Mjölby-Svartådalen Energi AB Hållbarhetsredovisning 2011
Hållbarhetsredovisning Vår vision Vår vision inom företaget är att i Mjölbyregionen skapa en långsiktig hållbar energiförsörjning tillhandahålla en infrastruktur som skapar förutsättningar för tillväxt. För att nå vår vision är merparten av energiproduktionen idag förnybar och produktionen av förnybar energi planeras öka både inom el och inom värme. Genom att utveckla våra energitjänster vill vi dessutom kunna erbjuda våra kunder stöd i deras arbete med energieffektivisering för att de i sin tur ska kunna driva hållbara verksamheter. Vi anser att bra infrastruktur är en förutsättning för tillväxt i Mjölbyregionen. En tillväxt i regionen är bra för utvecklingen av vår verksamhet, då det skapar förutsättningar för volymtillväxt och bättre utnyttjande av företagets resurser. Vår affärsidé Vi skall utveckla och erbjuda ekologiskt, ekonomiskt, socialt hållbara tjänster och produkter till kunder i Mjölbyregionen. Vi ska vara kundernas naturliga partner genom att erbjuda kostnadseffektiva tjänster och produkter som baseras på effektiva energisystem och ledningsbunden infrastruktur. Kunniga och engagerade medarbetare utgör grunden för en hög kundnytta. Den egna energiproduktionen ska vara långsiktigt hållbar och ha hög effektivitet. Vår hållbarhetspolicy I vår hållbarhetspolicy lovar vi att sträva efter att utveckla och erbjuda ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara tjänster och produkter till kunder i Mjölbyregionen. Vi anser oss vara en av de viktigaste lokala aktörerna i omställningen mot en hållbar utveckling. Konkret innebär det att vi tar ett miljöansvar, ett ekonomiskt ansvar och ett socialt ansvar för utvecklingen i regionen. Miljöansvar MSE:s fjärrvärmeproduktionsanläggningar i Mjölby och Skänninge är har en totalt installerad effekt som medför att de är tillståndspliktiga och regleras enligt miljöbalken och av länsstyrelsen uppsatta villkor. Uppföljning av dessa villkor sker kontinuerligt och rapporteras årligen till tillsynsmyndigheten i våra miljörapporter. Även vattenföringen i våra kraftstationer är reglerade enligt miljöbalken och vattendomar. Bland annat styrs hur hög eller låg vattennivån får vara vid vissa mätpunkter. Vår största miljöpåverkan är användningen av bränsle i fjärrvärmeproduktion samt drivmedel till egna transporter i tjänsteutövning. Användningen av bränsle genererar utsläpp till vatten och luft och vår målsättning är att minska miljöpåverkan från dessa utsläpp. Vi arbetar för att minska andelen fossila 1 bränslen och istället övergå till förnybara 2 bränslen, men strävar också efter att effektivisera renings och förbränningsprocesserna för att få ut mer av det bränsle vi utnyttjar. 1, 2 Förnybart bränsle kommer från växtlighet som ständigt förnyar sig, till skillnad från fossila bränslen som tas från kollager som skapades för miljontals år sedan. Förnybart bränsle ger inget nettotillskott av koldioxid i atmosfären vid förbränning. De är en del av kolets naturliga kretslopp och tar upp koldioxid när de växer och avger det genom förmultning eller vid förbränning.
