MIL JÖPOLITISK T PROGR AM FÖR STOCKHOLMS L ÄNS L ANDSTING 20 07 2011



Relevanta dokument
Miljömål för Luleå tekniska universitet

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

Grundläggande Miljökunskap

Miljöprogram Policy och program

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Miljöprogram

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013


Temagruppernas ansvarsområde

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Miljöprogram , Region Gävleborg

Miljöprogram

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland

Miljöpolicy och miljöprogram för Region Halland

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål


Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Trollhättan & miljön

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Miljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Miljööverenskommelse

Miljöprogram för Region Skåne En offensiv satsning på framtiden

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting

Miljömål, handlingsplan och resultat för Landstingsstyrelsens förvaltning 2005/2006

Klimateffektivt, resurseffektivt och hälsofrämjande. i Stockholms läns landsting

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Förslag till miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting

Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting Miljöutmaning Beslutad av Landstingsfullmäktige i december 2011

Bilaga 5 Miljöbedömning

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

MILJÖPOLITISKT PROGRAM FÖR VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING (ny version)

Uppdaterat mars Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

Sveriges miljömål.

Hållbarhets- utmaningar i staden. Anna Ledin, miljöförvaltningen

Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting Miljöutmaning 2016 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE I DECEMBER 2011

Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting Miljöutmaning 2016 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE I DECEMBER 2011

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

God bebyggd miljö - miljömål.se

Miljöledning i staten 2016

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

M * I Landstingsstyrelsen -

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Bilaga 1 Kvantitativa mål Steg 6 (styrgruppens diskussion inkl. redovisade skiljaktigheter)

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund

Regional miljöstrategi för vatten

Trollhättan & miljön

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Samma krav gäller som för ISO 14001

(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001: % av verksamheterna

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Klimateffektivt Resurseffektivt Hälsofrämjande Ansvarstagande

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Styrande - Krav

Energiomställning utifrån klimathotet

PLAN. Miljöplan. Grundläggande plan för lokala miljömål och miljöarbete i Vallentuna kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.

Budget 2018 för Tjörns Måltids AB

Sveriges miljömål.

Miljöcertifiering av byggnader

Specificering av målen i Miljö Steg 4

Miljöpolitiskt program

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola

Miljöledningssystem/- arbete

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljömål och indikatorer

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

Utdrag ur AFFÄRSPLAN 2016 Doknr: LOC rev Sida 1 (6) Kvalitetsmål 2016

Transkript:

MILJÖ STEG 5 MIL JÖPOLITISK T PROGR AM FÖR STOCKHOLMS L ÄNS L ANDSTING 20 07 2011 www.sll.se M I L J Ö S T E G 5 1

INNEHÅLL Produkter Transporter Kemikalier Energi Miljöprogrammets målgrupp och struktur 4 Övergripande vision 5 Policy 5 Läkemedel Kommunikation MILJÖMÅLSOMRÅDEN 7 1. Transporter 8 2. Energi 10 3. Läkemedel 12 4. Kemikalier och kemiska produkter 14 5. Produkter 16 (Varor, byggmaterial, förbrukningsartiklar och livsmedel) Miljöledning Upphandling Medicinsk forskning Regional utvecklingsplanering STYRMEDEL 19 Miljöledning 20 Upphandling 22 Kommunikation 24 Miljömedicinsk forskning och utveckling 26 Regional utvecklingsplanering 28 Landstingets miljömål och de nationella miljökvalitetsmålen 30 Referensdokument 31 Förkortningslista 31

