Remiss för Öresund-Kattegatt-Skagerack programmet 2014-2020

1(3) TJÄNSTESKRIVELSE Marie Karlsson, Utvecklingsledare Samhällsanalysavdelningen 035-17 98 30 marie.karlsson@regionhalland.se Datum Diarienummer 2013-07-18 RS120047 Regionstyrelsen Remiss för Öresund-Kattegatt-Skagerack programmet 2014-2020 Förslag till beslut Regionstyrelsen ställer sig bakom förslaget till program för Öresund-Kattegatt- Skagerack (ÖKS) 2014-2020. Sammanfattning Remissen för ÖKS har skickats ut brett till kommuner, regioner, näringslivet och arbetsmarknadens parter, det civila samhället, universitet och högskolor samt andra offentliga myndigheter som är relevanta för programmet. För programmet har fyra tematiska områden valts, med tillhörande investeringsprioriteringar, se nedan: Tematiskt mål: Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Starkare strukturer för forskning och innovation Bättre effekter av regionala innovationssystem Tematiskt mål: Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi Främja produktion och distribution av förnybar energi Främja energieffektivitet och användande av förnybar energi i företag Stödja energieffektivitet och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, offentliga byggnader och inom bostadssektorn Tematiskt mål: Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur www.regionhalland.se/handlingar

2(3) Stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i det transeuropeiska transportnätet Främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T infrastruktur Utveckla miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem och främja hållbar stadstrafik, inklusive flod- och sjötransporter, hamnar och multimodala förbindelser. Tematiskt mål 4: Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet Utveckla företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande. Integration av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ och gemensam utbildning För programmet finns det även tre horisontella kriterier som ska beaktas vid utarbetning, utformning, projekturval, bedömning och genomförande av all projektverksamhet: Hållbar utveckling Lika möjligheter och icke-diskriminering Jämställdhet De projekt som finansieras måste ha ett tydligt gränsregionalt mervärde inom geografin för ÖKS-programmet. Bakgrund Regionerna i Halland, Skåne, Västra Götaland, Hovedstaden, Sjӕlland, Nordjylland och Midtjylland, samt fylkeskommunerna Oslo, Akershus, Østfold, Buskerud, Vestfold, Telemark, Aust-Agder och Vest-Agder har skrivit ett förslag till ett nytt operativt program för det gränsregionala samarbetsprogrammet Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerack inom målet Europeiskt territoriellt samarbete 2014-2020. På uppdrag av de danska, svenska och norska regeringarna har Region Skåne samordnat framtagandet. Inledningsvis satte en syntesgrupp samman prioriteringar utifrån inspel från de ingående regionerna och deras utvecklingsstrategier samt olika analyser och studier som gjorts. En skrivargrupp har konkret skrivit fram programförslaget och en Joint Programming Committee agerar beredande organ inför beslut i den politiska strategigruppen som består av politiska företrädare för var och en av de femton ingående regionerna och fylkeskommunerna. Den politiska strategigruppen

3(3) har i uppdrag att ta ställning till programskrivningen i oktober och den 1 november överlämnas det operativa programmet till regeringarna i Danmark, Norge och Sverige. Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör Jörgen Preuss Biträdande regiondirektör

Remissversion Program för europeiskt territoriellt samarbete Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Europas gröna hjärta, blå lunga och skarpa hjärna remissversion 1 (15)

Innehållsförteckning Förberedelse inför programperioden 2014-2020..3 Interregprogrammet i ett sammanhang..4 Programmets bidrag till Europa 2020 och Östersjöstrategin Koppling till andra EU-program och strategier Gränsregionalt mervärde Bestående effekter Utmaningar och möjligheter för det gemensamma programområdet Utmaningar och möjligheter för delområdena Beskrivning av tematiska mål...7 Horisontella kriterier Tematiskt mål 1: Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Tematiskt mål 2: Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer Tematiskt mål 3: Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur Tematiskt mål 4: Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet Bilaga 1: Komplett innehållsförteckning för det slutliga programdokumentet... 14 remissversion 2 (15)

Förberedelse inför programperioden 2014-2020 Regionerna i Halland, Skåne, Västra Götaland, Hovedstaden, Sjӕlland, Nordjylland och Midtjylland, samt fylkeskommunerna Oslo, Akershus, Østfold, Buskerud, Vestfold, Telemark, Aust-Agder och Vest-Agder har skrivit ett förslag till ett nytt operativt program för det gränsregionala samarbetsprogrammet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak (ÖKS) inom målet Europeiskt territoriellt samarbete 2014-2020. På uppdrag av de danska, svenska och norska regeringarna har Region Skåne samordnat framtagandet. Inledningsvis satte en syntesgrupp samman prioriteringar utifrån inspel från de ingående regionerna och deras utvecklingsstrategier samt olika analyser och studier som gjorts. En skrivargrupp har konkret skrivit fram programförslaget och en Joint Programming Committee agerar beredande organ inför beslut i den politiska strategigruppen som består av politiska företrädare för var och en av de femton ingående regionerna och fylkeskommunerna. Den politiska strategigruppen har i uppdrag att ta ställning till och överlämna det operativa programmet till regeringarna i Danmark, Norge och Sverige. Nuvarande förvaltande myndighet, det nuvarande programsekretariatet och den för förhandsutvärdering upphandlade konsultfirman Sweco Eurofutures deltar också i arbetet. Dialog förs löpande med EU-kommissionen, svenska Näringsdepartementet, danska Erhvervsstyrelsen samt norska Kommunal- og regionaldepartementet, liksom med angränsande strukturfondsprogram. Vid utarbetandet av förslag till program eftersträvas en hög delaktighet av berörda aktörer på regional och lokal nivå. Under framtagningsprocessen har ett antal referenspersoner identifierats och en dialog har förts kring sakinnehåll. En bred remiss sker under sommaren 2013 med utgångspunkt i privata och offentliga aktörer identifierade av de femton medverkande regionerna. Det handlar om kommuner, regioner, näringslivet och arbetsmarknadens parter, det civila samhället, universitet och högskolor, samt andra offentliga myndigheter som är relevanta för programmet. Även från gränsöverskridande organisationer efterfrågas remissvar. Dessa organisationer motsvarar även målgrupper för programmet. De analyser och studier som utgjort underlag för programförslaget är: - Programutvärderingar av Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak - Added Value of Cross-Border and Transnational Cooperation in Nordic Regions, Nordregio Working Paper 2012:4 - SWOT-analys för Kattegat Skagerrak-området - Den Øresundsregionale Udviklingsstrategi (ØRUS) - Position of the Commission Services on the development of Partnership Agreement and programmes in Sweden for the period 2014-2020 - Position of the Commission Services on the development of Partnership Agreement and programmes in Denmark for the period 2014-2020 - Faktaark Øresund Kattegat Skagerrak, ESPONs TerrEvi-prosjekt (november 2012) - KUSK analysunderlag för delar av KASK-området - Regionernas inspel med strategiska dokument Budgeten är i nuläget inte fastställd men kommer sannolikt att ligga på ungefär samma nivå som nuvarande programperiod, det vill säga runt 120 miljoner euro inklusive norska Interregmedel för 2014-2020. Programmet kommer liksom i nuvarande programperiod att bestå av två delområden, Öresund och Kattegat-Skagerrak. Det är även möjligt att söka projektmedel för hela programgeografin. Programmets budget kommer indikativt att fördelas med 40 procent till respektive delområde samt 20 procent till ÖKS-projekt. Medfinansieringsgraden kommer troligtvis att ligga på 50 procent på samma sätt som i nuvarande program. Medlen kommer även att fördelas mellan de tematiska målen utifrån en sammanvägning av kriterier såsom - det tematiska målets karaktär (bredd, sektorsövergripande) - förväntade kostnader för ett typiskt projekt under det aktuella målet - efterfrågan i jämförelse med hur det har sett ut i nuvarande program - additionalitet i förhållande till andra relevanta EU-program och nationell finansiering - EUs och medlemsstaternas prioritering av det aktuella målet - programregionens prioritering av de tematiska målen. remissversion 3 (15)

