Lägesbeskrivning, utmaningar och planeringsunderlag för funktionshinderområdet - Case 2030

1 (28) Hnr 2016:524 Vår handläggare Lars Hernevid Eric Svanelöv Behandlad av vård- och omsorgsnämnden 2016-06-02, 54 Lägesbeskrivning, utmaningar och planeringsunderlag för funktionshinderområdet - Case 2030 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-568 07 64180 Katrineholm Telefax: 0150-48 81 95 www.katrineholm.se E-post: vard.omsorg@katrineholm.se

2 (28) Hnr 2016:524 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och bedömning... 3 2. Bakgrund och uppdrag... 6 2.1 Metod och avgränsning... 6 2.2 Begrepp... 7 3. Lagstiftning... 8 3.1 LSS... 8 3.2 SoL... 9 4. Styrande dokument på kommun- och förvaltningsnivå... 10 4.1 Kommunplan... 10 4.2 Inriktningsplan... 11 4.3 Vård- och omsorgsnämndens plan med budget 2016 2018... 11 6. Statistik kring målgruppens storlek... 15 7. Trender på nationell nivå... 17 7.1 Nationell lägesrapport... 17 7.2 IBIC... 18 7.3 Psykisk ohälsa... 18 7.4 Möjligheter till inflytande... 19 8. Trender på lokal nivå... 20 8.1 Målgruppen... 20 8.2 Boende och boendeinsatser... 21 8.3 Arbete/sysselsättning... 22 8.4 Barn och ungdom... 23 8.5 Samsjuklighet... 23 8.6 Samverkan och överenskommelser... 24 8.7 Teknik... 24 8.8 Brukarinflytande... 25 8.9 Kompetensförsörjning... 25 9. Analys av framtida behov och utmaningar... 26

3 (28) 1. Sammanfattning och bedömning Målet med denna rapport är att ge vård- och omsorgsförvaltningen ett redskap för att kunna möta utmaningar och kunna utveckla funktionshinderområdet. Detta skall uppnås genom ett samlat dokument innehållande lägesbeskrivning, analys av framtida behov och utmaningar för de olika grupperna. Utredningen skall beakta kommunens styrdokument med övergripande mål för området samt påbörjad och önskvärd samverkan med andra kommunala förvaltningar samt externa parter, exempelvis fastighetsägare. I en övergripande analys av det material som presenterats i denna rapport kan ett antal trender lyftas fram. I några fall ses samma trender nationellt som lokalt i Katrineholm medan det i andra fall är lokala trender som ses så pass starka att de ändå bör prioriteras. Materialet bör ses som ett underlag för vidare planering men också som ett arbetsmaterial att arbeta vidare med. Området är allt för brett för att kunna gå nog djup inom respektive del i en rapport. Utredare bör knytas till att fortsätta arbetet med att kontinuerligt uppdatera Case 2030 i nära samarbete med område 4 inom vård- och omsorgsförvaltningen. Inom ett antal områden har redan arbeten initieras och dessa bör fullföljas. Exempel på detta är samsjukligheten som har en organisation och en plan för hur samverkan skall ske framåt. Detta handlar mycket om samverkan och här är uppfattningen att mer och mer samverkan sker för grupper där det inte är helt klart om det är vård- och omsorgsförvaltning eller socialförvaltning som skall stå för insatsen. Inom socialpsykiatriområdet har det under flera år pågått inventeringar och framtaganden av handlingsplaner som en del i en nationell satsning, PRIO. En fortsatt plan för detta finns och bör fortsätta över tid. Särskild satsning som behöver följas upp finns rörande arbete/sysselsättning Ett projekt om införande av IPS för att bemöta detta har påbörjats och det är av stor vikt att följa upp detta projekt under de kommande åren. Detta är något som även målgruppen inom LSS skall kunna ta del av. Inom ramen för PRIO har även strategi för delaktighet och inflytande arbetats fram och den har antagits för hela funktionsnedsättningsområdet. Detta är också ett av de områden som nationellt lyfts som viktigt och som ett område som går framåt. Det är också ett av de områden som prioriteras i kommunplanen och i de synpunkter intresseföreningarna inkommit med. Den samrådsorganisation som implementerats inom vård- och omsorgsförvaltningen anses ha just denna intention. Ledarlaget för område 4 har tagit fram särskild handlingsplan för hur detta kan utvecklas. Utifrån detta ses det som viktigt att arbete med implementeringen av samrådsorganisationen fortsätter och den framtagna handlingsplanen genomförs och följs upp av ledarlaget för område 4.

4 (28) Som en del i arbetet med delaktighet och inflytande har området sedan tidigare arbetat med ICF. Socialstyrelsen lanserar nu IBIC som är en modell som skall stödja ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med användning av ICF i dokumentation inom såväl handläggning som genomförande av insatser för vuxna personer som behöver stöd enligt SoL eller LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen behöver bevaka lanseringen av IBIC och ta ställning till om, när och hur ett införande bör genomföras. De förändringar som behöver bemötas handlar främst om förändringar i målgruppen. Överlag ser vi att målgruppen har ökat totalt sen 2011 och fram till idag. Därtill har kostnaderna för personer med funktionsnedsättningar ökat. Katrineholm har traditionellt sett haft en högra andel personer med LSS-beslut än Sverige i stort. Denna skillnad har setts öka ytterligare sedan 2011 och även om det inte går att veta med säkerhet är det troligt att ökningen av målgruppen fortsätter under kommande år. Nationellt ser man att det är bland den äldsta delen av befolkningen som ökningen varit störst medan det i Katrinholm är mer jämt fördelat men med en viss övervikt för de unga under 22 år. Vi kan också se att antalet elever i grundsärskola har ökat en hel del från 2011 och fram till idag. Största ökningen har skett i gruppen som läser med inriktning träningsskola där det gått från 24 elever 2011 till 59 elever idag. Många av dessa finns redan idag i våra barn- och ungdomsverksamheter och vi vet att de kommer ha ett stort behov den dag de blir vuxna. För att bemöta detta ses det som viktigt med ytterligare undersökningar av det framtida behovet av insatser för denna grupp. Idag byggs det för ytterligare 12-18 boendeplatser med särskild service. Samtidigt finns det idag ett antal boendeplatser som håller tveksam kvalitet och kan behöva försvinna. Det är av stor vikt att det omgående påbörjar en mer djupgående analys kring eventuellt ytterligare behov av bostäder med särskild service enligt LSS. Verksamheterna ser en ökning av omvårdnadsbehov och att fler individer har någon form av demensproblematik. Även en ökning av antalet individer med dubbelbottnad problematik i form av en utvecklingsstörning i kombination med psykisk ohälsa kan ses. Idag bor flera av dessa i en boendeform som inte på bästa sätt är anpassad till deras behov. Att vi erbjuder ett boende med rätt nivå av stöd och med den bästa kompetensen ses som avgörande för att kunna leva upp till en social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet som anges i kommunplanen. Framåt ses ett behov av att öka kompetensen kring omvårdnad och demens på fler av våra gruppbostäder och också verka för att vi på det sättet skall kunna erbjuda våra brukare en specialkompetens om de, när behovet uppstår, kan tänka sig att flytta till dessa.