Nedan redovisas våra miljömål från affärsplan 2011. Mål Mått Tid Utfall 2011 Verksamhetsledningssystemet Över tid Säkerställt Ständigt minskad miljöpåverkan miljöcertifierat. MSE är kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9 001:2008 respektive ISO 14 001:2004. För oss innebär certifieringarna att vi arbetar strukturerat för att ständigt förbättra vår verksamhet genom att nyttja de verktyg certifieringsstandarden anger. Ständig förbättring är ett ledord i vårt arbete och vi säkerställer detta genom att till exempel sätta och följa upp miljömål och mätetal. Vi genomför regelbundet interna och externa revisioner av verksamhetsledningssystemet för att hitta förbättringsområden och avvikelser som åtgärdas. Mål Mått Tid Utfall 2011 Friskare luft Andelen förnybara drivmedel, över 30 2011 % av den egna 18 % drivmedelsförbrukningen. Andelen förnybara drivmedel, över 50 2013 % av den egna drivmedelsförbrukningen. De senaste åren har vi arbetat för att nyanskaffade fordon hos MSE i första hand ska vara biogasdrivna. Detta har lett till att 18 (17) % av nyttjade drivmedel bestod av biogas under 2011 närmare bestämt biogas. Biogas minskar inte bara utsläppen av klimatpåverkande gaser genom att ersätta fossila drivmedel, utan minskar även utsläppen av försurande och övergödande utsläpp i form av svavel och kväve. En begränsning som gör att vårt ursprungliga mål inte uppnås är att de tyngre fordon som vi behöver för att komma fram på svåra underlag och i terräng för att underhålla och driva vårt elnät måste drivas med diesel. Vi strävar dock efter att hitta fordon med så låg miljöpåverkan som möjligt. Mål Mått Tid Utfall 2011 Minska användningen av Framflyttad Egen biogasproduktion. 2011 fossila bränslen tidplan 2012 Max 3 % fossila primärbränslen i Över tid 5,8 % fjärrvärmeproduktionen. *anger delresultat 2011 Max 5 % av fjärrvärmeförsäljningen härrör från fossila primärbränslen. 2015 15%* Genom att den biobränsleeldade pannan i Skänninge togs i drift 2009 skapade vi förutsättningar för att klara målsättningen med en andel fossila primärbränslen som inte överstiger 3 %. När vädret blir extremt, som under 2010 och tidigt 2011, behöver vi dock nyttja våra oljebaserade reservpannor, vilket innebär att målet är svårare att nå. 2011 började kallt i januari och februari vilket är orsaken till vårt resultat på 5,8 %. Under året har vi arbetat för att minska vårt oljeberoende. Oljan används inte bara till reservkraft, utan under sensommaren har den använts vid produktion av värme till spannmålstorkar. Under 2011 arbetade vi föra att få bort detta oljebehov tillsammans med de aktuella kunderna. Utöver detta har elpannor återställts för att kunna nyttjas under kortare behovstoppar.
Med det planerade biokraftvärmeverket i drift kommer vi ha förutsättningar att uppfylla målet om max 5 % fossila primärbränslen i fjärrvärmeförsäljningen. Mål Mått Tid Utfall 2011 Minskad klimatpåverkan Användningen av SF6 halverad jmf 2015 111 %* 2010. *anger delresultat 2011 Ökningen av SF6 i vår utrustning sedan vår senaste mätning beror bland annat på vår nya mottagningsstation i Dömestad där ny SF6-utrustning installerats. SF6 är en växthusgas som används som isolergas i högspänningsutrustning. När det finns alternativ till SF6-gas installerar vi sådan utrustning med vakuum som isolerar istället för gas. Flera av våra viktiga komponenter saknar dock idag SF6-fria alternativ. Mål Mått Tid Utfall 2011 Ökad förnybar elproduktion Minst 68 GWh normalårsproduktion 2011 62 GWh Minst 78 GWh normalårsproduktion 2012 Minst 120 GWh normalårsproduktion 2017 MSE producerar allt mer förnybar el genom satsning på upprustning av befintliga vattenkraftstationer samt nysatsning på vindkraft. Det finns idag inriktningsbeslut om att bygga ett biokraftvärmeverk 3 vid nuvarande värmeverket i Sörby. Ett biokraftvärmeverk kommer om några år kunna bidra till ytterligare produktion av förnybar el och även leda till minskat beroende av fossilbaserad värme. Vi vill verka som en katalysator för utvecklingen av produktion av förnybar el och andra hållbara lösningar för Mjölbyregionens energiförsörjning. Det innebär inte alltid att vi själva står som ägare i projekten. Det kan istället innebära att vi dels är en partner i utbyggnad och drift av vindkraft och dels att vi utvecklar vårt nät för att kunna distribuera elen. Under året har vi inte nått vårt uppsatta mål på 68 GWh egen förnybar elproduktion. Det beror delvis på att vi istället öppnat upp för andra samarbetspartners genom att minska vår egen ägarandel eller att vi hittat andra ägaralternativ i projekt som vi hjälpt till att få till stånd. Försvarets stoppområde för vindkraft har också inneburit att flera projekt inte fortskridit som planerat. Huvudsyftet med målet, att öka andelen förnybar el i våra nät har dock uppnåtts. Mål Mått Tid Utfall 2011 Ta ansvar för hela verksamhetens miljöpåverkan. Utvecklad systematik för att ta ansvar för våra leverantörers miljöpåverkan 2011 Delvis genomfört, pågår Vår miljöpåverkan är beroende av våra leverantörer och entreprenörer genom de varor och tjänster vi köper. Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla vårt system för att kunna ta ansvar för vår miljöpåverkan även i leverantörs- och entreprenörsledet. Idag ställer vi krav på miljö- och kvalitet vid upphandling av varor och tjänster. 3 Biokraftvärmeverk innebär att anläggningen genom förbränning av förnybara biobränslen producerar el. Spillvärmen från denna produktion tas till vara i fjärrvärmenätet.