Interregprogrammet i ett sammanhang Programmets bidrag till Europa 2020 och Östersjöstrategin Interregprogrammet för Öresund Kattegat Skagerrak 2014-2020 har en viktig funktion att knyta samman Europa 2020-strategin med nationella planer och de regionala och lokala utvecklingsplanerna. Programmet ska kunna finansiera insatser inom ramen för makroregionala strategier såsom Östersjöstrategin, andra transnationella strategier samt även regionala och lokala utvecklingsplaner. Smart hållbar tillväxt för alla är den övergripande visionen i Europa 2020, med fem tydliggörande mål för sysselsättning, innovation, utbildning, social sammanhållning, energi och klimat som ska uppnås före 2020. Varje medlemsland har antagit egna nationella mål för respektive område. Östersjöstrategin ska bidra till en förbättrad miljö, stark och hållbar tillväxt, minskade ekonomiska klyftor och minskad gränsöverskridande brottslighet. Östersjöstrategins tre mål är att 1) rädda havsmiljön, 2) koppla samman regionen och 3) öka välståndet. De fyra tematiska mål som valts för programmet ligger väl i linje med målen för Europa 2020 och delar av Östersjöstrategin. Därmed kommer insatser att kunna finansieras inom programmet som bidrar till att uppnå målen för strategierna. Koppling till andra EU-program och strategier Interregprogrammet Öresund-Kattegat-Skagerrak har tydliga beröringspunkter med flera andra EU-program, exempelvis: - Horisont 2020 - Connecting Europe Facility - Life - Landsbygdsprogrammet - Fiskefonden - Nordsjöprogrammet - Östersjöprogrammet - Södra Östersjöprogrammet - Sverige-Norgeprogrammet - Dansk-Tyska programmet - Nationella och regionala strukturfondsprogrammen (i Sverige och Danmark) Ansökarna måste tydligt visa varför projektet passar bäst inom ÖKS-programmet (i förhållande till andra Interreg-program, sektorprogrammen eller i nationella och regionala strukturfondsprogram). Interregprogrammen skiljer sig från sektor- och nationella/regionala program genom behovet för gränsöverskridande samarbete och utveckling av gemensamma lösningar på problem och möjligheter. Gränsregionalt mervärde De projekt som finansieras av programmet måste ha ett tydligt gränsregionalt mervärde inom geografin för Öresund-Kattegat-Skagerrak. Det finns olika typer av mervärden identifierade som projekten kan resultera i: Bygga administrativa och institutionella strukturer för samarbete och sammanhållning Lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner remissversion 4 (15)