5 (28) Ett behov kan också ses av att bemöta den ökning av brukare med dubbelbottnad problematik i form av en utvecklingsstörning i kombination av psykisk ohälsa. Även där skulle det vara möjlighet att öka kompetensen på någon av våra gruppbostäder. Det konstateras att det inom vård- och omsorgsförvaltningen saknas kompetens kring tekniska hjälpmedel för våra brukare och att glappet mellan vad de får med sig från skolan till vad som kan erbjudas när de kommer till ett boende eller sysselsättning är alldeles för stort. Det ses som önskvärt ett samarbete med bildningsförvaltningen inleds inom området tekniska hjälpmedel samt att en arbetsterapeut eller liknande med kompetens kring detta anställs inom våra verksamheter. Gällande frågan om bostäder för personer med behov av boendestöd eller hemtjänst enligt SoL så konstateras det svåra läget att finna bostäder. Även om ansvaret för bostäder är en fråga för socialförvaltningen ses ett behov från vård- och omsorgsförvaltningen att de samverkar mellan förvaltningarna för att få till ett bättre samarbete med KFAB och andra bostadsbolag. Detta då det ofta berör brukare som i ett senare skede kan bli aktuella för insats även här. Kommunplanen trycker också på att samarbete och samverkan mellan nämnder, förvaltningar och andra myndigheter och aktörer ska fortsätta att utvecklas. I flera av de förändringar som behöver bemötas ingår att personalen behöver ökad kompetens inom särskilda områden. Intresseföreningarna lyfter samtidigt att de efterlyser en bredare kompetens hos personalen. Både kring diagnoser men också kring bemötandefrågor. En kompetensplan som bemöter de utmaningar som nämns i Case 2030 behöver tas fram för område 4.

6 (28) 2. Bakgrund och uppdrag Grupperna med funktionsnedsättningar är sinsemellan heterogena, likaså gruppernas behov av insatser. Helhetsbilden av området kompliceras av att nya grupper tillkommit de sista årtiondena samt att det för vissa grupper finns en gränssnittsproblematik mellan socialtjänst och vård och omsorg. De tillhör inte alltid, med självklarhet, funktionshinderområdet men kommer sannolikt att behöva stora insatser framöver. Ett exempel är personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar/autismspektrumstörningar i behov av boendestöd. Det är också av största vikt att få en klarare bild av mer traditionella grupper som redan idag omfattas, inklusive personer med en socialpsykiatrisk problematik. Målet med rapporten är att ge vård- och omsorgsförvaltningen ett redskap för att kunna möta utmaningar och kunna utveckla funktionshinderområdet. Detta skall uppnås genom ett samlat dokument innehållande lägesbeskrivning, analys av framtida behov och utmaningar för de olika grupperna. Utredningen skall beakta kommunens styrdokument med övergripande mål för området samt påbörjad och önskvärd samverkan med andra kommunala förvaltningar samt externa parter, exempelvis fastighetsägare. Enligt 5 kap. 8 SoL ska socialnämnden göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med psykiska funktionshinder. Kommunen skall planera sina insatser för människor med psykiska funktionshinder, och i denna planering skall kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Enligt 15 kap. 1 LSS ska kommunen fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är. Enligt 7 HSL ska landstinget planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av vård, och enligt 8 HSL ska landstinget i denna planering samverka med samhällsorgan, organisationer och privata vårdgivare. En god kännedom om målgruppen och dess behov är en förutsättning för att kunna planera verksamheter och avsätta nödvändiga resurser för personer med psykiska funktionshinder. Genom återkommande inventeringar kan denna kunskap förvärvas. 2.1 Metod och avgränsning Underlag till Case 2030 har framkommit genom eftersökning av statistik och nationella studier, via Socialstyrelsen. Statistik kring den framtida målgruppen lokalt har även efterfrågats från Bildningsförvaltningen samt Landstingets habiliteringsverksamhet. För att kartlägga ett nuläge samt spana framåt har en arbetsgrupp med representanter från vård- och omsorgsförvaltningens båda avdelningar, utförare och myndighet, samt en doktorand från Mälardalens högskola, träffats vid ett par tillfällen. Ansvarig för respektive avdelning har haft i uppdrag att komma med skriftligt material till utredare

7 (28) för sammanställning. Utredare har även träffat berörda intresseorganisationer som där fått möjlighet att framföra särskilda synpunkter om vad som är viktigt att beakta i ett material av detta slag. Attention KFV-regionen, Autism- och Aspergerföreningen i Sörmland samt FUB har även inkommit med skriftliga synpunkter. NSPHs skriftliga synpunkter i samband med framtagandet av PRIO-handlingsplan frö 2016-2017 har också tagits i beaktande. 2.2 Begrepp Följande begrepp som presenteras är centrala för rapporten, men kan behöva en närmare förklaring. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer med funktionsnedsättningar. LSS är en rättighetslag och personer kan således kräva de rättigheter som finns i domstol. Socialtjänstlag (SoL) (2001:453) ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhället. Varje enskild kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret att personer får det stöd och hjälp som efterfrågas Hälso- och sjukvårdslag (HSL) (1982:763) strävar efter god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen, med åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. PRIO psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa är en handlingsplan som syftar till att skapa en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet för personer med psykisk ohälsa. Därtill ska tillgång till arbete, anpassad sysselsättning samt möjlighet till delaktighet och inflytande främjas.