Miljöprogrammets målgrupp och struktur Övergripande vision Landstinget tillhandahåller hälso- och sjukvård, tandvård samt kollektivtrafik på ett sådant sätt att invånarnas hälsa och livsmiljö gynnas. Landstinget bidrar till en ekologiskt hållbar utveckling av Stockholmsregionen, med bevarande av dess rika miljö. Stockholms läns landstings femte miljöprogram vänder sig till alla medarbetare samt till de externa företag, som levererar varor och tjänster till landstinget. Miljöprogrammet utgår från alla förvaltningars s miljöutredningar. Underlaget har tagits fram i samverkan med landstingets alla miljösamordnare och miljöchefer. Programmet specificerar landstingets fem viktigaste gemensamma målområden och anger hur landstinget inom dessa områden ska minska sin miljöbelastning. Programmet inleds med en övergripande vision, som anger ett önskvärt tillstånd att sträva mot. Visionen är oförändrad jämfört med det föregående miljöprogrammet. Efter visionen presenteras miljöpolicyn, dvs. det ramverk inom vilket vi ska arbeta för att nå våra mål. Policyn är förändrad jämfört med den som fanns i Miljö Steg 4. De fem målområdena och de fem styrmedlen är presenterade i en enhetlig struktur omfattande vision, mål, tänkbara åtgärder och uppföljning, samt en förklaring till varför respektive målområde eller styrmedel är viktiga. Visionerna är långsiktiga medan målen ska nås inom programperioden. Målen ska nås av landstinget som helhet. Under rubriken Tänkbara åtgärder ges exempel på hur förvaltningar kan arbeta med måluppfyllelse. Uppföljningsmåtten är inte definitiva utan kan komma att utvecklas under programperioden. I programmets avslutande del finns en tabell, som beskriver sambandet mellan landstingets miljömål och de av riksdagen beslutade nationella miljökvalitetsmålen, samt en lista på referensdokument som miljöprogrammet har samband med. Ett specifikationsdokument till miljöprogrammet kommer att utarbetas för att definiera terminologin och specificera målen. Policy Landstingets verksamheter ska bedrivas så att miljöpåverkan blir ringa och ohälsa förebyggs. För att nå detta ska landstinget: verka för ekologisk hållbarhet genom framsynt regional planering, resurshushållning, övergång till förnybara resurser och minskade utsläpp av föroreningar ta miljöhänsyn i varje handling och beslut upphandla, köpa in och beställa varor och tjänster som medför minsta möjliga miljöbelastning uppfylla lag- och myndighetskrav samt sträva efter att verksamheternas miljöresultat ständigt förbättras informera och påverka anställda, allmänhet och andra organisationer i syfte att sprida kännedom om och förbättra landstingets miljöresultat 4 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 5