Produktion och distribution av el De 72,5 (61,9) GWh el som MSE producerade under 2011 var 100 % förnybar el 4 från våra vattenkraftstationer och vindkraftverk. Vindkraftsverksamheten utvecklas vidare för att även tillgodose behov av servicetjänster såsom drift, underhåll och administration för de anläggningar vi på olika sätt har intressen i. Vattenkraften utgör fortfarande den största delen av vår elproduktion med en produktion som 2011 uppgick till 52,7 (54,6) GWh. Under året har upprustning och ombyggnation pågått i Öjebro och Mjölby kraftstationer. Syftet med ombyggnationen är dels att möjliggöra förnyade elcertifikat och dels att skapa förutsättningar för att kunna producera förnybar el från vattenkraft under lång tid framöver. I MSE-koncernen arbetas långsiktigt med att utveckla och bygga ut vårt elnät. Organisatoriskt drivs elnätsverksamheten i dotterbolaget MKN. Förutom vår målsättning att bygga ett så robust nät som möjligt, drivs utvecklingen av nätet av den pågående och framtida utbyggnaden av vindkraft i regionen. Idag består 60 (37) % av den el som transporteras i våra nät av förnybar vind- och vattenkraftsel, varav 43 (20) % vindkraftsel. Det är att jämföra med 50 % vattenkraftsel och 4,6 % vindkraftsel för hela Sverige 5. 250,0 Elproduktion och -distribution 70 GWh 200,0 150,0 100,0 50,0 60 50 40 30 20 10 MSE Vattenkraft GWh MSE Vindkraft GWh Omsättning el i MKNs nät Förnybar el i MKNs nät % Totalt Vind/Vatten Riket % 0,0 2008 2009 2010 2011 0 Produktion och distribution av fjärrvärme Under året har MSE undersökt flera möjligheter till att förbättra och utveckla produktionen av värme till Mjölbys fjärrvärmenät, så att vi ska stå bättre rustade för framtiden. En förstudie om ett eventuellt gemensamt biokraftvärmeverk har bedrivits i samarbete med Tekniska Verken i Linköping AB (TVL). Projektet har dock avslutats då det visade sig innebära allt för höga kostnader för ny infrastruktur. Vi arbetar istället vidare med att planera ett eget biokraftvärmeverk vid nuvarande hetvattencentralen i Sörby. Ett biokraftvärmeverk är en viktig fråga för både ekonomi och miljö, främst för att det kan ersätta vårt beroende av dyr fossil reservkraft som tydligt gjorde sig påmind under 2010. Biokraftvärme innebär också att vi kan producera mer förnybar el och att det är den överblivna värmen från elproduktionen som nyttjas till värme i fjärrvärmenätet. Vi minskar då även 4 Förnybar el- och värmeenergi produceras av energikällor som förnyar sig och inte tar slut. Exempel på detta är sol-, vind- och vattenbaserad energi men även biobränslen som har sitt ursprung i solenergi. 5 Beräknat utifrån uppgifter från Svenska Kraftnät ABs årsrapportering.