8 (28) 3. Lagstiftning 3.1 LSS Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är jämfört med Socialtjänstlagen (SoL) mer konstruerad som en utpräglad rättighetslag. LSS utgör ett komplement till SoL och annan lagstiftning och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enligt SoL eller andra lagar. Den verksamhet som bedrivs med stöd av LSS ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra (1993:397 5 ). De grundläggande principer som LSS bygger på finns omnämnda i lagens förarbeten och liknar de principer som finns i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. De bärande principerna är självbestämmande, integritet och inflytande, tillgänglighet, delaktighet, Jämlikhet och kontinuitet. LSS är en rättighetslag som omfattar en begränsad målgrupp. De som uppfyller kraven för att tillhöra lagens personkrets har rätt att få vissa i lagen angivna insatser förutsatt att behov föreligger och att behovet inte är tillgodosett på annat sätt. De tre personkretsar som omfattas av LSS är: personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om dessa är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Inom vård- och omsorgsförvaltningen i Katrineholm erbjuds alla personer som innefattas i 1 insatser enligt 9 (1993:387) Råd och stöd (landstingsansvar) Personlig assistans Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice Korttidsvistelse Korttidstillsyn Bostad med särskild service för barn och ungdomar Bostad med särskild service för vuxna Daglig verksamhet För personer med neuropsykiatriska diagnoser, och som innefattas i 1 i LSS, erbjuds också boendestöd enligt SoL (2001:453). Dock tas avgift ut för denna insats.

9 (28) 3.2 SoL SoL (2001:453) är en målinriktad ramlag som ger kommunerna stor frihet att utforma verksamheten med utgångspunkt från lokala förutsättningar och behov. I portalparagrafen (1 kap. 1 ) anges de övergripande målen och grundläggande värderingarna för samhällets socialtjänst. Målen ger uttryck för principen om alla människors lika värde och lika rätt till social trygghet, vård och omsorg. De övergripande målen i portalparagrafen kompletteras medbestämmelser om mål och inriktning för arbetet med vissa grupper i samhället. Det gäller barn och unga (5 kap. 1 3 ), äldre (5 kap. 4 6 ), personer med funktionshinder (5 kap. 7 8 a ), personer med missbruksproblem (5 kap. 9 9 a ), personer som vårdar eller stödjer närstående (5 kap. 10 ) och brottsoffer (5 kap. 11 ). I förarbetena till SoL redovisas vissa begrepp och principer som ska vara vägledande för individuellt inriktade insatser inom socialtjänsten. Det gäller helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, normalisering, kontinuitet, flexibilitet och närhet. Inom vård- och omsorgsförvaltningen i Katrineholm erbjuds personer inom socialpsykiatrin insatser enligt 4 kap. 1, och de insatser som erbjuds är: Boendestöd eller hemtjänst Kontaktperson Ledsagarservice Särskilt boende Daglig sysselsättning eller dagligverksamhet

10 (28) 4. Styrande dokument på kommun- och förvaltningsnivå I arbetet med att försöka titta framåt mot år 2030 behöver hänsyn tas till de nu gällande kommun och förvaltningsövergripande dokument som finns. Såväl kommunplan och övergripande plan med budget som den förvaltningsspecifika plan med budget och inriktningsplanen som finns idag sträcker sig till 2018. 4.1 Kommunplan 1 Tydligast koppling till det aktuella området kan ses inom kommunplanens områden omsorg och trygghet samt Kultur, idrott och fritid. Omsorg och Trygghet I kommunplanens del om omsorg och trygghet anges följande övergripande mål: Social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet Katrineholm skall vara en trygg och säker kommun att leva och verka i Vidare anges kommunens viktiga del i det sociala trygghetssystemet: Kommunen står för en viktig del av de sociala trygghetssystemen. Tillsammans med staten och landstinget ska kommunen motverka otrygghet för kvinnor och män till följd av arbetslöshet, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, familjesituation eller åldrande. Grunden för detta är den generella välfärdspolitiken. Kommunen har dock det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Kommunens insatser inom det sociala området ska ha hög kvalitet. Ett antal viktiga delar inom omsorg och trygghet anges i den fortsatta texten. Den enskildes ställning och inflytande ska stärkas Samarbete och samverkan mellan nämnder, förvaltningar och andra myndigheter och aktörer ska fortsätta att utvecklas Personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i alla delar av det politiska, sociala, ekonomiska och kulturella livet Alla människor, oavsett funktionsförmåga, ska ha rätt till ett eget boende, full rörelsefrihet och ett aktivt liv Personer med funktionsnedsättning ska ges stöd anpassat efter individens behov. Deltagare i daglig verksamhet ska få höjdhabiliteringsersättning Under mandatperioden ska ytterligare en gruppbostad skapas för unga med funktionsnedsättning 1 Tillväxt och välfärd, Kommunplan 2015-2018. Kommunstyrelsens handling nr 1/2015

11 (28) Som konkreta resultatmål anges bland andra: Omsorgen för äldre och funktionsnedsatta ska byggas ut efter behov Fortsatt utveckling av vård och omsorg för personer med funktionsnedsättning Kultur, idrott och fritid I kommunplanens del om kultur, idrott och fritid anges följande övergripande mål: Ett rikt kultur- och fritidsliv som alla invånare kan ta del av. Vidare specificeras vad fokus skall ligga på inom vård- och omsorgsförvaltningen: De sociala aktiviteterna för brukare inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska förbättras för att minska ensamheten bland äldre och personer med funktionsnedsättning. 4.2 Inriktningsplan 2 De områden i inriktningsplanen som tydligast berör det aktuella området är insatser och arbete/sysselsättning. Insatser Förvaltningen ska arbeta med att utveckla och anpassa insatserna utifrån brukarnas och anhörigas behov. Insatserna kan utvecklas genom exempelvis det systematiska kvalitetsarbetet som bland annat innehåller ÄBIC, ICF och statistik. Vård- och omsorgsnämnden kommer på sikt att behöva ta ställning till och prioritera vilka insatser som kommunen ska erbjuda. Folkhälsoperspektivet för vård- och omsorgsnämndens målgrupper kommer att beaktas. Under planperioden kommer särskilt fokus att läggas på sociala aktiviteter som minskar upplevelsen av ensamhet. Arbete/sysselsättning För att öka möjligheten till arbete och sysselsättning bland personer med funktionsnedsättning, personer med psykisk funktionsnedsättning samt äldre ska förvaltningen fortsätta utveckla samarbetet med myndigheter och organisationer. Detta för att personer med särskilda behov ska få förutsättningar att leva som aktiva och självständiga medborgare. 4.3 Vård- och omsorgsnämndens plan med budget 2016 2018 3 Behov finns att bygga ut tillgången till bredband för att innefatta även VON:s verksamheter. Många äldre är beroende av säkra lösningar för kommunikation och trygghetslarm, detta gäller inte minst på landsbygden. Det finns en efterfrågan på tillhan- 2 Inriktningsplan för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde 2015-2015. Vård och omsorgsnämndens handling nr 1/2015 3 Vård- och omsorgsnämndens plan med budget 2016-2018. Vård- och omsorgsnämndens handling nr 26/2015