MILJÖMÅLSOMR ÅDEN 6 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 7

1. Transporter Landstingets transporter utförs enbart med förnybara drivmedel och ger inte upphov till luftföroreningar eller buller som påverkar hälsa eller miljö negativt. Kollektivtrafikens andel av persontransporterna är hög. utförs minst hälften av landstingets person- och varutransporter med förnybara drivmedel är kollektivtrafikens utsläpp av partiklar och kväveoxider kraftigt reducerade och det bedrivs ett systematiskt bullerreduktionsarbete M I L J Ö S O M R Å D E N Alla förvaltningar upphandlar och leasar fordon som drivs med förnybara drivmedel effektiviserar transportarbetet så att användningen av drivmedel minimeras Färdtjänsten avtalar med sina transportentreprenörer att minst hälften av fordonen ska drivas med förnybara drivmedel MediCarrier samverkar med berörda kommuner om logistiken för varutransporter och SLL Transport avtalar med sina transportentreprenörer att minst hälften av fordonen ska drivas med förnybara drivmedel Alla förvaltningar redovisar andel miljöfordon i förhållande till totalt antal fordon redovisar andel förnybara drivmedel i förhållande till total mängd drivmedel redovisar åtgärder avsedda att minska antalet transporter och transporters miljöpåverkan Färdtjänsten, MediCarrier, SL, SLL Transport RTK SL och WÅAB SL M I L J Ö S O M R Å D E N redovisar hur många person- respektive varutransporter (antal transporter och totalt antal km) som utförts under året redovisar arbetet med att i den regionala utvecklingsplanen verka för en fortsatt konkurrenskraftig kollektivtrafik redovisar totala mängder utsläpp (CO 2, NO X och partiklar) från trafiken samt åtgärder för att minska utsläppen redovisar resultatet av det systematiska bullerreduktionsarbetet Trafikens utsläpp av fossil koldioxid är en av de viktigaste orsakerna till växthuseffekten. Trafiken ger även upphov till luftföroreningar och buller som påverkar människors hälsa. Varje år vårdas flera hundra länsinvånare på sjukhus på grund av luftvägs- eller hjärt-kärlsjukdomar som orsakats av kväveoxider, partiklar, ozon eller buller. Ännu fler besväras dagligen av luftföroreningar och buller i omgivningsmiljön. Landstinget bidrar till att utveckla energieffektiva trafiksystem som ger låga utsläpp av fossil koldioxid, andra luftföroreningar och buller. Denna utveckling leder till minskad klimatpåverkan och positiva hälsoeffekter. SL RTK WÅAB fortsätter att driva spårtrafiken med elektricitet från förnybara energikällor driver minst hälften av bussarna med förnybara drivmedel av hög kvalitet arbetar för att säkra leveranser av högkvalitativa, förnybara drivmedel som framställs på ett långsiktigt hållbart sätt nyanskaffar bussar som innehåller bästa möjliga teknik för reduktion av partiklar, kväveoxider och buller driver ett systematiskt bullerreduktionsarbete verkar i den regionala utvecklingsplanen för en fortsatt konkurrenskraftig kollektivtrafik testar GTL (gas-to-liquid) diesel i fartyg främjar utveckling och tester av biobaserade drivmedel 8 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 9

2. Energi M I L J Ö S O M R Å D E N M I L J Ö S O M R Å D E N Alla förvaltningar redovisar gradtalskorrigerad energianvändning för kyla, el och värme som hyr redovisar andel förnybar energi i förhållande till all använd energi lokaler externt avseende el, värme samt kyla samt de tre medierna sammanvägda Värme, kyla och elektricitet kommer enbart från förnybara energikällor utan skadliga utsläpp. Effektiv energihushållning och utvecklad teknik medför att fastigheternas behov av energi är ytterst lågt. Locum och SL redovisar gradtalskorrigerad energianvändning för kyla, el och värme redovisar andel förnybar energi i förhållande till all använd energi avseende el, värme samt kyla samt de tre medierna sammanvägda redovisar utsläppt mängd fossil koldioxid har den totala energianvändningen inte ökat jämfört med år 2000 kommer all el och kyla från miljöanpassade källor kommer minst 75% av värmen från förnybara källor som ger låga utsläpp Alla förvaltningar använder så energieffektiva arbetssätt som möjligt deltar i utvecklingsprojekt för användning av förnybar energi upphandlar och inköper elektriska produkter med låg energianvändning använder komfortkyla med återhållsamhet Locum och SL LSF BV RTK arbetar kontinuerligt för att nå ovan beskrivna energimål arbetar för att ovanstående mål även ska gälla vid beställning av vård av externa vårdgivare verkar i regionen för en ökad andel kraft- och fjärrvärmeproduktion med låga utsläpp där energikällan företrädesvis är förnybar RTK redovisar regionala energibalanser redovisar arbetet med regional energiplanering Stockholms läns landstings verksamheter kräver ett stort lokalbestånd. Både egna och inhyrda lokaler används över hela länet. I verksamhetsutövningen används stora mängder el, värme och kyla. Om dessa produceras från fossila energikällor bildas försurande och klimatpåverkande utsläpp. Landstinget vill bidra till att växthusgaserna minskar och prioriterar därför inköp av energi från förnybara källor. Dessutom strävar landstinget efter en så låg användning som möjligt av el, värme och kyla. Samtidigt är det viktigt att verksamheternas krav på inomhusklimatet beaktas. Nedfall av luftburna föroreningar från trafik och energianläggningar bidrar till övergödningen av sjöar, vattendrag och hav. Människors hälsotillstånd kan påverkas av luftföroreningar och buller. Utsläpp från förnybara energikällor kan också vålla miljö- och hälsostörningar. Energikonsumtionen bör därför hållas på så låg nivå som möjligt. 10 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 11