Finna lösningar på gemensamma problem som löses bättre eller snabbare genom ett gränsregionalt samarbete Skapa kritisk massa sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet Det nya programmet har tydligare tematiskt fokus än de föregående och höga ambitioner om gränsregional interaktion. En ytterligare utveckling är EU-kommissionens ambition att öka möjligheten till att skapa synergieffekter med EU:s övriga fonder och program. Beståendeeffekter Programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående förändringar inom de områden som prioriteras av programmet. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk påverkan i form av avtal, policy och styrdokument, samt skapar förutsättningar för fortsatt utveckling. Det är angeläget att stimulera insatser som genererar samarbeten och synergieffekter mellan projekt som verkar inom samma tematiska område. För att uppnå detta ska projekt som verkar inom samma tematiska mål ingå i ÖKS temanätverk: De tematiska nätverken ska upprättas på tvärs över hela programgeografin och skapa sammanhang/kritisk massa mot bakgrund av de olika insatser och resultat som uppstår i projekten De ska sträva efter bestående effekter genom att engagera ägare och målgrupper De ska säkerställa att erfarenheter kan utbytas löpande och att synergier kan uppstå mellan projekten Utmaningar och möjligheter för det gemensamma programområdet Öresund-Kattegatt-Skagerrak-området är en attraktiv region som kännetecknas av en god ekonomi, hög utbildningsnivå och god tillgänglighet till natur och havsområden. Det är viktigt att se Öresund-Kattegat-Skagerrak-området i ett globalt sammanhang. Tillväxt och utveckling är beroende av händelser i andra delar av världen. ÖKS-regionen har styrkor och kompetenser som skapar efterfrågan även i länder med betydligt högre tillväxttakt än den som finns i vår egen geografi. I det internationella perspektivet finns en potential för invånare och företag i ÖKS-regionen både när det gäller sysselsättning och export av varor och tjänster såväl som forskningsutbyte. Regionen har även en konkurrensfördel i ett internationellt perspektiv när det gäller miljö- och klimatarbete, vilket är en möjlighet för forskning, innovation, företagande och sysselsättning. Öresund-Kattegat-Skagerrak bedöms ha goda möjligheter att vara en av Europas ledande regioner när det gäller forskning, högteknologisk utveckling och innovationskraft. ÖKS-regionen kännetecknas av relativt små sociala skillnader, bra välfärd, stark ekonomi och god tillgång till naturresurser. Det finns därmed goda möjligheter för att regionen ska kunna vara en drivkraft för hållbar utveckling. Inom ÖKS-regionen finns internationell konkurrenskraft och hög kompetens inom många olika branscher och sektorer. Några av de styrkeområden som ofta återkommer i olika analyser är informations- och kommunikationsteknik (IKT), life sciences, cleantech, den maritima sektorn, besöksnäring, kreativa näringar/upplevelseindustri, fordonsklustret, process- och kemiindustri, förnybar energi, landsbygdsnäringar inklusive livsmedel, välfärd- och hälsoteknologi. ÖKS-regionen har goda förutsättningar för att leda utvecklingen av en koldioxidsnål ekonomi och att utnyttja den marknadspotential som övergången medför. Styrkepositionerna är huvudsakligen relaterade till en hög grad av medvetenhet och samsyn gällande utmaningar som rör klimat- och energifrågor i programområdet, etablerade strukturer som den nordiska elmarknaden, en välfungerande offentlig sektor och korta avstånd mellan förvaltning, politik och medborgare, starka kunskapsmiljöer, en god tillgång till förnybara resurser och ett väl utvecklat näringsliv. Tillgänglighet och mobilitet är en viktig förutsättning för tillväxt, ekonomisk utveckling och balans i regionen. En god tillgänglighet för alla är också viktig för att regionen ska vara attraktiv för besök, boende, studier, arbete och företagande. Effektiv och hållbar logistik inom remissversion 5 (15)

programgeografin och mellan ÖKS-området och andra marknader är en förutsättning för företagande. De gemensamma havs- och kustområdena i ÖKS-området påverkar regionens utveckling och attraktivitet. Vattenkvaliteten och marina resurser är avgörande för bland annat utvecklingen av turism, fiske och angränsande näringar. Samtidigt är ÖKS ett havsområde med omfattande sjöfart. Detta innebär både en stor potential för utveckling, men innebär även en utsatthet för olyckor och naturkatastrofer. En övergripande utmaning handlar om demografin, med en allt äldre befolkning och färre som ska försörja alltfler. Samtidigt står vi inför utmaningar gällande ungdomar och utsatta gruppers låga deltagande på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden i Sverige, Norge och Danmark har mycket gemensamt och det finns en lång tradition av samarbete och utbyte mellan länderna. Regionerna i programområdet har därmed goda förutsättningar att dra nytta av varandras erfarenheter för att samarbeta över gränserna gällande arbetskraftens rörlighet, ökad sysselsättning, samt samverkan mellan näringslivet och innovationssystemet. Utmaningar och möjligheter för delområdena Programmet är uppdelat i två delområden eftersom det finns vissa skillnader i möjligheter och utmaningar mellan Öresund respektive Kattegat-Skagerrak. I den Öresundsregionala utvecklingsstrategin som antogs 2010 är utmaningarna kopplade till de fyra prioriterade områdena: - kunskap och innovation - kultur och upplevelser - sammanhållen och varierad arbetsmarknad - tillgänglighet och mobilitet I den SWOT-analys som gjordes för Kattegat Skagerrak 2011 konstateras att Kattegat Skagerrak har en attraktiv natur, hög utbildningsnivå, starka forskningsmiljöer med välutvecklade regionala innovationssystem, goda transportförbindelser i nord-sydlig riktning, och hög BRP, gemensamma näringslivsutvecklingsområden och goda möjligheter för utveckling av förnybar energi. Klimatförändringar, miljöförstöring och exploatering av naturresurserna utgör dock ett hot mot regionens attraktivitet som kan väntas påverka hela samhället. Även om KASK har en högre andel unga och en lägre andel äldre än EU-snittet finns det områden där försörjningsbördan ökar på grund av den demografiska utmaningen och det finns risker för arbetskraftsbrist inom vissa yrken, till exempel inom vård och omsorg. Det faktum att gods- och trafikmängden väntas öka kraftigt innebär en ökad press på järnvägsnät och vägnät. remissversion 6 (15)