12 (28) dahållande av bredband på säbo. Även på gruppbostäder behöver möjligheterna att erhålla bredband till de boende ses över. Inom verksamheten arbete/sysselsättning inom socialpsykiatri och inom daglig verksamhet inom LSS ökar antalet brukare med behov av sysselsättning, Det finns ett behov av viss utbyggnad för att klara behoven från fler brukare. Många brukare får sin sysselsättning/daglig verksamhet förlagd till privata företag och/eller offentliga arbetsplatser, detta främjar mångfald och stärker förståelse för och möjligheter till personer med funktionsnedsättning att nå arbetsmarknaden. Inom verksamheten för stöd till funktionsnedsatta samt socialpsykiatri finns en efterfrågan på flera boendeplatser. Projektering för byggande av en ny sammanhållen gruppbostad med 6 platser i kvarteret Hästen pågår och preliminär driftstart är satt till början av 2017. Behov finns av en ytterligare gruppbostad/servicebostad enligt LSS då ett antal ungdomar beräknas flytta hemifrån under de närmaste åren och nuvarande boendeplatser är upptagna. Planering pågår för att ersätta nuvarande psykiatriboendet Skogsbrynet med nya lokaler. Detaljplanen för ny anvisad plats Vägskälet 17 kommer att beslutas under 2015. De nuvarande lokalerna för Skogsbrynet bedöms inte kunna uppgraderas till ett modernt boende. Det finns ett mycket stort behov av mindre hyreslägenheter centralt till vård- och omsorgs målgrupper. Framförallt har personer med psykisk ohälsa svårt att finna lämplig bostad. Detta för med sig att personer som får stöd av socialpsykiatrin måste erbjudas mera resurskrävande (och dyrare) lösningar i form av särskilt boende då de annars skulle sakna boende. Vård- och omsorgsförvaltningen ser även ett behov att förstärka sin kompetens kring frågor som rör samverkan med privata hyresvärdar, frågor som rör boendejuridik som kontaktskrivning och hyresrätt. Vård- och omsorgsförvaltningen har också för att stödja och främja utvecklingen av delaktighet för personer med intellektuell funktionsnedsättning sedan 2014 knutit en doktorand från Mälardalens högskola till verksamheten. Fokus ligger på att kartlägga olika upplevelser av delaktighet samt stödja kommunens verksamheter inom kunskapsområdet. För 2016 kommer förvaltningen att kunna ta del av nya undersökningar. En inventering av hur många nya personer som behöver gruppbostad visar att det kommer att behövas både en gruppbostad och en servicebostad de närmaste åren. Under förutsättning att erforderliga beslut fattas kan start för byggandet av gruppbostad ske under 2015, med driftstart under 2017. Behov finns också av en ytterligare gruppbostad/servicebostad enligt LSS då ett antal ungdomar beräknas flytta hemifrån under de närmaste åren och nuvarande boendeplatser är upptagna. På ett par gruppbostäder har brukare på grund av ändrat hälsotillstånd behov av vakennatt istället för journatt, de aktuella boendena har tillfälligt behövt använda vakennatt under 2015 för att trygga verksamheten.

13 (28) Kommunen deltar via vård- och omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen i den statliga Prio satsningen för personer med psykisk ohälsa. För perioden 2015 2017 finns ett ambitiöst utvecklingsprogram lagt lokalt som bland annat innebär en satsning på Supported employment (anpassa arbets- och praktikplatser efter individens behov) och införande av den pedagogiska modellen Ett självständigt liv, i syfte att förbättra individens livskvalitet och möjlighet att styra över sin egen situation. Satsningen kommer delvis att fortsättningsvis kunna finansieras genom särskilt för psykiatri erhållna stimulansmedel. En särskild satsning på förbättrat stöd till äldre personer med psykisk ohälsa har påbörjats och kommer att fortsätta 2016.

14 (28) 5. PRIO Regeringen beslutade 2012 om en fyraårig satsning för att förbättra livssituationen och vården för personer med psykisk ohälsa. Satsningen fick namnet PRIO psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa (Regeringen 2012) Som en del av en överenskommelse genomfördes en inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning i enlighet med Socialstyrelsens verktyg och registrerat aggregerade data i inrapporteringsfunktionen på SKL. Detta gjorde Katrineholms kommun under 2013 4. En analys och en handlingsplan för kommande år togs fram utifrån inventeringen. Denna och har sedan reviderats årligen. I den senaste handlingsplanen 5 togs ett antal strategier fram kring utveckling av inflytande och delaktighet, individernas tillgång till arbete och sysselsättning samt tillgång till insatser som rekommenderas i de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni. När det gäller strategier för hur individernas tillgång till arbete och sysselsättning kan öka ska dessa utarbetas i samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Hela handlingsplanen har tagits fram i samverkan med socialförvaltningen. Bland de åtgärder som beslutades i den senaste handlingsplanen finns åtgärder kring mer frekvent användande av samordnad individuell plan när brukare har insatser från fler än en huvudman. I strategin för ökad tillgång till arbete och sysselsättning finns åtgärder kring ett införande av IPS 6 i det befintliga arbetskonsulentteamet. I strategin för ökad delaktighet och inflytande finns utbildning i ESL 7 och plan för införande av den reviderade samrådsorganisationen. Flera av åtgärderna har kunnat finansieras med medel som varit kopplade till PRIO överenskommelsen. En ny överenskommelse för de kommande åren finns och arbete med att ta fram handlingsplan för kommande år pågår. Som en del i detta kommer en ny inventering kring personer med psykisk ohälsa i Katrineholms kommun göras under 2017. 4 Slutrapport - Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning i västra länsdelen i Sörmland ett samverkansprojekt mellan kommunerna Katrineholm, Flen och Vingåker och Landstinget Sörmland. VON/2013:1437-739 5 Handlingsplan psykisk ohälsa 2015-2017 utifrån inventering 2013. VON/2014:68-739 6 Individanpassat stöd till arbete, modell för arbetsrehabilitering som vänder sig till personer med psykisk funktionsnedsättning. 7 ESL Ett Självständigt Liv, socialpedagogisk behandlingsmodell för personer med psykisk funktionsnedsättning, särskilt schizofreni. Syftet med insatsen är att ge klienten ökade möjligheter till ett självständigt liv.