3. Läkemedel Landstingets verksamhet tillför inga miljöstörande läkemedelsrester till mark, vatten eller luft. M I L J Ö S O M R Å D E N är nivåerna av de mest miljöstörande läkemedlen i utsläppen från reningsverken eller i ytvatten lägre än 2005 är utsläppen av lustgas minskade med 75% jämfört med år 2002 Alla verkar för att läkemedelsförskrivningen följer Kloka listan till minst 75% vårdproducenter och att all vårdpersonal får utbildning i läkemedels miljöpåverkan verkar för att minska utsläppen av lustgas bekostar tillsammans med Locum installation och drift av utrustning för att minska utsläppen av lustgas Alla vårdproducenter LSF Miljö LSF Miljö och Läkemedelscentrum M I L J Ö S O M R Å D E N redovisar förbrukning och utsläpp av lustgas redovisar läkemedelsnivåer i länets dricksvatten, ytvatten, utsläpp från reningsverk och fisk redovisar följsamhet till Kloka listan i vården redovisar andelen vårdpersonal, som utbildats om läkemedels påverkan Läkemedel är livsviktiga för många människor och är därmed ett av sjukvårdens mest kraftfulla verktyg. Men läkemedel är också en av några få grupper kemikalier som primärt är konstruerade för att ha effekt på levande organismer. Detta gör att läkemedel som kommer ut i vår miljö kan ha negativ påverkan på djur och växter, och i förlängningen även på människor. Genom att så långt det är medicinskt möjligt följa Kloka listan begränsas utflödet av de mest miljöstörande läkemedelsresterna i miljön, och därmed risken för negativ påverkan på vattenlevande organismer och på vårt eget dricksvatten. Locum LSF BV LSF Forum Läkemedelscentrum LSF Miljö SLL Upphandling ansvarar för att tillsammans med vården bekosta installation och drift av utrustning för att minska utsläppen av lustgas ställer krav på producenterna att följa Kloka listan och att minska utsläppen av lustgas verkar för att läkemedels miljöegenskaper ges hög prioritet i rekommendationsarbetet samverkar med LSF Miljö om utbildning och information i läkemedel och miljö samverkar med Läkemedelscentrum om klassificering, prioritering och utbildning i läkemedel och miljö följer läkemedelsnivåer i länets dricksvatten, ytvatten, utsläpp från reningsverk och fisk samarbetar med reningsverken för att minska utsläppen av läkemedelsrester till recipient och ytvatten prioriterar läkemedels miljöegenskaper minst lika högt som priset vid upphandling 12 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 13

4. Kemikalier och kemiska produkter Landstingets kemikalieanvändning skapar inga hälsoproblem eller någon miljöstörning. M I L J Ö S O M R Å D E N År 2007 har landstinget identifierat och kvantifierat kemikalier och kemiska produkter som används i verksamheterna och som kan ha allvarliga hälso- och/eller miljöeffekter har 25% av dessa kemikalier och kemiska produkter fasats ut (utfasningslistan) Alla förvaltningar utformar under programperioden lokala rutiner för att följa upp ställda miljökrav LSF Miljö och SLL Upphandling M I L J Ö S O M R Å D E N följer initialt upp upphandling och inköp av kemikalier och kemiska produkter på central nivå inom landstinget Tusentals olika kemikalier tillverkas, används och sprids idag i vårt samhälle. Många av dem är ofarliga och lättnedbrytbara, men några är bevisat skadliga för miljön. Det stora flertalet kemikalier är otillräckligt undersökta och det finns därför en osäkerhet om vilken påverkan de har på människa och miljö. Kemikalier och kemiska produkter behövs för att landstingets verksamheter skall kunna fungera. Genom ett aktivt arbete med produktutbyte och tillämpning av försiktighetsprincipen kan miljöbelastningen hållas så låg som möjligt. Hanteringen av kemikalier och kemiska produkter i landstinget ska vara sådan att giftiga och svårnedbrytbara ämnen inte sprids till miljön eller påverkar människors hälsa. Alla förvaltningar LSF och berörda verksamheter LSF Miljö SLL Upphandling och alla upphandlande förvaltningar följer de centrala avtalen avseende upphandling och inköp ställer miljökrav då egna upphandlingar genomförs genomför en inventering av kemikalier och kemiska produkter i landstinget ger underlag för beslut om vilka kemikalier som är mest prioriterade för utfasning redovisar strategier för substitution samt stöder och samordnar utfasningsarbetet ställer sådana upphandlingskrav att de ur miljö- och hälsosynpunkt mest riskabla kemikalierna fasas ut och inga nya tillkommer 14 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 15