Beskrivning av tematiska mål Regionernas inspel till tematiska mål har analyserats tillsammans med ett antal strategiska dokument, exempelvis regionala utvecklingsplaner. Därefter har diskussion och sammanvägning utifrån gränsregionalt mervärde, kritisk massa, helhetsperspektiv och koppling till andra EU-program lett till att följande tematiska mål föreslås för Interreg Öresund Kattegat Skagerrak 2014-2020 från EU-kommissionens 11 mål 1 i utkastet till ETC-förordningen: - Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation - Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer - Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur - Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet Inom varje tematiskt mål är några investeringsprioriteringar valda samt ges exempel på typer av åtgärder som är särskilt relevanta i ett Öresund-Kattegat-Skagerrak-perspektiv. Demonstrationsprojekt och tester av ny teknik och teknologi kan finansieras om det har ett klart gränsöverskridande mervärde och additionalitet i relation till projektpartnernas ordinarie verksamhet och som kan finansieras inom andra EU-program och inom nationella och regionala program. Projekten kan bidra till att förbereda, tillrättalägga och förbättra utnyttjandet av planerade gränsöverskridande infrastrukturinvesteringar, exempelvis inom transport och energi. Horisontella kriterier De horisontella kriterier som föreslås av EU-kommissionen ska beaktas vid utarbetning, utformning, projekturval, bedömning och genomförande av all projektverksamhet. De tre kriterier som identifierats för 2014-2020 är: hållbar utveckling lika möjligheter samt icke-diskriminering jämställdhet Kriterierna ska medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Genom att låta de horisontella kriterierna gå som en röd tråd genom projekten ökar potentialen att nå tillväxt inom de tematiska målen. Begreppet hållbar utveckling innefattar tre dimensioner: - social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls - ekonomisk hållbarhet handlar om långsiktig förvaltning av mänskliga och materiella resurser - ekologisk hållbarhet kan definieras som att utveckling inte ska ske på bekostnad av natur- och miljövärden Varje projekt som genomförs inom programmet kan inte nödvändigtvis uppfylla alla dimensionerna av hållbar utveckling. Däremot ska avvägningar alltid göras mot bakgrund av övergripande mål och prioriteringar för att utvecklingen sammantaget ska kunna bli hållbar. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers behov. Kriteriet kring lika möjligheter samt icke-diskriminering syftar till att främja lika möjligheter och förebygga diskriminering på grund av kön, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning medan samarbetsprogrammet utarbetas, utformas och genomförs. Bristande integration och frånvaro av mångfaldsperspektiv är inte enbart ett socialt problem, det innebär också att tillväxtpotentialen inte tas tillvara fullt ut. Att ta 1 EU kommissionens förslag till tematiska mål som ska bidra till EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla: 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik. 3. Att öka konkurrenskraften för små och medelstora företag. 4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. 5. Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar. 6. Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser. 7. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 8. Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. 9. Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom. 10. Att investera i utbildning, kunskap och livslångt lärande. 11. Att förbättra den institutionella kapaciteten i den offentliga förvaltningen. remissversion 7 (15)

in detta perspektiv i ett projekt innebär att var och en har möjlighet att bidra med sin unika erfarenhet och kompetens så att samhällets mångfald blir en tillgång. Det ger bland annat möjligheter att nå nya marknader, förbättrade marknadspositioner, breddat rekryteringsunderlag, ökad kreativitet och förbättrad image. Jämställdhet syftar till att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden. Det kan till exempel handla om makt och inflytande, ekonomi, företagande, arbete, arbetsvillkor och utbildning. Att ha ett jämställdhetsperspektiv i ett projekt innebär att man försöker synliggöra kvinnors och mäns villkor, samt att kvinnor och mäns kunskaper och idéer tas tillvara. Inför projektplanering är det viktigt att fundera på vilka konsekvenser olika insatser får för kvinnor respektive män. Tematiskt mål 1: Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Öresund-Kattegat-Skagerrak står starkt i europeiska mått med internationellt hög vetenskaplig kvalitet och innovativa regioner. För att utveckla och utnyttja denna starka position krävs insatser för att bättre koordinera regionens resurser och kompetenser, målinriktade gränsöverskridande satsningar på spetskompetensområden samt utnyttjande av komplementära styrkeområden. Gemensamma styrkor kan utvecklas exempelvis inom vård och hälsa, life sciences och cleantech, det maritima området, kreativa näringar och IKT samt materialvetenskap. Generellt kan ÖKS-programmet medverka till skapandet av mervärde och uppväxling inom hela programgeografin, genom gränsöverskridande projekt och sammankoppling mellan forskning och innovationsmiljöer över gränserna. Investeringsprioritering 1.1: Starkare strukturer för forskning och innovation (Förbättra forsknings- och innovationsinfrastrukturen och kapaciteten för att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av europeiskt intresse.) Syftet med denna investeringsprioritet är att stärka programregionens konkurrenskraft och kompetens inom strategiska områden och styrkeområden inklusive satsningsområden som pekas ut i regionala innovationsstrategier. Insatserna skall göra det möjligt att tillvarata kompetenser och styrkeområden som utmärker och är gemensamma för stora delar av programgeografin. En ökad förståelse för de gränsöverskridande tillgångarna och utmaningarna behövs så att dessa kan leda till gränsregional samverkan och nytta. Specifikt mål 1.1.1: Fler och starkare samarbeten omkring spetsområden, t.ex. centers of excellence. - Samverkansprojekt som koordinerar och förstärker resurser på tvärs av gränsen, t.ex. ökat samarbete mellan centers of excellence inom ÖKSgeografin - Projekt som ökar kapacitetsutnyttjandet i forskningsinfrastrukturer i ÖKSgeografin - Projekt som ökar samarbete på tvärs av sektorer för att analysera samverkanspotentialen och implementera smarta specialiseringsstrategier - Gränsöverskridande samarbeten mellan kluster och forskningsinstitut - Projekt som bygger på samverkan mellan starka forskningsmiljöer som pekas ut i de regionala innovationsstrategierna - Projekt som ökar samarbetet, kunskapen och förmågan att förbättra statusen för havsmiljön i ÖKS-området - Upprättande av gränsöverskridande inkubatorer, entreprenörskapsutbildningar, studentdrivna innovations- och entreprenörskapsprojekt på universiteten, exempelvis studentinkubatorer och medel till student startups - Projekt som ökar den internationella interaktionen mellan parterna i ÖKS och parter i Östersjöområdet, Nordsjöområdet, EU och globalt Investeringsprioritering 1.2: Bättre effekter av regionala innovationssystem (Främja företagsinvesteringar inom innovation samt forskning och utveckling av förbindelser och synergier mellan företag, FoU-centrum och högre utbildning, särskilt produkt och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation och offentliga remissversion 8 (15)

tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering. Stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion inom viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål.) Syftet med denna investeringsprioritering är att förbättra näringslivets och övriga samhällssektorers förmåga att ta till vara forskningsresultat och kompetens från forskningssektorn, att främja näringslivets investeringar inom forskning och innovation samt att medverka till kommersialisering av innovationer genom att stödja genomförandet av pilot-, test- och demonstrationsprojekt. Satsningar skall bland annat göras på teknikoch kunskapsöverföring från forskning till näringsliv. Näringslivet och andra samhällssektorer ges även möjlighet att delta i framarbetande av strategier och samverkansprojekt med utgångspunkt i regionala innovationsstrategier. Med ett starkt engagemang av olika aktörer kan smarta lösningar utvecklas gemensamt som kan fungera som hävstångseffekter för privat investering i forskning och innovation. Specifikt mål 1.2.1: Ökat samarbete mellan alla relevanta aktörer från forskning till marknad för bättre förmåga att tillvarata nya kunskaper Specifikt mål 1.2.2: Öka näringslivets investeringar i forskning och innovation Specifikt mål 1.2.3: Ökad marknadsintroduktion och accelererad kommersialisering - Projekt som stärker innovationssamverkan mellan många olika aktörer i FoIkedjan från utbud till efterfrågan. Dessa projekt ska öka förståelsen och förmågan att tätare integrera FoI-insatser med demonstrationer och piloter, med att utveckla smarta regleringar och standarder samt med efterfrågeåtgärder, särskilt offentliga upphandlingar - Projekt som underlättar kunskapsöverföring mellan akademi och näringsliv, inklusive små och medelstora företag - Projekt som utvecklar nya former för nyttiggörande av kunskap samt kunskaps- och tekniköverföring som leder till kommersialisering - Projekt som bygger på tidigare erfarenheter av nyttiggörande av kunskap samt kunskaps- och tekniköverföring som leder till kommersialisering, och som kan lyfta samverkan till nya nivåer och ny utveckling för regionen - Projekt som leder till kompetensmäkleri som bland annat har fokus på att öka små- och medelstora företags tillgång till nya kunskaper och innovationer - Pilotprojekt med inslag av demonstration och test som leder till praktiskt användbara metoder och modeller för nyttiggörande och kommersialisering av ny kunskap - Främjandet av socialt entreprenörskap, dvs. projekt som stödjer innovativa lösningar på samhällsproblem baserade på affärsmässiga metoder - Projekt som utvecklar nya kluster och tillvaratar kompetenser som identifieras i regionala innovationsstrategier och har förutsättningar att profileras som styrkeområde i ÖKS-geografin - Projekt som ökar den internationella interaktionen mellan parterna i ÖKS och parter i Östersjöområdet, Nordsjöområdet, EU och globalt Tematiskt mål 2: Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer En stor del av regionerna inom ÖKS-området har strategier för sitt klimatarbete och många har ambitioner om att vara fossilfria eller koldioxidneutrala i framtiden med uttalade utvecklingsmål för exempelvis biogas, vindkraft, elbilar eller grön omställning. Klimatmässiga utmaningar kräver samarbete över landgränser. ÖKS-området kan ge den kritiska massa som behövs. Programgeografin har en positiv klimat- och miljöimage och starka, delvis komplementära närings- och kompetensmiljöer vilket är en styrka som kan utvecklas till en konkurrensfördel både vad gäller god livsmiljö och utveckling av grön energiteknologi en tillväxtnisch som kan ge nya exportmarknader. Att ÖKS-området knyts samman av gemensamt hav ger också en grund för samarbete inom miljö- och klimatområdet. Detta tematiska mål möjliggör en offensiv och näringslivsinriktad klimatinriktning som kan gälla exempelvis alternativa energikällor, stadsplaneringsfrågor och utveckling av energiteknologi, remissversion 9 (15)

tjänster och produkter. Det tematiska målet är sektorövergripande och har kopplingar till både forskning, teknisk utveckling och innovation och arbetsmarknad. Den tydligaste kopplingen finns emellertid till temat gällande hållbara transporter. Investeringsprioritering 2.1: Främja produktion och distribution av förnybar energi. Ökad produktion av förnybar energi innebär ofta en decentraliserad produktion. För ett ökat gränsöverskridande nyttjande av förnybar energi finns det behov av ett bättre och smartare distributionsnät. För att uppnå målet om en övergång till en koldioxidsnål ekonomi krävs såväl ny kunskap som att redan befintlig kunskap utnyttjas bättre. Insatser behövs inom forskning och utveckling, samt inom innovationsfrämjande åtgärder. Ett bättre och smartare distributionsnät gör det möjligt att utnyttja produktionstoppar och förbrukningstoppar mellan de olika energikällorna. Effektivare och jämnare utnyttjandegrad samt lagring av överskottsenergi resulterar i mindre energiförluster mellan producent och användare. Specifikt mål 2.1.1: Bättre och smartare distributionsnät, bättre och effektivare användning och lagring av överskottsenergi, ökad samverkan, utveckling av tekniska lösningar samt bättre och smartare energinät. - Ökad produktion av lokal och förnybar energi - Tester och demonstration av innovativ teknik - Samarbete om utveckling av lokala och regionala energiplaner, inklusive utveckling av ledningssystem - Cradle-to-Cradle 2 : Utbyte av erfarenheter, system och modeller för att återanvända, återvinna och utnyttja restprodukter - Kompetens och kunskapsnivå i hela kretsloppet - Gränsöverskridande åtgärder som bidrar till en säkrare, effektivare och smartare energidistribution - Utveckling av en sammankopplad och standardiserad laddinfrastruktur för förnybar energi i transportsektorn - Projekt som kopplar FoU-sektor, näringsliv och offentlig verksamhet på tvärs av regionen med syfte att utnyttja kapacitet, resurser och kompetens - Utveckling och test av energiledningssystem (smart grid) - Åtgärder som främjar gemensam energiförvaltning och kraftutväxling i ÖKSregionen, exempelvis genom att utnyttja gränsregionala synergier i utbud och efterfrågan (export av vattenkraft från Norge till Danmark när magasinen är fulla i Norge och det blåser lite i Danmark, och export av vindkraft till Norge när situationen är motsatt) Investeringsprioritering 2.2: Främja energieffektivitet och användande av förnybar energi i företag. Ökad energieffektivitet är ett av de mest effektiva sätten att säkra en stabil och säker energiförsörjning i Europa och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser och andra luftföroreningar. Det finns en betydande potential för energibesparingar i såväl byggnader, transport och produkter, som i produktionsprocesser. Specifikt mål 2.2.1 Ökad energieffektivitet som ger besparingar i tillverkningsprocesser såväl i byggnader, transporter som produkter - Projekt som testar och demonstrerar innovativ teknik - Projekt som utvecklar och implementerar energiplanering, energi- och miljöstyrningssystem i näringslivet - Cradle-to-Cradle: Utbyte av erfarenheter, system och modeller för att återanvända, återvinna och utnyttja restprodukter 2 Cradle-to-Cradle är en teori och ett verktyg som innebär ett helhetsperspektiv på produktdesign och organisering av produktionsprocesser. Produkten ska, i alla livsfaser, släppa ut och efterlämna minimalt med föroreningar och avfall. Genom att planera för alla livsfaser i utvecklingen och produktionen av en produkt kan restprodukterna användas som komponenter och material i andra tillverkningsprocesser. På samma sätt krävs att produkter utformas för att beståndsdelarna enkelt ska kunna återanvändas. remissversion 10 (15)