vårt behov av värme från TVL och bidrar därmed till att minska fossil belastningen på deras produktion också. Under hösten 2011 gjordes ett test på en av Sörbys biobränslepannor där lufttillförseln justerats i syfte att uppnå en bättre omblandning mellan rökgas och förbränningsluft i eldstaden. Målet var att få en bättre slutförbränning av rökgasen och därmed sänkta CO-utsläpp från eldstaden. Testet har fallit väldigt väl ut och slutresultatet blev en kraftigt reducerad CO nivå. Eftersom CO nivån även är en indikator på övriga organiska kolföreningar som släpps ut från pannan, så blir den sammantagna miljöeffekten av åtgärden ansenlig. Vi har tagit tillvara på våra erfarenheter från det vädermässigt extrema 2010 och har under årets kallare period valt att låta bränsleleverantörerna tippa av bränslet på vår bränsleplan istället för direkt i pannornas inmatningssystem. Det har givit oss möjlighet att blanda bränslet med lastare för att på så sätt få en önskvärd sammansättning på bränslet innan vi lastat över bränslet till inmatningssystemet. Vi har därmed kunnat undvika att kväva pannorna med för fuktigt bränsle, vilket tidigare lett till att vi varit tvungna att elda olja istället för biobränsle under pannstoppen. Detta har vidare lett till att vi även kunnat höja pannornas genomsnittliga maximala effekt, då bränslekvaliteten blivit jämnare. Det är främst fossila bränslen som har en negativ påverkan och ett av våra mål är därför att andelen fossilt primärbränsle i fjärrvärmeproduktionen inte ska överstiga 3 %. Vi har förutsättningarna att klara detta mål under normala driftförhållande, men arbetar vidare med att säkerställa att verksamheten klarar målet även vid kalla säsonger. 2011 började kallt i spåren av det kylslagna 2010, men efter en förhållandevis varm avslutning på året slutade energiindex 6 på 88 (110) %. Andelen fossilt bränsle för produktion av värme till fjärrvärmenätet uppgick till 5,8 (15,1)%. Egen produktion av fjärrvärme MSE olja 5,8% MSE el 0,4% MSE rökgaskylare 18,8% MSE trädbränsle 74,9% 6 Energiindex indikerar hur stort behovet av värme har varit jämfört med normalvärde (100 %) beräknat utifrån temperatur, men även andra faktorer som sol- och vindpåverkan
Total produktion av fjärrvärme till MSE:s nät Hilbrand halm 3,2% TVL förnybart 23,6% MSE trädbränsle 40,4% TVL fossilt 19,3% MSE el 0,2% MSE olja 3,2% MSE rökgaskylare 10,2% Diagrammen ovan visar fördelningen av olika slags bränslen i egen produktion av fjärrvärme samt i total produktion till MSEs fjärrvärmenät. Förnybara bränslen har gröna nyanser, fossila bränslen röda och el anges med blå. Den totala produktionen omfattar även fjärrvärme som köps in från TVL via en transitledning samt förnybar fjärrvärme från förbränning av halm som köps av extern leverantör till det lokala fjärrvärmenätet i Väderstad. Olja nyttjas endast som spets- och reservkraft. En viss andel fossilbaserat bränsle beräknas dock komma från TVL:s avfallseldade basproduktion. I diagrammet nedan redovisas MSE:s produktion per fossilt respektive förnybart bränsle samt den totala produktionen för de senaste fyra årens fjärrvärmeproduktion.
160 Produktion fjärrvärme ton, m3, % 120 GWh 140 120 100 80 60 40 20 100 80 60 40 20 Fossilt bränsle Förnybart bränsle Total Produktion Energiindex* 0 2008 2009 2010 2011 0 *Energiindex se fotnot 6. Utsläpp till luft 2011 var som synes i diagrammet nedan ett mer normalt år än det kalla året 2010. Utsläppen av fossil koldioxid minskade kraftigt i och med den minskade användningen av olja under året jämfört med 2010. Utsläpp till luft från fjärrvärmeproduktion ton Nox oxh Svavel 45 40 35 30 25 20 15 10 5 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 Totalt Nox* Totalt Svavel Totalt CO2, fossilt 0 2008 2009 2010 2011 0 *Uppgifter för NO x 2009, 2010 och 2011 omfattar samtliga anläggningar. Pannan i Östanå togs i drift under 2009. I hållbarhetsredovisningen visas även NO x från oljepannorna för 2010 och 2011.