5. Produkter Landstingets materialutnyttjande är resurssnålt och kretsloppsanpassat. Det skapar inga hälsoproblem eller någon miljöstörning. prioriteras resurssnålhet och kretsloppsanpassning vid upphandling och inköp har inköpen av varor och förbrukningsartiklar som innehåller landstingets utfasningskemikalier upphört är 25% av landstingets måltider baserade på ekologiskt framställda produkter har användningen av byggmaterial som innehåller ämnen upptagna på Locums avvecklingslista upphört M I L J Ö S O M R Å D E N Alla förvaltningar följer de centrala inköps- och upphandlingsavtalen ställer miljökrav då egna upphandlingar genomförs bidrar till identifikation och avveckling av de varor och förbrukningsartiklar som innehåller landstingets utfasningskemikalier utvecklar rutiner som leder till minskade avfallsmängder Locum (Varor, byggmaterial, förbrukningsartiklar och livsmedel) bidrar till identifikation och avveckling av de byggmaterial som innehåller miljö- och hälsofarliga kemikalier avvecklar användningen av dessa material så långt som möjligt Alla förvaltningar utformar lokala rutiner för att följa upp ställda miljökrav följer upp ställda miljökrav Alla förvaltningar anger årligen hur stor del av de levererade måltiderna som varit som till- kravmärkta och/eller komponerats med ekologiskt odlade livsmedel handahåller måltider Locum i samarbete med förvaltningar SLL Upphandling och LSF Miljö SLL Upphandling i samarbete med berörda förvaltningar M I L J Ö S O M R Å D E N följer upp avfallshanteringen och avfallsmängderna följer upp miljökraven på centralt upphandlade varor, byggmaterial, förbrukningsartiklar och livsmedel inom landstinget sammanställer årligen de upphandlingsobjekt där utfasning av kemikalier skett Många produkter innehåller kemikalier som kan spridas till miljön. Flera av dessa ansamlas i levande organismer eller omvandlas till giftiga ämnen då de bryts ned. Landstinget använder stora volymer varor och förbrukningsmaterial. Detta medför dels en miljöbelastning ur resursförbrukningssynpunkt, dels en risk för spridning av miljöbelastande kemikalier. Den dagliga maten kräver en femtedel av Sveriges totala energianvändning. En människa konsumerar upp till 50 ton under ett helt liv. Livsmedelskedjans alla led kräver mycket resurser och alstrar en stor mängd avfall. Landstinget är en av landets största upphandlare av måltider. Miljöbelastningen från vår måltidsverksamhet är mycket stor. LSF Forum LSF Miljö definierar vad som är ett miljömässigt acceptabelt utbud av livsmedel och måltider utvecklar en checklista för systematiskt miljöarbete avseende livsmedel påverkar livsmedelsindustrin till utveckling av miljömässigt bättre produkter erbjuder utbildning till all personal som arbetar med livsmedel och måltider stöder och samordnar utfasningen av de produkter som innehåller utfasningskemikalierna SLL Upphandling ställer sådana upphandlingskrav att landstingets utfasningskemikalier minskar och på sikt försvinner verkar för att livscykelanalyser används inom de mest prioriterade upphandlingsobjekten 16 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 17