15 (28) 6. Statistik kring målgruppens storlek Det har skett en kontinuerlig ökning av antalet LSS insatser mellan 2011 och 2015, både nationellt, regionalt och lokalt. Prognosen är även att antalet LSS insatser fortsätter att öka. Flest insatser är det i åldersgruppen 23 64 år. Se tabell 1. Antal personer Antal per 10 000 av befolkningen 0 22 år 23 64 år 65 år Samtliga 0 22 år 23 64 år 65 år Samtliga Riket 2015 20 626 43 140 5 799 69 565 79 82 30 71 2013 19 984 39 824 5 550 65 358 77 77 30 68 2011 20 149 38 107 5 089 63 345 78 74 29 67 Södermanlands län 2015 625 1 269 147 2 041 82 88 23 72 2013 598 1 167 138 1 903 80 82 23 69 2011 559 1 069 134 1 762 75 76 19 65 Katrineholm 2015 93 197 27 317 103 116 36 95 2013 74 190 24 288 83 114 33 87 2011 76 175 22 273 86 105 32 84 Riket Tabell 1. Antalet personer med insats enligt LSS 2011-2015 fördelade efter ålder samt antal per 10 000 av befolkningen fördelad i respektive ålderskategori. Exklusive LSS-insatsen råd och stöd. Den vanligaste insatsen enligt LSS nationellt, regionalt och lokalt, är daglig verksamhet, följt av boende, vuxna. Se tabell 2. Råd och stöd Personlig assistent Antal personer med beslut om insats enligt LSS Ledsagarservice Kontakt person Avlösar service Korttids vistelse Korttids tillsyn Boende barn Tabell 2. Antal personer på enskild LSS-insats. En person kan ha flera LSS-insatser. Boende vuxna Daglig verksamhet 2015 4 351 4 295 8 306 19 494 3 762 9 695 4 377 1 048 26 484 35 340 2013 4 270 3 896 8 457 19 367 3 507 9 602 4 521 1 103 25 044 32 368 2011 4 680 3 760 9 163 19 457 3 394 9 881 5 009 1 328 23 923 31 146 Södermanlands län 2015 0 162 105 798 67 292 166 28 743 1 117 2013 0 126 98 789 61 299 170 22 694 1 019 2011 0 117 113 746 51 309 179 12 642 948 Katrineholm 2015 0 25 25 103 x 40 34 x 127 203 2013 0 19 22 88 5 38 27.. 125 173 2011 0 21 30 69 6 37 24 x 119 174

16 (28) Antalet elever i grundsärskola och grundsärskola med inriktning träningsskola har ökat från 2011 till 2016. Därtill finns det 23 elever i gymnasiesärskola, nationella program samt 28 elever i gymnasiesärskola, IP-program. Se tabell 3 och 4. I dagsläget finns 19 elever som är individintegrerade i vanliga grundskolan som är mottagna i särskolan. Det finns också två klasser inom grundskolan för personer med särskilda behov utifrån en autismspektrumstörning. Den äldre klassen som innefattar årskurs 7-9 har idag 14 elever men kommer öka till 17 eller 18 till hösten. Gruppen har ökat under de senare åren. En förklaring till ökningen kan enligt rektor vara att klassen blivit mer känd och fler eftersöker det extra stödet. Motsvarande grupp finns också på gymnasiet där det finns två grupper med sammanlagt 14 elever. Dessutom finns ett antal som är utredda och som fått diagnos utvecklingsstörning som föräldrarna inte vill ska bli mottagna. Elever i grundsärskola med inriktning träningsskola samt elever i gymnasiesärskola som läser IP-program är de med stora behov av stöd i framtiden. Övriga elever kommer också behöva stöd men nivån på stödet är mer svårbedömt. Skolår Antal elever Grundsärskola Antal elever Grundsärskola med inriktning träningsskola 1 2 2 2 4 2 3 7 5 4 11 11 5 6 5 6 13 9 7 11 9 8 13 10 9 9 6 Totalt 2016 76 59 Totalt 2011 42 24 Tabell 3. Antalet elever i grundsärskola och grundsärskola med inriktning träningsskola. Skolår Antal elever Gymnasiesärskola, Nationella program Antal elever Gymnasiesärskola, IP-program 1 9 7 2 3 5 3 5 9 4 6 7 Totalt 2016 23 28 Tabell 4. Antalet elever i gymnasiesärskola, nationella program och gymnasiesärskola, IP-program.