- Projekt som utvecklar och testar hållbara distributionssystem, inklusive system för lokalproducerade varor - Projekt som stödjer energieffektiv produktion och distribution - Åtgärder som främjar lågenergibyggande och energieffektivitet - Projekt som stödjer utvecklingen av grön turism - Projekt som stödjer övergången till förnybar energi exempelvis taxi, godsdistribution, persontransporter, etc. Investeringsprioritering 2.3: Stödja energieffektivitet och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, offentliga byggnader och inom bostadssektorn. Genom att ta en mer aktiv roll som ägare och utvecklare kan den offentliga sektorn genom sin roll som upphandlare vara en förebild och drivande kraft i teknik- och näringslivsutveckling. Potentialen för energieffektivisering är stor inom den offentliga sektorn, som på grund av sitt stora fastighetsinnehav bör vara drivande i utvecklingen. Ett bra samspel mellan det privata näringslivet och den offentliga sektorn är en viktig förutsättning för att utveckla och producera förnybar energi. Specifikt mål 2.3.1 Besparing av utgifter knutna till minskad energiförbrukning och ökad användning av förnybar energi i offentlig verksamhet - Ökad användning av lokal och förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, offentliga byggnader och inom bostadssektorn - Lokal och regional energiplanering - Utbyte av erfarenheter, system och modeller för att återanvända, återvinna och utnyttja restprodukter - Åtgärder som ökar andelen offentliga resor som genomförs med förnybar energi - Kompetens kopplad till beställningsdriven innovations- och teknologiutveckling - Projekt som mobiliserar och skapar samsyn - Energieffektiv produktion och distribution - Åtgärder som främjar lågenergibyggande och energieffektivitet Tematiskt mål 3: Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur Effektiva transporter är av stor betydelse för möjligheterna att utveckla en sammanhängande, attraktiv och tillgänglig gränsöverskridande region. Ökad tillgänglighet i ett hållbart och gränsregionalt perspektiv bidrar också till näringslivets internationella konkurrenskraft, samt till att utveckla de andra tematiska målen om forskning och innovationer, koldioxidsnål ekonomi, samt sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. Programmet stödjer inte konkreta investeringar i fysisk infrastruktur. Investeringsprioritering 3.1: Stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i det transeuropeiska transportnätet. Specifikt mål 3.1.1: Förbättra tillgängligheten till och genom ÖKS-regionen genom att stödja genomförandet och optimera nyttjandet av prioriteringsprojekt och utvecklingen av kärnnätverket i TEN-T. - Åtgärder som bidrar till mer effektivt genomförande och optimalt nyttjande av planerade TEN-T-projekt, och/eller utveckling av korridorer och knutpunkter i kärnnätverket av TEN-T - Utveckla insatser som kan styrka sjötransportens och sjömotorvägars roll som den maritima dimensionen av kärnnätverket av TEN-T - Undersöka behovet av och möjligheterna för nya och förbättrade gränsöverskridande förbindelser för personer och gods, inklusive planer/strategier för att ta bort tekniska och organisatoriska flaskhalsar - Utveckla förslag till alternativa förbindelser som tar bort eller minskar trängselproblem remissversion 11 (15)

Investeringsprioritering 3.2: Främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T infrastruktur. Specifikt mål 3.2.1: Stärka kopplingen till kärnnätverket (TEN-T) för invånarna och företagen i områden i regionen med längre avstånd och färre transportalternativ till arbete, utbildning samt knutpunkter för omlastning av gods och export. Den maximala transporttiden till närmaste knutpunkt i kärnnätverket i TEN-T bör inte överstiga två timmar - Utveckla strategier och lösningar för effektiv anslutning av sekundära knutpunkter (hamnar, terminaler, etc.) och korridorer med kärnnätverket inom TEN-T för lämpliga transportsätt - Utveckla åtgärder för att avlasta knutpunktshamnar och underlätta mer hållbara transporter till och från inlandet ( dryports, hub hinterland ) - Stärka små och medelstora hamnars marknadsposition och konkurrenskraft i transportsystemet - Säkra god tillgänglighet till internationella flygplatser för regionala flyg- och landtransporter Investeringsprioritering 3.3: Utveckla miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem och främja hållbar stadstrafik, inklusive flod- och sjötransporter, hamnar och multimodala förbindelser. Specifikt mål 3.3.1: Utveckla gröna transportkorridorer som kännetecknas av hållbara logistiklösningar, integrerade logistikupplägg med optimalt utnyttjande av trafikslagen, harmoniserade regelverk, koncentration av nationell och internationell godstrafik, effektiva och strategiskt placerade omlastningspunkter med stödjande infrastruktur och en plattform för utveckling och demonstration av innovativa logistiklösningar. Specifikt mål 3.3.2: Färre transportrelaterade miljöproblem i och kring städer. - Utveckla gröna gränsöverskridande transportkorridorer med effektiv logistik samt strategier för styrning och genomförande - Utveckla åtgärder för att förbättra järnvägens tillförlitlighet och konkurrenskraft till stöd för genomförandet av EU:s järnvägspaket nr IV - Undersöka och testa olika former av intelligenta transportsystem (ITS) som integrerar relevanta transportmedel och främjar multimodala resor - Utveckla, testa och lansera nya lösningar för koldioxidsnåla drivmedel och motordrivlina med tillhörande infrastruktur för laddning och fyllning - Utveckla lösningar, verktyg och metoder för att göra sjöfarten mer miljövänlig i linje med internationella och europeiska direktiv - Åtgärder för mer miljövänliga och effektiva flygresor samt drift av flygplatser - Utveckla lösningar/metoder som främjar mer hållbara och användarvänlig stadstrafik, inklusive utveckling av organisationsstrukturer, verksamhetsmodeller, finansiering och planering av åtgärder för att minska transportbehovet och optimera transportflöden ( mobility management, integrerad markanvändning och transportplanering) - Utveckling av miljöanpassad sjöburen passagerartrafik i urbana miljöer - Utveckling av skräddarsydda initiativ för tillgänglighet på landsbygden/regioner i glesbygden, inklusive lösningar för distansarbetet och studier, e-hälsa och efterfrågestyrd kollektivtrafik - Utveckla åtgärder för att öka gång- och cykeltrafik som kan bidra till gemensamma standarder och lösningar i ÖKS-regionen - Organisation av utbildning för effektiv och hållbart körbeteende eco driving Tematiskt mål 4: Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet Dessa utmaningar kräver en matchning mellan utbildning och arbetsmarknad och en ökad flexibilitet över gränserna. För att hantera framtida utmaningar krävs en flexibel arbetsmarknad som är anpassad efter arbetskraftens rörlighet och ökade möjligheter för regionens näringsliv att växa och utvecklas. Målinriktade insatser för att snabbväxande företag ska kunna uppnå en kritisk massa genom att arbeta gränsöverskridande. Utveckling av gemensamma remissversion 12 (15)