MSE övervakar utsläpp lokalt från våra egna anläggningar och är dessutom medlemmar i Östergötlands Luftvårdsförbund. Förbundet består av länets kommuner, företag och andra intressenter som påverkar luftmiljön och bevakar luftkvaliteten i hela östgötaregionen. Under årets senare del har en av förbundets mätare varit placerad i centrala Mjölby för att mäta luftkvaliteten här. Utsläpp till vatten Kondensatvatten från fjärrvärmeproduktionen leds enligt nu gällande tillstånd till respektive recipient 7. Från Sörby leddes 16 349 (17 572) m 3 ut i Svartån och från Östanå leddes 5 009 (4 889) m 3 Skenaån via dagvattnet. Kondensatvattnet provtas regelbundet med avseende på bland annat suspenderande ämnen, ammoniumkväve och ph enligt fastställda kontrollprogram och resultaten rapporteras vidare till tillsynsmyndigheten. MSE arbetar för att minimera utsläppen av miljöpåverkande ämnen till vatten genom att optimera styrningen av panndrift och reningssystem. Från våra bränslelager kan vidare en del organiskt material föras med regnvatten och blåst via dagvattnet ut till recipienten. Genom enkla lösningar som att bland annat sopa bränsleplanerna och rensa diken försöker vi minska denna tillförsel, då materialet vid nedbrytning förbrukar syret i vatten. MSE har under 2011 blivit medlemmar i Motala Ströms Vattenvårdsförbund. Förbundet verkar för att genom provtagning och analys skaffa information om tillståndet i Motala ströms vattensystem där Svartån och Skenaån ingår. Sammanställd information om exempelvis näringstransporter, biologisk mångfald och tungmetaller rapporteras till berörda myndigheter och medlemmar. Vi använder informationen för att kunna bedöma hur stor påverkan våra utsläpp har på recipienten genom att beakta exempelvis känsligheten och vattenflöde. Resurser och avfall MSE förbrukar resurser i form av bränslen till fjärrvärmeproduktion och transport samt värme, el och material till drift och underhåll av våra anläggningar (se Miljöfakta). Vi arbetar för att minska utnyttjandet av resurser genom vår rutin för energibesparande åtgärder och genom att effektivisera vår distribution och produktion. Vi sorterar vårt verksamhetsavfall för materialåtervinning så långt det är möjligt och sorterar även en mindre mängd hushållsliknande avfall. Det farliga avfall som uppstår hanteras på ett säkert sätt enligt gällande lagstiftning. En stor del av det avfall som uppkommer är aska från förbränning som deponeras eller nyttjas för sluttäckning av deponier. Ekonomiskt ansvarstagande För den ekonomiska redovisningen hänvisas till årsredovisningens förvaltningsberättelse och noter. Socialt ansvarstagande Partnerskap MSE vill ta sitt ansvar för att bidra till en hållbar utveckling i regionen. Dels genom att driva egna projekt och dels som partner där vi stöttar andra aktörers initiativ till hållbara satsningar i Mjölby med omnejd. Exempel på detta är utbyggnaden av vindkraftproduktion, avtal med lokala aktörer för värmeproduktion i Väderstad och förstudie om genomförande av eventuellt kraftvärmeverk tillsammans med TVL. Vi tillhandahåller även energitjänster som ger kunderna förutsättningar att 7 Recipient kallas vattendrag sjö som tar emot utsläpp.
påverka sin energiförbrukning till att bli så effektiv som möjligt med mindre miljöpåverkan. Om samtliga av de förslag som MSE angivit i våra kunders energideklarationer under 2011 genomfördes skulle kundernas koldioxidutsläpp minskats med totalt 622 ton per år. Kunder Inom MSE:s verksamhetsområden är det viktigt att vi arbetar med öppenhet och ömsesidigt förtroende mot våra kunder. Både fjärrvärme- och eldistributionsverksamheten styrs av en mängd lagar och regler som ska säkerställa kundernas intressen. MSE:s fjärrvärmeverksamhet är sedan 2005 REKO-märkt 8 enligt ett regelverk skapat i samarbete mellan fjärrvärme- och fastighetsbranschen. REKO är en kvalitetsmärkning som innebär att MSE gjort ett frivilligt åtagande att arbeta för att stärka kundens ställning genom ökad kunskap och insyn i verksamheten. Kunder som upplever att fjärrvärmeleverantören bryter mot REKO:s regelverk kan anmäla detta till en oberoende kvalitetsnämnd. För att uppfylla kraven har MSE bland annat hållit öppna informationsmöten för fjärrvärmekunderna under 