ST YRMEDEL 18 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 19

Miljöledning Alla landstingets verksamheter styr mot landstingets miljövisioner, tar alltid miljöhänsyn vid beslut och har en föredömlig uppföljning av sitt miljöarbete. fortsätter alla landstingets verksamheter att ha miljöledningssystem som är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och som styr såväl mot landstingets övergripande mål som mot lokala miljömål är miljöledningssystemen integrerade i ordinarie verksamhetsstyrning ingår miljöhänsyn som en naturlig del i beslutsprocesserna Alla förvaltningar redovisar sina miljöresultat i relation till sina egna verksamhetsmål såväl som i relation till landstingets övergripande mål LSF kontrollerar att miljöstyrning och miljökonsekvensbedömningar ingår som en naturlig del av verksamhetsstyrningen kontrollerar att miljöprestanda förbättras, särskilt i relation till landstingets övergripande miljömål Miljöledningssystem är en administrativ struktur, som utgör basen för ett framgångsrikt miljöarbete. Rätt använt ger miljöledningssystemet stöd för styrning, resurstillsättning, genomförande, kontinuerlig uppföljning, redovisning av resultat för miljöområdet och sökande efter förbättringsmöjligheter. Ledningssystemet utgör en garant för kontinuiteten. Alla förvaltningar har miljöledningssystem som är certifierade enligt ISO 14001 och som uppfyller målen ovan bidrar i arbetet med ständiga förbättringar inom landstingskoncernen inför rutiner för att bedöma miljökonsekvenser inför viktiga beslut LSF Miljö initierar och driver projekt som leder till förbättringar av landstingets miljöarbete har ansvar för att aktivt driva på hela koncernens miljöarbete, följa upp efterlevnaden av miljömålen och vidta nödvändiga åtgärder för att målen ska nås 20 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 21

Upphandling Landstinget upphandlar, avropar och beställer alla varor och tjänster så att hälsan främjas och miljöpåverkan minskas. genomförs alla miljöprioriterade* upphandlingar och beställningar med relevanta miljökrav som följs upp skärps miljökraven kontinuerligt för de miljöprioriterade upphandlingarna Alla förvaltningar följer upp miljökraven för de upphandlingsobjekt som inte omfattas av de centrala avtalen LSF Miljö och SLL Upphandling gör en sammanställning av de upphandlingsobjekt där miljökrav ställts. För de upphandlingar där ett utbyte skett på grund av miljö- och hälsofarliga ämnen görs en särskild uppföljning Upphandling och beställning är centrala processer som gör det möjligt att nå miljömålen. Som stor kund kan landstinget, genom att ställa faktabaserade krav, styra urvalet av produkter och tjänster som förekommer i landstingsverksamheten och även påverka utbudet på marknaden. Minst lika viktigt är att följa upp de avtalade kraven så att målen kan nås och rättvis konkurrens erhållas. *) enligt SLL Upphandlings system för miljöprioritering Alla förvaltningar följer de centrala upphandlings- och inköpsavtalen ställer relevanta miljökrav för de upphandlingsobjekt, som inte omfattas av de centrala avtalen LSF BV och SLL Upphandling SLL Upphandling ställer välgrundade och faktabaserade miljökrav som regelbundet uppdateras för att leda verksamheterna mot ständig förbättring och överenskomna miljömål implementerar rutiner för uppföljning av miljöprioriterade upphandlingar och beställningar upphandlar transporter separat från godset 22 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 23