rådgivningsprogram för entreprenörer och inkubatorinsatser kan dessutom öka tillgängligheten till marknadsmöjligheter och därmed öka sysselsättningen i ÖKS-regionen. Insatser krävs som på ett strategiskt plan analyserar den regionala arbetsmarknadssituationen och som därigenom stärker samarbetet kring en aktiv arbetsmarknadspolitik. För att hantera framtida utmaningar på arbetsmarknaden behöver det finnas arbetskraft som är rustad att verka i en gränsöverskridande kontext. Samarbeten mellan arbetsmarknadens parter och utbildningssystemet är därför av stor betydelse, inte minst när det gäller att ta fram standarder för gemensam meritvärdering och certifiering av utbildnings- och yrkeskvalifikationer. Investeringsprioritering 4.1: Utveckla företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande. Specifikt mål 4.1.1: Ökad sysselsättning i regionen och ett stärkt regionalt näringsliv i såväl ett lokalt som globalt perspektiv - Skapande av gränsöverskridande inkubatorsamarbete - Företagsrådgivning på en gränsregional arbetsmarknad - Metodutveckling, stöd och rådgivning till företag i nya branscher - Utveckling av entreprenörskapsutbildningar - Borttagande av formella samt informella gränshinder för näringslivet - Skapande av gränsöverskridande företagsnätverk och samarbetsplattformar - Upprättande av branschråd och klustersamarbeten Investeringsprioritering 4.2: Integration av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ och gemensam utbildning. Specifikt mål 4.2.1: En välfungerande gränsöverskridande arbetsmarknad i Öresund-Kattegat-Skagerrak. Bättre matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft samt ökade synergier som kan övervinna skillnader och förändringar i konjunkturen. Gränshinder på utbildnings- och arbetsmarknaden ska tas bort. - Öka samarbetet kring gränsöverskridande praktik- och utbildningsmöjligheter i regionen, särskilt fokus på ungdomar - Skapa gränsöverskridande regionala synergier på arbetsmarknaden - Utveckla gränsregionala arbetsmarknadsanalyser och statistiksamarbeten - Harmonisering av utbildning och certifiering för arbetstagare - Förbättra information och rådgivning för gränspendlare och näringslivet - Ta bort administrativa och mentala gränshinder - Insatser för att attrahera utländsk arbetskraft - Insatser för att minska ungdomsarbetslösheten genom att utnyttja gränsöverskridande synergier och komplementaritet i utbud och efterfrågan på arbetskraft remissversion 13 (15)

