett livscykelperspektiv. Vad bedöms? Möjligpåverkan på växthuseffekten uttryckt i g CO 2 -ekvivalenter/a temp från byggvaror i stomme och klimatskal. Påverkan under byggvarans tillverkning, transport till byggplatsen och installerad i byggnaden. Anmärkning Syftet är att på ett pedagogiskt sätt förklara för branschen vad som menas med LCA hur det beräknas och var svårigheterna finns betydelsen av val av material, mängden, byggmetod och transportavståndet vikten av att använda säkra uppgifter vid beräkningen. Indikatorn kommer att driva på att fler byggvaror deklareras med EPD (Environmental Product Declaration). Dessutom skapas en databas med statistik på g CO 2 -ekvivalenter/a temp för byggnader som kommer att användas för att i nästa version kunna sätta rimliga nivåkrav. 50

Syfte Syftet är att premiera god verifierad miljöhantering under byggskedet och på byggplatsen med avseende på: Hantering av byggavfall Energianvändning och energislag Förnybart bränsle Kontroller och hantering Informationsinsamling och kunskapsöverföring Vad bedöms? Mängd avfall, sortering av avfall och andel av avfall som måste deponeras från byggplatsen. Kontroll av energianvändning på byggplatsen och dess ursprung. Andel förnybar energi i byggplatsens fordons- och maskinbränsle. Kvalitetskontrollers genomförande och delar av överlämnandet. Kommentarer till betygskriterierna Krav gäller endast kriterier som är möjliga att genomföra under själva byggskedet, och omfattar inte förebyggande arbete i programskede eller arbete vid rivning. Krav på årlig energianvändning för personal och förvaringsbodar i kwh per kvadratmeter A temp bodarea. Energikraven fokuserar på uppvärmning av bodar och uttorkning på grund av dess relativa storlek. Ca 70 % av all elanvändning under byggskedet används för uppvärmning av byggbodar och till belysning på byggplatsen. Resterande 30 % används till uttorkning av byggfukt, drift av kranar, hissar, verktyg och maskiner. Fuktmätning i betong utförs enligt RBK alt. Hus-AMA YSC.121 Lufttäthetsprov enligt SS EN ISO 9972:2015 utförs på hela eller en del av byggnaden. 51

Tomt och infrastruktur är ett av de ämnesområden som Miljöbyggnads användare såg som intressant och viktigt att utreda. Området var svårt att på ett enkelt sätt inkludera i Miljöbyggnad som fokuserar på själva byggnaden. 52

Social hållbarhet är ett av de ämnesområden som Miljöbyggnads användare såg som intressant att utreda. Arbetsgrupper Metodtillägg utredde frågan och kom fram till att ämnet fortfarande inte är moget för att kunna användas i Miljöbyggnads på grund av systemets krav på mätbarhet, verifierbarhet mm. Metodtilläggsgruppens slutsatser i några punkter: Problem att konkretisera social hållbarhet så att det uppfyller kraven på mätbarhet och verifierbarhet i bygg- och fastighetsbranschen. Svårt att definiera vilka delar av social hållbarhet som ska ingå och placering av systemgränsen mot omvärlden. Social hållbarhet för byggmaterial undersöktes speciellt. Bedömningssystem som finns tillgängliga saknar enkla administrerade mått som skulle kunna formuleras till indikatorer. Social hållbarhet vid bostadsrenovering undersöktes också speciellt men man var tveksamt till att det skulle ge önskad effekt eftersom Miljöbyggnad är begränsas till själva byggnaden. 53

54

Kommentarer till metodändring För GULD på indikatorerna dagsljus och fuktsäkerhet utgår enkäten. Basmetodgruppen har tagit fram en ny förenklad enkät för bostäder respektive lokaler (se bilaga). 55

Vid utvärderingen framkom önskemål om definition på vad vem som kan kalla sig sakkunnig om det saknas utbildning som avslutas med diplom eller certifiering. Både metodgruppen och relevanta arbetsgrupper undersökte frågan. Resultat blev att Miljöbyggnad inte ska formulera kriterier för sakkunnigas kompetens. Däremot kan bedömningskriterierna kompletteras med rekommendationer på lämplig kompetens i form av utbildning och erfarenhet. Dvs inget krav men en vägledning för projektledaren vid eventuell upphandling av byggnadsakustiker, fuktsakkunnig och materialinventerare. 56

I MB2 väljs de mest 20% (av A temp ) kritiska rummen ut på representativa våningsplan. Förslaget i MB3 är att istället välja ut byggnadens mest kritiska rum. Antalet kritiska rum som bedöms ska motsvara 20 % av ett normalstort våningsplan i byggnaden. Anledning till ändringen: Att välja representativa plan som i MB2.2 har lämnat för stort utrymme för godtycke och skapat osäkerhet. Konsekvens: Antalet bedömda rum kommer troligtvis att minska eftersom inte varje representativt våningsplan behöver bedömas upp till 20 % av dess area. Betyget på det mest kritiska rummet kommer inte att kunna höjas mer än ett betygssteg (med oförändrade aggregeringsregler). Det följer tydligare Miljöbyggnads princip att sämsta delen i byggnaden ska påverka byggnadsbetyget. Fortfarande kommer det att finnas en viss osäkerhet i om verkligen de mest kritiska rummen i byggnaden valts. 57

58

59

60