Kommunikation Landstinget är känt såväl hos de egna medarbetarna som hos omvärlden för ett seriöst, vetenskapsbaserat miljöarbete som ger banbrytande resultat. Landstingets sätt att arbeta med miljöfrågor appliceras av andra och leder till en bättre miljö. känner alla landstingets anställda till hur miljöprogrammet berör deras arbete är landstingets bolag och förvaltningar kända i sina respektive verksamhetsområden som föregångare inom miljöområdet har landstinget deltagit i minst ett externt samarbete per miljömålsområde, där man arbetat för att bidra till lösningar på miljöproblemen Alla förvaltningar följer upp att personalen känner till hur landstingets miljöprogram berör deras arbete redovisar externa informationsinsatser om verksamheternas miljöarbete LSF redovisar antalet samarbeten samt deras resultat följer upp att den utarbetade kommunikationsplanen implementeras gör attitydundersökningar Stockholms läns landsting är beroende av vad som sker i omvärlden för att kunna förverkliga miljövisionerna. Emellanåt krävs förändringar av stora samhällsstrukturer för att nå långsiktiga resultat inom miljöområdet. Genom aktiv informationsspridning kan landstinget få flera aktörer att tillämpa våra miljötekniska lösningar. På så sätt kan en större marknad för den aktuella tekniken skapas, en marknad där flera tillverkare och leverantörer vill komma in och konkurrera. Detta leder i förlängningen till lägre kostnader för landstinget och sannolikt till ytterligare utveckling och förbättring av de tekniska lösningarna. Alla förvaltningar säkerställer att samtliga anställda känner till hur landstingets miljöprogram berör deras arbete informerar och utbildar om miljömål och miljöresultat inom ramen för den ordinarie verksamheten bedriver ett externt informationsarbete avseende miljöresultatet inom sitt verksamhetsområde LSF LSF Miljö LSF Miljö och alla förvaltningar utvecklar och implementerar en kommunikationsstrategi för miljöområdet informerar om läkemedels miljöpåverkan deltar i samarbetsprojekt inom respektive miljömålsområde alternativt säkerställer att annan verksamhet gör det publicerar resultat av utredningar och projekt anordnar interna och externa seminarier, utbildningar och konferenser om verksamhetens miljöfrågor 24 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 25

Miljömedicinsk forskning och utveckling Landstingets verksamheter bedrivs i medvetande om hur människors hälsa påverkas av miljön. Vid beslut och åtgärder som kan påverka människors hälsa finns vetenskapliga fakta från miljömedicinsk forskning tillgängliga. LSF Forum utvärderar informationsinsatser och åtgärder i relation till uppsatta mål utvärderar forskningens kvalitet och konkurrenskraft i ett internationellt perspektiv Arbets- och miljömedicinsk forskning gör det möjligt att identifiera områden där man behöver öka kunskapen om hur miljöfaktorer påverkar vår hälsa. Forskningen skapar förutsättningar för beslut och styrning, som leder till bättre hälsa och minskad miljöpåverkan. tillämpas resultaten från den arbets- och miljömedicinska forskningen i landstingets beslutsprocesser samverkar med LSF Forum och använder miljömedicinska forsknings- resultat i sina beslutsprocesser Berörda förvaltningar LSF Forum forskar och informerar om vägtrafikens miljörelaterade hälsoeffekter forskar och informerar om hur hälsan påverkas av miljöfaktorer i offentlig inomhusmiljö forskar och informerar om hälsoeffekterna av kemikalier i mat, dricksvatten, konsument- och sjukvårdsprodukter utvecklar åtgärdsprogram för skydd mot UV-strålning 26 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 27