17 (28) 7. Trender på nationell nivå 7.1 Nationell lägesrapport 8 Socialstyrelsen har under 2016 givit ut en lägesrapport där de i stort beskriver tillståndet och utvecklingen inom funktionshinderområdet. Ett antal områden lyfts särskilt. Brukarinflytandet ökar Involvering av brukare i råd om funktionshinderfrågor har ökat, och majoriteten av Sveriges kommuner har någon form av råd där brukare bjuds in. Dessutom har även brukarrevisioner och brukarinflytandesamordnare ökat, även om dess förekomst är relativt begränsad. Syftet med råd om funktionshinderfrågor där brukare bjuds in är att öka brukarinflytandet, vilket bidrar till att enskilda upplevelser och erfarenheter utvecklar verksamheten. Nio av tio kommuner har idag ett råd för funktionshinderfrågor, där brukare bjuds in att delta. Genom råden för funktionshinderfrågor främjas verksamhetsutvecklingen av brukarnas upplevelser av verksamheten. Inom funktionshinderomsorgen strävas det efter ett ökat brukarinflytande, och åtgärder med råd för funktionshinderfrågor, där brukare bjuds in att delta, kan skapa mer verksamhetsöverskridande dialoger. LSS-insatser Allt fler personer får insatser enligt LSS (1993:387). År 2014 fick 67 400 personer insatser enligt LSS, vilket är en ökning med nio procent sedan 2010, där det är personkrets 1 som står för 89 procent. Den största ökningen har skett bland de som är 65 år eller äldre, en grupp som ökat med 16 procent. En anledning till detta är att fler personer med intellektuell funktionsnedsättning lever under bättre förhållanden än tidigare, och därmed allt längre. De insatser som ökar mest är daglig verksamhet och boende för vuxna, som under perioden 2010 2014 har ökat med tolv respektive tio procent. Därtill har vissa insatser minskat i antal, till exempel ledsagarservice, korttidsvistelse, korttidstillsyn och boende för barn och unga har alla minskat. Den största minskningen står boende för barn och unga för, som sedan 2010 har minskat med 31 procent. Därtill är det en otydlighet kring LSS-insatsen råd och stöd. År 2007 hade 8 200 personer insatsen, men år 2014 hade antalet minskat till 4 300 personer, där majoriteten tillhörde personkrets 1 (80 procent). En orsak till minskningen är att de flesta landsting numera erbjuder råd och stöd som en integrerad del i barn-, ungdomsoch vuxenhabiliteringen. Vidare ökar antalet timmar och insatser med personlig assistans enlig LSS, och mellan 2010 och 2014 har det skett en ökning med 15 procent. En anledning är att flera personer får sin assistansersättning indragen, vilket leder till att de istället beviljas personlig assistans enligt LSS. Skillnader i diagnoser kan förklara vissa könsskillnader Fler män än kvinnor har insatser enligt LSS, där den totala fördelningen är 58 respektive 42 procent. Könsskillnaden är som störst i åldersgruppen 0 22 år, där flickornas andel varierar mellan 32 och 37 procent beroende på insats. En bidragande orsak till 8 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Lägesrapport 2016

18 (28) skillnaderna är troligen att vissa diagnoser är vanligare hos män än hos kvinnor, till exempel utvecklingsstörning och autism. I de högre åldersgrupperna minskar skillnaderna. Eftersom personkretsen för LSS delvis utgår från dessa diagnoser kan det innebära att flickor och kvinnor med annan funktionsnedsättning inte får samma tillgång till stöd och hjälp som pojkar och män. Även bland hjälpmedelsanvändare finns könsskillnader. Upp till 18 år är pojkarna i majoritet, i åldersgrupperna däröver är kvinnorna i majoritet. Undersökningar pekar även på att det finns vissa könsskillnader i kostnader för hjälpmedel. Socialstyrelsen bedömer att den statliga kunskapsstyrningen inom funktionshinders- och hjälpmedelsområdet bör ha ett ökat jämställdhetsperspektiv, där så är möjligt. På så sätt minskar risken att handläggare gör åtskillnad mellan män och kvinnor som inte är motiverad utifrån behov. Kostnadsutveckling Kommunernas kostnader för insatser till personer med funktionsnedsättning ökar. Mellan 2010 och 2014 ökade kostnaderna med 11 procent. År 2014 omsatte funktionshindersomsorgen 57 miljarder kronor, varav kostnader för insatser enligt LSS stod för närmare 80 procent. Mest ökar kostnaderna för insatser med stöd av SoL, där kostnaderna för åldersgruppen 0 64 år, har ökat med 20 procent sedan 2010. Det är främst hemtjänst, inklusive boendestöd, som ökar mest (57 procent mellan 2010 och 2014). En trolig orsak till denna ökning är att fler individer som fått sin assistansersättning indragen istället får hemtjänst. Kostnadsökningen inom LSS är lägre och ligger på 8 procent. 7.2 IBIC 9 Vuxna med funktionsnedsättning skall få hjälp och stöd utifrån sina individuella behov. Detta har gällt även tidigare men kommer nu tydliggöras ytterligare vid ett införande av IBI, individens behov i centrum. IBIC är framtaget av Socialstyrelsen och är en vidareutveckling av ÄBIC, äldres behov i centrum, som lanserades för ett antal år sedan. IBIC är en modell som skall stödja ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med användning av ICF i dokumentation inom såväl handläggning som genomförande av insatser för vuxna personer som behöver stöd enligt SoL eller LSS. 7.3 Psykisk ohälsa Förekomsten av psykiatriska diagnoser är som störst i åldrarna 18 24 år, det är även vanligare med psykiatriska diagnoser hos flickor än hos pojkar. Därtill är det fler psykiatriska diagnoser hos unga med intellektuell funktionsnedsättning jämfört med övriga i samma åldersgrupp. De största skillnaderna återfinns inom depression, ångest och ADHD. Gällande ADHD är förekomsten hos barn med intellektuell funktionsnedsättning 10 gånger högre. Vidare har det har skett en förhöjd föreskrivning av psykofarmaka hos personer som tillhör personkrets 1 och har insatser enligt LSS. Omkring 50 procent av barn 13 17 år och ungefär 60 procent av unga 18 24 år i LSS-boenden har långvarig föreskrivning av psykofarmaka. Där 17 procent behandlas med psykofarmaka utan psykiatrisk diagnos. Det är även vanligt hos barn och unga i LSS boende att ha fler förskrivande vårdenheter. Till exempel de som har 9 Från Äldres behov i centrum till Individens behov i centrum. Socialstyrelsen. 2016

19 (28) fyra läkemedel har genomsnittligen fem föreskrivande vårdenheter. Detta försvårar uppföljning av läkemedelsanvändning. 7.4 Möjligheter till inflytande Införande av Patientlagen (2014:821) syftade att stärka inflytande och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Detta genom att individen ska få information om de hjälpmedel som finns tillgängliga. Informationen ska vara anpassad för ålder, mognad, erfarenhet, språklig bakgrund samt andra individuella förutsättningar. Om det finns flera hjälpmedel tillgängliga ska individen få möjlighet att välja. Det finns dock oklarheter i hur patientlagen ska tolkas. Det finns dock studier som visar på att när brukare upplever delaktighet i förskrivningsprocessen används hjälpmedel i större grad. Det är dock viktigt att valfrihetssystemet via patientlagen förordnas av välinformerade val. Möjligheter till delaktighet och inflytande för brukare strävas efter att ökas genom brukarinflytandesamordnare (BISAM), råd för funktionshinderfrågor och brukarrevision. Ungefär 90 procent av alla kommuner har råd för funktionshinderfrågor. Det är dock bara 11 procent som har BISAM och 14 procent som har brukarrevision. BISAM är personer som är anställda av kommun eller landsting som har till uppgift att samordna inflytande i kommuners eller landstings verksamhet. Brukarrevision är en undersökning av en verksamhet vilket utförs av personer som har varit brukare, patienter eller anhöriga i en liknande verksamhet. Det finns dock insatser som syftar till att öka delaktighet som minskar. Andel kommuner som använder brukarundersökningar för att utveckla den egna LSS verksamheten har minskat med 30 procent sedan 2012.