2011. Elnätsverksamheten regleras genom bland annat ellagen. Regelverket är utformat för att stärka kundens ställning genom att styra villkor för avbrottsersättning och tillse att kunderna betalar skäliga avgifter. Även samverkan mellan nätbolag och elhandelsbolag regleras för att skydda kundens intressen. MSE rapporterar årligen till Energimarknadsinspektionen, som även utför tillsyn på hur vi lever upp till kraven. Varje år genomför MSE en kundundersökning för att få en uppfattning om hur kunderna upplever MSE och för att tydliggöra våra styrkor och svagheter. MSE har generellt ett högt resultat som indikerar mycket nöjda kunder. Vår personals bemötande och vår leveranssäkerhet är våra kunder mycket nöjda med. Fakturor och information på exempelvis hemsida är områden där kundernas åsikter visar att vi kan utveckla. Dessa områden är fokus för det förbättringsarbete som startade 2010 och kulminerar i premiären för vår nya hemsida under 2012. Personal Statistik över MSE:s personalsammansättning och sjukfrånvaro redovisas under not 4 i Årsredovisningen. En medarbetarundersökning genomförs varje år för att på samma sätt som för kundundersökningen ge en uppfattning om våra medarbetares syn på företaget. Undersökningen tydliggör våra interna styrkor och svagheter inom områden som exempelvis ledarskap, arbetssituation och MSE som företag. Undersökningen för 2011 gav ett fortsatt mycket positivt resultat med små skillnader från föregående år. Medarbetarna är generellt mycket nöjda med sin arbetssituation och MSE som arbetsgivare. Frågor om arbetsbelastning och stress ger dock fortsatt lägre resultat. Efter föregående års resultat har flera nyrekryteringar initierats inom de områden där vi sett att behovet varit stort. Av olika anledningar har dessa rekryteringar dragit ut på tiden, men under våren 2012 är alla nya medarbetare är på plats. Arbetsmiljökommittén leder MSE:s systematiska arbetsmiljöarbete. Den består av nio personer varav fyra är fackligt tillsatta representanter (skyddsombud) och en är extern representant från företagshälsan. Målsättningen är att vårt systematiska arbetsmiljöarbete ska bidra till att förebygga olyckor, tillbud och ohälsa. En del av arbetet består av att organisera skyddsronder och administrera avvikelser som uppkommer under dessa. En viktig uppgift är att hitta rätt verktyg för att samla in och följa upp tillbud och avvikelser. Under året har kommittén undersökt ett system, ENIA, som är spritt inom energibranschen och där vi även kan ta del av andras erfarenheter. 8 Mer information om REKO fjärrvärme finns på www.svenskfjarrvarme.se
En tillsatt friskvårdsgrupp arbetar aktivt med friskvårdsarbetet i företaget. Gruppen har totalt fem medlemmar varav en ledningsrepresentant. MSE är hälsodiplomerade av Korpen sedan 2007 och uppmuntrar anställda till hälsofrämjande aktivitet genom att bland annat erbjuda tillgång till massör, gemensam gruppträning och gemensamma evenemang som kan betalas med friskvårdspeng enligt skatteverkets regler. Personalens kompetens är en viktig del för att säkerställa att MSE kan tillhandahålla tjänster och produkter av god kvalitet samt för att se till att våra kunder och samarbetspartners fortsatt är nöjda med oss. Under året har en miljötemadag med kemikalieinriktning hållits för alla anställda. Många medarbetare har även gått utbildningar för att få eller ha kvar certifikat och intyg samt upprätthålla och utveckla nödvändig kompetens. Vi deltar också aktivt i branschorganisationernas olika evenemang för att höja vår kompetens.
Miljöfakta 2010 2011 Resurser Förnybart bränsle: ton 41 870 35 087 Förnybart bränsle: m3 7 601 7 979 Fossilt bränsle: m3 2 264 718 Vatten: m3 10 822 8 503 El: MWh 4 533 3 939 Värme: MWh 1 230 910 Utsläpp UTSLÄPP TILL LUFT CO 2, fossil: ton 6 278 1 910 CO 2, förnybart: ton 43 792 38 339 NO x : ton 42 27 Svavel: ton 9 2 UTSLÄPP TILL VATTEN: Kondensatvatten: m3 22 461 21 448 Avloppsvatten: m3 1 022 1 089 Avfall Materialåtervinning: ton 19 34 Energiutvinning: ton 121 63 Deponi: ton 1 305 960 Farligt avfall: ton 11 17 Produktion FJÄRRVÄRME: Förnybart bränsle: GWh 117 101 Fossilt bränsle: GWh 21 6 EL: Vattenkraft: GWh 55 53 Vindkraft: GWh 7 20 Distribution: FJÄRRVÄRME: GWh 205 168 EL: GWh 234 226 Förnybart: % 37 60