Den regionala utvecklingsplaneringen leder till en långsiktigt hållbar livsmiljö. Regional utvecklingsplanering utgör den regionala utvecklingsplanens mål och åtgärder för en långsiktigt hållbar livsmiljö en grund för SLL:s strategiska planering RTK SL utvärderar samhällsutbyggnaden avseende markutnyttjande, vatten- och luftkvaliteten, klimatet, transportarbetet, kollektivtrafiken, tillgången till grönområden samt avfallsproduktionen följer upp kollektivtrafikens resandeutveckling I en storstadsregion som Stockholm lever och verkar många människor på en begränsad yta. Antalet invånare i regionen förväntas dessutom öka framöver vilket leder till ett ökat behov av bostäder, kommunikationer, arbetsplatser, sjukvård och rekreationsmöjligheter. Detta innebär påfrestningar på de ekosystem och naturresurser som regionen är en del av. Vi behöver ha tillgång till rent vatten, luft utan farliga föroreningar, livsmedel som inte gör oss sjuka samt rekreationsområden som bidrar till god hälsa och välbefinnande. Därför är det viktigt att ta hänsyn till miljöns begränsningar då regionens fortsatta utveckling planeras. Alla förvaltningar använder den regionala utvecklingsplanen som en del i sin strategiska planering Locum RTK SL effektiviserar markutnyttjande och energianvändning vid om- och nylokalisering samt säkerställer närhet till kollektiva transportmedel verkar tillsammans med kommuner och andra aktörer för att den regionala utvecklingsplanen genomförs konkretiserar och utvecklar de regionala miljöambitionerna i relation till internationella konventioner och EG-direktiv samt nationella miljökvalitetsmål och integrerar dessa i utvecklingsplaneringen verkar för att kollektivtrafikens andel av fordonstrafiken är fortsatt hög 28 M I L J Ö S T E G 5 M I L J Ö S T E G 5 29

16. Ett rikt växt- och djurliv 15. God bebyggd miljö X X X X 14. Storslagen fjällmiljö 13. Ett rikt odlingslandskap X 12. Levande skogar X 11. Myllrande våtmarker 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård X 9. Grundvatten av god kvalitet X X X 8. Levande sjöar och vattendrag X X X 7. Ingen övergödning X X X 6. Säker strålmiljö X X X X 5. Skyddande ozonskikt X X X 4. Giftfri miljö X X X 3. Bara naturlig försurning X X X 2. Frisk luft X X X 1. Begränsad klimatpåverkan X X X X X Nationellt SLL SLL SLL SLL SLL miljökvalitetsmål Miljömålsområde 1 Miljömålsområde 2 Miljömålsområde 3 Miljömålsområde 4 Miljömålsområde 5 Transporter Energi Läkemedel Kemikalier Produkter Landstingets miljömål och de nationella miljökvalitetsmålen Referensdokument Landstingets miljöprogram 1990 2000; Miljö Steg 1 Miljö Steg 2, Bakgrund, Nuläge, Mål, Landstingets program för sitt fortsatta miljöarbete 1994 1998 Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting 1999 2003, Miljö Steg 3 Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting 2002 2006, Miljö Steg 4 De 16 nationella miljökvalitetsmålen Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting 2005 Förslag till Kostpolicy Förslag till Regionala miljömål för Stockholms län 2004 Miljöhandlingsprogram för Stockholms län, Vatten & avlopp, Resor & transporter Miljöutredningen 2005 Regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS) Saldo 2005 Uppföljning av miljömål i Stockholms län, Länsstyrelsen SLL:s Miljöredovisningar 1996 2005 Tio miljöåtgärder; De tio viktigaste miljöåtgärderna för att förbättra hälsan hos befolkningen i Stockholms län 2005 Förkortningslista LSF Landstingsstyrelsens förvaltning LSF BV Beställare Vård i Landstingsstyrelsens förvaltning LSF Miljö Landstingsstyrelsens förvaltnings miljöavdelning RTK Regionplane- och trafikkontoret SL Storstockholms lokaltrafik SLL Stockholms läns landsting SLL Upphandling Upphandlingsavdelningen inom Landstingsstyrelsens förvaltning WÅAB Waxholms Ångfartygs AB För mer information om landstinget, landstingets förvaltningar samt landstingets miljöarbete se www.sll.se 30 M I L J Ö S T E G 5

Landstingsstyrelsens förvaltning Box 22550, 104 22 Stockholm Telefon: 08-737 25 00, www.sll.se Å B ERG & CO. FOTO : T A LV R E T EN.