20 (28) 8. Trender på lokal nivå 8.1 Målgruppen Den största målgruppen inom funktionshinderområdet är de personer som tillhör personkretsen enligt 1 1-3 LSS. Av de olika personkretsarna tillhör majoriteten gruppen 1 1, personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Just nu finns det en person som bedömts tillhöra personkrets 1 2, personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personkrets 1 3 ökar men personerna är främst aktuella för personlig assistans. Målgruppen inom socialpsykiatrin är de personer med en svår psykiatrisk sjukdom. Under de senaste åren har det varit en trend med nydiagnostiseringar inom neuropsykiatriska funktionshinder. Flera barn och ungdomar får diagnos och det har också visat sig i samverkan med arbetsförmedlingen i olika projekt att målgruppen även ökar bland yngre vuxna. De personer som får sin diagnos senare i livet har främst varit personer med Aspergersyndrom och ADHD. Personerna har inte varit aktuella för vård- och omsorgsförvaltningen tidigare men har senare i livet fått svårigheter att hitta rätt på arbetsmarknaden. Personer med Asperger tillhör personkretsen enligt LSS 1 1 och har rätt till daglig verksamhet i vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet. Personerna med ADHD kan tillhöra personkretsen 1 3 efter en ganska restriktiv bedömning, många faller utanför. Dessa personer har inte rätt till daglig verksamhet även om de bedöms tillhöra personkretsen. Det senaste året har flera personer aktualiserats till socialpsykiatrins målgrupp. Flera unga kvinnor med psykiatriska diagnoser har aktualiserats av så väl socialtjänst som landstingspsykiatrin. Det har också aktualiserats ett antal personer med psykiatriska diagnoser, samsjuklighet inom missbruk, flera personer har varit bostadslösa när de aktualiseras. Några brukare har idag ett självskadebeteende, något som av personal bedöms ha ökat, men statistik kring detta saknas i dagsläget. De fall som dock förekommer är kompetensen hos personal bristande och behov av kompetensförstärkning kan ses. Personer som får beslut om boende med särskild service enligt LSS, har någon form av utvecklingsstörning, men kan därtill ha en psykisk ohälsa som är mer utmärkande än själva utvecklingsstörningen. Placeringen av dessa personer kan i vissa fall vara komplicerad då kompetens kring den psykiska ohälsan är bristande i våra grupp- och servicebostäder. Brukarna på våra grupp- och servicebostäder blir idag äldre än tidigare vilket innebär mer och större omvårdnadsinsatser. I dagsläget finns en gruppbostad med större inriktning mot denna målgrupp. I övriga grupp- och servicebostäder finns idag omkring tio personer med demensproblematik. I några fall konstaterad och i några fall fortfarande outredd. Utöver detta finns det fem personer som idag bor i servicebostad

21 (28) som, enligt personal och enhetschefers bedömning, bättre skulle kunna få sina behov tillgodosedda i en samlad gruppbostad. Två personer som idag bor i gruppbostad skulle, enligt samma bedömning klara sig med servicebostad. Två till tre personer som idag bor i servicebostad skulle, enligt personal och enhetschefers bedömning, klara sig med ett boendestöd om det funnits för målgruppen. 8.2 Boende och boendeinsatser Bostäder inom social- och neuropsykiatri Behovet för målgruppen inom socialpsykiatrin handlar i huvudsak om behovet av boende. Flera personer med psykisk funktionsnedsättning har komplexa behov, flera har misslyckats på bostadsmarknaden och har inte möjlighet till egna förstahandskontrakt. Flera som inte lyckas få en bostad söker ett särskilt boende. Behovet av stöd är inte så omfattande att särskilt boende krävs däremot skulle flera personer kunna klara sin vardag med ett utökat boendestöd. Problemet är bostadssituationen, då bostäder inte finns eftersom kraven från hyresvärdar är för höga. Samarbete med KFAB och andra fastighetsbolag behöver förbättras. Förvaltningscheferna har tidigare träffat lokalresursplanerare för att diskutera på vilket sätt förvaltningarna ska arbeta med hyresvärdarna för att erbjuda marginaliserade grupper bostad. Ett antal aktiviteter samplanerades då mellan förvaltningarna med sikte på att kunna erbjuda bostäder. Frågan om bostad ligger egentligen hos Socialförvaltningen utifrån kommunfullmäktiges beslut (Dnr KS/2013:562-759) om rutiner för hyresgaranti. Kommunfullmäktige uppmanar i sitt beslut, socialnämnden att samverka med vårdoch omsorgsförvaltningen gällande rutinerna gällande sociala kontrakt. Inom ramen för SoL ansvarar socialnämnden i Katrineholm för att hantera människors bostadsproblematik. Vi ser redan idag att det också saknas bostäder för brukare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och bostäder för personer som har en psykisk funktionsnedsättning. Personer med asperger har också boendestöd, men behoven är komplexa och verksamheten behöver utvecklas och utökas för att kunna tillgodose alla behoven. Behov av ny stödform inom LSS Ytterligare ett behov som uppmärksammats är för de personer med utvecklingsstörning, som tillhör personkretsen 1 1. Flera personer har behov av stödinsatser i det vardagliga livet. Behoven är inte så omfattande att bostad med särskild service är aktuellt men hemtjänstinsatser är inte tillräckliga. Hemtjänstinsatserna är inte heller anpassade för målgruppen då insatserna behöver vara mer individuellt anpassade än de vi har idag. Formen boendestöd kan ges som ett bistånd genom SoL, och riktar sig främst till personer med psykiatriska funktionsnedsättningar. Insatsen kommer med en avgift vilket gör att personer med rätt till stöd enligt LSS inte vill söka denna insats. Då insatserna som idag erbjuds inte är anpassade efter behovet ansöker flera personer, som inte skulle behöva, om bostad med särskild service. Då bedömningen görs om rätten till insatser är det svårt att avslå insatsen då behovet av stöd inte bedöms vara tillgodosett. Detta medför en ökning av servicebostadslägenheter. Utifrån detta ses ett behov av någon form av boendestöd. Här ses ett behov av att från