Bilaga 1: Komplett innehållsförteckning för det slutliga programdokumentet 1 FÖRBEREDELSE AV OPERATIONELLT PROGRAM 6 2 STRATEGI FÖR PROGRAMMETS BIDRAG TILL EUROPA 2020 9 2.1 STRATEGI FÖR PROGRAMMETS BIDRAG TILL EUROPA 2020 9 2.1.1 Utmaningar och möjligheter 10 2.1.2 Sverige, Danmark, respektive Norges bidrag till genomförandet av Europa 2020 lägesrapport 2013 11 2.1.3 Motivering till val av mål och tillhörande investeringsprioriteringar 13 2.2 MOTIVERING TILL FÖRDELNING AV MEDEL 22 3 BESKRIVNING AV PRIORITERADE OMRÅDEN 29 PRIORITERAT OMRÅDE 1: SMART TILLVÄXT 29 3.1 TEMATISKT MÅL 1: ATT STÄRKA FORSKNING, TEKNISK UTVECKLING OCH INNOVATION 29 3.1.1 INVESTERINGSPRIORITERING 1.1: Starkare strukturer för forskning och innovation 31 3.1.1.1 Åtgärder som kan stödjas under investeringsprioritering 1.1 32 3.1.1.2 Urval av projekt 33 3.1.1.3 Finansiella instrument 34 3.1.1.4 Planerad support till stora projekt 34 3.1.1.5 Utfallsindikatorer för investeringsprioriteringen 34 3.1.2 INVESTERINGSPRIORITERING 1.2: Bättre effekter av regionala innovationssystem35 3.1.2.1 Åtgärder som kan stödjas under investeringsprioritering 1.2 36 3.1.2.2 Urval av projekt 37 3.1.2.3. Finansiella instrument 38 3.1.2.4 Planerad support till stora projekt 38 3.1.2.5 Utfallsindikatorer för investeringsprioriteringen 39 PRIORITERAT OMRÅDE 2: HÅLLBAR TILLVÄXT 40 3.2 TEMATISKT MÅL 2: ATT STÖDJA ÖVERGÅNGEN TILL EN KOLDIOXIDSNÅL EKONOMI INOM ALLA SEKTORER (4) 40 3.2.1 INVESTERINGSPRIORITERING 2.1: Främja produktion och distribution av förnybar energi 41 3.2.1.1 Åtgärder som kan stödjas under investeringsprioritering 2.1 42 3.2.1.2 Urval av projekt 43 3.2.1.5 Utfallsindikatorer för investeringsprioriteringen 44 3.2.2 INVESTERINGSPRIORITERING 2.2: Främja energieffektivitet och användning av förnybar energi i företag 44 3.2.2.1 Åtgärder som kan stödjas under investeringsprioritering 2.2 46 3.2.2.2 Urval av projekt 47 3.2.2.5 Utfallsindikatorer för investeringsprioriteringen 47 3.2.3 INVESTERINGSPRIORITERING 2.3: Stödja energieffektivitet och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, offentliga byggnader och inom bostadssektorn 48 3.2.3.1 Åtgärder som kan stödjas under investeringsprioritering 2.3 49 3.2.3.2 Urval av projekt 49 3.2.3.5 Utfallsindikatorer för investeringsprioriteringen 50 3.3 TEMATISKT MÅL 3: ATT FRÄMJA HÅLLBARA TRANSPORTER OCH FÅ BORT FLASKHALSAR I VIKTIG NÄTINFRASTRUKTUR (7) 51 3.3.1 INVESTERINGSPRIORITERING 3.1: stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) 53 3.3.1.1 Åtgärder som kan stödjas under investeringsprioritering 3.1 55 3.3.1.2 Urval av projekt 56 3.3.1.3 Finansiella instrument 56 3.3.1.4 Planerad support till stora projekt 57 3.3.1.5 Utfallsindikatorer för investeringsprioriteringen 57 3.3.2 INVESTERINGSPRIORITERING 3.2: främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T infrastruktur 57 3.3.2.1 Åtgärder som kan stödjas under investeringsprioritering 3.2 58 3.3.2.2 Urval av projekt 59 3.3.2.3. Finansiella instrument 59 remissversion 14 (15)

3.3.2.4 Planerad support till stora projekt 59 3.3.2.5 Utfallsindikatorer för investeringsprioriteringen 59 3.3.3 INVESTERINGSPRIORITERING 3.3: utveckla miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem och främja hållbar stadstrafik, inklusive flod- och sjötransporter, hamnar och multimodala förbindelser 60 3.3.3.1 Åtgärder som kan stödjas under investeringsprioritering 3.3 61 3.3.3.2 Urval av projekt 66 3.3.3.3. Finansiella instrument 62 3.3.3.4 Planerad support till stora projekt 62 3.3.3.5 Utfallsindikatorer för investeringsprioriteringen 62 PRIORITERAT OMRÅDE 3: INKLUDERANDE TILLVÄXT 63 3.4 TEMATISKT MÅL 4: ATT FRÄMJA SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSKRAFTENS RÖRLIGHET 63 3.4.1 INVESTERINGSPRIORITERING 4.1: utveckla företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande 63 3.4.1.1 Åtgärder som kan stödjas under investeringsprioritering 4.1 65 3.4.1.2 Urval av projekt 66 3.4.1.3 Finansiella instrument 67 3.4.1.4 Planerad support till stora projekt 67 3.4.1.5 Utfallsindikatorer för investeringsprioriteringen 67 3.4.2 INVESTERINGSPRIORITERING 4.2: integration av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ och gemensam utbildning 68 3.4.2.1 Åtgärder som kan stödjas under investeringsprioritering 4.2 69 3.4.2.2 Urval av projekt 70 3.4.2.3. Finansiella instrument 71 3.4.2.4 Planerad support till stora projekt 71 3.4.2.5 Utfallsindikatorer för investeringsprioriteringen 71 PRIORITERAT OMRÅDE 4: TEKNISKT STÖD 73 3.5 RESULTATRAM (PERFORMANCE FRAMEWORK BY PRIORITY AXIS) 73 3.5.1 Insatskategori 73 4 FINANSERINGSPLAN 75 4.1 FINANSIERING PER ÅR 75 4.2 FINANSIERING PER INSATSOMRÅDE 75 4.3 FINANSIERING PER INSATSOMRÅDE OCH TEMATISKT MÅL 75 5 INTEGRERADE TILLVÄGAGÅNGSSÄTT FÖR TERRITORIELL UTVECKLING 76 5.1 CLLD 76 5.2 HÅLLBAR STADSUTVECKLING 76 5.3 ITI 76 5.4 SAMORDNING AV SAMARBETSAKTIVITETER OCH MAKROREGIONALA STRATEGIER (T.EX. ÖSTERSJÖSTRATEGIN) 77 6 SPECIFIKA BEHOV I OMRÅDEN TYNGDA AV FATTIGDOM, DISKRIMINERING OCH SOCIAL UTSLAGNING 79 7 SPECIFIKA BEHOV I REGIONER MED DEMOGRAFISKA NACKDELAR (GLESHET) 79 8 MYNDIGHETER ANSVARIGA FÖR GENOMFÖRANDE, KONTROLL OCH REVISION 80 8.1 ANSVARIGA MYNDIGHETER 80 8.2 PARTNERSKAPETS DELAKTIGHET I GENOMFÖRANDET 80 9 SAMARBETE MELLAN FONDERNA EAFRD, EMFF OCH ANDRA EUROPEISKA OCH NATIONELLA FINANSIERINGSINSTRUMENT OCH EIB 81 10 FÖRHANDSVILLKOR 83 11 MINSKAD ADMINISTRATIV BÖRDA FÖR STÖDMOTTAGARNA 85 12 HORISONTELLA KRITERIER 86 12.1 HÅLLBAR UTVECKLING 87 12.2 LIKA MÖJLIGHETER SAMT ICKE-DISKRIMINERING 88 12.3 JÄMSTÄLLDHET 90 remissversion 15 (15)