22 (28) kommunens sida framföra behovet av en förändring i lagstiftning. Även intresseorganisationerna har lyft detta och har önskemål om ett kvalificerat boendestöd. Ökat omvårdnadsbehov och demens I dag är inte alla bostäder anpassade utifrån att allt fler brukare har ett ökat omvårdnadsbehov speciellt inte servicebostäder. Även en ökning av brukare med demens kan ses. Här saknas på flera boenden kompetens kring de speciella behov dessa brukare har. Samtal har startat kring hur vi bäst kan se till att kompetens och behov kan mötas. Utifrån detta behöver en inventering av hur det ser ut på grupp- och servicebostäder göras. Det anses angeläget att kunna förutse framtida behov gällande omvårdnadsbehov, ålder, diagnoser och behovet av stöd gällande de olika formerna grupp- eller servicebostad. Dialoger behöver komma till stånd tidigt kring om bättre anpassad boendeform finns att erbjuda eller om kompetenshöjning och anpassningar skall göras i befintligt boende. Besittningsrätten gäller för brukaren men vi bör också verka för att brukaren skall kunna få bo i den bostad som bäst kan bemöta brukarens behov. Planerade bostäder Planering pågår gällande nybyggnation av Skogsbrynet. Målgruppen är brukare med psykisk funktionsnedsättning enligt SoL. Enligt planen skall utökning av boendeplatser ske. Planering pågår för byggnation av fastighet där kommunen kommer få tillgång till 12 eller 18 nya bostäder med särskild service enligt LSS. Finns viss tveksamhet kring kvaliteten på några av dagens boenden med särskild service enligt LSS. Dessa kan behöva tas bort. Den demografiska informationen gällande personkretsen kan endast erhållas från externa aktörer såsom BIF och habiliteringen. Detta gör det svårt att kunna uppskatta behovet av bostäder i framtiden, både gällande LSS och SoL. Korttidsplatser Behovet av korttidsplatser har över tid varit stort, främst inom Socialpsykiatrin. De korttidsplatser som finns idag är permanent besatta då det råder brist på fasta platser. Den utökning av Skogsbrynet som är planerad anses lösa detta för tillfället men fler platser bör göras tillgängliga för kortare placeringar. 8.3 Arbete/sysselsättning I dagsläget finns det arbete och sysselsättning enligt SoL och enligt LSS. Detta finns genom vård- och omsorgsförvaltningen i Resurscenter, Träffpunkt Fredsgatan, Femman, och Snicken. Hantering och administration sker genom ett antal arbetskonsulenter, som utifrån biståndsbeslut verkställer utifrån behov och önskemål. Behov av att utveckla fler individuella lösningar för brukare finns, då det är stor skillnad på behoven utifrån vilken funktionsnedsättning man har. Vissa brukare vill inte tillhöra våra verksamheter utan vill ha arbete på den öppna arbetsmarknaden.

23 (28) Inom den neuropsykiatriska målgruppen efterfrågas främst daglig verksamhet. Den verksamhet som finns idag är inte anpassad efter målgruppen då flera personer tidigare haft arbete på den öppna arbetsmarknaden. Målgruppens behov är individuellt anpassade insatser. Som ett svar på den efterfrågan av individuella lösningar som framkommit ibland annat PRIO arbetet har arbetskonsulentteamet påbörjat ett projekt med att lägga om sitt arbetssätt mot IPS (Individual placemet and support). En Projektledare på 50 % har anställts från våren 2016. Syftet med införandet av IPS är att skapa ett bredare utbud av arbete och sysselsättning för den aktuella målgruppen. Målen är bl.a. att fler brukare skall känna att de har en meningsfull sysselsättning att gå till, att skapa en tydlig struktur för samverkan med andra aktörer, bygga nätverk för att finna lämpliga arbetsplatser samt ge förslag på hur IPS-verksamheten kan bli långsiktigt hållbar. En möjlighet ses till att i framtiden få till en gemensam verksamhet med andra förvaltningar 8.4 Barn och ungdom Korttidstillsynen har ett jämnt inflöde. I dagsläget delas lokaler med skolan, men det är trångt och ny lokal planeras det för. Underlag av brukare till denna verksamhet kommer från särskolan och habiliteringen och till viss del och personr med särskilda behov inom grundskolan. Kompetensutvecklingen är en utmaning, då behovet är stort av specialistutbildning för medarbetarna. Vi kan se en ökning av antal barn med behov av individuella lösningar. Boende utanför det egna hemmet kan vara ett behov i det framtida scenariot, då det också blir en möjlighet till helhetslösning. 8.5 Samsjuklighet Under de senaste åren har vård- och omsorgsnämnden samt socialnämnden uppmärksammat en ökning av individer med samsjuklighet som kommunen ansvarar för. Ökningen av denna grupp har skapat ett behov av effektiva behandlingsmetoder och tydlighet i verkställigheten vid behandling av missbruk kombinerat med en psykisk sjukdom. Med ovanstående som bakgrund fick kommunstyrelsen i uppdrag att som underlag förberedningen av övergripande plan med budget 2016-2018 genomföra förstudie om att utveckla samordnad vård och omsorg på hemmaplan för individer med samsjuklighet. Vård- och omsorgsnämnden samt socialnämnden saknar anpassade verksamheter som riktar sig till individer med samsjuklighet. Istället tenderar kommunen att placera dessa individer i befintliga verksamheter som riktar sig till andra målgrupper. Varje individ med samsjuklighet är unik, individens svårighetsgrad av missbruket och den psykiska sjukdomen samt kombinationen av dessa varierar. Detta innebär att stöd och insatser måste anpassas efter varje individs problem men alla behöver få vård och behandling för båda eller fler av sina tillstånd. Projektgruppen föreslår att: